Oktober 2011 Fakta om Västra Götaland
Fakta om Västra Götaland är framtagen för att beskriva nuläget och de senaste årens utveckling i Västra Götaland. Här presenteras ett urval av senast tillgängliga fakta och statistik om de tre dimensionerna (den ekonomiska, den sociala och miljödimensionen) och de fem fokusområdena (näringsliv, kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa) som Vision Västra Götaland bygger på. Fakta illustreras med diagram, kartor och tabeller. Faktahäftet innehåller uppgifter om Västra Götalands 49 kommuner, om hela länet och om de fyra kommunalförbundsområdena. Det finns även jämförelser med andra län och regioner, både i Sverige och i Europa. I broschyren används begreppen Västra Götaland och Västra Götalands län omväxlande om samma geografiska område. Ibland förekommer statistik kopplat till Västsverige, vilket innebär Västra Götaland plus Halland. Vår förhoppning är att Fakta om Västra Götaland ska bidra till ökade kunskaper om och ett ökat intresse för Västra Götaland. Göteborg, oktober 2011 Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Fakta om Västra Götaland och statistiskt underlag finns tillgängligt på vår hemsida www.vgregion.se/statistik
Geografi och befolkning 7 den Ekonomiska dimensionen 17 den Sociala dimensionen 23 Miljödimensionen 35 Näringsliv 43 kompetens och kunskap 55 Infrastruktur och kommunikationer 63 Kultur 73 Hälsa 83
Vision Västra Götaland det goda livet Vision Västra Götaland är en gemensam ram för arbetet att stärka Västra Götaland som en konkurrenskraftig region, nationellt och internationellt. Grunden i visionen är Det goda livet. Det står för en god hälsa, arbete och utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, en god miljö där vi värnar de förnybara systemen, samt att vi möter behoven hos barn och ungdomar och arbetar för en uthållig tillväxt och ett rikt kulturliv. Det goda livet förutsätter en hållbar utveckling som beaktar de tre dimensionerna den ekonomiska, den sociala och miljödimensionen. Fem fokusområden ska prioriteras i det fortsatta arbetet: näringsliv, kompetens, infrastruktur och kommunikationer, kultur och hälsa. Till detta kommer fyra perspektiv som ska genomsyra alla insatser: den gemen samma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. I detta faktahäfte presenteras statistik som beskriver de fem fokusområdena och de tre dimensionerna i Vision Västra Götaland. De olika dimensionerna och fokusområdena är sinsemellan beroende och förstärker varandra. I vissa fall kan den redovisade statistiken höra hemma i mer än ett område. Exempelvis kan statistik som tillhör den sociala dimensionen vara relevant även i fokusområdena hälsa och kompetens. Miljödimensionen Den ekonomiska dimensionen Näringsliv Kompetens & kunskapsutveckling Infrastruktur & kommunikationer Kultur Hälsa Den sociala dimensionen
geografi och befolkning Geografi 8 Folkmängd 9 Flyttningar 13 Mångfald 14 Befolkningsstruktur 15 7
Geografi och befolkning 8 Som ett Sverige i miniatyr Västra Götaland är som ett Sverige i miniatyr storstad och landsbygd, småsamhällen och mellanstora städer. Naturen växlar från kustlandskap till storskog, med slättland och hagmarker däremellan. Geografiskt är Västra Götaland ett av de största länen i Sverige, med en landareal på 23 956 km² som utgör sex procent av Sveriges landyta. Det är cirka 24 mil såväl i nordsydlig som i västöstlig riktning. Av de 29 611 öar som finns i Västra Götaland är 150 bebodda. Det finns 49 kommuner i Västra Götaland. Den till ytan största kommunen är Falköping på 1057 km² och den minsta är Öckerö kommun på 26 km². År 2001 bildades fyra regionala kommunalförbund: Göteborgsregionen, Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad. Syftet var att skapa bra och effektiva samarbetsorganisa tioner för en sammanhållen, enkel och mer rationell hantering av de mellankommunala frågorna. En del av statistiken i denna broschyr är uppdelad i de fyra delregionerna. 1 De fyra delregionerna/kommunalförbunden och kommunerna i västra götaland Strömstad Bengtsfors Åmål Dals-Ed Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Skaraborg Mark Tranemo Sjuhärad Kungsbacka Svenljunga Göteborgsregionen Fyrbodal 1 Kungsbacka ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund men inte i Västra Götalands län.
1,6 miljoner invånare Befolkningsmässigt är Västra Götaland Sveriges näst största län, med nästan 1,6 miljoner invånare. Flest Folkmängd i Västra Götalands kommuner 31 december 2010 människor bor i storstadskommunen Göteborg, med en halv miljon invånare. Dals-Ed kommun är befolkningsmässigt den minsta kommunen, med 4 700 invånare. Geografi och befolkning Kommun Folkmängd (antal) Kommun Folkmängd (antal) Kommun Folkmängd (antal) Ale 27 442 Kungälv 41 241 Svenljunga 10 288 Alingsås 37 796 Lerum 38 580 Tanum 12 370 Bengtsfors 9 791 Lidköping 38 048 Tibro 10 560 Bollebygd 8 375 Lilla Edet 12 578 Tidaholm 12 572 Borås 103 294 Lysekil 14 521 Tjörn 14 955 Dals-Ed 4 692 Mariestad 23 741 Tranemo 11 587 Essunga 5 564 Mark 33 845 Trollhättan 55 248 Falköping 31 513 Mellerud 9 179 Töreboda 9 113 Färgelanda 6 654 Munkedal 10 181 Uddevalla 51 868 Grästorp 5 776 Mölndal 60 973 Ulricehamn 22 838 Gullspång 5 291 Orust 15 221 Vara 15 762 Göteborg 513 751 Partille 35 084 Vårgårda 10 943 Götene 13 223 Skara 18 314 Vänersborg 36 857 Herrljunga 9 314 Skövde 51 402 Åmål 12 295 Hjo 8 841 Sotenäs 9 052 Öckerö 12 449 Härryda 34 463 Stenungsund 24 292 Karlsborg 6 752 Strömstad 11 808 Källa: SCB 9
Geografi och befolkning Befolkningen är ojämnt fördelad över Västra Götalands yta. Förutom till Göteborgsregionen, är befolkningen främst koncentrerad till områdena kring Borås, Trollhättan och Skövde. Befolkningstätheten i Västra Götaland är 66 invånare per km². Bland kommunerna ligger Göteborg högst med drygt 1 000 invånare per km² och Dals-Ed lägst med drygt sex invånare per km². Sveriges genomsnitt ligger på 23 invånare per km², Stockholms läns på 315 invånare per km² och Skåne läns på 113 invånare per km². Befolkningstäthet i Västra Götalands kommuner, antal invånare per km², år 2010 Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång 10 Tanum Färgelanda Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Orust Trollhättan Lilla Edet Vara Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Svenljunga Tranemo Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo 1000,0 1139,9 100,0 999,9 50,0 99,9 25,0 49,9 6,4 24,9 Källa: SCB
Folkmängden i västra götaland och dess delregioner Folkmängden ökar Vid årsskiftet 2010/2011 uppgick folkmängden i Västra Götaland till 1580297 personer, vilket motsvarar 17 procent av Sveriges befolkning. Under 2010 ökade befolkningen med nästan 11000 invånare, vilket ligger i nivå med de senaste årens befolkningsökning. Liksom tidigare år var det Göteborgsregionen som ökade mest. Nästan 90 procent av befolkningstillväxten skedde i Göteborgsregionen, som hyser drygt hälften av befolkningen i Västra Götaland. 1970 1990 2005 2010 Västra Götaland 1 366 708 1 441 293 1 528 455 1 580 297 Göteborgsregionen 712 174 777 432 879 298 928 629 Fyrbodal 238 764 257 106 258 081 259 737 Skaraborg 248 805 259 957 255 312 256 472 Sjuhärad 195 972 201 018 205 581 210 484 BEFOLKNINGSUTVECKLING 1970 2010 Index 100 = år 1970 150 140 130 120 110 100 Källa: SCB 90 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Geografi och befolkning Under det senaste decenniet har nästan 90 procent av Västra Götalands befolkningstillväxt skett i Göteborgsregionen. Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Riket Källa: SCB 11
Geografi och befolkning Befolkningsförändring (%) 1995 2010 i Västra Götalands kommuner. Strömstad Tanum Dals-Ed Bengtsfors Färgelanda Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Åmål Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Orust Trollhättan Lilla Edet Vara Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Svenljunga Tranemo Gullspång Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo 10 22% 0 9,9% 0-9,9% -10-17% Medan befolkningstillväxten i Göteborgsregionen beror på både det ökade antalet inflyttade och det fortsatt stora födelseöverskottet, har folkökningen i andra delar av Västra Götaland enbart skett till följd av det positiva flyttnettot. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGEN 2000 2010 Antal personer 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0-10 000-20 000 Göteborgsregionen Flyttnetto Sjuhärad Födelsenetto Skaraborg Fyrbodal Källa: SCB 12 Källa: SCB Under det senaste decenniet har den procentuella befolkningsökningen varit högst i Stenungsunds kommun. Den största procentuella minskningen har skett i Gullspångs kommun.
Ökade flyttströmmar till och från utlandet Totalt flyttade nästan 39 000 personer till Västra Götaland år 2010. Av dem kom 14 000 från utlandet den största gruppen var hemvändande svenskar. Den andra stora invandrargruppen var från Somalia. I gränskommunerna Strömstad och Bengtsfors var det invandringen från Norge som dominerade. Bland inrikes inflyttade kom de största strömmarna från Stockholms, Skåne och Hallands län. Medan Göteborgsregionen har stark dragningskraft på invånare från andra delar av Sverige och omvärlden, har nettoflyttströmmarna inom länet också från Göteborgsregionen under senare år främst gått till Sjuhärad. FLYTTNINGAR TILL OCH FRÅN VÄSTRA GÖTALAND Antal personer 30000 25000 20000 15000 10000 5 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Inrikes utflyttade Inrikes inflyttade Utvandrare Invandrare Källa: SCB Geografi och befolkning 13
Geografi och befolkning Det mångkulturella Västra Götaland År 2010 fanns i Västra Götaland 233 000 invånare som var födda utomlands och ytterligare 63 000 som var födda i Sverige men hade utländsk bakgrund. 2 Andelen utrikes födda invånare varierar mycket mellan Västra Götalands delregioner och kommuner. Två tredje delar av de utrikes födda bor i Göteborgs regionen. Lägst andel utrikesfödda har Öckerö kommun (fyra procent) och högst andel har Göteborgs kommun (22 procent). Ungefär 130 nationaliteter finns representerade i Västra Götaland. UTRIKESFÖDDA SOM ANDEL AV BEFOLKNINGEN % 18 16 14 12 10 8 14 6 4 2 0 Göteborgsregionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Västra Götaland Riket 1990 2000 2010 Källa: SCB 2 Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikesfödda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.
Åldrande befolkning Västra Götaland har, i likhet med många andra regioner och länder i Europa, en utveckling där befolkningen blir allt äldre. Låga födelsetal kring sekelskiftet 2000 och en stadigt ökad livslängd, har bidragit till att genom snittsåldern har stigit. Befolkningsprognosen visar att andelen äldre kommer att öka avsevärt under de närmaste decennierna, samtidigt som andelen i yrkesaktiv ålder kommer att minska. Detta resulterar i att allt färre måste försörja allt fler. Ett sätt att sammanfatta vad befolkningens åldersstruktur kan betyda för de materiella livsvillkoren är att relatera summan av antalet äldre (65+ år) till antalet i yrkesaktiv ålder (16 64 år), så kallad äldrekvot. Äldrekvoten för Västra Götaland ligger på 29, vilket betyder att 100 personer i yrkesaktiv ålder måste försörja 29 personer i åldersgruppen 65 år och äldre. Kvoten varierar kraftigt mellan kommunerna i Västra Götaland. Den lägsta äldrekvoten har Göteborgs kommun (21) följt av de kringliggande kommunerna. Den högsta äldrekvoten har Sotenäs (45), Karlsborg (43) och Bengtsfors (43). Äldrekvoten (antalet 65+ år i förhållande till antalet 16 64 år) i Västra Götalands kommuner år 2010 Strömstad Tanum Dals-Ed Bengtsfors Färgelanda Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Åmål Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Orust Trollhättan Lilla Edet Vara Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Svenljunga Tranemo Gullspång Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo >40 35 39 30 34 <30 Källa: SCB Geografi och befolkning 15 Nästan en tredjedel av invånarna i Göteborgs kommun har utländsk bakgrund.
den ekonomiska dimensionen Bruttoregionprodukt 18 Lönesumma 19 17
Den ekonomiska dimensionen Djup nedgång, men snabb återhämtning Den ekonomiska utvecklingen i en region kan mätas med bruttoregionprodukten (BRP) det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år. BRP i förhållande till befolkningen i en region är ett mått på den ekonomiska välfärden. Vid en jämförelse mellan länen hamnar Stockholms län i en klass för sig, med en BRP per invånare på 478 000 kronor. År 2008 hamnade Västra Götalands län på tredje plats bland alla Sveriges regioner, med en BRP per invånare på 337 000 kronor. Ur ett historiskt perspektiv har Västra Götaland, i likhet med de flesta övriga regioner i Sverige, haft en hög ekonomisk tillväxt under det senaste decenniet. Men de senaste årens ekonomiska utveckling har påverkats starkt av konjunkturnedgången. Västra Götalands beroende av den krisdrabbade fordonsindustrin har medfört ett hårdare slag mot näringslivet i Västra Götaland än i resten av riket. Å andra sidan har återhämtningen blivit snabbare i Västra Götaland, framförallt på grund av den starka uppgången i tillverkningsindustrin. Under andra halvåret 2010 var näringslivets omsättning tillbaka på samma nivå som före konjunkturnedgången. 1 BRUTTOREGIONPRODUKT PER INVÅNARE NÄRINGSLIVETS OMSÄTTNING, KVARTALSVÄRDEN ENLIGT TRENDCYKELN Tusental kronor 600 Index år 2000=100 180 500 170 160 400 150 18 300 Norrbottens län Riket Västra Götalands län Kronobergs län Västernorrlands län Jönköpings län Dalarnas län Jämtlands län Hallands län Skåne län Örebro län Västmanlands län Västerbottens län Uppsala län 200 100 0 Stockholms län Blekinge län Östergötlands län Södermanlands län Värmlands län Kalmar län Gävleborgs län Gotlands län Källa: SCB 140 130 120 110 100 90 2000 2001 Riket 2002 2003 2004 2005 Stockholms län 2006 2007 2008 2009 2010 Västra Götalands län Källa: SCB 1 Eftersom statistik om BRP publiceras med 2-års eftersläpning redovisar vi här istället omsättningen i näringslivet, vilket ger en bra bild av konjunktur utvecklingen i ekonomin.
Hög tillväxt i Göteborgsområdet För att få en bild av skillnader i ekonomisk utveckling inom Västra Götaland är lönesumma 2 ett lämpligare mått än BRP. År 2010 var lönesumman per invånare i Göteborgsregionen nästan 145 000 kronor. Det är betydligt högre än i de tre övriga delregionerna, där lönesumman varierar mellan 120 000 och 125 000 kronor per invånare. Ökningen av lönesumman har däremot legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren, något lägre i Fyrbodal. I ett längre tidsperspektiv har Göteborgsregionen haft betydligt större ökning av lönesumman än de tre övriga delregionerna. Under de två senaste decennierna har till växten i lönesumman varit svagast i Skaraborg och Fyrbodal. Den ekonomiska dimensionen LÖNESUMMA PER CAPITA, ÅR 2010 OCH LÖNESUMMETILLVÄXT UNDER PERIODEN 2005 2010 Kronor 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Fyrbodal Göteborgsregionen Lönesumma per capita 2010 Sjuhärad Skaraborg Tillväxt i lönesumma, % 20 Västra Götaland Tillväxt i lönesumma 2005 2010 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Källa: SCB LÖNESUMMA, FASTA PRISER Index år 1990=100 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 1991 1992 1993 1990 1996 1997 1998 1994 1995 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Riket Skaraborg Sjuhärad Fyrbdoal Göteborgsregionen 2008 2009 2010 Källa: SCB 19 2 Summa av alla bruttolöner som betalats ut under ett år.
Den ekonomiska dimensionen I europeisk jämförelse har Västsverige (Västra Götaland och Halland) en stark ekonomi och hög levnadsstandard. Västsverige har betydligt högre BRP per invånare än genomsnittet för EU-regioner. Bland närmare 300 euro peiska regioner hamnar Västsverige på 34:e plats. Bruttoregionprodukt per invånare i procent av EU-genomsnittet (100) i europeiska regioner, år 2008 >150% 100 149% 50 99% <50% Uppgift saknas Västsverige hamnar på 34:e plats bland nästan 300 europeiska regioner när det gäller BRP per capita. 20 Landsgräns Regiongräns (NUTS 2) 3 Källa: Eurostat NUTS (Nomenclature of Units for Territorial Statistics) är den regionindelning som används inom EU för att kunna jämföra olika områden inom EU:s gränser. 3
Den ekonomiska dimensionen 21
den sociala dimensionen Sysselsättning 24 Arbetslöshet 24 Yrke 26 Inkomster 28 Bostäder 29 Biståndstagare 30 Ohälsotal 31 Trygghet 32 Valdeltagande 32 23
Den sociala dimensionen 24 Delaktighet i samhällslivet Trygghet, gemenskap och delaktighet i det sociala livet är grundläggande förutsättningar för människans välbefinnande. Enligt den senaste nationella folkhälsoenkäten uppgav nio av tio invånare i Västra Götaland att de var delaktiga i samhällslivet. Det fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor, men däremot mellan olika åldersgrupper. Bland personer äldre än 65 år angav åtta av tio att de är delaktiga i samhällslivet, medan nästan alla i den yngre åldersgruppen upplevde delaktighet. Arbete ger gemenskap Att delta i arbetslivet är viktigt för att skapa sociala kontaktnät, gemenskap och relationer. Det är också en viktig källa för människors inkomster och försörjning. Under första kvartalet år 2011 var 764 100 personer i Västra Götaland sysselsatta i arbetslivet. Antalet sysselsatta ökade med 22 000 jämfört med första kvartalet året innan, men hade fortfarande inte kommit upp till den nivå Västra Götaland hade innan lågkonjunkturen. Sysselsättningsgraden (andel sysselsatta av befolkningen 20 64 år) låg på 78 procent år 2010, men varierar kraftigt mellan olika befolkningsgrupper. 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD (ANDEL SYSSELSATTA AV BEFOLKNINGEN 20 64 ÅR), ÅR 2010 % 100 80 60 40 20 0 SYSSELSÄTTNINGSGRAD FÖR OLIKA BEFOLKNINGSGRUPPER (20 64 ÅR) I VÄSTRA GÖTALAND, ÅR 2009 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Hallands län Gotlands län Riket Västra Götalands län Dalarnas län Skåne län Västerbottens län Stockholms län Jönköpings län Kronobergs län 76 73 Uppsala län Västmanlands län Gävleborgs län Jämtlands län 80 Kalmar län Blekinge län Värmlands län Södermanlands län 63 Norrbottens län Örebro län Östergötlands län Västernorrlands län 50 Källa: SCB/AKU 75 1 Observera att det finns två olika källor till sysselsättningsgrad. Eftersom RAMS och AKU använder olika metoder för insamling av data finns det även skillnader i redovisningen. 0 Män Kvinnor Födda i Sverige Födda i Norden utom Sverige Födda utanför Norden Samtliga Källa: SCB/RAMS
Bland svenskfödda personer är sysselsättningsgraden 80 procent, medan endast varannan person som är född utanför Norden är sysselsatt. Det finns även stora skillnader på arbetsmarknaden inom Västra Götaland. Skillnaderna ökade ännu mer under lågkonjunkturen, då arbetslösheten slog särskilt hårt mot Fyrbodal och Skaraborg. Till följd av många varsel och minskad efterfrågan på arbetskraft ökade arbetslösheten i alla länets delar, men har sedan första kvartalet 2010 åter börjat minska. I mars 2011 var drygt sex procent av befolkningen (16 64 år) i Västra Götaland öppet arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadspolitiska program. Totalt var 32 000 personer öppet arbetslösa och ÖPPET ARBETSLÖSA OCH I PROGRAM I VÄSTRA GÖTALAND (16 64 ÅR), ÅRSMEDELTAL Antal personer 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1996 1997 Öppet arbetslösa 1998 1999 2000 2001 2002 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sökande i program med aktivitetsstöd Källa: Arbetsförmedlingen 2 Exempelvis arbetsmarknadsutbildning, arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetspraktik, jobb- och utvecklingsgaranti mm. 2003 31 000 deltog i något arbetsmarknadspolitiskt program. 2 I Åmål och Trollhättan var tio procent av befolkningen (16 64 år) öppet arbetslösa eller arbetssökande i program i mars 2011. Ungdomsarbetslösheten är hög. Nästan 15 000 personer i åldrarna 18 24 år var arbetslösa (motsvarar 9,4 procent av befolkningen) i mars 2011. Öppet arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska program, andel av befolkningen (16 64 år), mars 2011 Strömstad Tanum Dals-Ed Bengtsfors Färgelanda Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Åmål Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Orust Trollhättan Lilla Edet Vara Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Svenljunga Tranemo Gullspång Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo 8,0 10,4% 6,0 7,9% 4,0 5,9% 2,7 3,9% Källa: Arbetsförmedlingen Den sociala dimensionen 25
Den sociala dimensionen Segregerad arbetsmarknad Jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig välfärdsfråga. Ett område där det fortfarande finns stora skillnader mellan män och kvinnor är arbetsmarknaden både när det gäller sysselsättningsgrad, löner och yrkes val. Bland de tio mest vanliga yrkena i Västra Götaland är könsfördelningen påtagligt ojämn. Den minst ojämna fördelningen återfinns bland försäljare inom fackhandel. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Försäljare, fackhandel Företagssäljare Övrig kontorspersonal ANDEL KVINNOR OCH MÄN INOM DE TIO VANLIGASTE YRKENA I VÄSTRA GÖTALAND (ANSTÄLLDA 16 64 ÅR), ÅR 2009 Förskollärare och fritidspedagoger Barnskötare m.fl. Grundskollärare Hotell- och kontorsstädare m.fl. Lagerassistenter m.fl. 26 0 20 40 60 80 100 % Män Kvinnor Källa: SCB/Yrkesregistret
Den sociala dimensionen Sysselsättningsgraden för kvinnor ligger fortfarande lägre än för män, men har ökat väsentligt de senaste decennierna. Även i ett europeiskt perspektiv ligger kvinnornas sysselsättningsgrad i Västsverige (Västra Götaland och Halland) väldigt högt. Den genomsnitt liga sysselsättningsgraden för kvinnor i Europa är 63 procent. Sysselsättningsgrad för kvinnor (andel sysselsatta kvinnor som andel av kvinnliga befolkningen 20 64 år) i europeiska regioner, år 2009 >70% 65 69,9% 60 64,9% <60% Uppgift saknas Västsverige hamnar på 24:e plats bland nästan 300 europeiska regioner när det gäller kvinnors sysselsättningsgrad. 27 Landsgräns 3 Regiongräns (NUTS 2) Källa: Eurostat NUTS (Nomenclature of Units for Territorial Statistics) är den regionindelning som används inom EU för att kunna jämföra olika områden inom EU:s gränser. 3
Den sociala dimensionen Det finns även stora skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda personer på arbetsmarknaden. Skillnader i sysselsättningsgrad och yrkesval gör att även inkomstspridningen blir ojämn mellan dessa grupper. Extra tydliga är skillnaderna mellan olika stadsdelar i Göteborg, där stadsdelar med hög andel utrikesfödda även har relativt sett stor andel med låga årsinkomster. Göteborgs stad totalt Norra Hisingen Lundby Västra Hisingen INKOMSTSPRIDNING BLAND BEFOLKNINGEN (25 64 ÅR) I GÖTEBORGS STAD OCH DESS STADSDELAR, ÅR 2009 Västra Göteborg Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné 28 Andel av befolkningen med låga årsinkomster varierar mellan 22 och 47 procent mellan Göteborgs olika stadsdelar. Centrum Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Angered 0 20 40 60 80 100 % Årsinkomst < 172 tkr Årsinkomst 172 333 tkr Årsinkomst > 333 tkr Källa: SCB, Göteborgs stad
Bostäder Segregationen mellan olika befolkningsgrupper är även tydlig på bostadsmarknaden. Bland personer som inte är födda i EU/EFTA-länder 4 är det dubbelt så vanligt att bo i hyreshus jämfört med bland den svenskfödda befolkningen. Skillnaderna är dessutom något högre i Västra Götaland än i de övriga storstadslänen. Den sociala dimensionen ANDEL AV BEFOLKNINGEN SOM BOR I HYRESHUS, ÅR 2009 % 70 60 50 40 30 20 10 0 Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Samtliga Födda i Sverige Födda i Norden utom Sverige Födda i EU/EFTA Födda i övriga världen utom Norden Källa: SCB 29 4 EFTA-länderna är Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.
Den sociala dimensionen 30 Så många får bistånd År 2009 fick 74 000 personer i Västra Götaland, motsvarande fem procent av befolkningen, ekonomiskt bistånd någon gång under året (tidigare kallat socialbidrag). Antalet biståndstagare i Västra Götaland ökade med 13 procent mellan åren 2008 och 2009, vilket är en något större ökning än i riket i genomsnitt. Störst andel biståndstagare fanns i Göteborgs och Trollhättans kommun. År 2009 fanns i Västra Götaland 20 533 barn i familjer som fick ekonomiskt bistånd. Biståndstagare i Västra Götalands kommuner år 2009 (andel av den totala befolkningen i respektive kommun) Strömstad Tanum Dals-Ed Bengtsfors Färgelanda Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Åmål Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Orust Trollhättan Lilla Edet Vara Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Svenljunga Tranemo Gullspång Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo 5,0 7,0% 4,0 4,9% 3,0 3,9% 2,0 2,9% Källa: Socialstyrelsen
Ohälsotalet åt rätt håll Ohälsan i arbetslivet i form av sjukskrivningar ökade kraftigt under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Även om det har skett en viss nedgång i ohälsotalet sedan 2003, är det fortfarande alldeles för många som är frånvarande från sina jobb på grund av sjukdom. Västra Götaland ligger något högre än genom snittet i riket. Kvinnors ohälsotal (36) ligger betydligt högre än männens (25). Det finns dessutom stora skillnader inom länet. OHÄLSOTAL I VÄSTRA GÖTALAND ÅR 2010 Antal utbetalda dagar från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16 64 år 45 40 35 30 25 20 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Ohälsotal i Västra Götalands kommuner år 2010 (antal utbetalda dagar från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16 64 år) Strömstad Bengtsfors Åmål Dals-Ed Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda 40,0 47,6 Mölndal 30,0 39,9 Tranemo Mark 23,8 29,9 Svenljunga Källa: Försäkringskassan Den sociala dimensionen 31 Västra Götalands län Skåne län Riket Stockholms län Källa: Försäkringskassan
Den sociala dimensionen Vi behöver trygghet Trygghet är en förutsättning för att trivas och må bra. Antalet anmälda brott per invånare ligger lägre i Västra Götaland än i riket och de två övriga storstadslänen, även om det totala antalet anmälda brott per invånare har ökat under andra halvan av 2000-talet. Vara med och påverka Den kanske mest grundläggande möjligheten att delta och påverka samhällsutvecklingen, är att utnyttja sin rösträtt. Trenden från mitten av 1980-talet till och med 2002 var ett minskat valdeltagande i kommunal-, landstings- och riksdagsval. I de allmänna valen 2006 och 2010 har dock valdeltagandet åter ökat. Valdeltagandet varierar kraftigt mellan olika socioekonomiska grupper. ANMÄLDA BROTT Antal per 1000 invånare 220 200 180 160 140 VALDELTAGANDE VID KOMMUNALVAL, ANDEL AV RÖSTBERÄTTIGADE % 95 90 85 80 120 75 32 100 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 70 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Riket Källa: Valmyndigheten Västra Götalands län Riket Källa: BRÅ
Många är nöjda med livet Även om det finns stora skillnader inom länet när det gäller arbetslöshet, ohälsa i arbetslivet samt ekonomisk trygghet, visar SOM-undersökningen 4 att en stor del av invånarna i Västra Götaland känner sig mycket eller ganska nöjda med sina liv, oavsett var de bor. Göteborgsregionen Sjuhärad NÖJD MED LIVET, ANDEL AV SVARANDE, ÅR 2010 Den sociala dimensionen Skaraborg Fyrbodal Västra Götalands län Skåne län Stockholms län Sverige 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Mycket nöjd Ganska nöjd Inte nöjd Ingen åsikt Källa: SOM-institutet 33 4 SOM-undersökningen görs av SOM-institutet som är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Fokus i undersökningarna är på Samhälle, Opinion och Media.
MILJÖDIMENSIONEN Koldioxidutsläpp 36 Vindkraft 37 Miljöbilar 37 Energieffektivt byggande 39 Luftföroreningar 39 Naturskyddade områden 40 35
Miljödimensionen Utsläppen fortfarande stora Växthuseffekten är i hög grad en följd av koldioxidutsläppen. I Västra Götaland har utsläppen av växthusgaser minskat med cirka två procent mellan åren 1990 och 2008. Länets totala utsläpp var 12,5 miljoner ton år 2008. Utsläppen från energiförsörjningen har minskat, främst tack vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränsle och fjärrvärme. Minskningarna har till en del uppvägts av att vägtrafikens utsläpp har ökat. En särskild omständighet för Västra Götalands län är också ökade utsläpp från den tunga processkemiska industrin, framför allt från raffinaderiverksamheten. Den slutliga energianvändningen per invånare i Västra Götalands län är i samma storleksordning som genomsnittet för landet och har ökat något under 2000-talet. Ökningen har främst skett inom industrisektorn. Samtidigt har hushållens energianvändning minskat med drygt 20 procent sedan år 2000. I Västra Götaland förbrukas årligen drygt 43 000 kwh per invånare; hushållen står för cirka 15 procent av den totala användningen. Viktiga åtgärder för att minska energianvändningen är ökad användning av förnybar energi inom industrin och i byggnader. KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP, KOLDIOXIDEKVIVALENTER, I VÄSTRA GÖTALAND ENERGIANVÄNDNINGEN I VÄSTRA GÖTALAND 36 Tusentals ton 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 kwh per invånare 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2000 2002 2004 2006 2008 Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Industri Transporter Service Hushåll Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Källa: www.miljomal.nu Avfall och avlopp Källa: SCB
Allt mer vindkraft i Västra Götaland Utbyggnaden av förnybar energiproduktion är prioriterad i Västra Götaland. Bland annat är vindkraften under kraftig utbyggnad. Under de två senaste åren har drygt 100 nya vindkraftverk byggts och produktionen av vindkraft har nästan fördubblats från år 2008 till år 2010. Västra Götaland har flest vind kraftverk i Sverige, men den totala elproduktionen från vindkraften är störst i Skåne, följt av Västra Götaland. Fordonsgasen ökar kraftigt Utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa drivmedel, samt snålare fordon, tillsammans med ett mer sparsamt körsätt, är andra viktiga steg mot lägre koldioxid utsläpp. Både antalet och andelen miljöfordon har ökat snabbt under senare år. År 2010 var 15 procent av alla nyregistrerade bilar i Västra Götaland miljöbilar. Andelen miljöbilar i trafik är betydligt lägre. Miljödimensionen VINDKRAFTSPRODUKTION ÅR 2010 ANDEL NYREGISTRERADE MILJÖBILAR AV ALLA NYREGISTRERADE BILAR, ÅR 2010 MWh % 900 000 25 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Skåne län Västra Götalands län Dalarnas län Jämtlands län Västerbottens län Hallands län Gotlands län *Redovisas inte av sekretesskäl Kalmar län Norrbottens län Östergötlands län Värmlands län Jönköpings län Blekinge län Västernorrlands län Uppsala län Gävleborgs län Örebro län Kronobergs län Södermanlands län* Stockholms län* Västmanlands län* Källa: Energimyndigheten 20 15 10 5 0 Blekinge län Stockholms län Östergötlands län Västmanlands län Riket Västra Götalands län Kalmar län Gotlands län Jönköpings län Skåne län Västernorrlands län Örebro län Södermanlands län Kronobergs län Västerbottens län Uppsala län Gävleborgs län Värmlands län Hallands län Dalarnas län Jämtlands län Norrbottens län Källa: SCB 37
Miljödimensionen 38 Cirka 14 procent av alla nyregistrerade miljöbilar är gasbilar. Fordonsgas är beteckningen för metan, i form av antingen fossil naturgas eller biogas, som används som drivmedel. Biogas är förnybart och är idag det mest miljöanpassade fordonsbränslet, med minimal klimatpåverkan. Antalet gasfordon har mer än tiodubblats det senaste decenniet. Västra Götalands län år 2001 Västra Götalands län år 2010 Antalet gasfordon Antalet tankställen fordonsgas Såld biogas GWh 790 7 900 8 500 49 10 200 Antalet gasfordon i Västra Götaland har mer än tiodubblats det senaste decenniet. Källa: Projekt Biogas Väst En stor ökning har även skett av antalet tankställen med biogas, liksom leveranserna dit. Skåne, Västra Götaland och Stockholms län står tillsammans för mer än 70 procent av de totala leveranserna av fordonsgas. LEVERANSER AV FORDONSGAS, ÅR 2010 Tusentals normalkubikmeter 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Skåne län Stockholms län Västra Götalands län Östergötlands län Biogas Örebro län Västmanlands län Uppsala län Hallands län Södermanlands län Naturgas Jönköpings län Kalmar län Västerbottens län Jämtlands län Värmlands län Norrbottens län Blekinge län Västernorrlands län Gävleborgs län Källa: Energimyndigheten
Energieffektivt byggande Nästan en fjärdedel av alla nybyggda lägenheter i Västra Götaland uppfördes som lågenergilägenheter år 2010. Det är dubbelt så stor andel jämfört med övriga Sverige. Av alla nya hus är cirka 10 procent passivhus. ANDEL UPPFÖRDA LÅGENERGIBOSTÄDER OCH LÄGENHETER % 30 25 20 15 10 5 Luften påverkar oss alla Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt. Halten av kvävedioxid i luft är en god indikator på utsläpp av luftföroreningar från biltrafiken. Kvävedioxid är en av de mest betydande luftföroreningarna i den industrialiserade världen, av två anledningar: den verkar irriterande på luftvägarna och kan orsaka skador på lungorna. Den är också en nyckelfaktor för bildning av marknära ozon som bland annat orsakar skador på skördar och vittring av byggnader. Kvävedioxidhalterna i luft i svenska tätorter minskade fram till början av 2000-talet, framförallt tack vare bilarnas förbättrade avgasrening. Under senare år har dock ingen ytterligare nedgång skett för tätortsluften. Miljödimensionen 0 Västra Götalands län Riket Västra Götalands län Riket Andel uppförda lågenergibostäder av totalt uppförda bostäder Andel uppförda lågenergilägenheter av totalt uppförda lägenheter (flerbostadshus) KVÄVEDIOXIDHALTEN I LUFTEN Mikrogram per kubikmeter 30 25 2008 2009 2010 Källa: Lågan program för energieffektiva byggnader 20 15 Miljömål 39 10 5 0 1990 1991 1992 1993 Västra Götalands län 1994 1995 1996 1997 1998 Riket 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: www.miljomal.nu
Miljödimensionen Flest naturreservat i Västra Götaland År 2009 var 96 000 hektar, motsvarande fyra procent av Västra Götalands landsareal, skyddad i form av nationalparker, naturvårdsområden, naturreservat samt djur- och växtskyddsområden. Under det senaste decenniet har antalet naturreservat ökat från 277 till 390 och det har bildats ytterligare 64 djur- och växtskyddsområden. Västra Götaland är särskilt väl representerat när det gäller naturvårdsområden: 30 procent av landets naturvårdsområden ligger här. Även fyra av Sveriges 33 nationalparker ligger helt eller delvis i Västra Götaland: Tresticklan i Dals-Eds kommun, Djurö i Mariestad, Tiveden i Karlsborgs kommun, samt Kosterhavet utanför Strömstad som blev landets första marina nationalpark år 2009. NATURSKYDDADE OMRÅDEN, ÅR 2009 Antal 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Västra Götalands län Kalmar län Östergötlands län Södermanlands län Västerbottens län Skåne län Dalarnas län Stockholms län Norrbottens län Djur- och växtskyddsområde Naturvårdsområde Örebro län Hallands län Uppsala län Gävleborgs län Västernorrlands län Naturreservat Nationalpark Gotlands län Kronobergs län Blekinge län Jämtlands län Västmanlands län Värmlands län Jönköpings län Källa: SCB 40 30 procent av Sveriges naturvårdsområden ligger i Västra Götaland.
Miljödimensionen 41
näringsliv Branschstruktur 44 Internationella kontakter 46 Företagare 48 Nyföretagande 48 Investeringar 49 Miljöteknik 50 Turism 50 Forskning och utveckling 52 43
Näringsliv Ett mångsidigt näringsliv Det finns cirka 170 000 arbetsställen i Västra Götaland, både i traditionella och mer nytillkomna branscher. Två tredjedelar av alla arbetsställen utgörs av företag utan anställda. De stora och medelstora företagen (50 eller fler anställda) svarar för drygt hälften av alla anställda. De största arbetsplatserna finns inom offentlig verksamhet (vård, omsorg, utbildning) och fordonsindustri. ANSTÄLLDA EFTER FÖRETAGSSTORLEK ÅR 2010 % 35 30 25 De största privata företagen i Västra Götaland år 2010 Företag Antal anställda i Västra Götaland Volvo Personvagnar AB 12 325 SAAB Automobile AB 3 725 Ericsson AB 3 425 Volvo Lastvagnar AB 3 375 Samhall AB 3 275 Posten Meddelande AB 3 225 Volvo Powertrain AB 3 025 SKF Sverige AB 2 825 Volvo Information Technology AB 2 725 Chalmers Tekniska Högskola AB 2 225 Volvo Aero AB 2 175 Astra Zeneca AB 2 075 Källa: SCB/Företagsdatabas 44 20 15 10 5 0 1 9 10 49 50 249 250+ Antal anställda Västra Götalands län Riket Källa: SCB/Företagsdatabas Näringslivsstrukturen i Västra Götaland överensstämmer ganska väl med den i riket, men det finns några karaktäristiska drag. Även om näringsgrenarna inom tjänstesektorn sysselsätter flest människor, är tillverkningsindustrin mycket viktig och något större i Västra Götaland än genomsnittet i riket. Så är det framförallt i Fyrbodal och Skaraborg.
sysselsatta, uppdelat på branscher år 2009 Bransch Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Antal i Västra Götaland Andel i Västra Götaland Andel i riket 10 374 1% 2% 123 769 17% 14% 6 914 1% 1% Byggverksamhet 47 520 6% 7% Handel 96 309 13% 12% Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet 40 171 5% 5% 22 143 3% 3% 22 643 3% 4% 10 014 1% 2% Fastighetsverksamhet 11 543 2% 2% Företagstjänster 74 607 10% 11% Offentlig förvaltning och försvar 36 631 5% 6% Utbildning 72 569 10% 10% Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m. 122 123 17% 16% 30 471 4% 4% Okänt 7 731 1% 1% Totalt 735 532 100% 100% Källa: SCB/rAps Inom tillverkningsindustrin dominerar den kunskapsintensiva fordonsindustrin. Livsmedelsindustrin är en annan betydande näringsgren. Västra Götaland står för en femtedel av landets livsmedelsindustri och för halva fiskenäringen. Här finns även Sveriges petrokemiska centrum som ligger i Stenungsund, Sveriges möbel centrum i Tibro samt hela Skandinaviens post order- och textilcentrum i Borås. Näringsliv 45
Näringsliv 46 Västra Götaland har, i likhet med hela västvärlden, erfarit en kraftig omflyttning av sysselsättningen från den varuproducerande sektorn till tjänstesektorn. År 1990 var ungefär lika stor andel sysselsatta i den varuproducerande sektorn som i den privata tjänstesektorn. År 2009 var 43 procent verksamma i den privata tjänstesektorn, jämfört med 25 procent i den varuproducerande sektorn. SYSSELSATTA I VÄSTRA GÖTALAND Antal personer 350 000 325 000 300 000 275 000 250 000 225 000 200 000 175 000 150 000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Industri Privat tjänstesektor Offentlig tjänstesektor Källa: SCB Internationella kontakter Öppenhet och internationalisering är andra karakteristiska drag för Västra Götalands näringsliv. En betydande del av Sveriges utrikeshandel samt stora delar av den norska och finländska trafiken med omvärlden passerar genom Göteborgs hamn eller någon av de övriga västkusthamnarna. Näringslivet är till stor del inriktat på export och de västsvenska företagen har omfattande inter nationella kontakter. År 2009 arbetade 114 000 personer, eller 24 procent av den totala näringslivssyssel sättningen, i utlandsägda företag. Av de utlandsägda företagen i Västra Götaland var år 2009 25 procent ägda av företag från nordiska länder. 40 procent ägdes av företag från övriga EU och 35 procent ägdes av företag från övriga länder. Jämfört med år 2007 har andelen nordiskt ägda företag minskat med 10 procent, samtidigt som antalet företag från övriga världen (exklusive EU) har ökat med motsvarande andel. Antalet sysselsatta i utlandsägda företag har ökat med 22 procent under det senaste decenniet.
ANSTÄLLDA I UTLANDSÄGDA FÖRETAG ÅR 2009 (ANDEL AV TOTALA NÄRINGSLIVET) % 35 30 25 20 15 10 5 0 Västmanlands län Blekinge län Värmlands län Örebro län Skåne län Stockholms län Västra Götalands län Östergötlands län Västernorrlands län Kronobergs län Dalarnas län Jönköpings län Södermanlands län Hallands län Uppsala län Kalmar län Gävleborgs län Västerbottens län Norrbottens län Jämtlands län Gotlands län Källa: Tillväxtanalys Västra Götaland har den största varuexporten i landet. Värdet av den varuexport som går att härleda till Västra Götaland, uppgick 2010 till 248 miljarder kronor. Ökningen var 10 procent jämfört med lågkonjunkturåret 2009, men såväl Stockholms län som riket som helhet noterar en större uppgång. VARUEXPORTEN Miljoner kronor 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 Näringsliv Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Källa: Västsvenska Industri- och Handelskammaren, SCB 47
Näringsliv Företag och företagare Företagarfrekvensen i Västra Götaland är något lägre än i riket totalt. Nio procent av den totala sysselsättningen utgörs av egna företagare och företagare i eget AB 1. Av de nästan 67 000 företagarna i Västra Götaland är nästan två tredjedelar egna företagare. Företagare (andel av sysselsatt dagbefolkning) i Västra Götalands kommuner, år 2009 Nyföretagandet har ökat stadigt de senaste åren. Nyföretagarfrekvensen i Västra Götaland är emellertid lägre än i de två andra storstadslänen, Stockholm och Skåne. Under 2009 startades cirka 9 600 nya företag, varav drygt 3 000 startades av kvinnor. Ungefär vart femte företag startas inom industrin. Inom tjänstesektorn startas flest företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster. 48 Strömstad Tanum Dals-Ed Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Tjörn Öckerö Orust Bengtsfors Färgelanda Åmål Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Trollhättan Vara Lilla Edet Essunga Stenungsund Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Lerum Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Herrljunga Svenljunga Götene Skara Falköping Ulricehamn Tranemo Gullspång Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo 15,0 20,9% 10,0 14,9% 5,1 9,9% Källa: www.regionfakta.com NYSTARTADE FÖRETAG, ÅR 2010 Antal per 1000 invånare (16 64 år) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Stockholms län Gotlands län Skåne län Uppsala län Riket Hallands län Västra Götalands län Jämtlands län Dalarnas län Kronobergs län Södermanlands län Västmanlands län Gävleborgs län Västernorrlands län Kalmar län Östergötlands län Örebro län Norrbottens län Värmlands län Västerbottens län Jönköpings län Blekinge län Källa: Tillväxtanalys 1 Personen klassas som egen företagare om han/hon driver näringsverksamhet i enskild firma eller handelsbolag samt bedöms ha företagande som sin huvudsakliga verksamhet. Personen klassas som företagare i eget AB om han eller hon är fåmansbolagsdelägare enligt skattelagstiftningen i det aktiebolag där han/hon bedriver sin huvudsakliga verksamhet.
NYSTARTADE FÖRETAG I VÄSTRA GÖTALAND, ÅR 2010 Antal per 1000 personer i respektive grupp (16 64 år) 16 14 12 10 8 6 4 2 Investeringar Historiskt sett har industrins investeringar i Västra Götaland utgjort en stor del (cirka 25 procent) av Sveriges totala industriinvesteringar. Under lågkonjunkturåren 2007 2010 föll industriinvesteringarna i Västra Götaland, mätt i volym, med nästan 50 procent. Minskningen var betydligt större än i riket och kan förklaras av ett stort antal konjunkturkänsliga industrier. Näringsliv 0 Utländsk härkomst Ej utländsk härkomst Kvinnor Män Samtliga Källa: Tillväxtanalys, SCB INDUSTRINS INVESTERINGAR I VÄSTRA GÖTALAND Miljoner kronor 18 000 % 30 16 000 14 000 12 000 25 20 10 000 8 000 6 000 15 10 4 000 2 000 0 2000 2001 Miljoner kronor 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Planer 2011 Andel av riket Källa: www.regionfakta.com/scb 5 0 49
Näringsliv 50 Stor miljötekniksektor Västra Götaland är ledande inom miljödriven affärsutveckling. Miljöteknikområdet 2 växer snabbt och antalet anställda i miljöteknikföretag i Västra Götaland är störst i hela landet. ANSTÄLLDA INOM MILJÖTEKNIKSEKTORN ÅR 2009 Antal personer 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Västra Götalands län Stockholms län Skåne län Östergötlands län Kalmar län Jönköpings län Dalarnas län Västmanlands län Kronobergs län Värmlands län Hallans län Örebro län Norrbottens län Södermanlands län Västernorrlands län Uppsala län Gävleborgs län Västerbottens län Blekinge län Jämtlands län Gotlands län Källa: SWENTEC, SCB 2 Miljöteknik är all teknik som direkt eller indirekt bidrar till en bättre miljö. Miljöteknik innefattar sådana varor, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar, sett ur ett livscykelperspektiv. Det rör sig om tekniker som minskar utsläpp av föroreningar, som renar vatten och luft, som använder energi och naturresurser mer effektivt. Växande besöksnäring Turismen är en annan snabbt växande näring och en viktig tillväxtmotor för sysselsättning. Senast uppmätta turistomsättningen för Västra Götaland uppgick till nästan 34 miljarder kronor (år 2009). Shopping står för knappt hälften av omsättningen och kommersiellt boende (hotell, vandrarhem, stugbyar, camping och gästhamnar) för en knapp femte del. Turismen i Västra Götaland sysselsätter cirka 26 000 personer årligen, vilket motsvarar en ökning på nästan 24 procent från decenniets början. År 2010 hade länet 8 miljoner kommersiella gästnätter (inklusive camping), vilket innebär en ökning med 4,5 procent jämfört med år 2009. Svenska gäster svarade för nästan 74 procent av volymen på hotell, vandrarhem och stugbyar (3 762 000 gästnätter, +4 procent). Av de större utlandsmarknaderna har positiva ökningar noterats för Norge (+6 procent), Tyskland (+9 procent), Frankrike (+17 procent), Spanien (+25 procent) samt USA (+10 procent). Den danska marknaden visade efter fjolårets mycket starka ökning en svag minskning med 8 procent. Även den brittiska marknaden minskade med 11 procent.
År 2010 Antal gästnätter, tusental Antal invånare Gästnätter per invånare Västra Götalands län 7 999 1 580 297 5,1 Skåne län 4 366 1 243 329 3,5 Stockholms län 10 022 2 054 343 4,9 Källa: Västsvenska Turistrådet, SCB, Tillväxtverket ANTAL GÄSTNÄTTER I HOTELL, STUGBYAR OCH VANDRARHEM Tusental 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 Näringsliv Antalet kommersiella gästnätter har haft en stabil tillväxt under hela 2000-talet. Västra Götaland har cirka 20 procent av Sveriges camping samt 47 procent av alla övernattningar i gästhamnar. Ungefär hälften av gästnätterna sker i Göteborg, som har drygt 30 procent av boendeanläggningarna i länet. År 2010 gjordes 20 procent av övernattningarna i Fyrbodal, cirka 11 procent i Skaraborg och cirka 5 procent i Sjuhärad. De i särklass flitigaste utländska besökarna är i tur och ordning norrmännen, tyskarna, danskarna och britterna. 1 000 500 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Göteborgsregionen Skaraborg Fyrbodal Sjuhärad Källa: Västsvenska Turistrådet, Tillväxtverket, SCB 51
Näringsliv Ledande inom forskning och utveckling Västsverige (Västra Götaland och Halland) har under flera år placerat sig högt både nationellt och internatio nellt när det gäller satsningar på forskning och utveck ling (FoU). Enligt den senaste europeiska sammanställ ningen från 2007 har Västsveriges ställning sjunkit lite i förhållande till tidigare redovisningar, men ligger fort farande i topp i ett europeiskt perspektiv. Närings livets FoU-utgifter i Västsverige motsvarar 3 procent av BRP, medan genomsnittet för europeiska regioner ligger på 1,2 procent av BRP. Näringslivets FoU-utgifter i europeiska regioner, % av BRP, år 2007 >2,5% 1,5 2,5% 0,5 1,4% < 0,5% Uppgift saknas 52 Landsgräns Regiongräns (NUTS 2) 3 Källa: Eurostat NUTS (Nomenclature of Units for Territorial Statistics) är den regionindelning som används inom EU för att kunna jämföra olika områden inom EU:s gränser. 3
Näringsliv FoU-verksamheten i Västra Götaland är betydligt mer koncentrerad till industrin än vad som är fallet i Skåne och Stockholms län. 53
kompetens och kunskap Utbildningsnivå 56 Övergång till högskola 56 Lärosäten 60 Forskning 61 55
Kompetens och kunskap Allt fler högutbildade Befolkningens formella utbildningsnivå fortsätter att stiga. År 2010 hade 23 procent av Västra Götalands invånare i åldrarna 25 64 minst treårig eftergymnasial utbildning. Nivån är densamma som i riket. För bara två decennier sedan var motsvarande siffra 11 procent. Samtidigt har andelen personer med kortare än treårig gymnasial utbildning, det vill säga gruppen som inte är behörig till högskolestudier, minskat med nästan 40 procent. Stora skillnader inom Västra Götaland Skillnaderna inom Västra Götaland är stora, och speglar de senaste decenniernas utveckling med en ökad inflyttning av högutbildade till storstäderna. Den högsta andelen personer med minst treårig eftergymnasial utbildning finns i Göteborgs kommun (31 procent) och den lägsta andelen i Svenljunga kommun (10 procent). Ökningen av andelen personer med eftergymnasial utbildning har varit nästan dubbelt så hög i Göteborgsregionen som i resten av Västra Götaland. BEFOLKNINGENS (25 64 ÅR) UTBILDNINGSNIVÅ I VÄSTRA GÖTALAND ÅR 1990 OCH 2010 2010 42% 20% 15% 23% 56 1990 67% 11% 11% 11% 0 20 40 60 80 100 % Kortare än 3-årig gymnasial 3-årig gymnasial Kortare än 3-årig eftergymnasial Minst 3-årig eftergymnasial Källa: SCB