Västra Götaland 15,0 18,7% 10,0 14,9% Göteborg. Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal. Öckerö. Tranemo. Mark. Kungälv. Lerum FAKTA.

Transkript

1 Tanum Munkedal Färgelanda Mellerud Mariestad Töreboda Karlsbo otenäs Lysekil Uddevalla Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Skövde Tibro Orust Tjörn Trollhättan Essunga Lilla Edet Stenungsund Alingsås Vara Herrljunga Falköping Tidaholm Hjo Kungälv Ale Vårgårda Öckerö Lerum FAKTA Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Ulricehamn Västra Götaland Mark Tranemo 15, 18,7% 1, 14,9%

2 Foto: Lina Wallberg I Västra Götalandsregionens uppdrag ingår ett ansvar för regional utveckling. Vision Västra Götaland är det gemensamma ramverket i arbetet att stärka Västra Götaland som en konkurrenskraftig region, nationellt och internationellt. Grunden i visionen är Det goda livet. Det står för god hälsa, arbete och utbildning, trygghet, delaktighet i sam hällslivet, en god miljö där vi värnar de förnybara systemen, ett rikt kulturliv, samt att vi möter behoven hos barn och ungdomar och arbetar för en uthållig tillväxt. Det goda livet förutsätter en hållbar utveckling som beaktar de tre dimensionerna den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga dimensionen. Fem fokusområden prioriteras i det arbetet: näringsliv, kompetens, infrastruktur, och kommunikationer, kultur och hälsa. De olika dimensionerna och fokusområdena är sinsemellan beroende och förstärker varandra. I vissa fall kan den redovisade statistiken höra hemma i mer än ett område. Statistiken i Fakta Västra Götaland är ett komplement till de djupare analyser som regelbundet görs för att följa utvecklingen. God kunskap om utvecklingen är en förutsättning för att kunna bedriva ett utvecklingsarbete som på bästa sätt bidrar till visionen om det goda livet. Vår förhoppning är att Fakta Västra Götaland ska bidra till ökade kunskaper om, och ett ökat intresse för Västra Götaland. VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN HAR TVÅ HUVUDUPPGIFTER; ATT ERBJUDA EN KVALITATIV OCH EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH ATT ARBETA FÖR TILLVÄXT OCH EN HÅLLBAR UTVECKLING SOM SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT FRAMGÅNGSRIKT NÄRINGSLIV. Göteborg, september 213 Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Miljödimensionen Den ekonomiska dimensionen Näringsliv Kompetens & kunskapsutveckling Infrastruktur & kommunikationer Kultur Hälsa Den sociala dimensionen Vision Västra Götalands tre dimensioner och fem fokusområden.

3 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING 4 DEN EKONOMISKA DIMENSIONEN 12 DEN SOCIALA DIMENSIONEN 16 MILJÖDIMENSIONEN 24 NÄRINGSLIV 28 KOMPETENS OCH KUNSKAP 36 INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER 43 KULTUR 49 HÄLSA 56 Foto: Thomas Harrysson

4 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING Geografi Folkmängd Befolkningsutveckling Flyttningar Mångfald Befolkningsstruktur Befolkningstäthet Foto: Göteborgsvarvet, Jonas Ingman 4 Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Föregående sida Nästa sida Nästa kapitel

5 Som ett Sverige i miniatyr Västra Götaland är som ett Sverige i miniatyr storstad och landsbygd, småsamhällen och mellanstora städer. Naturen växlar från kustlandskap till storskog med slättland och hagmarker däremellan. Geografiskt är Västra Götaland ett av de största länen i Sverige med en landareal på kvadratkilometer, vilket utgör sex procent av Sveriges landyta. Det är cirka 24 mil såväl i nordsydlig som i västöstlig riktning. Det finns öar i Västra Götaland varav 15 är bebodda. Länet består av 49 kommuner. Den till ytan största kommunen är Ulricehamn på 146 kvadratkilometer och den minsta är Öckerö kommun på 26 kvadratkilometer. År 21 bildades fyra delregionala kommunal för bund i Västra Götaland: Göteborgsregionen, Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad. Syftet var att skapa bra och effektiva samarbetsorganisationer för en sammanhållen, enkel och mer rationell hantering av de mellankommunala frågorna. En del av statistiken i denna broschyr är uppdelad efter de fyra delregionerna. I Göteborgs regionen ingår även Kungsbacka som inte ingår i Västra Götalands län. DE FYRA DELREGIONERNA/KOMMUNALFÖRBUNDEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND Strömstad Bengtsfors Åmål Dals-Ed Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Skaraborg Mark Tranemo Sjuhärad Kungsbacka Svenljunga Göteborgsregionen Fyrbodal Geografi och befolkning 5 Det finns öar i Västra Götaland, varav 15 är bebodda. Foto: Allan Karlsson

6 1,6 miljoner invånare Befolkningsmässigt är Västra Götaland Sveriges näst största län med mer än 1,6 miljoner invånare. Flest människor bor i storstadskommunen Göteborg med med 526 invånare. Dals-Ed är den minsta kommunen befolkningsmässigt med 4 7 invånare. Befolkningen är ojämnt fördelad över Västra Götalands yta. Förutom till Göteborgsregionen är befolkningen i huvudsak koncentrerad till områdena kring Borås, Skövde och Trestad (Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla). Befolkningstätheten i Västra Götaland är 67 invånare per kvadratkilo meter. Bland kommunerna ligger Göteborg högst med drygt 1 invånare per kvadratkilometer och Dals-Ed lägst med drygt sex invånare per kvadrat kilometer. Den genomsnittliga befolknings tätheten i Sverige är 23 invånare per kvadratkilo meter, i Stockholms län bor 326 invånare per kvadratkilo meter och i Skåne 115 per kvadratkilometer. Geografi och befolkning FOLKMÄNGD I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 31 DECEMBER 212 BEFOLKNINGSTÄTHET (ANTAL INVÅNARE PER KM²) PER KOMMUN ÅR 21 Kommun Folkmängd (antal) Kommun Folkmängd (antal) Kommun Folkmängd (antal) Ale Kungälv Svenljunga Alingsås Lerum 39 7 Tanum Bengtsfors Lidköping Tibro Bollebygd 8 57 Lilla Edet Tidaholm Borås Lysekil Tjörn Dals-Ed Mariestad Tranemo Essunga 5 52 Mark Trollhättan Falköping Mellerud Töreboda 9 9 Färgelanda Munkedal Uddevalla Grästorp Mölndal Ulricehamn Gullspång Orust Vara Göteborg Partille Vårgårda 11 3 Götene Skara Vänersborg Herrljunga Skövde Åmål Hjo Sotenäs 9 4 Öckerö Härryda Stenungsund Karlsborg Strömstad Strömstad Bengtsfors Åmål Dals-Ed Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd 1, 1174,9 Härryda Mölndal 1, 999,9 Mark Tranemo Svenljunga 5, 99,9 25, 49,9 6,4 24,9 Källa: SCB 6 Källa: SCB

7 Folkmängden ökar Vid årsskiftet 212/213 uppgick folkmängden i Västra Götaland till personer, vilket motsvarar 17 procent av Sveriges befolkning. Under 212 ökade befolkningen med nästan 1 invånare vilket ligger i nivå med de senaste årens befolkningsökning. Liksom tidigare år var det Göteborgsregionen som ökade mest. Nästan 9 procent av Västra Götalands befolkningstillväxt skedde i Göteborgs regionen, som hyser drygt hälften av befolkningen. FOLKMÄNGDEN I VÄSTRA GÖTALAND OCH DESS DELREGIONER Folkmängd Västra Götaland Göteborgsregionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Källa: SCB Geografi och befolkning BEFOLKNINGSUTVECKLING Index 1 = år Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Riket Källa: SCB Cirka 17 procent av Sveriges befolkning bor i Västra Götaland. Foto: Thomas Harrysson

8 Foto: Sergio Joselovsky Befolkningsförändring i kommunerna Befolkningsutvecklingen i Sverige har sedan mitten av 9-talet i stora drag karaktäriserats av att storstadsregionerna och regioncentra ökar i befolkning, medan många kommuner utanför dessa områden minskar. Inom Västra Götaland är det framförallt Göteborg med angränsande kommuner samt Strömstad i länets nordvästra hörn, som upplevt den kraftigaste tillväxten. Störst befolkningsminskning har samtidigt skett i nordöstra Skaraborg samt i norra Fyrbodal. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING (%) I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER Strömstad Bengtsfors Åmål Dals-Ed Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal 1 25% Geografi och befolkning Mark Svenljunga Tranemo 9,9% -9,9% -1-18% BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGEN I DELREGIONERNA ÅR Källa: SCB Antal personer Medan befolkningstillväxten i Göteborgsregionen beror på både det ökade antalet inflyttade och det fortsatt stora födelseöverskottet, har folkökningen i andra delar av Västra Götaland skett endast till följd av det positiva flyttnettot. -2 Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Flyttnetto Födelsenetto Källa: SCB

9 Ökade flyttströmmar till och från utlandet Totalt flyttade nästan 41 personer till Västra Götaland år 212. Av dem kom 15 från utlandet, varav den största gruppen var hemvändande svenska medborgare. Den andra stora invandrargruppen var från Somalia. I gränskommunerna Strömstad och Åmål är det invandringen från Norge som dominerar. Bland inrikes flyttare kom de största strömmarna från Stockholms, Skåne och Hallands län. Göteborgsregionen har stark dragningskraft på invånare från andra delar av Sverige och omvärlden. Även inom länet går flyttströmmarna i stor utsträckning till Göteborgsregionen. Det mångkulturella Västra Götaland År 212 hade Västra Götaland 245 invånare som var födda utomlands och ytterligare 79 som var födda i Sverige men hade utländsk bakgrund 1. Andelen utrikes födda invånare varierar mycket mellan Västra Götalands delregioner och kommuner. Två tredjedelar av de utrikes födda bor i Göteborgs regionen. Den kommun i Västra Götaland med lägst andel utrikes födda är Öckerö kommun med fyra procent, högst andel har Göteborgs kommun med 23 procent. Ungefär 13 nationaliteter finns representerade i Västra Götaland. 1 Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. UTRIKESFÖDDA SOM ANDEL AV BEFOLKNINGEN % Göteborgsregionen 199 Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Västra Götaland Riket Källa: SCB Geografi och befolkning FLYTTNINGAR TILL OCH FRÅN VÄSTRA GÖTALAND Antal personer Invandrare Inrikes inflyttade Utvandrare Inrikes utflyttade Källa: SCB Foto: Göteborgs universitet, Stefan Ideberg

10 Geografi och befolkning Foto: Sergio Joselovsky En allt äldre befolkning Västra Götaland har, i likhet med många andra regioner och länder i Europa, en utveckling där befolkningen blir allt äldre. Även om födelsetalet efter sekelskiftet 2 har stigit och kommer att öka det närmaste decenniet, har låga födelsetal kring sekelskiftet 2 och en stadigt ökad livslängd bidragit till att genomsnittsåldern stigit. Befolknings prog nosen visar att andelen äldre kommer att öka avsevärt under det närmaste decenniet. Detta resulterar i att allt färre måste försörja allt fler. Ett sätt att sammanfatta vad befolkningens åldersstruktur kan betyda för de materiella livsvillkoren är att relatera summan av antalet äldre (65+ år) till antalet i yrkesaktiv ålder (16 64 år), så kallad äldrekvot. Äldrekvoten för Västra Götaland ligger på 29, vilket betyder att 1 personer i yrkesaktiv ålder måste försörja 29 personer i åldersgruppen 65 år och äldre. Kvoten varierar kraftigt mellan kommunerna i Västra Götaland. Den lägsta äldrekvoten har Göteborgs kommun (22) följt av de kringliggande kommunerna. Den högsta äldrekvoten har Sotenäs (49) och Gullspång (48). Sotenäs och Gullspång är de kommuner som har flest invånare över 65 år, medan Göteborgs kommun har flest personer i yrkesaktiv ålder. 1

11 Geografi och befolkning > Stora skillnader i befolkningstäthet Inom Sverige, men också i ett europeiskt perspektiv, varierar befolkningstätheten kraftigt mellan olika regioner. I Sverige är befolkningstätheten i särklass högst i Stockholm med strax över 3 invånare per kvadratkilometer år 211. Därefter följer de två övriga storstadsregionerna Sydsverige (Skåne och Blekinge län) med cirka 1 invånare per kvadrat kilometer samt Västsverige (Västra Götaland och Hallands län) med 64 invånare per kvadratkilometer. Detta kan jämföras med de två mest glest befol kade regionerna i Sverige, Mellersta Norrland och Övre Norrland med 5, respektive 3 invånare per kvadratkilometer. Sverige är i ett europeiskt per spektiv ett glesbefolkat land. I kartan här intill jämförs befolkningstätheten mellan olika europeiska regioner. Här framgår att stora delar av de nordiska länderna i en europeiskt jämförelse är glest befolkade BEFOLKNINGSTÄTHET (INVÅNARE PER KVADRATKILOMETER) I EUROPEISKA REGIONER ÅR > Uppgift saknas 49 Uppgift saknas 11 Västsverige har rikets tredje högsta befolkningstäthet med 64 invånare per kvadratkilometer. Landsgräns Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Regiongräns (NUTS 2) Föregående sida Källa: Eurostat Landsgräns Nästa sida Regiongräns (NUTS2) Källa: Eurostat Nästa kapitel

12 DEN EKONOMISKA DIMENSIONEN Bruttoregionalprodukt Näringslivets omsättning Lönesumma En europeisk utblick Foto: Sergio Joselovsky 12 Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Föregående sida Nästa sida Nästa kapitel

13 Konjunkturkänslig ekonomi Den ekonomiska utvecklingen i en region kan mätas med bruttoregionprodukten (BRP) det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år. BRP i förhållande till befolkningen i en region är ett mått på den ekonomiska välfärden. Vid en jämförelse mellan länen hamnar Stockholms län i en klass för sig med en BRP per invånare på 486 kronor. År 21 hamnade Västra Götalands län på femte plats bland alla Sveriges regioner med en BRP per invånare på 34 kronor. Ur ett historiskt perspektiv har Västra Götaland, i likhet med de flesta övriga regioner i Sverige, haft en hög ekonomisk tillväxt under det senaste decenniet. Men de allra senaste årens ekonomiska utveckling har påverkats starkt av konjunkturnedgången. Västra Götalands beroende av den krisdrabbade fordonsindustrin medförde ett hårdare slag mot näringslivet i Västra Götaland än i riket. Å andra sidan har återhämtningen blivit snabbare i Västra Götaland. Detta framförallt tack vare den starka uppgången i tillverkningsindustrin. BRUTTOREGIONPRODUKT (BRP) PER INVÅNARE ÅR 21 Tusental kronor Stockholms län Norrbottens län Riket Jämtlands län Västernorrlands län Västra Götalands län Kronobergs län Västerbottens län Dalarnas län Hallands län Örebro län Skåne län Västmanlands län Gävleborgs län Jönköpings län Uppsala län Kalmar län Blekinge län Värmlands län Södermanlands län Gotlands län Östergötlands län Källa: SCB NÄRINGSLIVETS OMSÄTTNING I STORSTADSREGIONERNA, FÖRSTA KVARTALET 23 FÖRSTA KVARTALET 213. SÄSONGSRENSADE VÄRDEN, LÖPANDE PRISER Index 23 K1= Den ekonomiska dimensionen Foto: Göteborgs universitet, Stefan Ideberg Konjunkturutveckling Eftersom statistik om BRP publiceras med två års eftersläpning redovisar vi här istället omsättningen i näringslivet, vilket ger en bra bild av konjunkturutvecklingen i ekonomin. Under de senaste åren har näringslivets omsättning i Västra Götaland överstigit nivån före konjunkturnedgången Västra Götaland Skåne Stockholms län Riket Övriga riket Källa: SCB

14 Hög tillväxt i Göteborgsregionen För att få en bild av skillnader i ekonomisk utveckling inom Västra Götaland är lönesumma ett lämpligare mått än BRP. I Göteborgsregionen är lönesumma per invånare nästan 165 kronor. Detta är betydligt högre än i de tre övriga delregionerna, där lönesumman varierar mellan cirka 118 och 129 kronor per invånare. Däremot har lönesummetillväxten de senaste fem åren legat på ungefär samma nivå, något lägre i Fyrbodal. I ett längre tidsperspektiv har Göteborgsregionen haft betydligt högre lönesummetillväxt än de tre övriga delregionerna. Under de två senaste decennierna har tillväxten i lönesumman varit svagast i Skaraborg och Fyrbodal. LÖNESUMMA PER CAPITA ÅR 212 OCH LÖNESUMMATILLVÄXT UNDER PERIODEN Kronor % Fyrbodal Sjuhärad Lönesumma per capita 212 Skaraborg Procentuell tillväxt i lönesumma Göteborgsregionen Västra Götaland Källa: SCB LÖNESUMMA, FASTA PRISER Index år 199 = Göteborgsregionen Fyrbdoal Sjuhärad Skaraborg Riket Källa: SCB Den ekonomiska dimensionen 14 Foto: Ibiz reklambyrå Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Föregående sida Nästa sida Nästa kapitel

15 Den ekonomiska dimensionen En europeisk utblick I jämförelse med andra europeiska regioner har Västsverige (Västra Götaland och Halland) en stark ekonomi och hög levnadsstandard. Av kartan till höger framgår att Västsverige har betydligt högre BRP per invånare än genomsnittet för EU-regioner. Bland de närmare 3 regionerna hamnar Västsverige på 55:e plats. BRUTTOREGIONPRODUKT PER INVÅNAR E I PROCENT AV EU-GENOMSNITTET (1) I EUROPEISKA REGIONER, ÅR 21 >15% 1 149% 5 99% <5% Uppgift saknas Foto: Västsvenska Turistrådet, Jonas Ingman 15 Landsgräns Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Regiongräns (NUTS 2) Föregående sida Källa: Eurostat Landsgräns Nästa sida Regiongräns (NUTS2) Källa: Eurostat Nästa kapitel

16 DEN SOCIALA DIMENSIONEN Sysselsättning...17 Arbetslöshet...18 Jämställdhet...19 Integration...2 Biståndstagare...21 Ohälsotal...21 Trygghet...22 Valdeltagande...22 Livskvalitet Foto: Sergio Joselovsky Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Föregående sida Nästa sida Nästa kapitel

17 Vi mår bra av delaktighet Trygghet, gemenskap och delaktighet i det sociala livet är grundläggande förutsättningar för människans välbefinnande. Enligt den senaste folkhälsoenkäten 211 uppgav åtta av tio av de invånare i Västra Götaland som svarat, att de var delaktiga i samhällslivet. Lägst delaktighet har män med kort utbildning och hög ålder medan yngre kvinnor med lång utbildning har högre delaktighet. SYSSELSÄTTNINGSGRAD (ANDEL SYSSELSATT BEFOLKNING 2 64 ÅR), ÅR 212 % Arbete ger gemenskap Att delta i arbetslivet är viktigt för att skapa sociala kontaktnät, gemenskap och relationer. Under det första kvartalet år 213 var personer sysselsatta i arbetslivet. Antalet minskade med 1 3 personer jämfört med första kvartalet året innan. Sysselsättningsgraden (Sysselsatta som andel av befolkningen 2 64 år) i Västra Götaland låg på 8 procent år 212 men varierade kraftigt mellan olika befolkningsgrupper. Den totala sysselsättningsgraden i Sverige (2 64 år) är 79 procent för män och 75 procent för kvinnor. Bland personer födda i Sverige är sysselsättningsgraden 82 procent 1. För personer som är födda utanför Sverige i Norden är siffran 65 procent. Sysselsätt ningsgraden varierar beroende på födelseregion. SYSSELSÄTTNINGSGRAD 211 (2 64 ÅR) EFTER FÖDELSEREGION Åtta av tio invånare i Västra Götaland känner sig delaktiga i samhällslivet. Yngre kvinnor med lång utbildning känner mest delaktighet. Den sociala dimensionen 2 % 1 Hallands län Stockholms län Jönköpings län Kronobergs län Dalarnas län Hela riket Jämtlands län Gotlands län Västernorrlands län Västerbottens län Uppsala län Västra Götalands län Kalmar län Västmanlands län Norrbottens län Blekinge län Värmlands län Gävleborgs län Östergötlands län Skåne län Södermanlands län Örebro län Källa: SCB/AKU Sverige Norden utom Sverige Europa utom Norden Nordamerika Sydamerika Asien Afrika Av samtliga män Av samtliga kvinnor Källa: SCB 1 Observera att det finns två olika källor till sysselsättningsgrad. Eftersom RAMS och AKU använder olika metoder för insamling av data finns det även skillnader i redovisningen.

18 Stora geografiska skillnader Det finns stora geografiska skillnader på arbetsmarknaden inom Västra Götaland. Skillnaderna ökade ännu mer under lågkonjunkturen då arbetslösheten slog särskilt hårt mot Fyrbodal och Skaraborg. Nedlägg ningen av Saab i Trollhättan 212 har påverkat arbetsmarknadssituationen i Trollhättan med omnejd kraftigt. I Trollhättan var 15 procent av den registrerade arbetskraften (16 64 år) eller 4 3 personer öppet arbetslösa eller arbetssökande i program i maj 213. eller 4 3 personer öppet arbetslösa eller arbetssökande i program i maj 213. Högst var siffran i januari 212 då 5 6 personer var öppet arbetslösa eller i program. I maj 213 var arbetslösheten 7,8 procent av den registrerade arbetskraften (16 64 år). Totalt handlade det om 31 öppet arbetslösa och ytterligare 31 personer i program i maj 213. Ungdomsarbetslösheten är hög personer i åldrarna år var arbetslösa (motsvarande 14,4 procent av den registrerade arbetskraften år) i maj 213. Den sociala dimensionen ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD, ANDEL AV DEN REGISTERBASERADE ARBETSKRAFTEN ÅR. MAJ MÅNAD ÅR 213 Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Göteborg Lerum Borås Ulricehamn Partille Härryda Bollebygd 12 15% Mölndal 9 11% Tranemo Mark 6 8% Svenljunga 3 5% Källa: Arbetsförmedlingen Foto: Arbetsförmedlingen, Camilla Veide 18

19 Den sociala dimensionen Skillnader i mäns och kvinnors arbetsmarknad Jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig välfärdsfråga. Ett område där det fortfarande finns stora skillnader mellan män och kvinnor är arbetsmarknaden både när det gäller sysselsättningsgrad, löner och yrkesval. Bland de tio mest vanliga yrkena finns någor lunda jämn könsfördelning endast bland försäljare inom fackhandel. Sysselsättningsgraden för kvinnor ligger fortfarande lägre än för män, men har ökat mycket de senaste decennierna. Även i ett europeiskt perspektiv ligger kvinnornas sysselsättningsgrad i Västsverige högt, med 75 procent. Den genom snittliga sysselsättningsgraden för kvinnor i Europa är 63 procent. SYSSELSÄTTNINGSGRAD FÖR KVINNOR (ANDEL SYSSELSATTA KVINNOR SOM ANDEL AV KVINNLIGA BEFOLKNINGEN 2 64 ÅR) I EUROPEISKA REGIONER, ÅR 211 >7% 65 69,9% 6 64,9% <6% Uppgift saknas ANDEL KVINNOR OCH MÄN I DE TIO VANLIGASTE YRKENA I VÄSTRA GÖTALAND (ANSTÄLLDA ÅR), ÅR 211 Lagerassistenter m.fl. Företagssäljare 19 Försäljare, fackhandel Övrig kontorspersonal Grundskollärare Hotell- och kontorsstädare m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Barnskötare m.fl. Förskollärare och fritidspedagoger Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 2 Män 4 Kvinnor Landsgräns Källa: SCB Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Regiongräns (NUTS 2) Föregående sida Källa: Eurostat Landsgräns Nästa sida Regiongräns (NUTS2) Källa: Eurostat Nästa kapitel

20 Stor segregation Det finns även stora skillnader på arbetsmarknaden mellan svenskfödda och utrikesfödda personer. Skillnader i sysselsättningsgraden och yrkesval gör att även inkomstspridningen blir ojämn mellan dessa grupper. Skillnaderna är extra tydliga mellan olika stadsdelar i Göteborg där stadsdelar med hög andel utrikesfödda även har en relativt sett stor andel med låga årsinkomster. Segregationen mellan olika befolkningsgrupper är även tydlig på bostadsmarknaden. Bland personer som inte är födda i EU-/EFTA-länder är det dubbelt så vanligt att bo i hyreshus än jämfört med den svenskfödda befolkningen. Skillnaderna är dessutom något högre i Västra Götaland än i de övriga storstadslänen. Den sociala dimensionen INKOMSTSPRIDNING BLAND BEFOLKNINGEN (25 64 ÅR) I GÖTEBORGS STAD OCH DESS STADSDELAR, ÅR 211 Västra Göteborg Norra Hisingen ANDEL AV BEFOLKNINGEN SOM BOR I HYRESHUS EFTER FÖDELSEREGION, ÅR 211 % Örgryte-Härlanda Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné Lundby Västra Hisingen Stockholms län Samtliga Sverige Skåne län Västra Götalands län Världen exkl. EU/EFTA EU/EFTA exkl. Norden 2 Centrum Norden exkl. Sverige Källa: SCB, Stativ Göteborg Östra Göteborg Angered % Årsinkomst < 177 tkr Årsinkomst > 351 tkr Årsinkomst tkr Källa: SCB, Göteborgs stad Foto: Kenny Stolpe

21 Så många får bistånd År 211 fanns det 74 personer i Västra Götaland, motsvarande fem procent av befolkningen, som någon gång under året fick ekonomiskt bistånd. Det är samma antal som två år tidigare men lägre än året innan. Antalet biståndstagare i Västra Götaland minskade med sex procent mellan år 21 och 211, vilket är något större minskning än genomsnittet i riket. Störst andel biståndstagare finns i Göteborgs och Trollhättans kommun. ANDEL BISTÅNDSTAGARE I ÅLDER 65+ I VÄSTRA GÖTALAND ÅR 212 Ohälsotalet åt rätt håll Ohälsan i arbetslivet i form av sjukskrivningar ökade kraftigt under slutet av 199-talet och början av 2-talet. Även om det har skett en viss nedgång i ohälsotalet sedan 23 är det många som är frånvarande från sina jobb på grund av sjukdom. Västra Götaland ligger något högre än genomsnittet i riket. Kvinnors ohälsotal (36) ligger betydligt högre än männens (25). Det finns dessutom stora skillnader inom Västra Götaland. OHÄLSOTAL I VÄSTRA GÖTALAND ÅR 212 (ANTAL UTBETALDA DAGAR FRÅN SOCIALFÖRSÄKRINGEN PER REGISTRERAD FÖRSÄKRAD I ÅLDRARNA ÅR) OHÄLSOTAL (ANTAL UTBETALDA DAGAR FRÅN SOCIALFÖRSÄKRINGEN PER REGISTRERAD FÖRSÄKRAD I ÅLDRARNA ÅR) Antal dagar Skåne län Västra Götalands län Stockholms län Riket Källa: Försäkringskassan Den sociala dimensionen Bengtsfors Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Munkedal Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Uddevalla Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Orust Lilla Edet Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Tranemo Mark Svenljunga Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo 5, 8,9% 4, 4,9% 3, 3,9% 2, 2,9% Färgelanda Munkedal Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Uddevalla Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Orust Lilla Edet Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Tranemo Mark Svenljunga Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo 4, 42,8 3, 39,9 23,5 29,9 Källa: Försäkringskassan Antalet biståndstagare i Västra Götaland minskade med sex procent mellan år 21 och 211 en något större minskning än genomsnittet i riket. 21 Källa: Socialstyrelsen

22 Foto: Lina Wallberg Vi behöver trygghet Trygghet är en viktig förutsättning för att trivas och må bra. Antalet anmälda brott per invånare ligger lägre i Västra Götaland än i riket och de två övriga storstadslänen. Det totala antalet anmälda brott per invånare har ökat under andra halvan av 2-talet. Göra sin röst hörd Den kanske mest grundläggande möjligheten att delta och påverka samhällsutvecklingen är att utnyttja sin rösträtt. Trenden från mitten av 198-talet till och med 22 var ett minskat valdeltagande i kommunal-, landstings- och riksdagsval. I de allmänna valen 26 och 21 har dock valdeltagandet åter börjat öka. Valdeltagandet varierar kraftigt mellan olika socioekonomiska grupper. Den sociala dimensionen ANTAL ANMÄLDA BROTT PER 1 INVÅNARE VALDELTAGANDE VID KOMMUNALVAL (ANDEL AV RÖSTBERÄTTIGADE) Antal % Skåne län Västra Götalands län Stockholms län Riket Västra Götalands län Riket Källa: Valmyndigheten 22 Källa: BRÅ (Brottsförebyggande Rådet) Antalet anmälda brott per invånare ligger lägre i Västra Götaland än i riket och de två övriga storstadslänen.

23 Foto: Göran Assner Den sociala dimensionen Många är nöjda med livet Även om det finns stora inomregionala skillnader när det gäller arbetslöshet, ohälsa i arbetslivet samt ekonomisk trygghet visar SOM-undersökningen 2 att en stor del av befolkningen i Västra Götaland känner sig mycket eller ganska nöjda med sina liv oavsett var de bor. NÖJD MED LIVET, ANDEL AV SVARANDE, ÅR 212 Sverige Stockholms län Skåne län Västra Götalands län 23 FyrBoDal Skaraborg 2 SOM-undersökningen görs av SOM-institutet som är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Fokus i undersökningarna är på Samhälle, Opinion och Media Sjuhärad Göteborgsregionen % Mycket nöjd Ganska nöjd Inte nöjd Ingen åsikt Källa: SOM-institutet

24 Foto: Lina Wallberg MILJÖDIMENSIONEN Koldioxidutsläpp Energianvändning Vindkraft Ekologisk odling Miljöbilar och alternativa drivmedel Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Föregående sida Nästa sida Nästa kapitel

25 Utsläppen fortfarande stora Klimatförändringar är en av de största utmaningarna vi står inför. I Västra Götaland har utsläppen av växthusgaser minskat med cirka tre procent mellan åren 199 och Utsläppen i Sverige har minskat med 16 procent under samma period. Västra Götalands totala utsläpp var 12,4 miljoner ton år 21, vilket är en ökning jämfört med 29. Det är främst inom energiförsörjning och inom industrin som ökningen skett, vilket kan förklaras av att året 21 dels var förhållandevis kyligt, dels var ett år av ekonomisk återhämtning. Utsläppen från transportsektorn ökade något under 21 jämfört med föregående år. Ökningen beror på ökad tung lastbilstrafik under året. Däremot fortsätter utsläppen från personbilstrafiken att minska något jämfört med föregående år. Energianvändning Den slutliga energianvändningen 2 per invånare i Västra Götalands län var år 29 i samma storleksordning som genomsnittet för landet. Den tidigare ökningen har avstannat de senaste åren som redovisas i diagrammet nedan. 29 förbrukades årligen drygt 4 kwh per invånare och hushållen stod för cirka 15 procent av den totala användningen. Miljödimensionen KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP, KOLDIOXIDEKVIVALENTER, I VÄSTRA GÖTALAND Tusentals ton ENERGIANVÄNDNING I VÄSTRA GÖTALAND kwh per invånare Energiförsörjning Industriprocesser och lösningsmedelsanvändning Industri Transporter Offentlig verksamhet och övriga tjänster Transporter och arbetsmaskiner Jordbruk Jord-, skogsbruk och fiske Hushåll Källa: Avfall och avlopp Källa: miljomal.se Foto: Göran Assner 1 Utsläpp från internationell sjö- och flygtrafik är inte medräknade i länets utsläppsuppgifter. Nationellt har dessa utsläpp ökat kraftigt sedan 199 och uppgick 29 till 9,4 miljoner ton. 2 Med slutlig energianvändning menas att de så kallade omvandlings- och distributionsförluster som sker på vägen till användaren inte är medräknade i de siffror som presenteras.

26 Vindkraften står stark i Västra Götaland Utbyggnaden av förnybar energiproduktion är prioriterad i Västra Götaland. Bland annat är vindkraften under kraftig utbyggnad. Under de två senaste åren har drygt 1 nya vindkraftverk byggts i Västra Götaland och produktionen av vindkraft har nästan fördubblats från år 21 till år 212. Av alla län har Västra Göraland flest vindkraftsverk. VINDKRAFTPRODUKTION ÅR GWh Ekologisk odling Västra Götaland är ett län med stor jordbruksareal. Drygt 2 procent av arealen odlas ekologiskt, en andel som har legat relativt konstant de senaste åren. En ökande andel av den ekologiska arealen är eko-certifierad. Viktiga delar i det ekologiska jordbruket är en hög självförsörjningsgrad och att kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel ersätts med andra åtgärder. Ett viktigt syfte är att få en större biologisk mångfald på åkermarken och i dess närmaste omgivning. Genom en ökad andel ekologisk odling förbättras möjligheterna för invånarna att köpa närproducerade livsmedel som också är ekologiska. Miljödimensionen Västra Götalands län Skåne län Västerbottens län Dalarnas län Jämtlands län Hallands län Kalmars län Gotlands län Östergötlands län Norrbottens län *Redovisas inte av sekretesskäl Blekinge län Örebro län Värmlands län Västernorrlands län Uppsala län Södermanlands län* Kronobergs län Stockholms län* Västmanlands län* Jönköpings län Gävleborgs län Källa: Energimyndigheten ANDEL JORDBRUKSMARK MED MILJÖSTÖD FÖR EKOLOGISK ODLING ÅR 21 % Jämtlands län Värmlands län Gävleborgs län Västernorrlands län Dalarnas län Västra Götalands län Jönköpings län Västmanlands län Östergötlands län Norrbottens län Gotlands län Örebro län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Kronobergs län Blekinge län Hallands län Skåne län Västerbottens län Kalmar län Källa: 26 Foto: Michael Malmborg

27 Fordonsgasen ökar kraftigt Utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa drivmedel, bränslesnålare fordon samt ett mer sparsamt körsätt, är andra viktiga steg mot lägre koldioxidutsläpp. Både antalet och andelen miljöfordon har ökat snabbt under senare år. År 212 var 47 procent av alla nyregistrerade bilar i Västra Götaland miljöbilar. Andelen miljöbilar i trafik var betydligt lägre. Cirka nio procent av alla nyregistrerade bilar i Västra Götaland var gasbilar 212. Det kan jämföras med snittet för riket som var knappt 2 procent. Fordonsgas är metan i form av antingen fossil naturgas eller biogas som används som drivmedel. Biogas är förnybart och är idag det mest miljöanpassade fordonsbränslet med minimal klimatpåverkan. Antalet gasfordon har mer än tiodubblats det senaste decenniet. Parallellt har även utbyggnaden av antalet tankstationer ökat. Även produktionen av biogas har ökat kraftigt de senaste åren och står för en ökande andel av fordonsgasen i Västra Götaland. Skåne, Västra Götaland och Stockholms län står tillsammans för mer än 7 procent av de totala leveranserna av fordonsgas i Sverige. I Skåne och Västra Götaland finns stor potential att att ytterligare utveckla produktionen av biogas genom rötning. Miljödimensionen ANVÄNDNING AV FORDONSGAS OCH BIOGAS I VÄSTRA GÖTALAND GWh 25 REALISERBAR BIOGASPOTENTIAL I SVERIGE ÅR 23 GENOM RÖTNING OCH FÖRGASNING GWh/år Fordonsgas Biogas Källa: SCB Stockholm län Uppsala län Södermanland län Östergötland län Jönköping län Kronoberg län Kalmar län Gotland län Blekinge län Värmland län Örebro län Västmanland län Dalarna län Gävleborg län Västernorrland län Jämtland län Västerbotten län Norrbotten län Skåne län Halland län Västra Götaland län Ej länsvis fördelat Källa: Energigas Sverige, 213

28 NÄRINGSLIV Näringslivsstruktur Internationella kontakter Företagande Investeringar Miljöteknik Turism Gränshandel Forskning och utveckling Foto: Wingårdh Arkitektkontor, Sergio Joselovsky

29 Ett mångsidigt näringsliv Det finns cirka 19 arbetsställen i Västra Götaland, inom både traditionella och i nyare branscher. Närmare 7 procent av alla arbetsställen utgörs av företag utan anställda. De stora och medelstora företagen (5 eller fler anställda) svarar för drygt hälften av alla anställda. De allra största arbetsplatserna finns inom offentlig verksamhet (vård, omsorg, utbildning) och fordons industri. Näringslivsstrukturen i Västra Götaland överensstämmer ganska väl med den i riket men det finns några karaktäristiska drag. Även om näringsgrenarna inom tjänstesektorn sysselsätter flest människor, är tillverkningsindustrin mycket viktig och något större i Västra Götaland än genomsnittet i riket. Så är det framförallt i Fyrbodal och Skaraborg. SYSSELSATTA, UPPDELAT PÅ BRANSCHER ÅR 211 Näringsliv DE STÖRSTA PRIVATA FÖRETAGEN I VÄSTRA GÖTALAND ÅR 212 Bransch Antal i Västra Götaland Andel i Västra Götaland Andel i riket Företag Antal anställda i Västra Götaland Jordbruk, skogsbruk och fiske ,8 2,2 Volvo Personvagnar AB Volvo Lastvagnar AB Volvo Powertrain AB Ericsson AB Samhall AB Posten Meddelande AB Chalmers Tekniska Högskola AB SKF Sverige AB Volvo Information Technology AB GKN Aerospace Sweden AB Tillverkning och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet , 13,4 7 98,9 1, Byggverksamhet ,7 7, Handel , 12,3 Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation ,4 5, ,1 3, ,1 3,8 29 Foto: Grafen, Chalmers, Peter Widing Astra Zeneca AB Manpower AB Västsvensk Tidningsdistribution KB SCA Hygiene Products AB Lernia Bemanning AB Källa: SCB/Företagsdatabas Finans- och försäkringsverksamhet ,3 2, Fastighetsverksamhet ,6 1,5 Företagstjänster ,8 11,2 Offentlig förvaltning och försvar ,1 5,6 Utbildning , 1,3 Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m ,1 15, ,1 4,3 Okänt ,2 1,2 Totalt Källa: SCB/rAps

30 Näringsliv Västra Götaland står för en femtedel av landets livsmedelsindustri och för halva fiskenäringen. Foto: Textilhögskolan i Borås, Henrik Bengtsson I Västra Götaland finns en stark tradition av tillverkningsindustri och kunskapsintensiva företag inom till exempel fordon, energi, life science, IT, kultur- och upplevelseindustri och maritima näringar. Livsmedelsindustrin är en annan betydande näringsgren. Västra Götaland står för en femtedel av landets livsmedelsindustri och för halva fiskenäringen. Här hittar vi även Sveriges petrokemiska centrum som ligger i Stenungsund, Sveriges möbelcentrum i Tibro samt hela Skandinaviens postorder- och textilcentrum i Borås. Under de senaste årtiondena har det varit en snabb förskjutning av sysselsättning från tillverkningsindustrin till den privata tjänstesektorn. Mellan 1993 och 211 har sysselsättningen i tillverkningsindustrin minskat med 7 procent, medan sysselsättningen i den privata tjänstesektorn ökat med hela 68 procent. Sysselsättningen ökade också inom bygg och jord/ skog, med 43 respektive 1 procent. Samtidigt har antal sysselsatta inom offentliga tjänster varit i stort sett oförändrad. År 211 var 44 procent verksamma i den privata tjänstesektorn, jämfört med 16 procent inom tillverkningsindustrin. SYSSELSATT DAGBEFOLKNING I VÄSTRA GÖTALAND EFTER NÄRINGSGRENAR Antal Tillverkning Bygg Privata tjänster Jord och skog Offentliga tjänster Källa: SCB 3

31 Internationella kontakter Öppenhet och internationalisering är karak teristiska drag inom Västra Götalands näringsliv. En betydande del av Sveriges utrikeshandel samt stora delar av den norska och finländska trafiken med omvärlden passerar genom Göteborgs hamn eller någon av de övriga västkusthamnarna. Närings livet är till stor del inriktad på export och de västsvenska företagen har omfattande internationella kontakter. År 211 arbetade 114 personer, eller 24 procent av den totala näringslivssysselsättningen, i utlandsägda företag. Av de utlandsägda företagen i Västra Götaland var år procent ägda av företag från EU 27 och 13 procent ägdes av företag från övriga länder. Norge är det vanligaste ägar landet av utlandsägda företag i Västra Götaland. ANSTÄLLDA I UTLANDSÄGDA FÖRETAG ÅR 211 (ANDEL AV TOTALA NÄRINGSLIVET) % Västmanland Blekinge Stockholm Västra Götaland Skåne Örebro Värmland Östergötland Västernorrland Kronoberg Jönköping Dalarna Kalmar Halland Södermanland Uppsala Gävleborg Västerbotten Norrbotten Jämtland Gotland Källa: Tillväxtanalys ANDEL UTLANDSÄGDA FÖRETAG I VÄSTRA GÖTALAND EFTER ÄGARLAND % EU 27 exkl Sverige Övriga Europa Övriga Världen 2 3 Okänt Källa: Tillväxtanalys Näringsliv 31 Foto: Dirk Harmsen

32 Företag och företagare Företagarfrekvensen i Västra Götaland är något lägre än i riket totalt. Nio procent av den totala sysselsättningen utgörs av egna företagare och företagare i eget AB. Av de nästan 76 företagarna i Västra Götaland är nära två tredjedelar egna företagare. Nyföretagandet har ökat stadigt de senaste åren. Nyföretagarfrekvensen i Västra Götaland är emellertid lägre än i de två andra storstadslänen Stockholm och Skåne. Under 212 startades cirka 11 8 nya företag varav drygt 3 startades av kvinnor. Ungefär vart femte företag startas inom industri. Inom tjänstesektorn startas flest företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Näringsliv FÖRETAGARE I % AV SYSSELSATT DAGBEFOLKNING, ÅR 211 Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Tranemo 15, 18,7% Mark 1, 14,9% Svenljunga 5, 9,9% Källa: ANDEL NYSTARTADE FÖRETAG I VÄSTRA GÖTALAND ÅR 211 EFTER LEDNINGENS KÖNSAMMANSÄTTNING % 6 56, ,5 Kvinna eller endast kvinnor Man eller endast män 12, Gemensam ledning Källa: Tillväxtanalys, SCB Entreprenör som deltagit i utvecklingsprojekt. Foto: Michael McLain 32

33 Industriinvesteringar Historiskt sett har industrins investeringar i Västra Götaland utgjort en stor del, cirka 25 procent av Sveriges totala industriinvesteringar. Under lågkonjunkturåren föll industriinvesteringarna i Västra Götaland, mätt i volym, med nästan 5 procent. Minskningen var betydligt större än den i riket och kan förklaras av ett stort antal konjunkturkänsliga industrier i Västra Götaland. År 212 började investeringar att öka igen, om än svagt. INDUSTRINS INVESTERINGAR I VÄSTRA GÖTALAND Miljoner kr % Miljoner kronor Västra Götaland, andel av Riket Planer Källa: 5 Västra Götaland är ledande inom miljödriven affärsutveckling. Näringsliv Stor miljötekniksektor Västra Götaland är en ledande inom miljödriven affärsutveckling. Miljöteknikområdet 1 är en snabbt växande bransch och antalet sysselsatta i miljöteknikföretag i Västra Götaland är störst i hela landet. Även år 23 hade länet ett stort antal sysselsatta inom miljöteknikföretag. Västra Götalands exportandel inom miljötekniksektorn har också varit hög både år 23 och Miljöteknik är all teknik som direkt eller indirekt bidrar till en bättre miljö. Miljöteknik innefattar sådana varor, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar, sett ur ett livscykelperspektiv. Det rör sig om tekniker som minskar utsläpp av föroreningar, som renar vatten och luft, som använder energi och naturresurser mer effektivt. ANTAL SYSSELSATTA INOM MILJÖTEKNIKSEKTORN ÅR 23 OCH 21 Antal anställda Västra Götalands län Stockholms län Skåne län Östergötlands län Jönköpings län Kalmar län Västmanlands län Uppsala län Värmlands län Dalarnas län Hallands län Örebro län Västernorrlands län Västerbottens län Kronobergs län Norrbottens län Södermanlands län Gävleborgs län Jämtlands län Blekinge län Gotlands län Källa: Tillväxtanalys/SCB 33

34 Foto: Thomas Samuelsson En växande turismregion Västra Götaland är Sveriges näst största turismregion, efter Stockholm. Turismen är en snabbt växande näring och en viktig tillväxtmotor för sysselsättning. Senast uppmätta turistomsättningen för Västra Götaland uppgick till drygt 35 miljarder kronor (år 212). Shopping står för knappt hälften av omsättningen och kommersiellt boende (hotell, vandrarhem, stugbyar, camping och gästhamnar) för en femtedel. Turismen i Västra Götaland sysselsätter cirka 23 personer TOTALT ANTAL GÄSTNÄTTER PÅ HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM, SOL (KOMMERSIELLT FÖRMEDLADE PRIVATA STUGOR OCH LÄGENHETER) OCH CAMPINGPLATSER, ÅR 212 År 212 Antal gästnätter Antal invånare Gästnätter per invånare Västra Götaland ,2 Stockholm , Skåne ,6 Källa Tillväxtverket årligen, vilket motsvarar en ökning på över 1 procent från 2-talets början. År 212 hade länet 8 miljoner kommersiella gästnätter (inklusive camping), vilket innebär att gästnätterna ligger på ungefär samma nivå som 211. Det är campingnätterna som har minskat under 212, framförallt beroende på det ostadiga vädret. Antalet kommersiella gästnätter har haft en stabil tillväxt under hela 2-talet. Västra Götaland har cirka 16 procent av det totala antalet gästnätter. Inom campingen är andelen högre, cirka 2 procent. Göte borgs regionen har de flesta gästnätterna inom hotell, stugbyar och vandrarhem. Två av tre gästnätter sker där. Fyrbodal har de flesta gästnätterna inom camping, drygt 6 procent. Exportandelen, andelen utländska gästnätter, har varit relativt stabil över åren och ligger på cirka 27 procent i Västra Götaland. De i särklass flitigaste utländska besökarna är i tur och ordning norrmännen, tyskarna, danskarna och britterna. ANTAL GÄSTNÄTTER PÅ HOTELL, STUGBYAR OCH VANDRARHEM Antal Fyrbodal Sjuhärad Göteborgsregionen Skaraborg Källa: Västsvenska Turistrådet, Tillväxtverket, SCB Gränshandel Norrmän reser till Sverige för att handla. Den norska momsen på livsmedel, punktskatter och tull på importerade varor och andra skillnader mellan de svenska och norska ekonomierna gör att de norska hushållen tjänar pengar på dessa resor. Gränshandeln har inneburit att handelscentra och butiker längs gränsen vuxit snabbt. Handelns utredningsinstitut (HUI) har under ett antal år genomfört webbenkäter där man mäter alla turismresor. Mätningen omfattar även vilken typ av varor som köps. Under 212 handlade norrmän i Sverige för 27 miljarder kronor, varav 15 miljarder på dagligvaror, 8 miljarder på sällanköpsvaror och 4 miljarder på bensinstationer. Västra Götaland och Värmland dominerar med 8 miljarder vardera. I Västra Götaland står dagligvarorna för 5 miljarder, eller 5 procent av denna konsumtion. 34 Näringsliv

35 Näringsliv Ledande inom forskning och utveckling Västsverige har under flera år placerat sig högt både nationellt och internationellt när det gäller satsningar på forskning och utveckling (FoU). Enligt den senaste europeiska sammanställningen från 21 har Västsveriges (Västra Götaland och Halland) ställning sjunkit lite i förhållande till de tidigare redovisningarna men ligger fortfarande i topp i ett europeiskt perspektiv. Näringslivets FoU-utgifter i Västra Götaland mot svarar 3 procent av BRP, medan genomsnittet för europeiska regioner ligger på 1,2 procent av BRP. NÄRINGSLIVETS FoU-UTGIFTER I EUROPEISKA REGIONER, % AV BRP, ÅR 21 >2,5% 1,5 2,5%,5 1,4% <,5% Foto: Smart Textiles, Textilhögskolan i Borås, Barbara Jensen Uppgift saknas 35 Landsgräns Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Regiongräns (NUTS 2) Föregående sida Källa: EurostatRegiongräns (NUTS2) Landsgräns Nästa sida Källa: Eurostat Nästa kapitel

36 KOMPETENS OCH KUNSKAP Utbildningsnivå Övergång till högskola Lärosäten Forskning Folkhögskolor Livslångt lärande Foto: Göteborgs universitet, Stefan Ideberg

37 Allt fler högutbildade Befolkningens formella utbildningsnivå fortsätter att stiga. År 212 hade 25 procent av Västra Götalands befolkning i åldrarna minst treårig eftergymnasial utbildning. Nivån är densamma som i riket. För bara ett decennium sedan var motsvarande siffra 17 procent. Stora skillnader inom Västra Götaland Skillnaderna inom Västra Götaland är stora och speglar de senaste decenniernas utveckling med en ökad inflytt ning av högutbildade till storstäderna. Den högsta andelen med minst treårig eftergym nasial utbildning finns i Göteborgs kommun (5 procent) och den lägsta andelen i Svenljunga kommun (19 procent). Kvinnor har generellt sett en högre utbildningsnivå än män. Andelen kvinnor med minst treårig eftergymnasial utbildning har i Västra Götaland ökat från 19 procent år 22 till 29 procent år 212. Motsvarande andel för män har ökat från 16 procent år 22 till 21 procent år 212. ANDEL MÄN OCH KVINNOR ÅR 212 (25 64 ÅR) MED MINST 3-ÅRIG EFTERGYMNASIAL UTBILDNING % 35 3 ANDEL AV BEFOLKNINGEN (25 64 ÅR) MED MINST 3-ÅRIG EFTERGYMNASIAL UTBILDNING ÅR 212 Strömstad Bengtsfors Åmål Dals-Ed Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Tranemo >3% Mark 2 29,9% Svenljunga <2% Källa: SCB/rAps Kompetens och kunskap Göteborgsregionen Män Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Västra Götaland Kvinnor Riket Källa: SCB År 212 hade 25 procent av Västra Götalands befolkning, år, minst treårig eftergymnasial utbildning. För ett decennium sedan var siffran 17 procent.

38 Kompetens och kunskap Utbildningsnivån ökar Utbildningsnivån har ökat dels på grund av att fler yngre har längre utbildning, dels eftersom andelen som skaffat sig eftergymnasial utbildning ökat. Andelen studenter i Västra Götaland som påbörjar högskolestudier inom tre år efter att har tagit studenten har ökat från 35 procent läsår 24/25 till 39 procent 21/211. I ett europeiskt perspektiv är andelen invånare med eftergymnasial utbildning hög i Västsverige (35 procent) och ligger betydligt högre än genom snittet i europeiska regioner (26 procent). Dock finns det ett 6-tal regioner i EU där ännu högre andel av befolkningen har efter gym nasial utbildning, många av dem är huvudstadsregioner. ANDEL AV BEFOLKNINGEN (25 64 ÅR) MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING I EUROPEISKA REGIONER, ÅR ,5% 3 39,9% 2 29,9% 4,5 19,9% Uppgift saknas ANDEL STUDERANDE SOM AVSLUTAT ETT PROGRAM I GYMNASIESKOLAN ÅR 27/28 OCH SOM PÅBÖRJAT HÖGSKOLESTUDIER INOM TRE ÅR Bengtsfors Åmål Strömstad Dals-Ed Gullspång Tanum Mariestad Mellerud Töreboda Karlsborg Färgelanda Munkedal Falköping Stenungsund Kungälv Ale Göteborg Partille Härryda Mölndal Tidaholm Herrljunga Alingsås Lerum Öckerö Hjo Vara Trollhättan Essunga Lilla Edet Vårgårda Tibro Skara Grästorp Orust Tjörn Skövde Lidköping Uddevalla Lysekil 38 Götene Vänersborg Sotenäs Borås Bollebygd Mark Ulricehamn >4% Tranemo Svenljunga 35 39,9% 3 34,9% <3% Källa: SCB Landsgräns Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Regiongräns (NUTS 2) Föregående sida Källa: Eurostat Landsgräns Nästa sida Regiongräns (NUTS2) Källa: Eurostat Nästa kapitel

39 Behörighet till högskola och universitet Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan, som ger grundläggande behörighet till högskolestudier varierar mellan kommunerna i Västra Götaland. I de kommuner där behörigheten till högskolan är lägst har endast cirka 63 procent av eleverna uppnått grundläggande behörighet inom tre år. I de mest framgångsrika kommunerna uppnår mellan procent av eleverna behörighet. Dessa siffror avser grundläggande behörighet, men de flesta högskoleutbildningar kräver särskild behörighet. Vilken särskild behörighet som krävs varierar beroende på högskoleutbildning. Ett av de mål som EU vill uppnå genom strategin Europa 22 är att andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre än tio procent. Problemet med avbruten skolgång är med andra ord inte unikt för Sverige eller Västra Götaland utan berör hela Europa. Att minska antalet avhopp från gymnasiet, antalet så kallade drop outs, är därför en fråga med hög prioritet. Andelen gymnasieelever i kommunerna som fullföljer sin utbildning inom fyra år varierar inom Västra Götaland. I de kommuner där eleverna i högst utsträckning fullföljer sin utbildning ligger nivån på cirka 85 9 procent av gymnasieeleverna. I de kommuner där flest studieavbrott sker är det endast cirka 73 procent av eleverna som fullföljer sin utbildning inom fyra år. GYMNASIEELEVER SOM FULLFÖLJER SIN UTBILDNING INOM 4 ÅR, INKL. IV, ANDEL (%) ÅR 212 Strömstad Tanum Dals-Ed Bengtsfors Färgelanda Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Åmål Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Trollhättan Vara Orust Lilla Edet Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Svenljunga Tranemo Gullspång Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo < 73 Källa: SKL/Kolada GYMNASIEELEVER SOM UPPNÅTT GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET TILL UNIVERSITET OCH HÖGSKOLA INOM TRE ÅR, ANDEL (%) ÅR 212 Strömstad Bengtsfors Åmål Dals-Ed I de mest framgångsrika kommunerna uppnår mellan procent av eleverna högskolebehörighet. Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Tranemo Svenljunga < 63 Källa: SKL/Kolada 39 Kompetens och kunskap

40 Populära lärosäten i Västra Götaland År 212 läste drygt 5 5 helårsstudenter vid de fem universitet/högskolor som finns i Västra Götaland. Detta är en ökning med drygt 4 5 studenter från år 27. Mätt i antalet registrerade studenter i grundutbildningen höstterminen 212 är Göteborgs universitet landets tredje största, efter Stockholms och Lunds universitet. ANTAL UTLÄNDSKA STUDENTER OCH DOKTORANDER VID HÖGSKOLOR OCH UNIVERSTITET I VÄSTRA GÖTALAND ÅR 21 OCH 212 År Göteborgs universitet 212 Göteborgs universitet 21 Chalmers tekniska högskola 212 Chalmers tekniska högskola 21 Högskolan i Borås 212 Högskolan i Borås 21 Högskolan i Skövde 212 Högskolan i Skövde 21 Göteborgs universitet är landets tredje största, efter Stockholms och Lunds universitet. Kompetens och kunskap ANTAL STUDENTER PÅ GRUND OCH- OCH AVANCERAD NIVÅ ÅR 212 Högskolan Väst 212 Högskolan Väst 21 Lärosäte Antal helårsstudenter Andel Antal Chalmers tekniska högskola % Grundutbildning Doktorander Göteborgs universitet % Källa: Högskoleverket Högskolan Väst % Högskolan i Borås % Högskolan i Skövde % Totalt i Västra Götaland % Källa: Högskoleverket Av alla invånare i Västra Götaland som började studera vid universitet/högskola höstterminen 212 valde 63 procent något av Västra Götalands lärosäten. Det var endast Chalmers och högskolan i Skövde som rekryterade mer än hälften av sina nybörjare utanför Västra Götaland. Chalmers är ett populärt lärosäte även bland utländska studerande och andelen utländska studenter är hög. Den relativa ökningen av antalet utländska studenter under perioden har dock varit störst vid de övriga tre högskolorna i Västra Götaland. Foto: Högskolan i Borås, Anna Sigge 4

41 Många forskarstuderande Utöver cirka 5 5 helårsstudenter i grundutbildningen finns även cirka 2 9 aktiva forskarstuderande i Västra Götaland. Det är 15 procent av alla aktiva forskarstuderande i landet. Antalet avlagda forskarexamina har nästan fördubblats den senaste 2-årsperioden. Nästan hälften av alla forskar examina avläggs inom teknikvetenskap och en tredjedel inom medicin. I Västra Götaland finns dessutom 25 folkhögskolor och Västra Götalandsregionen driver sju av dessa. Så gott som varje kommun har ett eget lärcentra med utrustning för distansundervisning där man bland annat kan genomföra högskoleutbildning på distans. ANTAL FORSKAREXAMINA EFTER UNIVERSITET/HÖGSKOLA, EXAMENSTYP OCH TID Antal Chalmers tekniska högskola doktorsexamen Chalmers tekniska högskola licentiatexamen Göteborgs universitet doktorsexamen Göteborgs universitet licentiatexamen Källa: SCB Kompetens och kunskap Omtyckta utbildningar vid folkhögskolor I Västra Götaland finns 2 folkhögskolor och fem folkhögskolefilialer. Västra Götalandsregionen stödjer de 2 folkhögskolorna med stor geografisk spridning inom länet. Dessa folkhögskolor präglas också av stor bredd när det gäller volym, profilering och inriktning. År 212 deltog personer i långa kurser, vilket är oförändrat jämfört med 211, både i Västra Götaland och i Sverige som helhet. Det är övervägande kvinnor som deltar i de långa kurserna, ungefär 62 procent kvinnor och 38 procent män. 41 Foto: Göteborgs universitet, Stefan Ideberg DELTAGARE I LÅNGA FOLKHÖGSKOLEKURSER I VÄSTRA GÖTALAND ÅR 211 OCH 212 Deltagare långa kurser 211 varav kvinnor Deltagare långa kurser 212 varav kvinnor SCB på uppdrag av folkbildningsrådet, bearbetat av Västra Götalandsregionens kultursekretariat

42 Färre studiecirklar och fler kulturprogram De tio studieförbunden står för många möjligheter till ett livslångt lärande i hela Västra Götaland och arrangerar bland annat studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet liksom mer publika arrangemang såsom kulturprogram. Det är något fler kvinnor än män som tar del av studieförbundens verksamhet. Studiecirkelverksamheten har sakta men säkert minskat i omfattning de senaste åren, såväl nationellt som regionalt. De senaste åren har studieförbunden anordnat fler kulturprogram och antalet besökare har ökat med 1 procent i Västra Götaland mellan 29 och 212, att jämföra med 5 procent nationellt. DELTAGARE I STUDIECIRKLAR I VÄSTRA GÖTALAND ÅR Antal Källa: SCB på uppdrag av folkbildningsrådet BESÖKARE/DELTAGARE I KULTURPROGRAM ÅR Antal Källa: SCB på uppdrag av folkbildningsrådet Kompetens och kunskap Det är fler kvinnor än män som tar del av studieförbundens verksamhet. 42 Foto: Studiefrämjandet, Sandra Norin

43 INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER Transporter Vägnät Flygplatser Hamnar Kollektivtrafik IT och bredband Foto: Thomas Harrysson

44 Landets främsta transportregion Traditionen av handel och sjöfart, tillsammans med näringslivets tydliga inriktning mot tillverkningsindustri, har satt sin prägel på Västra Götaland som rikets främsta transportregion. Även då transit transporterna exkluderas vilket innebär att den stora mängden förbipasserande gods genom bland annat Göteborgs hamn inte tillskrivs Västra Götaland är länet kraftigt överrepresenterat, både vad gäller ankommande sändningar från utlandet och avgående inrikes- och utrikessändningar. Att det var lågkonjunktur år 29 syns tydligt i statistiken över transportvolymer. I den föregående varuflödesundersökningen, som genomfördes 24/25, uppgick de avgående sändningarna från Västra Götaland till drygt 55 miljoner ton, vilket ska jämföras med drygt 33 miljoner ton år 29. Även när det handlar om ankommande sändningar är effekten av lågkonjunkturen markant. Enligt varuflödesundersökningen 24/25, tog Västra Götaland ensamt emot drygt 36 miljoner ton gods från utlandet. År 29 tog Västra Götaland, Värmland och Halland tillsammans emot 24 miljoner ton gods från utlandet. 1 Ny varuflödesundersökning avseende år 215 kommer sannolikt att presenteras under 216. Infrastruktur och kommunikationer AVGÅENDE SÄNDNINGAR TILL SVERIGE OCH UTLANDET LÄN MED STÖRSTA TRANSPORTVOLYMER ÅR 29 Tusental ton 35 ANKOMMANDE SÄNDNINGAR FRÅN UTLANDET VÄGREGIONER MED STÖRSTA TRANSPORTVOLYMER ÅR 29 Tusental ton Västra Götalands län Skåne län Norrbottens län Stockholms län Källa: Trafikanalys, Varuflödesundersökningen (VFU 29) Väst Stockholms län Skåne län Sydöst Källa: Trafikanalys, Varuflödesundersökningen (VFU 29) 1 De ankommande sändningarna till Västra Götaland från utlandet mätt i vikt har inte kunnat publiceras pga. sekretess. Statistiken redovisas därför istället per vägregion där Västra Götaland, Värmland och Halland gemensamt bildar region Väst. Stockholms län och Skåne län bildar var sin egen vägregion. I vägregion Sydöst ingår Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Gotland. Foto: Göran Assner

45 Foto: Göran Assner Infrastruktur och kommunikationer Viktiga vägstråk Den statligt tillsatta Godstransportdelegationen har identifierat vilka nationella stråk som är viktigast för svensk industri och handel, genom att de står för en övervägande del av landets godstransporter. Bland Västra Götalands vägar ingår E6, E2, E45 och riksväg 4. Samtliga av dessa vägar anknyter Göteborg och det är här som de högsta totala trafikflödena för både gods- och persontransporter i Västra Götaland finns. DYGNSMEDELTRAFIK (ANTAL FORDON) PÅ NATIONELLA VÄGAR OCH RIKSVÄGAR I VÄSTRA GÖTALAND ÅR 26 Uddevalla Trollhättan Vänersborg Lidköping Skara Mariestad Skövde Det är ett högt trafikflöde både vad gäller gods och persontransporter kring regioncentrat Göteborg. 45 Falköping Kungälv Göteborg Mölnlycke Lindome Alingsås Borås > < 5 Källa: Trafikverket

46 I luften... Göteborg Landvetter Airport, med 4,9 miljoner resenärer under 212, är näst störst i landet vad gäller passagerartrafik. För persontransporter har Göteborg City Airport uppvisat en av de snabbaste ökningarna i Sverige, fram till lågkonjunkturen 29 och 21 då passagerarantalet minskade något. Sedan dess har trafiken åter vänt uppåt. Trollhättan-Vänersborgs flygplats fyller en viktig funktion bland annat för snabba restider till och från Stockholm. Mellan åren 26 och 29 tappade flygplatsen hela 43 procent av sina passagerare. Under 21 avstannade nedgången och under senare år har trafiken på Trollhättan Vänersborgs flygplats ökat försiktigt....och till havs Av rikets samlade utrikeshandel går ungefär 9 procent av allt gods, mätt i ton, över hamnarna. I Västra Götaland finns rikets i särklass två största hamnar, Göteborgs Hamn och Brofjorden Preemraff. Dessutom finns här Uddevalla hamn, Wallhamn, Vänerhamn och Lysekils hamn. När det gäller containertrafiken är Göteborgs Hamn än mer dominerande med knappt 922 tusen TEU (2-fotscontainers) år 212, vilket motsvarar drygt 6 procent av den svenska containertrafiken. Näst störst vad gäller containers är Helsingborgs hamn med drygt 177 tusen TEU samma år. Infrastruktur och kommunikationer ANTAL PASSAGERARE PER FLYGPLATS ÅR DE TIO STÖRSTA HAMNARNA I SVERIGE EFTER HANTERAD GODSMÄNGD ÅR 21 Tusental ton Göteborg-Landvetter Göteborg-City Trollhättan/Vänersborg Källa: Trafikanalys, Luftfartsverket Göteborg Brofjorden Trelleborg Malmö Luleå Helsingborg Oxelösund Karlshamn Stockholm Gävle Foto: Stefan Hammarin

47 Allt fler reser kollektivt Ökat resande med kollektivtrafik är en avgörande faktor för att skapa en bättre närmiljö och minska transporternas klimatpåverkan. Kollektivtrafiken fyller också en nyckelroll när det handlar om att skapa god tillgänglighet för alla samhällsgrupper. Resandet med kollektivtrafiken har ökat kraftigt sedan Västtrafik bildades Vid slutet av år 212 beräknades det årliga resandet uppgå till 261 miljoner resor, vilket ska jämföras med 177 miljoner resor Detta motsvarar en ökning med cirka 47 procent. Snabbast ökar resandet med Västtrafiks regionala tågtrafik. År 212 öppnades en ny pendeltåglinje mellan Ale och Göteborg och tågtrafiken mellan Vänersborg/Trollhättan och Göteborg utökades. RESANDEUTVECKLING MED VÄSTTRAFIK Procentuell ökning från Västtrafiks regionala tågtrafik Västtrafik totalt Källa: Västtrafik Under det senaste decenniet har tågresandet överlag ökat kraftigt i Västra Götaland, med cirka 7 8 procent. Flera tåglinjer har fått utökad trafik. Som exempel kan nämnas Kinnekulletåget med direkttåg till Örebro och Göteborg, även södra Bohusbanan som som rustades upp 29 och fick tätare trafik mellan Uddevalla och Göteborg. Öresundståget har utvecklats positivt med ökad trafik, vilket också ökat trycket på Västkustbanan in mot Göteborg. I december 212 invigdes dubbelspåret mellan Trollhättan och Göteborg. Trafiken på Tvåstadspendeln kunde därmed utökas och Alependeln etablerades mellan Älvängen och Göteborg. Under 212 och 213 förlängs plattformarna för pendeltågstrafiken i Göteborgs området vilket möjliggör trafik med längre tåg. Järnvägsnätet i Västra Götaland består av ett tiotal olika banor med varierande standard. Av de fem banorna in mot Göteborg har tre banor dubbelspår och två har enkelspår. Övriga banor har enbart enkelspår. Alla fem banorna in mot Göteborg är hårt utnyttjade. Västlänken är en förutsättning för att fortsätta utveckla tågtrafiken. Den ingår i det Västsvenska paketet och kommer att öka kapaciteten i Göteborg, öka tillgängligheten till Göteborg och möjliggöra genomgående tåg som binder samman flera olika linjer. Exempel på banor med särskild stora kapacitetsbrister och som behöver utvecklas vidare är Västra Stambanan mellan Alingsås och Göteborg, Västkustbanan mellan Kungsbacka och Göteborg samt den kommande Götalandsbanan, delen Borås och Göteborg. BEFINTLIGT JÄRNVÄGSNÄT INOM VÄSTRA GÖTALAND Strömstad Oslo Uddevalla Kornsjö Norge/ Vänernbanan Jönköpingsbanan Hamnbanan Malmö Köpenhamn Skälebol Göteborg Åmål Vänersborg Trollhättan Västra stambanan Varberg Alingsås Kinna Karlstad Lidköping Mariestad Falköping Herrljunga Borås Bohusbanan Viskadalsbanan Älvsborgsbanan Västkustbanan Kinnekullebanan Kust till kustbanan Mullsjö Kalmar Karlskrona Skövde Gårdsjö Stockholm Källa: Västra Götalandsregionen 47 Infrastruktur och kommunikationer

48 ANDEL (%) AV BEFOLKNINGEN MED FAKTISK TILLGÅNG TILL BREDBAND I HASTIGHETERNA 1 MB/S OCH 5 MB/S PÅ LANDSBYGD RESPEKTIVE TÄTBEBYGGT OMRÅDE, ÅR 212 Tätort och småort 1 Mb/s Landsbygd 1 Mb/s Tätort och småort 5 Mb/s Landsbygd 5 Mb/s Infrastruktur och kommunikationer 81 1% 81 1% 81 1% 81 1% 61 8% 61 8% 61 8% 61 8% 31 6% 31 6% 31 6% 31 6% 11 3% 11 3% 11 3% 11 3% 1% 1% 1% 1% IT-infrastrukturen i Västra Götaland Genom bredband skapas möjligheter att upprätthålla bra kontakter, trots geografiska avstånd. Bredband i hemmet kan antingen nås genom trådbunden fiber eller koppar (xdsl) eller trådlös anslutning, så kallat mobilt bredband. Oktober 212 nåddes hela befolkningen i Västra Götaland av någon form av bredband. Problemet är att det på många platser inte finns tillräckligt hög kapacitet. I Västra Götaland har man, genom strukturerat arbete på läns- och kommunnivå, nästan kommit ikapp resten av Sverige när det gäller fibertillgång som är avgörande för kapacitet i både trådbundna och trådlösa accesstekniker till hemmen. Kartorna här ovan visar att tillgång till bredband varierar, både mellan kommuner och speciellt mellan gles- och tätbebyggda områden i Västra Götaland. En omfattande fiberföreningsverksamhet pågår på många håll i länets landsbygd, vilket kommer att innebära att skillnaderna inom några år minskar. Andelen som har tillgång till minst 1 Mbit/s har ökat dramatiskt de senaste två åren genom den utbyggnad av 4G för mobilt bredband som skett. Dessutom har nyare xdsl-teknik för trådbundet bredband installerats. Exempelvis har 4G gått från noll procent till drygt 93 procent på två år genom kommersiell utbyggnad. BREDBANDSUTBYGGNAD I VÄSTRA GÖTALAND OCH I RIKET (ANDEL AV BEFOLKNINGEN SOM NÅS AV RESPEKTIVE TYP AV BREDBAND), ÅR 21 Västra Götaland Riket XDSL 99,4% 98,4% Fiberanslutning 37,% 44,% 3G, befintligt mobilt bredband 99,99% 99,69% 4G, LTE, nytt mobilt bredband 98,77% 93,26% Samtliga data kommer från Post och Telestyrelsen bredbandskartläggning från oktober 212. Sifforna gäller täckning och möjligheter där befolkningen bor permanent. 48

49 KULTUR Kultursatsningar Kulturvanor Biobesök och filmproduktion Kulturinstitutioner Kulturevenemang Konstnärliga utbildningar Foto: Patrick Sörquist

50 En ledande kulturregion Västra Götalandsregionen ligger högst i landet när det gäller regionala kultursatsningar, både i för hållande till befolkningen och i kronor och ören. En jämförelse mellan de tre största regionerna i landet och riket i genomsnitt, visar att Västra Götaland har en ledande ställning. Lägre kommunala kultursatsningar 211 satsade kommunerna i Västra Götaland i genomsnitt 2,1 procent av de totala verksamhetskostnaderna på kultur, vilket är något mindre än riksgenomsnittet som är 2,3 procent. Vara kommun ligger näst högst i landet med en kultursatsning på 3,7 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Kultur REGIONAL SATSNING PÅ KULTUR PER INVÅNARE Kronor per invånare 7 KOMMUNALA KOSTNADER FÖR KULTURVERKSAMHET ÅR 211 I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 6 Bengtsfors Region Skåne 28 Västra Götalandsregionen Stockholms läns landsting Samtliga landsting/regioner 211 Källa: Myndigheten för Kulturanalys i Samhällets utgifter för kultur Strömstad Tanum Dals-Ed Färgelanda Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Åmål Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Trollhättan Vara Orust Lilla Edet Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Gullspång Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo Kronor per invånare Mark Svenljunga Tranemo Källa: SCB och SKL Figuren visar kommunalt stöd till kulturella föreningar och studieorganisationer, museer, bibliotek samt musik- och kulturskola. Illustration Foto: Patrick Sörquist

51 Populära kulturaktiviteter Allmänhetens intresse för olika kulturella verksamheter förändras långsamt över tid. De i särklass mest populära kulturaktiviteterna är att läsa böcker och ANDEL (%) AV MÄN OCH KVINNOR I ÅLDERSGRUPPEN ÅR I VÄSTRA GÖTALAND SOM HAR ÄGNAT SIG ÅT FÖLJANDE AKTIVITETER MINST NÅGON GÅNG UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA. ÅR 29 OCH 212 att gå på bio. Generellt är det något fler kvinnor än män som ägnar sig åt olika kulturaktiviteter, både vad gäller besök på kulturinstitutioner och att själv utöva kultur i olika former % kvinnor % Män % kvinnor % Män Gått på museum Gått på teater Gått på opera, musikal eller balett Gått på konsert med klassisk musik Gått på rock- eller popkonsert Gått på bio Deltagit i studicirkel eller kursverksamhet Besökt gudstjänst eller religiöst möte Läst någon bok Sjungit i kör eller spelat musikinstrument Tecknat, målat eller skrivit poesi Antal svarspersoner Det är något fler kvinnor än män som ägnar sig åt kulturaktiviteter. Källa: Västsvenska SOM-undersökningen 29 och 212 Att läsa böcker är populärt. 83 procent av invånarna i Västra Götaland har läst någon bok under 212. Invånarna lånade i genomsnitt 7,6 böcker på biblioteken 212, vilket är något fler än genomsnittssvensken som lånade 7,1 böcker. Användandet av e-medier fortsätter att öka på bekostnad av de tryckta medierna. I Västra Götaland fanns det 182 bibliotek 212, men antalet bibliotek minskar både regionalt och nationellt. UTLÅNING I DE KOMMUNALA BIBLIOTEKEN ÅR 212 I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Strömstad Tanum Dals-Ed Bengtsfors Färgelanda Munkedal Sotenäs Uddevalla Lysekil Åmål Mellerud Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Trollhättan Vara Orust Lilla Edet Essunga Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal Mark Svenljunga Tranemo Gullspång Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo Lån per invånare 11,3 12,3 7,6 11,2 6,3 7,5 4,6 6,2, 4,5 51 Kultur Källa: regionfakta.com

52 Flitiga biobesökare i Sveriges främsta filmregion År 212 slog antalet biobesök i Västra Götaland nytt rekord för 2-talet och uppgick till totalt Invånarna i Västra Götaland gjorde i genomsnitt 1,98 biobesök 212, vilket kan jämföras med 1,9 som var genomsnittet för hela Sverige. I Göteborg och Skövde var biobesöken mest frekventa, med 4,3 respektive 3,7 besök per invånare 212. Västra Götaland är en framgångsrik filmregion. Film i Väst är ett bolag som skapar förutsättningar för filmproduktion i Västra Götaland genom att bidra till finansieringen av filmprojekt. Film i Västs samproduktioner kammade 212 hem 12 guldbaggar av 18 möjliga. Dessutom var två av Film i Västs sam produktioner Oscarsnominerade 213. Göteborg International Film Festival är en av norra Europas mest publika filmfestivaler, under 1 dagar 212 visades 434 filmer från 76 länder och 128 biljetter såldes. Västra Götalandsregionens satsning på digitalisering av biografer har ökat tillgängligheten till såväl film som andra former av kultur, inte minst opera. BIOBESÖK I VÄSTRA GÖTALAND ÅR Antal Kultur Källa: Svenska Filminstitutet 52 Inspelning av Mig äger ingen, Film i Väst, Nina Sekund

53 Kulturliv med bredd och spets Kulturinstitutionerna i Västra Götaland har stark lyskraft, både nationellt och internationellt. Det finns ett stort utbud av föreställningar, konserter, utställningar och pedagogiska aktiviteter. De största scenkonstinstitutionerna, Göteborgs- Operan och Göteborgs Symfoniker, finns nu tillgängliga även genom scener i Skövde och i Vara samt övrig turné verksamhet. El Sistema är ett exempel på ett fruktbar möte mellan bredd och spets, som från första orkesterskolan i Hammarkullen 21 har vuxit och spridits till nära samtliga Göteborgs stadsdelar och även natio nellt. En stor inspiratör till El Sistema är Gustavo Dudamel, tidigare chefsdirigent för Göteborgs Symfoniker Sveriges Nationalorkester. PUBLIK TILL FÖRESTÄLLNINGAR ÅR Scenkonstinstitution Publik Varav barn & unga % barn & unga Folkteatern % GöteborgsOperan % Göteborgs Stadsteater % Göteborgs Symfoniker % Göteborg Wind Orchestra % Kultur i Väst % Kultur Ungdom % Regionteater Väst % Vara Konserthus % Totalt % Källa: Västra Götalandsregionens kultursekretariat Tabellen visar publik till föreställningar både på hemarena och vid turné för Folkteatern, GöteborgsOperan, Göteborgs Stadsteater och Göteborg Wind Orchestra. För övriga inkluderas även deltagare i övriga arrangemang. Samtliga verksamheter har långsiktigt stöd från Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Kultur GöteborgsOperan är en upplevelse både för ögon och öron och hade 226 besökare år Foto: Patrick Sörquist

54 Museerna viktiga för kunskap om samhällsutvecklingen Även museisektorn arbetar aktivt med att vidga deltagandet och av tradition är barn och unga en prioriterad målgrupp. Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människans livskvalitet, identitet och förstå else av samtiden. Museerna bistår med kunskap om samhällsutveckling, kultur- och miljöfrågor ur ett historiskt perspektiv, kopplat till dagens behov. Museerna samverkar med flera hundra aktörer i samhället, exempelvis kommuner, näringsliv och civilsamhället. Västarvet är Sveriges största organisation för naturoch kulturarv. Västarvet driver Bohusläns museum, Göteborgs Naturhistoriska Museum, Lödöse museum, Forsviks Bruk, Slöjd & Byggnadsvård, Utställningen kommer, Vitlycke museum och Västergötlands museum. Genom förebyggande och konsultativa insatser med fokus på kulturmiljö bevarar Västarvet natur- och kulturarvet, men bedriver också framtidsinriktat utvecklingsarbete i hela Västra Götaland. Kulturevenemang i hela Västra Götaland Också utanför de stora kulturinstitutionerna finns ett starkt kulturliv med bredd och spets. I Västra Götaland arrangeras varje år ett stort antal kulturfestivaler. De har stor geografisk spridning och om fattar olika kulturyttringar och genrer. Exempelvis är filmen i fokus för Skövde filmfestival och i Åmål arrangeras Bokdagar på Dal. Flera musikfestivaler arrangeras också runt om i Västra Götaland, bland annat Marstrands barockfestival, Sjötorps visfestival och Stenungsunds kammarfestival. Dessutom arrangeras Bottna kulturfestival i Tanums kommun, Kalvfestivalen i Svenljunga och Valle Baroque i Skara. Göteborgs ställning som evenemangsstad är stark med arrangemang som Clandenstino Festival, Dansoch teaterfestivalen, Hammarkullekarnevalen, Kulturkalaset, Göteborgs Internationella Filmfestival, Way out West och West Pride. Dessutom har Liseberg ungefär 3,4 miljoner besökare årligen och de stora idrottsarenorna i Göteborg, Ullevi, Gamla Ullevi och Scandinavium, samlar tillsammans drygt 1,5 miljoner människor varje år. Kultur BESÖKARE TILL MUSEER ÅR Museum Besökare Varav barn & unga % barn & unga Dalslands konstmuseum % Göteborgs konstmuseum % Nöjesparken Liseberg har ungefär 3,4 miljoner besökare varje år. Göteborgs stadsmuseum % Lokstallet i Strömstad 6 6 1% Läckö Slott % Nordiska Akvarellmuseet % 54 Röhsska museet % Sjöfartsmuseet Akvariet % Skövde Kulturhus; Konstenheten % Västarvet % Totalt % Källa: Västra Götalandsregionens kultursekretariat Tabellen visar totalt antal besökare och varav barn och unga till museer med långsiktigt stöd från Västra Götalandsregionens kulturnämnd 212. Foto: Lina Wallberg

55 Framstående konstnärliga utbildningar I Västra Götaland finns flera framstående eftergym nasiala utbildningar som förser Norden och Europa med yrkesskickliga konstnärer, designers, dansare, sångare och skådespelare. Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet är unik internationellt. Här finns utbildningar inom design, fotografi, filmregi, fri konst, konsthantverk, litterär gestaltning, musik, musikal, opera och teater. En av de tre institutionerna vid fakulteten är Högskolan för scen och musik. Här är närmare 7 studenter och 2 lärare verksamma och vid Artisten mitt i Göteborg kan invånarna ta del av mer än 2 konserter och föreställningar per år. Även Balettakademien och Skara Skolscen har framstående scenutbildningar med högt sökandetryck. Dansforum vidgar deltagandet genom kurser som vänder sig till vuxna, ungdomar och barn. Balettaka demien hade 184 inskrivna elever 212 och Perfoming Arts School inom Dansforum hade 8 elever. Vid Göteborgs universitets konstnärliga fakultet finns utbildningar inom design, foto, film, fri konst, hantverk, litterär gestaltning, musik, musikal, opera och teater. Kultur 55 Foto: Göteborgs universitet, Göran Olofsson

56 HÄLSA Medellivslängd Självskattad hälsa Psykisk hälsa Tandhälsa Foto: Västsvenska Turistrådet, Henrik Trygg

57 Hälsan allt bättre men ojämlikt fördelad Befolkningens allmänna hälsotillstånd har blivit allt bättre under de senaste decennierna. Under den senaste femårsperioden har medellivslängden ökat med nästan ett år för både män och kvinnor. I Västra Götaland är den 83,4 år för kvinnor och 79,6 år för män. Det ligger nära riksgenomsnittet men varierar mellan olika kommuner. Medellivslängden påverkas starkt av dödsfall som inträffar innan 75 års ålder. Även den förtida dödligheten varierar kraftigt mellan olika delar i länet, kommuner och stadsdelar. Det finns också en stor variation mellan socioekonomiska grupper inom geografiska områden. Befolk ningen med endast förgymnasial utbildning löper dubbelt så stor risk för att dö i förtid som befolkningsgrupper med universitetsutbildning. Kartorna här nedan visar att den förtida dödligheten även varierar kraftigt mellan könen och mellan de olika kommunerna i Västra Götaland. Hälsa ANTAL DÖDA FÖRE 75 ÅRS ÅLDER PER 1 KVINNOR, ÅR 212 ANTAL DÖDA FÖRE 75 ÅRS ÅLDER PER 1 MÄN, ÅR 212 Bengtsfors Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal 25,5 51,5 Mark Tranemo 2,2 24,1 5,2 19,4 Svenljunga Källa: Statistikdatabasen Västra Götalandsregionen Tanum Mellerud Mariestad Färgelanda Töreboda Munkedal Karlsborg Götene Sotenäs Vänersborg Lidköping Skövde Uddevalla Tibro Lysekil Grästorp Skara Trollhättan Vara Hjo Orust Lilla Edet Essunga Tidaholm Tjörn Stenungsund Falköping Kungälv Ale Alingsås Vårgårda Herrljunga Öckerö Lerum Ulricehamn Göteborg Borås Partille Bollebygd Härryda Mölndal 4, 75,3 Tranemo 35, 39,9 Mark 3, 34,9 Svenljunga 22,3 29,9 Källa: Statistikdatabasen Västra Götalandsregionen 57 Foto: Göran Assner

58 Hälsa Vid en europeisk jämförelse är risken att dö i förtid (döda före 65 års ålder) lägre i Västra Götaland än i många andra regioner. Den genomsnittliga förtida dödligheten för EU-regionerna är betydligt högre (229 per 1 invånare) än motsvarande siffra för Västsverige (152 per 1 invånare). Kartan visar att de högsta värdena framför allt finns i de nya EU-länderna. Ojämlik hälsa De flesta invånare uppfattar sin hälsa som god. Tre av fyra män och en något mindre andel av kvinnorna uppfattade sin hälsa som god eller mycket god enligt den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? 211. Variationen är stor mellan personer med kort respektive lång utbildning, personer med utländsk bakgrund respektive svensk bakgrund, mellan funk tionshindrade och övriga, mellan personer med låg respektive hög inkomst. Ett exempel på detta är att2 299 andelen individer med god eller mycket god hälsa är nästan två gånger så stor bland <2 individer som inte har funktionshinder, än bland dem Uppgift saknas visar att som rapporterar funktionshinder. Forskningen funktionshindrades självskattade hälsa har ett samband med svårigheter att vara delaktig i samhällslivet, vilket i sin tur ofta är kopplat till bristande tillgänglighet. ANTAL DÖDA FÖRE 65-ÅRS ÅLDER PER 1 PERSONER I EUROPEISKA REGIONER, ÅR 211 > <2 Uppgift saknas ANDELEN MED GOD ELLER MYCKET GOD HÄLSA, UPPDELAD PÅ FÖREKOMST AV FUNKTIONSHINDER 58 % Funktionshinder Män Kvinnor Inget funktionshinder Totalt Källa: Hälsa på lika villkor 211 Regiongräns (NUTS 2) Tillbaka till innehållsförteckningen Kapitelstart Föregående sida Källa: Eurostat Landsgräns Nästa sida Regiongräns (NUTS2) Källa: Eurostat Nästa kapitel

59 Sämre psykisk hälsa bland yngre kvinnor Psykisk ohälsa i form av bland annat stress, oro och ångest varierar starkt mellan kvinnor och män och olika åldersgrupper. Könsskillnaderna är påtagliga i de yngre åldersgrupperna, där kvinnor i betydligt högre grad än män rapporterar nedsatt psykisk hälsa. Bland kvinnor minskar andelen med psykisk ohälsa kraftigt med åldern, medan motsvarande minskning bland män är mindre uttalad. En persons födelseregion har stor betydelse för den psykiska hälsan. Exempelvis är andelen kvinnor med nedsatt psykisk hälsa betydligt större bland kvinnor med utomnordisk bakgrund, än bland kvinnor med svensk bakgrund. NEDSATT PSYKISK HÄLSA FÖRDELAT PÅ ÅLDERSGRUPPER ÅR 211 % Totalt Män Kvinnor Källa: Hälsa på lika villkor 211 NEDSATT PSYKISK HÄLSA FÖRDELAT PÅ FÖDELSEREGION ÅR 211 % Sverige Män Övriga Norden Kvinnor Övriga Europa Övriga världen Totalt Källa: Hälsa på lika villkor 211 Hälsa Bland kvinnor minskar andelen med psykisk ohälsa kraftigt med åldern, medan motsvarande minskning bland män är mindre uttalad. 59 Foto: Kenny Stolpe

60 Ojämlikhet i tandhälsan Tandvård är ett annat område där sambandet mellan hälsa och socioekonomi märks extra tydligt. Redan i unga åldrar är tandhälsan ojämnt fördelad mellan olika kommuner och områden. Andelen 12-åringar med kariesskadade tänder är betydligt större i Göteborg Nordost, ett ekonomiskt utsatt område med en högre andel utlandsfödda, än andra stadsdelar i Göteborg Hälsa ANDEL KARIESFRIA 12-ÅRINGAR ÅR 212, PER HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS OMRÅDE I VÄSTRAGÖTALAND. % Norra Bohuslän Dalsland Trestad Mellersta Bohuslän och Ale Göteborg Centrum Väster Mitten Älvsborg Södra Bohuslän Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Göteborg Hisingen Nordöstra Göteborg Västra Götaland Källa: Västra Götalandsregionen 6 Foto: Sergio Joselovsky