Arkeologisk utredning och KMKB

Arkeologisk utredning och KMKB inför en planerad vindpark vid Rävbacka, socken, Västergötland, Lerums kommun, Västra Götalands län Magnus Reuterdahl 2009 Rapport från Arkeologicentrum 2009:35

Länsstyrelsens dnr: - Arkeologicentrums projektnr: P2009:25 O, P2009:71 O Län: Västra Götaland Landskap: Västergötland Kommun: Lerum Socken: Trakter: Nääs, Floda, Tvärsjödal Ek. kartblad: 7C 1a Jordås, 7C 2a Olofsered, 7B 2j, 7B 1j Tvärsjödal Tillfälligt arb.id: AC2501-15, AC2518-21, AC2523, AC2525, AC2530 och AC7104 RAÄ-nr: 211-218, 220-230, 238-239, 251-252 och 255 Rapport från Arkeologicentrum 2009:35 www.arkeologicentrum.se Arkeologisk utredning och KMKB inför en planerad vindpark vid Rävbacka, socken, Västergötland, Lerums kommun, Västra Götalands län Magnus Reuterdahl år 2009, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Brunflo, och WSP Environmental AB, Göteborg. Kartutsnitt ur allmänna kartor Lantmäteriet, Gävle, 2009. Medgivande I 2009_00927. Omslagsbild: AC2501 Kvarnlämning. Foto Magnus Reuterdahl, 2009-06-01, AC2009-25-O-4160. ISSN 1654-7896

Innehåll Sammanfattning vi Bakgrund 1 Syfte 1 Målsättning 3 Genomförande 4 Byråinventering 4 Fältinventering 4 Dokumentation 4 Kulturmiljöer 5 Tidigare antikvarisk verksamhet 5 Områdesbeskrivning 6 Markanvändning i äldre tid 7 Ortnamn 7 Bebyggelse 7 Kulturmiljöer av riksintresse 7 Fornfynd 7 Kulturhistoriska lämningar inventeringsresultat 8 Utredningsområdets karaktär 11 Kulturvärdesbedömning 12 Sårbarhetsanalys 14 Fasta fornlämningar 15 Övriga kulturhistoriska lämningar 15 Kulturmiljöpåverkan 16 Kulturmiljöer i utredningsområdena 16 Kulturmiljöer i vindparkens övriga influensområde 16 Åtgärdsförslag 18 Referenser 21 Bilagor 25 1 Administrativa och tekniska uppgifter 2 Fotoförteckning 3 Objekttabell 4 Fotografier

Sammanfattning Inför planer på en vindpark vid Rävbacka i Lerums kommun i Västra Götalands län har WSP Environmental i Göteborg låtit genomföra en frivillig arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning som underlag för tillståndsprövningen. Arkeologicentrum AB genomförde utredningen i början av juni 2009. Den omfattar byrå- och fältinventering. Utredningsområdena utgörs av kuperade utmarksområden strax SSV om Nääs slott i socken. Norr om dessa finns ett område av riksintresse för kulturmiljövården. I detta är inga vindkraftverk planerade. Tre delområden kring de vindkraftverk som planeras samt vissa vägar mellan delområdena har inventerats. Under fältinventeringen har 22 kulturhistoriska lämningar registrerats. Utbredningen av en tidigare registrerad lämning har ändrats. Nyfynden utgörs av torplämningar, en kvarnlämning, fossila åkrar, en kavelbro och kolningsanläggningar. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse saknas inom och mellan utredningsområdena. Fornlämningsmiljöerna i anslutning till utredningsområdena utgörs av gravar, vägmärken och fossil åker. Majoriteten av dessa ligger inom riksintresseområdet i norr. Inga fasta fornlämningar bedöms beröras av vindparken. De kulturhistoriska lämningarna har höga upplevelsevärden och föreslås så långt möjligt få kvarligga utan ingrepp och med en omgivande marginal till närmaste vindkraftsanläggning. Detsamma gäller de stigar som leder förbi Råbo och finns markerade på den ekonomiska kartan och terrängkartan, då dessa är spår av det gamla vägnätet och en del av kulturlandskapet. Under förutsättning att hänsyn tas till kulturminnena enligt åtgärdsförslaget bedöms den planerade vindparkens kulturmiljöpåverkan såsom ringa. Så länge inga markingrepp planeras i fasta fornlämningar och i dessas fornlämningsområden, eller i bevarandevärda övriga kulturhistoriska lämningar och dessas närområden, är fortsatta antikvariska åtgärder inte motiverade med anledning av den planerade vindparken.

Bakgrund Inför en planerad vindpark inom trakterna Nääs, Floda och Tvärsjödal i socken, Lerums kommun, Västra Götalands län, har Arkeologicentrum AB genomfört en arkeologisk utredning. Fältarbetet utfördes under juni månad 2009. Beställare var WSP Environmental AB, Göteborg. Utredningsområdena ligger strax SSV om Nääs slott i socken (figur 2). Det i fält inventerade området är drygt 347 hektar stort, fördelat på tre delområden. Syfte En arkeologisk utredning har till syfte att fastställa om fasta fornlämningar berörs av ett arbetsföretag (jfr lagen om kulturminnen m.m., KML, 2 kap. 11, SFS 1988:950). Denna utredning syftar till att lokalisera och översiktligt dokumentera tidigare inte registrerade fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar samt annat som har betydelse vid bedömning av områdets kulturhistoriska karaktär och kulturvärde, samt för länsstyrelsens kommande handläggning av ärendet. Figur 1. Torplämning AC2510. Foto AC2009-25-O-0013. 1

Arkeologicentrum AB Figur 2. Vindparken planeras till ett område strax söder om Floda i Lerums kommun, Västra Götalands län. Utredningsområdena är markerade med svart begränsningslinje. Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle 2009. Medgivande I 2009_00927. Skala 1:40 000. 2

Målsättning Målsättning för uppdraget har varit att (1) för kulturmiljövården lokalisera, registrera och dokumentera kulturhistoriska lämningar med och utan fornlämningsstatus i utredningsområdet, (2) lokalisera, registrera och dokumentera kulturhistoriskt intressant bebyggelse och kulturmiljöer i utredningsområdet, (3) beskriva utredningsområdets kultur- och landskapshistoriska karaktär, (4) värdera tidigare och nyregistrerade kulturhistoriskt intressanta byggnaders, kulturhistoriska lämningars och kulturmiljöers kulturvärde, (5) analysera kulturhistoriskt intressanta byggnaders, kulturhistoriska lämningars och kulturmiljöers sårbarhet inför en vindparksetablering, (6) bedöma arbetsföretagets kulturmiljöpåverkan, samt (7) föreslå åtgärder för en minimerad kulturmiljöpåverkan. Vi har arbetat med utgångspunkt i Nordiska ministerrådets och RAÄ:s anvisningar rörande värdering av kulturmiljöer i samband med miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraft (NM 2000, RAÄ 2009). Utredningen har genomförts med ambitionsnivån att den i alla hänseenden ska motsvara en särskild arkeologisk utredning (KML 2 kap, 11) steg 1. Figur 3. AC2518 Torplämning, husgrund med källare AC2009-25-O-0021. 3

Genomförande Byråinventering Följande materialkategorier har gåtts igenom, dels som ett led i förberedelserna för fältinventeringen, dels för att samla material rörande bedömning av utredningsområdets karaktär och närmiljö: registrerade kulturhistoriska lämningar i RAÄ:s fornminnesinformationssystem (FMIS), registrerade poster i RAÄ:s samsökstjänst för kulturmiljöinformation, Kringla, antikvariskt arkivmaterial i antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm, äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsdatabasen vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI), arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums fynddatabas (SHM), hembygdslitteratur och antikvariska rapporter, allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i Lantmäteriets karttjänster (LMV). Fältinventering Fältinventeringen skedde mellan 2009-06-01 och 2009-06-05. Inventeringen omfattade systematisk terrängrekognoscering i tre delområden, Rävbacka, Råbo och Lindås, samt utmed vissa anslutande vägar (figur 2 och 3). Dokumentation Påträffade lämningar har dokumenterats med kartinprickning och skriftlig beskrivning enligt RAÄ:s anvisningar. Inmätning har gjorts med gps och noggrannheten beräknas till ± 10 m men kan vara lägre. Registrerade lämningar har fotograferats med digitalkamera. Fotona är bilagda rapporten (bilaga 2 och bilaga 4). Samtliga påträffade forn- och övriga kulturhistoriska lämningar har rapporterats till RAÄ. 4

Kulturmiljöer Tidigare antikvarisk verksamhet I utredningsområdet har ingen antikvarisk verksamhet utöver RAÄ:s fornminnesinventering för ekonomiska kartor samt inom projektet Skog och historia förekommit. Förstagångsinventeringen i socken skedde åren 1959-62 och revideringsinventering åren 1982-85 (Ullberg Ornell 1986:208 ff.). Någon arkeologisk undersökningsverksamhet i sen tid har inte förekommit i de berörda utredningsområdena. Arkeologicentrum har tidigare utrett en planerad vindpark inom det närbelägna riksintresseområdet KP30 (Wennstedt Edvinger & Jämtsäter 2009). I närheten av utredningsområdena fanns före utredning flera fasta fornlämningar, bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska lämningar registrerade (FMIS 2009-06-01). De fasta fornlämningarna utgörs av gravar, hällristningar och vägmärken belägna inom riksintresseområdet i norr samt av fossil åker söder därom. De övriga kulturhistoriska lämningarna utgörs främst av lämningar efter lägenhetsbebyggelse (torplämningar), fossila åkrar och gränsmärken. Inom utredningsområdet Rävbacka fanns en torplämning (Marbo), 117, registrerad. Inom utredningsområdet Råbo fanns två fossila åkrar, 189 och 191, registrerade. Inom utredningsområdet Lindås fanns inga registrerade lämningar. Figur 4. Husgrund efter uthus vid Råbo ( 191:1). Foto AC2009-25-O-0019. 5

Områdesbeskrivning Utredningsområdena är belägna inom Härskogen i södra delen av socken. Området utgörs av kuperad moränmark över högsta kustlinjen med flera höjdryggar, mindre sjöar och våtmarker. Större delen av området utgörs av skogsmark, där barrskog dominerar och lövskog främst finns vid den uppodlade marken. Höjden över havet varierar från drygt 210 m på höjdryggarna till 90 m i dalgångarna. Moränen är bitvis rikblockig. Vattendragen utgörs av naturliga åar och bäckar, ett antal mindre insjöar samt av grävda diken från mindre mossar och myrar. Vägnätet utgörs främst av mindre skogsbilvägar och enstaka mindre brukningsvägar. Ett äldre skikt i vägnätet leder mellan de olika bebyggelselämningarna i området. Ett antal markerade stigar visar på hur vägnätet förändrats över tid. Framför allt i trakterna kring Råbo är dessa bevarandevärda. Figur 5. Utsnitt ur häradsekonomiska kartan över trakten Nääs (1890-1897). Skala 1:20 000. 6

Markanvändning i äldre tid Vid ekonomiska kartans utgivning (1962) utgjordes praktiskt taget hela området av skogsmark med enstaka mindre jordbruk. Den häradsekonomiska kartan (1890-1897) och generalstabskartan (1869) visar på ett liknande landskapsutnyttjande, men också på ett antal nu övergivna torpställen. De torplämningar som i första hand kan komma att beröras av de planerade vindkraftverken är torplämningarna efter Råbo (AC2518) och Lindås (AC2510). Ortnamn Genom det äldre namnskicket i ett område kan man få indikationer både på äldre markanvändning och på händelser eller verksamheter som kan ha lämnat fysiska spår efter sig i landskapet. Ortnamn räknas dessutom precis som fysiska lämningar som kulturminnen (jfr KML 1 kap. 4 ). I området är bland annat mossarna namngivna, vilket går tillbaka på äldre tiders utmarksbruk, med exempelvis myrslåtter och torvtäkter. De flesta namnen i lantmäterihandlingarna eller på kartorna är naturnamn som inte berättar så mycket mer än om platsens egenskaper. Dessutom redovisas namn på bebyggelseenheter. Det äldsta belägget i SOFI för sockennamnet är från 1421. Namnet är dock äldre och har tagits från by vilken troligen är från järnålder (Thorbjörnsson et al. 1985:23 ff.). Bland torpnamnen är bodanamnen, t.ex. Råbo och Viebo, exempel på namnformer som kan gå tillbaka till järnålder och som är vanliga under medeltid (Pamp 1988:50). Torpnamn som Kolabotten, Hallartorp, Klippan m.fl. är exempel på ett yngre skikt i torpnamnstrukturen och härrör från 1600-talet och framåt. Det skall nämnas att under utredning har inga kolningslämningar framkommit vid Kolabotten, som dock i huvudsak ligger utanför utredningsområdet. Bebyggelse Det finns flera mindre bebyggelseenheter inom området, bland annat torpbebyggelse vid Kolabotten, Västra Viebo, Hallartorp och Klippan samt ett antal nyare fritids- och bostadshus. Byggnadsminnen eller annan kulturhistoriskt intressant bebyggelse saknas. Kulturmiljöer av riksintresse Närmaste riksintresseområde för kulturmiljövården är, Nääs m.m. (nr 30) norr om den planerade vindparken (figur 2 och 3). Närmaste vindkraftverk, vid Linnås huvud, är planerat ca 2 km SSÖ om riksintresseområdet (figur 3). Riksintresseområdet kan komma att beröras i samband med transporter in och ut ur området. Fornfynd Endast ett lösfynd, en skafthålsyxa ( 170:1), är registrerat i anslutning till utredningsområdena. 7

Kulturhistoriska lämningar inventeringsresultat I utredningsområdena lokaliserades 26 kulturhistoriska lämningar varav tre tidigare registrerade (tabell 1 och figur 6-8). Tabell 1. Tidigare registrerade lämningar samt nyfynd vid arkeologisk utredning. R = fast fornlämning, = övrig kulturhistorisk lämning. Nyfynden har tilldelats RAÄ-nummer. Delområde ID-nr RAÄ-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk Källa bedömning Rävbacka AC2501 224 Kvarn Kvarnlämning AU1 Lindås AC2502 222 Kolningsanläggning Kolbotten AU1 Lindås AC2503 212 Kolningsanläggning Kolbotten AU1 Råbo, utanför uo AC2504 214 Kolningsanläggning Liggmila R AU1 Lindås AC2505 230 Gränsmärke Gränsmärke AU1 Råbo, tangerar uo AC2506 228 Lägenhetsbebyggelse Torplämning AU1 Lindås AC2507 226 Område med skogsbrukslämningar Kolbotten och AU1 kolarkojtomt Lindås AC2508 251 Kolningsanläggning Kolbotten AU1 Lindås AC2509 217 Färdväg Kavelbro AU1 Lindås AC2510 220 Lägenhetsbebyggelse Torplämning AU1 Lindås AC2511 252 Kolningsanläggning Kolbotten AU1 Lindås AC2512 223 Gränsmärke Gränsmärke AU1 Lindås AC2513 211 Kolningsanläggning Kolbotten AU1 Lindås AC2514 213 Kolningsanläggning Kolbotten AU1 Råbo, utanför uo AC2515 221 Fossil åker Röjningsröseområde AU1 Råbo AC2518 191 Lägenhetsbebyggelse Torplämning R AU1 Råbo AC2519 214 Fossil åker Röjningsröseområde AU1 Råbo AC2520 225 Kolningsanläggning Kolbotten AU1 Lindås AC2521 215 Fossil åker Röjningsröseområde AU1 Råbo AC2523 216 Fossil åker Röjningsröseområde AU1 Lindås, utanför uo AC2525 218 Lägenhetsbebyggelse Torplämning AU1 Råbo AC2530 239 Fossil åker Röjningsröseområde AU1 Råbo, tangerar uo AC 7104 255 Lägenhetsbebyggelse Torplämning Ökhl AU1 Rävbacka, tangerar 117 Lägenhetsbebyggelse Torplämning FMIS uo Råbo, tangerar uo 189 Fossil åker Röjningsröseområde FMIS Råbo 191 Fossil åker Röjningsröseområde FMIS 8

Figur 6. Resultat av arkeologisk utredning vid Rävbacka. Övrig kulturhistorisk lämning markerad med blå begränsningslinje, planerade vindkraftverk med svart triangel och inventerade områden med svart begränsningslinje. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, 2009. Medgivande I 2009_00927. Skala 1:10 000. 9

Figur 7. Resultat av arkeologisk utredning vid Råbo. Fasta fornlämningar är markerade med röd begränsningslinje, övriga kulturhistoriska lämningar med blå begränsningslinje, planerade vindkraftverk med svart triangel och inventerade områden med svart begränsningslinje. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, 2009. Medgivande I 2009_00927. Skala 1:10 000. 10

Figur 8. Resultat av arkeologisk utredning vid Lindås.Övriga kulturhistoriska lämningar markerade med blå begränsningslinje, planerade vindkraftverk med svart triangel och inventerade områden med svart begränsningslinje. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, 2009. Medgivande I 2009_00927. Skala 1:10 000. Utredningsområdets karaktär Utredningsområdet består av ett torplandskap med små bebyggelseenheter vid de gamla färdvägarna genom området. Torpmiljöerna omfattar husgrunder efter bostads- och uthus samt av ett småskaligt fossilt odlingslandskap med fossila åkrar av varierande karaktär. De fossila åkrarna förefaller i första hand vara brukade under 1800-talets torpepok. Vidare har en kvarnlämning identifierats, sannolikt från samma period som torpen. I området finns också inslag av enstaka lämningar efter kolning samt en kavelbro. Fornlämningsmiljöerna består av några fossila åkrar. Inga säkra lämningar från förhistorisk tid har lokaliserats förutom de redan kända. Några ortnamn såsom Råbo och Västra Viebo indikerar förhistoriskt eller medeltida ursprung. 11

Kulturvärdesbedömning I tabell 2 är utredningsområdets kulturhistoriska lämningar klassificerade i någon av fyra klasser, högt, ganska högt, ganska lågt och lågt kulturvärde. Endast lämningar i anslutning till de planerade vindkraftverken har värderats. Tabell 2. Lämningarnas vetenskapliga och pedagogiska värden. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikv. bed. Vetenskapl. värde Pedagog. värde AC2501 Kvarn Kvarnlämning lågt ganska högt 224 AC2502 Kolningsanläggning Kolbotten lågt ganska högt 222 AC2503 Kolningsanläggning Kolbotten lågt ganska högt 212 AC2504 Kolningsanläggning Liggmila R ganska högt ganska högt 214 AC2505 Gränsmärke Gränsmärke lågt högt 230 AC2506 Lägenhetsbebyggelse Torplämning lågt högt 228 AC2507 Område med Kolbotten och ganska lågt högt 226 skogsbrukslämningar kolarkojtomt AC2508 Kolnings- Kolbotten lågt ganska högt 251 anläggning AC2509 Färdväg Kavelbro lågt ganska högt 217 AC2510 Lägenhetsbebyggelse Torplämning lågt ganska högt 220 AC2511 Kolningsanläggning Kolbotten lågt ganska högt 252 AC2512 Gränsmärke Gränsmärke lågt högt 223 AC2513 Kolningsanläggning Kolbotten lågt ganska högt 211 AC2514 Kolningsanläggning Kolbotten lågt ganska högt 213 AC2515 Fossil åker Röjningsröseområde lågt ganska lågt 221 AC2518 Lägenhetsbebyggelse Torplämning R ganska högt högt 229 AC2519 Fossil åker Röjningsröseområde lågt ganska lågt 214 AC2520 Kolningsanläggning Kolbotten lågt ganska högt 225 AC2521 Fossil åker Röjningsröseområde lågt ganska lågt 215 AC2523 Fossil åker Röjningsröseområde lågt ganska lågt 216 AC2525 Lägenhets- Torplämning lågt högt 12

218 bebyggelse AC2530 Fossil åker Fossil åker lågt ganska lågt 239 AC7104 Lägenhetsbebyggelse Torplämning lågt högt 255 117 Lägenhetsbebyggelse Torplämning lågt ganska högt 189 Fossil åker Röjningsröseområde lågt ganska högt 191 Fossil åker Röjningsröseområde lågt ganska högt R=fast fornlämning = övrig kulturhistorisk lämning Torplämningarnas historia går att följa i det historiska kartmaterialet men de flesta torde ha varit i bruk under en kortare period under sent 1800- tal och in på 1900-talet. Råbo har dock en äldre historia och har därför ett högre vetenskapligt värde. Kvarnlämningen finns inte med på någon av de historiska kartorna men omnämns i boken (Widéll & Evald 1978: 120 ff.). Kolningsanläggningarna visar på utmarksbruket och miljön i skogsmark. De flesta kulturhistoriska lämningarna i området har genom tydlighet och bevarandegrad ganska höga till höga upplevelsevärden. Dels ligger de i en miljö med få störningar, dels bidrar de utöver värdet av sina fysiska lämningar med naturvärden. Lövskogsbestånden på tomt- och inägomarker och fossil åkermark är bra exempel på hur kultur- och naturvärden samverkar, och på hur naturvärden ofta är ett direkt resultat av kulturpåverkan. Figur 9. Husgrund inom torplämningen AC2510. Foto AC2009-25-O-0014. 13

Sårbarhetsanalys De aktuella utredningsområdena är i måttlig utsträckning präglade av människors verksamheter i äldre tid. Området kring Råbo är ett av få som nyttjats med någon större intensitet under historisk tid, och möjligen men mera tveksamt även under förhistorisk tid. Vid Råbo kan man följa det gamla vägnätet via hålvägar synliga såväl i naturen som på kartor. De kulturhistoriska lämningarna är tämligen få. Ur kulturmiljösynpunkt är utredningsområdena därför endast i liten omfattning sårbara för en vindkraftsutbyggnad. Sårbara är i första hand de fasta fornlämningarna och några av de övriga kulturhistoriska lämningarna, framför allt torplämningarna vid Råbo och Lindås. Värdefulla är riksintresseområdet för kulturmiljövården liksom områdena kring Råbo och Västra Viebo. Lerums kommun anger att för att värna om den utmarkskaraktär som finns i stora delar av området bör eventuell ny bebyggelse prövas restriktivt och placeras med omsorg. Inom de små odlingsenklaverna bör äldre förhållanden beaktas vid lokalisering av ny bebyggelse och det öppna landskapet bevaras (www.lerum.se 2009-06-16). Området (nr 29) kring Gärdsjön inklusive Västra Viebo och Västra Råbo utpekas som miljöer med kulturhistoriskt värde. Figur 10. Kvarnlämningen AC2501. Foto AC2009-25-O-0002. 14

Fasta fornlämningar Genom sin särskilda ställning i lagstiftningen utgör de fasta fornlämningarna de mest sårbara företeelserna i närområdena. Sådana lämningar finns bland annat vid vägar i anslutning till planerade vindkraftverk (tabell 3). Om det inte går att undvika ingrepp i eller nära en fast fornlämning eller ett bevakningsobjekt kan länsstyrelsen efter ansökan medge tillstånd till ingrepp i fornlämningsområdet eller lämningen, i regel med villkor om undersökning och dokumentation. Övriga kulturhistoriska lämningar De övriga kulturhistoriska lämningarna är sårbara på grund av sitt pedagogiska värde snarare än på grund av vetenskapligt värde. Högst rangordnas torp- och andra bebyggelselämningar. De omfattar i regel fysiska spår som belyser alla viktiga komponenter i torparens tillvaro. De har ofta varit föremål för dokumentation och skyltning genom initiativ från socknens hembygdsförening. Genom det svaga lagskyddet för dessa yngre kulturminnen har många torplämningar skadats helt i onödan. Figur 11. AC2502 Kolbotten. Foto AC2009-25-O-0005. 15

Kulturmiljöpåverkan Kulturmiljöer i utredningsområdena I stora delar av utredningsområdena saknas helt kulturmiljöer eller företeelser av kulturhistoriskt intresse. De enskilda vindkraftanläggningarnas vindkraftverken, tillfartsvägarna, elanslutningarna och transformatorstationerna kulturmiljöpåverkan kan minimeras genom att hänsyn tas i den fortsatta projekteringen till de kulturhistoriska lämningarna. Att bevara lämningars och miljöers vetenskapliga värde har högst prioritet för kulturmiljövården. De utgör historiska arkiv vars värde ökar med stigande ålder. Visuell påverkan, att enskilda vindkraftverk är synliga från vissa lämningar eller miljöer, är i det avseendet mindre problematiskt, så länge man kan undvika ingrepp i själva lämningen eller i dess närområde. Ibland är lämningar svåra att avgränsa okulärt. Länsstyrelsen kan i tveksamma fall besluta om arkeologisk förundersökning för att avgränsa en fast fornlämning (jfr KML 2 kap. 13 ). Därför är det ofta motiverat att hålla en god marginal mellan en kulturhistorisk lämning och en projekterad anläggning. Det är inte troligt att den planerade vindparken kan bidra med några värden som förhöjer upplevelsen av kulturmiljöerna eller kulturminnena i utredningsområdet. Vindparken utgör ett nytt och främmande inslag i landskapet, genom sin skala, sitt format och uttryck. Men läget i skogsmark mildrar landskaps- och kulturmiljöpåverkan, även om stora ytor i utredningsområdet utgörs av nyplanterad eller yngre skog. Kulturmiljöpåverkan bedöms därför helt acceptabel så länge behovet av marginaler till lämningarna i utredningsområdet tillgodoses. Kulturmiljöer i vindparkens övriga influensområde De lämningar vi identifierat visar på att det sannolikt finns fler liknande lämningar även utanför utredningsområdet vilka inte finns registrerade i FMIS. Den norra delen av området ingår i ett riksintresseområde för kulturmiljövården och är känsligt för visuell påverkan. Det kan därför vara lämpligt att i mesta möjliga mån undvika detta. Med nuvarande planering ligger närmaste planerade vindkraftverk ca 2 km söder om riksintresseområdet. Avståndet är tillräckligt stort för att vindkraftverken inte skall uppfattas som dominanta. Någon skadlig påverkan på riksintresseområdet bedöms den planerade vindparken inte ha. 16

Figur 12. Vindparken (svartmarkerade utredningsområden) och omgivande riksintresseområden för kulturmiljövården, KP30 och KP74. Skikt ur FMIS med kulturhistoriska lämningar (röd-violett-blå-markering) 2009-11-27. Ekonomiska kartans bladindelning. Skala 1:100 000. 17

Åtgärdsförslag 1 Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas. (KML, SFS 1988:950, 1 kap.) Föreliggande utredning har visat att både fasta fornlämningar, bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska lämningar kan komma att beröras av den planerade vindparken. Kulturhistoriska lämningar är en ändlig resurs och den mest hållbara förvaltningen av dem är att de bevaras. Vi föreslår att åtgärder så långt möjligt vidtas för att undvika ingrepp i eller nära de registrerade kulturhistoriska lämningarna, även de lämningar som inte utgör fasta fornlämningar enligt KML:s definitioner. På så vis bevaras lämningar, och tidsförluster på grund av samt kostnader för fortsatta antikvariska åtgärder uppkommer inte alls eller minimeras. Man kan minimera kulturmiljöpåverkan genom att lämna marginaler i form av skogbeklädda buffertzoner kring berörda lämningar. Sådana kan tillgodose både preparats- och upplevelsevärden. Med den föreliggande utformningen kommer vindkraftverken inte att inkräkta på fornlämningsområden eller fornlämningar. Samtliga planerade verk är lokaliserade på tillräckliga avstånd från värdefulla lämningar. De nya tillfartsvägarnas sträckning var inte känd vid inventeringstillfället. Vägar kan som nämnts placeras närmare kulturmiljöer och lämningar än vindkraftverk, utan att medföra någon påtaglig skada. För ingrepp i fasta fornlämningar och bevakningsobjekt eller i fornlämningsområden (jfr KML 2 kap., 2 ) krävs länsstyrelsens tillstånd. Tillstånd meddelas i regel efter ansökan, men med villkor om arkeologisk undersökning och dokumentation. Någon arkeologisk utredningsgrävning föreslås inte med nuvarande kunskapsunderlag. Den fortsatta projekteringens inriktning avgör huruvida ytterligare antikvariska åtgärder krävs med anledning av vindparken. I tabell 3 presenteras förslag på fornlämningsområden och områden som tillgodoser kulturvärden och en minimerad kulturmiljöpåverkan (Åtgärd 1). Där det inte är möjligt att undvika ingrepp kan det i enstaka fall bli nödvändigt med ytterligare antikvariska åtgärder (Åtgärd 2). Under förutsättning att den aktuella vindparken i val av vindkraftverkens etableringsplatser och nya vägsträckningar anpassas till kulturminnena och landskapet, och om tillräckliga åtgärder vidtas för att skydda och upprätthålla de fasta fornlämningarnas vetenskapliga värde och de kulturhistoriska lämningarnas pedagogiska värde, kan vindparken uppföras utan ytterligare antikvariska åtgärder. 18

Tabell 3. Sammanfattning av åtgärdsförslag efter arkeologisk utredning. Åtgärd 1 = skyddsområden för minimerad kulturmiljöpåverkan, Åtgärd 2 = om ingrepp inte kan undvikas. ID-nr RAÄ-nr Lämningstyp Beskrivn. Antikv. bed. Åtgärd 1 skyddsområde radie AC2501 224 Kvarn Kvarnlämning 50 m - AC2502 222 Kolningsanläggning Kolbotten 50 m - AC2503 212 Kolningsanläggning Kolbotten 50 m - Åtgärd 2 KML AC2504 214 Kolningsanläggning Liggmila R 50 m Förundersökning AC2505 230 Gränsmärke Gränsmärke 50 m - AC2506 228 Lägenhetsbebyggelse Torplämning 100 m - AC2507 226 Område med skogsbrukslämningar Kolbotten och 50 m - kolarkojtomt AC2508 251 Kolningsanläggning Kolbotten 50 m - AC2509 217 Färdväg Kavelbro 50 m - AC2510 220 Lägenhetsbebyggelse Torplämning 100 m - AC2511 252 Kolningsanläggning Kolbotten 50 m - AC2512 223 Gränsmärke Gränsmärke 50 m - AC2513 211 Kolningsanläggning Kolbotten 50 m - AC2514 213 Kolningsanläggning Kolbotten 50 m - AC2515 221 Fossil åker Röjningsröseområde 50 m - AC2518 229 Lägenhetsbebyggelse Torplämning R 100 m Förundersökning AC2519 214 Fossil åker Röjningsröseområde 50 m - AC2520 225 Kolningsanläggning Kolbotten 50 m - AC2521 215 Fossil åker Röjningsröseområde 50 m - AC2523 216 Fossil åker Röjningsröseområde 50 m - AC2525 218 Lägenhetsbebyggelse Torplämning 100 m - AC2530 239 Fossil åker Röjningsröseområde 50 m - AC7104 255 Lägenhetsbebyggelse Torplämning 100 m - 117 Lägenhetsbebyggelse Torplämning 100 m - 189:1 Fossil åker Röjningsröseområde 50 m - 191:1 Fossil åker Röjningsröseområde 50 m - R = fast fornlämning = övrig kulturhistorisk lämning 19

20

Referenser Publikationer och rapporter Drakenberg, Börje, 1991. Lövskogens naturvärden. (Naturvårdsverket rapport 3946.) Stockholm. Jensen, Ola W., 2006. Fornlämningsbegreppets historia: en exposé över 400 år. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. NM 2000. Kulturmiljøet i miljøkonsekvensvurderinger: et idéhefte om håndtering av kulturmiljøtemaet, 2000. (Nordiska ministerrådet. Nord 2000:17.) Köpenhamn. Pamp, Bengt, 1988 [1974]. Ortnamnen i Sverige. Lund. RAÄ 1998. Uppdragsarkeologi: rekommendationer vid upprättande av undersökningsplaner, utarbetande av rapporter, uppföljning, bedömning av lämplighet och kompetens samt konservering. (Riksantikvarieämbetet. Underrättelser från RAÄ 1998:1.) Stockholm. RAÄ 2009. Vindkraft och fornlämningar. Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen. Stockholm. SOL 2003. Svenskt ortnamnslexikon, 2003. (Språk- och folkminnesinstitutet.) Uppsala. Thorbjörnsson, Hans, Olson, Beng,t & Karlsson, Lars-Erik, 1985. Nääs i äldre tider ( hembygds- och fornminnesförening.) Floda. Ullberg Ornell, Per-Eric, 1986. Ny ekonomisk karta nyupptäckta fornlämningar. Resultat från fornminnesinventeringen i Älvsborgs län 1982-85. Västgöta-dal 1985/86. (Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum.) Vänersborg. Wennstedt Edvinger, Britta, & Marianne Jämtsäter, 2009. Arkeologisk och bebyggelsehistorisk utredning och KMKB inför en planerad vindpark i Öjared och Drängsered, Stora Lundby och socknar, Västergötland, Lerums kommun, Västra Götalands län. (Rapport från Arkeologicentrum 2009:04.) Brunflo. Widéll, Evald 1978. boken. En sockenhistorik.. Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan 2008. Din karta. Lantmäteriet. Gävle. www.lantmateriet.se/ 2008-10-20. Terrängkartan 2008. Din karta. Lantmäteriet. Gävle. www.lantmateriet.se/ 2008-10-20. 21

Historiskt kartmaterial Äldre tryckta kartor Ekonomiska kartan. 1962. 7B 2j (skala 1:10 000). Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Ekonomiska kartan. 1962. 7B 1j Tvärsjödal (skala 1:10 000). Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Ekonomiska kartan. 1962. 7C 1a Jordås (skala 1:10 000). Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Ekonomiska kartan. 1962. 7C 2a Olofsered (skala 1:10 000). Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Generalstabskartan. 1869. Borås 33 (skala 1:100 000). Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Häradsekonomiska kartan. 1890-97. Nääs 17 (skala 1:20 000). Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Häradsekonomiska kartan. 1890-97. Odenäs 18 (skala 1:20 000). Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Övrigt otryckt material RAÄ 2002. Dnr 320-3874-2002. Antikvarisk bedömning vid registrering i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) Stockholm. RAÄ 2008. Dnr 331-02421-2008. Delar som bör ingå i en miljökonsekvensbeskrivning av kulturvärden. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Webb FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem. www.fmis.raa.se/fmis/ 2009-06-11 2009-06-28. LMV Lantmäteriets historiska karttjänst. www.lantmateriet.se/ 2009-06- 11 2009-06-28. RIKMV Riksintresseområden för kulturmiljövården. www.lst.o.se/ 2009-06-11 2009-06-28. SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst. www.sgu.se/ 2009-06- 11 2009-06-28. 22

SHM Statens historiska museums översiktsdatabas. www.historiska.se/ 2009-06-11 2009-06-28. SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas. www.sofi.se/ 2009-06-11 2009-06-28. Lerums kommun kap.5 Mark- och vattenanvändning; Områden med olika natur- och kulturkaraktärer, s. 134-139. www.lerum.se/upload/inv%c3%a5narservice/bygga%20&%20bo/samh% C3%A4llsplanering/%C3%96P%202000/09_Kapitel%205.2.pdf. /2009-06- 16. 23

24

Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk utredning och KMKB inför en planerad vindpark vid Rävbacka, socken, Västergötland, Lerums kommun, Västra Götalands län. Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr - Beställarens dnr - Arkeologicentrums projektnr P2009:25 O, P2009:71 O Beställare WSP Environmental AB, Rullagergatan 4, 402 51 Göteborg Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, 834 21 Brunflo Projektpersonal: Kjell Edvinger (pl), Magnus Reuterdahl, Britta Wennstedt Edvinger Projekttid Fältarbete 2009-06-01-2009-06-05, 2009-08-12 Belägenhet Län: Västra Götaland Landskap: Västergötland Kommun: Lerum Socknar: Trakter: Nääs Ek. kartblad: 7C 1a Jordås, 7C 2a Olofsered, 7B 2j, 7B 1j Tvärsjödal Utredningsområde Yta: 347,3 hektar (tre delområden) Vägkorridor: 1,5 km i anslutning till uo:n, 25-50 m bredd. Kartreferens RT90 2,5 gon V, RH00 Inmätning Inmätning har skett med gps respektive manuellt på underlag av fastighetskartan i skala 1:10 000. Mätdata och fältkartor har kasserats. Kartering Programvara: ArcView 3.2. (ESRI). 25

Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Arkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. Fotografier Digitala fotografier (bilaga 2 och 4) är samtliga återgivna i denna rapport och förvaras vid ATA, Antikvarisk-topografiskt arkiv i Stockholm. 26

Bilaga 2 Fotoförteckning nr ID bildnr motiv riktn mot fotograf datum 1 AC2009-25-O 0001 AC2501 Kvarnlämning., kvarnsten SV Magnus Reuterdahl 2 AC2009-25-O 0002 AC2501 Kvarnlämning, S NV Magnus delen, ledarm Reuterdahl 3 AC2009-25-O 0003 AC2501 Kvarnlämning S Magnus Reuterdahl 4 AC2009-25-O 0004 AC2501 Kvarnlämning NNV Magnus Reuterdahl 5 AC2009-25-O 0005 AC2502 Kolbotten SÖ Magnus Reuterdahl 6 AC2009-25-O 0006 AC2503 Kolbotten N Magnus Reuterdahl 7 AC2009-25-O 0007 AC2504 Gränsmarkering, S Magnus mittdelen Reuterdahl 8 AC2009-25-O 0008 AC2504 Gränsmarkering, Ö Magnus mittdelen Reuterdahl 9 AC2009-25-O 0009 AC2507 Kolbotten S Magnus Reuterdahl 10 AC2009-25-O 0010 AC2507 Kolarkoja, NV Magnus spismursröse Reuterdahl 11 AC2009-25-O 0011 AC2508 Kolbotten NÖ Magnus Reuterdahl 12 AC2009-25-O 0012 AC2509 Kavelbro N Magnus Reuterdahl 13 AC2009-25-O 0013 AC2510 Lägenhetsbebyggelse, S Magnus husgrund Reuterdahl 14 AC2009-25-O 0014 AC2510 Lägenhetsbebyggelse, V Magnus husgrund Reuterdahl 15 AC2009-25-O 0015 AC2512 Gränsmarkering, Ö Magnus mittsten, ristning Reuterdahl 16 AC2009-25-O 0016 AC2512 Gränsmarkering, V Magnus mittdelen samt den SV stenen Reuterdahl 17 AC2009-25-O 0017 AC2513 Kolbotten Ö Magnus Reuterdahl 18 AC2009-25-O 0018 AC2514 Kolbotten S Magnus Reuterdahl 19 AC2009-25-O 0019 AC2518 Husgrund, S Magnus ekonomibyggnad, SÖ om Reuterdahl torp 20 AC2009-25-O 0020 AC2518 Husgrund, ekonomibyggnad, SV Magnus NV om torp Reuterdahl 21 AC2009-25-O 0021 AC2518 Husgrund, torp, V delen, källare NV Magnus Reuterdahl 2009-06-02 2009-06-02 2009-06-02 2009-06-02 2009-06-03 2009-06-03 2009-06-03 2009-06-03 2009-06-03 2009-06-03 2009-06-03 2009-06-02 2009-06-03 2009-06-03 2009-06-03 2009-06-03 2009-06-03 2009-06-03 2009-06-03 2009-06-03 2009-06-04 27

28

Bilaga 3 Objekttabell ID-nr AC2501 224 Lämningstyp Kvarn Beskrivning Kvarnlämning, 45 x 20 m (V-Ö), bestående av 1 ledarm och 1 damm. Ledarmen är 10 x 1 m (N-S) och intill 0,3 m h, belägen i vattendrag strax nedanför mindre fall. I anslutning till och NNÖ om ledarmen är delar av 3 kvarnstenar. Antikv. bed. 20 m Ö om ledarmen är otydliga spår av en damm, 15 x 10 m (V-Ö), oklar avgränsning. 20 m NÖ om ledarmen är lämningar av ev. bebyggelse. Terräng: mindre bäckravin i moränmark. Skogsmark (Blandskog). Referens: Widell, Evald 1978. boken: s.120ff. AC2502 222 Kolningsanläggning Kolbotten Kolbotten, rund, 16 m diam och intill 0,4 m h, Urgrävd i mitten, 3 m diam. Oregelbundna stybbgropar kring kanten, 1-2 m l, 0,5-1 m br och 0,2-0,3 m dj. Beväxt med 12 granar. Körskador i V kanten. 15 m SV om kolbottnen är en osäker kolarkojtomt med antydan till spismursröse. Terräng: Flack del av N-sluttande moränmark. Skogsmark (gallrad granskog). AC2503 212 Kolningsanläggning Kolbotten Kolbotten, rund, 23 m diam och intill 0,7 m h. Ojämn yta. Oregelbundna stybbgropar kring kanten, 1,5-2 m l, 1 m br och 0,2-0,3 m dj. Beväxt med 11 granar. Körskador rakt över. Terräng; Flack del av N-sluttande moränmark. Skogsmark (gallrad granskog). AC2504 214 Kolningsanläggning Kolbotten, liggmila, rektangulär, 10 x 4,5 m (NNÖ-SSV) och 0,4 m h. Stybbgropar runt kanten, 1-3 m l, 0,5-1 m br och 0,2-0,3 m dj. Beväxt med enstaka granar. Terräng: Flack moränmark invid bäck. Skogsmark (huvudsak barrskog). R AC2505 230 Gränsmärke Gränsmärke, 20 x 1,5 m (NNÖ-SSV), bestående av 1 femstenarör och 2 uppresta stenar. Femstenaröret, korsformigt, 4 x 1,5 m (N-S), utgörs av 5 29

uppresta, flata stenar, 0,5-0,7 m h, 0,5 m br vid basen och 0,1 m tj. Hjärtstenen är något högre än de omgivande. Övre halvan av stenarna är vitmålad. 10 m N resp 5 m SSV om femstenaröret är 2 uppresta, flata stenar, 0,5 m h, 0,7 m br vid basen och 0,1 m tj. Övre halvan av stenarna är vitmålad. Den i SSV omkullfallen. Orientering: i gränsknä i befintlig gräns. Terräng: Flackt parti i N-sluttande moränmark. Skogsmark (gallrad granskog). AC2506 228 Lägenhetsbebyggelse Torplämning, 240 x 100 m (NV-SÖ), bestående av en husgrund, en källargrund, stengärdesgårdar samt odlingsrösen. Husgrund, rektangulär, 10 x 6 m (Ö-V) och 0,3-0,5 m h. I NV delen ett spismursröse, rektangulärt, 5 x 3 m (NNÖ-SSV) och 0,6 m h. 30 m SÖ om husgrunden är: Källargrund, rektangulär, inbyggd i slänten, 6 x 3 m (SSÖ- NNV) och 1-1,2 m dj. Delvis kallmurad. Ingång i SSV. Inom området finns uppskattningsvis ett 50-tal odlingsrösen, runda och ovala, 5-10 m st och 0,4-0,8 m h. Stengärdesgårdar löper inom området, liksom ett fåtal brukningsvägar. Namn: Rännedalen Terräng: Krön och sluttningar, delvis branta, av moränhöjd. Skogsmark (granskog). AC2507 226 Område med skogsbrukslämningar Kolning Område med skogsbrukslämningar, 30 x 20 m (NÖ-SV), bestående av 1 kolarkojtomt och 1 kolbotten. Kolarkojtomt, närmast rund, 4 m diam och 0,3 m h. I NV kanten 1 spismursröse, 2 m diam och 0,3 m h, bestående av 0,3-0,5 m stora stenar. Övermossade. Runt kolarkojtomten är gropar, 1,2 m l, 0,5-1 m br och 0,2-0,3 m dj. 7 SV om kolarkojtomten är en kolbotten, rund, 15 m diam och 0,4-0,5 m h. Ojämn yta. Oregelbundna stybbgropar kring kanten, 2-4 m l, 1-1,5 m br och 0,2-0,3 m dj. Beväxt med 7 tallar, 1 gran och en 1 björk. Terräng: Flack del av NV-sluttande moränmark. Skogsmark (gallrad granskog). AC2508 Kolningsanläggning Kolbotten, oregelbunden, 16 m diam och 0,5 m h. Ojämn yta. Oregelbundna stybbgropar kring kanten, 1,5-2 m l, 1 m 30

251 Kolbotten br och 0,2-0,3 m dj. Terräng: Flack del av N-sluttande moränmark. Skogsmark (gallrad granskog). AC2509 217 Färdväg Kavelbro Kavelbro, 25 m l (N-S) och 2 m br, av tvärliggande träslanor och rundvirke, 0,07-0,15 m tj, synlig i markytan. I stig mot torpet Lindås (N-S), ej markerad på ek kartan. Terräng: Flack våtmark. Skogsmark (blandskog). AC2510 220 Lägenhetsbebyggelse Torp Torplämning, 20 m diam, bestående av 1 husgrund och stenröjd tomtmark. Husgrunden, 10-14 m x 5,5 m (N-S) och 0,7 m h, oklar begränsning i N. Kallmurad av naturstenar, 0,3-0,6 m st. I mitten ett kallmurat spisröse, kvadratiskt, 2 x 2 m (N-S) och 1,2 m h. Ingång med trappa i V. N delen av husgrunden delvis övertäckt av ris. Beväxt 6 granar och 1 björk. Husgrunden omges av stenröjd tomtmark. Ö om torplämningen är fossil åker (AC2531) och i VNV 1 kolbotten (AC2511). Namn: Lindås Terräng: Flack höjd moränmark (Blandskog och granplantering). AC2511 252 Kolningsanläggning Kolbotten Kolbotten, rund, 13 m diam och 0,6 m h. Ojämn yta. Oregelbundna stybbgropar kring kanten, 1-2 m l, 0,5-1 m br och 0,2-0,3 m dj. Beväxt med 7 granar och 1 björk. Terräng: Flack moränmark på V delen av en höjdrygg. Skogsmark (blandskog). AC2512 223 Gränsmärke Gränsmärke, 13 x 2 m (NNÖ-SSV), bestående av 1 femstenarör och 2 uppresta stenar. Femstenaröret, korsformigt, 3 x 1,5 m (N-S), utgörs av 5 uppresta, flata stenar, 0,5-0,7 m h, 0,5 m br vid basen och 0,1 m tj. Övre halvan av stenarna är vitmålad. Hjärtstenen något högre än omgivande stenar. På hjärtstenens V sida är en fyrkant inristad. 5 m NNV resp 5 m SSV om femstenaröret är 2 uppresta, flata stenar, 0,5 m h, 0,7 m br vid basen och 0,1 m tj. Övre halvan av stenarna är vitmålad. Orientering: i gränsknä i befintlig gräns. Terräng: Flackt parti i V delen av flack höjdrygg och i V sluttning mot våtmark. Skogsmark (blandskog). 31

AC2513 211 Kolningsanläggning Kolbotten Kolbotten, rund, 20 m diam, intill 0,5 m h. Ojämn yta. Oregelbundna stybbgropar kring kanten, 2 m l, 0,5-1 m br och 0,2-0,3 m dj. Beväxt med 3 granar varav en död. Terräng: V delen av åsrygg, strax Ö om bergshäll, i moränmark. Skogsmark (gallrad granskog). AC2514 213 AC2515 221 Kolningsanläggning Kolbotten Fossil åker Kolbotten, rund, ca 24 m diam intill 0,7 m h. Ojämn yta. Oregelbundna stybbgropar kring kanten, 2 m l, 0,5-1 m br och 0,2-0,3 m dj. Beväxt med 8 granar och fyra björkar. Terräng: Flack del av åsrygg i moränmark. Skogsmark (gallrad granskog). Röjningsröseområde, 45 x 30 m, bestående av ett 10-tal röjningsrösen, vanligen runda, 1-2 m i diameter och 0,5-0,7 m h av 0,2-0,6 m st stenar. Terräng; Flat del av åsrygg i svag SSÖ sluttning, beväxt med enstaka granar och granplantor. Skogsmark (hygge). AC2518 229 Lägenhetsbebyggelse Torp Torplämning, 260 x 40 m (NV-SÖ, NNÖ-VSV), bestående av 3 husgrunder och stenröjd tomtmark. Husgrunden, 15 x 6 m (V-Ö) intill 0,5 m h. Kallmurad av naturstenar, 0,3-0,6 m st. I mitten ett spisröse, närmast kvadratiskt 1,5 m x 1,5 m (N-S) och intill 1 m h, inslag av tegel. Ingång sannolikt i S. I V delen en nedgrävd källare, 5 x 4 m (N-S) och 1,5 m dj. med kallmurade väggar. Trappa och ingång till källaren i N och kol/ved nedkast i V. En husgrund är bevuxen med 1 björk samt sly. R 30 m SÖ om husgrunden är en ladugårdsgrund, 25 x 8 m (N-S) och intill 1,25 m h. kallmurad i natursten. 15 m NV om husgrunden är en ekonomibyggnadgrund, 7 x 11 m (Ö-V). Gjuten i betong. S om ladugårdsgrunden är ett område med ett 20-tal röjningsrösen, 100 x 40 m, runda och ovala, 3-5 m diam och 0,3-0,6 m h, av 0,2-0,6 m st stenar. Osäker avgränsning i S och Ö. Torpet Råbo. Äldsta belägg 1654. Skyltat. Centralskolan. Terräng: Plant område i svag SV-sluttande moränmark (tomtmark/hagmark). Referens: Thorbjörnsson, Hans 1985. Nääs i äldre tider; s. 23, 53, 92,96 AC2519 227 Fossil åker Röjningsröseområde, 60 x 45 m (NV-SÖ), bestående av ett 10-tal röjningsrösen, runda och ovala, 1-10 m diam och 0,3-0,7 m h, av 0,2-0,6 m st stenar. Smärre körskador igenom området. Terräng: Flat del av åsrygg i moränmark. Skogsmark 32

(blandskog). Referens; Hör till Rännedalen (torp) RAK Häradsekonomiska kartan Nääs J112-33-17 (1890-97). AC2520 225 Kolningsanläggning Kolbotten Kolbotten, rund, 12 m diam och 0,5 m hög. Urgrävd i mitten, 2,5 m diam. Oregelbundna stybbgropar kring kanten, 1 m l, 0,5-1 m br och 0,2 m dj. Bevuxen med 8 granar. Terräng: På åsrygg mellan två höjder i moränmark. Skogsmark (tät granplantering). AC2521 215 Fossil åker Röjningsröseområde, 95 x 55 m (N-S), bestående av ett 25- tal röjningsrösen, vanligen runda, 2-4 m diam och 0,5-0,7 m h, av 0,2-0,5 m st stenar. Terräng: Flack moränmark, i S angränsande till torvmark, på V delen av en höjdrygg. Skogsmark (blandskog). AC2523 216 Fossil åker Röjningsröseområde, 115 x 40 m (NNÖ-SSV) bestående av ett 30-tal röjningsrösen, vanligen runda, 2-5 m diam, 0,5-0,7 m h. bestående av 0,1-0,6 m stora stenar. I den V delen stengärdesgård, 20 m l (N-S), 1,5 m br och 0,2-0,6 m h. Terräng: Flack VNV-sluttande moränmark, ansluter mot våtmark i V. Skogsmark (gallrad granskog). AC2525 218 238 Lägenhetsbebyggelse Torp Röjningsröseområde Torplämning, 210 x 150 m (N-S), bestående av en husgrund, en uthusgrund, röjningsrösen samt enstaka stengärdesgårdar. Husgrund 8 x 6 m (N.S) och 0,1-0,2 m h. begränsningen oklar i S. I N ett spismursröse, närmast rektangulärt, 4 x 3 m (Ö-V) och 0,8 m h. I S kanten av spisröset en rotvälta. Beväxt med tre små granar. Namn 5 m ÖNÖ om husgrunden: Uthusgrund, rektangulär, 16 x 6 m (NÖ-SV) och 1-1,7 m h. Kallmurade väggar av tuktad sten. Uthuset har två indelningar, ca 8 m långa. Två ingångar utmed SSÖ långsidan. Beväxt med ett 20-tal små granar samt björksly. Inom området finns ett 100-tal röjningsrösen av torpkaraktär, runda och ovala, 5 15 m st. och 0,3-1 m h. Området begränsas delvis av stengärdesgårdar. Terräng: Krön och sluttningar av småkuperad moränmark. Skogsmark(hygge). Namn: Nävrahult AC2530 Fossil åker Röjningsröseområde, 40 x 25 m (ÖNÖ-VSV) bestående av 8 röjningsrösen, runda, 2-4 m diam, 0,4-0,5 m h av 0,2-0,5 m 33

239 stora stenar. Terräng: Flack Ö-sluttande moränmark, avgränsas av våtmark i Ö och väg i V. Skogsmark (granskog). AC 7104 255 Lägenhetsbebyggelse Torp Torplämning, 165 x 35 m (NV-SÖ) bestående av en husgrund, en källargrund och en osäker husgrund (kolugn?). Husgrund, 7 x 7 m (NÖ-SV) och 0,3-0,4 m h. I NÖ delen ett spismursröse, 3 x 3 m (NÖ-SV) och 0,5 m h. Husgrunden är 4 m NÖ om väg 8 m NV om husgrunden är : Källargrund, 4 x 3 m (NÖ-SV) och 0,5-1 m dj. Ingång i SV. Igenrasad. 80 m N om husgrunden: Hugrund (?), 10 x 7 m (NÖ-SV) och 0,3-0,5 m h. I NÖ kanten ett spismursröse, 3 x 3 m (NÖ-SV) och 0,7 m h. Beväxt med ett lövträd. Skyltad: Kolung 1800-tal. Centralskolan. Namn: Kolugnstorp. Skyltad: Kolugnstorp (1839-1887) Centralskolan. Terräng: Flack morän mark, sluttar något mot Ö och S, avgränsas av våtmark och sluttningar, Avgränsas i V av väg. Avgränsningen i N osäker. Hagmark, enstaka lövträd. 117 Lägenhetsbebyggelse [Ingen ändring:] Bebyggelselämningar, sentida, bestående av 3 husgrunder, den Ö med eldstadsrest efter boningshus. Omfattande stengärdesgårdar, ofta 1 m h, finns i omgivningen. Det växer fruktträd och stora ekar i området. Namn: Marbrohult Terräng: Kuperad moränmark. Skogsmark. 189 Fossil åker Röjningsröseområde [Ingen ändring:] Odlingsröseområde, ca 170x110 m (NNV-SSÖ), enligt markering på ortofotokartan. Beskrivning saknas. 191 Fossil åker Röjningsröseområde [Ingen ändring:] Röjningsröseområde, ca 265 x 50 m (N-S, ÖNÖ-VSV), bestående av ca 40 röjningsrösen, runda, 3-5 m diam och 0,3-0,5 m h. Terräng: Flack Ö, SÖ och S sluttande moränmark. Skogsmark (granskog). 34

Bilaga 4 Fotografier AC2009-25-O-0001 AC2009-25-O-0005 AC2009-25-O-0002 AC2009-25-O-0006 AC2009-25-O-0003 AC2009-25-O-0007 35

AC2009-25-O-0004 AC2009-25-O-0008 36

37

AC2009-25-O-0009 AC2009-25-O-0013 AC2009-25-O-0010 AC2009-25-O-0014 AC2009-25-O-0011 AC2009-25-O-0015 AC2009-25-O-0012 AC2009-25-O-0016 38

39

AC2009-25-O-0017 AC2009-25-O-0021 AC2009-25-O-0018 AC2009-25-O-0019 AC2009-25-O-0020 40

Arkeologicentrum AB www.arkeologicentrum.se Rapport från Arkeologicentrum 2009:35 ISSN 1654-7896