PRSÄNDRNGSMODELL 2016-2018 gällande normalprislista fjärrvärme för näringsverksamhet och bostadsrättsföreningar
nnehåll 1. nledning... 3 2. Prispolicy... 3 3. Åtagande om prisändringar 2016-2018... 5 4. Vår prisstruktur... 7 5. Fjärrvärmens kostnader... 9 6. Behovet av prisändringar... 13 7. Miljö och hållbarhet... 14 8. Kunddialog... 16 Bilaga A Ordlista Bilaga B Normalprislista fjärrvärme 2016 för näringsverksamhet och bostadsrättsföreningar Bilaga C Fjärrvärmens konkurrenskraft Bilaga D Exempel på åtgärder hos kund som syftar till minskade kostnader och miljönytta Bilaga E nformation om lokal kunddialog enligt Prisdialogen 2
1. nledning Norrenergi vill tillsammans med kunderna utveckla fjärrvärmen. Fjärrvärmens pris ska vara konkurrenskraftigt, och sättas i dialog med våra kunder. denna prisändringsmodell enligt Prisdialogen berättar vi hur fjärrvärmepriset sätts i normalprislistan för näringsidkare och bostadsrättsföreningar. Modellen redovisar också priset för år 2016 samt ett tak för prisändringar 2017 och 2018. Prisdialogen är en nationell modell för både lokal dialog och central prövning av prisändring på fjärrvärme. Prisdialogen syftar till att stärka kundens ställning, öka kundens insyn samt åstadkomma en rimlig, förutsägbar och stabil prisändring på fjärrvärme. Genom att föra en dialog med våra kunder kring prisändringsmodellen hoppas Norrenergi kunna behålla och stärka det förtroende vi har hos våra kunder. 2. Prispolicy Prissättningsprinciper Kostnadsbaserad och därtill konkurrenskraftigt pris Norrenergis prissättning är kostnadsbaserad då den utgår från kostnaderna för produktion och leverans av fjärrvärme. Verksamhetens resultat ska göra det möjligt för Norrenergi att underhålla och utveckla våra anläggningar för att leverera fjärrvärme säkert, miljövänligt och till långsiktigt stabila priser. Till detta gäller att resultatet även ska uppfylla ägarnas krav. Därtill, gäller att priset ska vara konkurrenskraftigt. Målet är att kunden ska uppleva att trygg, bekväm och miljömärkt värme från Norrenergi är det mest prisvärda alternativet. Om de två ingående prissättningsprinciperna inte leder till samma resultat är det generellt så att den lägre nivån blir vägledande när en avvägning görs där hänsyn också tas till Norrenergis bedömda kostnadsutveckling i ett längre perspektiv. Prisutvecklingsmål Vi ska ha långsiktigt stabila fjärrvärmepriser i en förutsägbar utveckling. Detta mål når vi genom att: arbeta med långsiktig utveckling av prioriterade områden och aktiviteter genom en strategisk utvecklingsplan löpande anpassa och utveckla våra produktionsanläggningar så att de dels optimeras med hänsyn till disponibla bränslen och utvecklingen av bränslepriser, dels kan drivas med hög tillgänglighet och stabil drift. säkerställa bränsleförsörjning samt ha utarbetade strategier för att hålla en jämn och konkurrenskraftig kostnadsnivå för el, bränslen, räntor. 3
löpande arbeta för att även i övrigt effektivisera verksamheten, hushålla med energi och minska kostnaderna. Därigenom kan vi också möta kravet från våra ägare, Solna och Sundbybergs städer, om konkurrenskraftiga fjärrvärmepriser. vår prisstruktur ska så långt möjligt återspegla kostnaderna för att producera och distribuera fjärrvärme. Det åstadkommer vi genom att utgå från kundernas verkliga effektbehov och energianvändning samt vad det kostar vår produktion och distribution att möta detta under olika tider på året och dygnet. tillämpa ovanstående prissättningsprinciper gällande normalprislistan under överskådlig framtid. Vi avser också att under överskådlig tid behålla normalprislistans prisstruktur. Prisdialogen Våra prisändringar och eventuell förändring av prissättningens struktur ska genomföras i en kunddialog. Kostnaden för anslutning av nya kunder Norrenergi arbetar efter att varje ny fjärrvärmeanslutning ska bära sig själv ekonomiskt. Därför beräknas avgiften för nyanslutning individuellt för varje tillfälle, antingen för hela exploateringsområden eller för enskilda kunder. Det innebär att tidigare anslutna kunder inte belastas via fjärrvärmepriset. Beräkningen utgår från faktisk kostnad för anslutningen med hänsyn tagen till den framtida affären. Kunden debiteras vanligtvis inte den fulla kostnaden vid anslutningstillfället, utan enbart en viss del och andelen beror på kundens energi- och effektbehov. Ägarkrav Ägarna har i direktiv till Norrenergi fastslagit att Norrenergi långsiktigt ska upprätthålla en marknadsmässig lönsamhet med en bibehållen finansiell balans och med tillfredsställande soliditet. För Norrenergi innebär detta för närvarande att bolaget ska generera ett resultat som täcker kostnaderna för koncernen samt ger möjlighet att amortera koncernens lån och investera för att utveckla verksamheten. Soliditeten för koncernen ska uppgå till minst 20 % år 2020. Miljö och hållbarhet Vi arbetar löpande för att förbättra våra miljövärden och inneha en ledande miljöprofil. Vi ska årligen redovisa vår miljöpåverkan och vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida och i vår integrerade års- och hållbarhetsredovisning. 4
3. Åtagande om prisändringar 2016-2018 Nedanstående information om prisändringar för fjärrvärme avser enbart Norrenergis normalprislista för näringsidkare och bostadsrättsföreningr. Pris för år 2016 Det genomsnittliga priset för fjärrvärme förändras inte från 2015 till 2016. Vidare kommer ingen förändring/omvägning göras avseende de olika priskomponenternas nivåer 1 i prissättningen. tabell 1 nedan presenteras priserna inklusive moms 2016 för flerbostadshus av varierande storlek i enlighet med Energimarknadsinspektionens krav (EFS 2009:3). Vänligen notera att priserna nedan inte inkluderar kapital- och anslutningskostnader eller drift- och underhållskostnader. Årlig Total årskostnad varav rörlig del Snittpris totalt varav fast del (kr) förbrukning (kr) (kr) (kr/mwh) 80 MWh 69 191 24 338 44 853 864,9 193 MWh 166 595 58 388 108 207 863,2 500 MWh 432 785 152 456 280 329 865,6 1 000 MWh 864 489 303 831 560 658 864,5 tabell 2 nedan presenteras priserna inklusive moms 2016 för kommersiella fastigheter av varierande storlek i enlighet med Energimarknadsinspektionens krav (EFS 2009:3). Vänligen notera att priserna nedan inte inkluderar kapital- och anslutningskostnader, drift- och underhållskostnader. Årlig Total årskostnad varav rörlig del Snittpris totalt varav fast del (kr) förbrukning (kr) (kr) (kr/mwh) 80 MWh 80 009 32 081 47 927 1 000,1 193 MWh 191 312 75 688 115 625 991,3 500 MWh 494 171 194 625 299 546 988,3 1 000 MWh 965 391 366 300 599 091 965,4 Vänligen se även Bilaga B för Norrenergis normalprislista för år 2016. Tak för pris 2017 respektive 2018 Det genomsnittliga priset för fjärrvärme förändras som mest med konsumentprisindex KPF 2 från 2016 till 2017. Skulle förändringen av KPF vara negativ åtar sig Norrenergi även att sänka priset med den procentsats aktuell förändring i KPF motsvarar. Detta innebär att Norrenergi håller den prisindikation vi gick ut med förra våren, nämligen att fjärrvärmeprisets utveckling 2015-2017 inte kommer överstiga KPF. 1 Priskomponenterna (effektdel, energidel och temperaturtillägg) beskrivs i kap 4 och i Bilaga B. 2 Utvecklingen av KPF för Pristak 2017 fastställs av den procentuella förändringen av KPF (1987=100 fastställda tal) under perioden 1 maj 2015 30 april 2016, där april 2015 är basmånad. Skulle indextalet för april 2016 ha förändrats i förhållande till indextalet för april 2015, ska priset således justeras med maximalt det procenttal denna förändring i KPF motsvarar. 5
Det genomsnittliga priset för fjärrvärme bedöms behöva justeras med mellan +2 % och +4 % från 2017 till 2018. Justering med +4 % utgör ett tak och den verkliga prisändringen med Norrenergis kostnadsförändring som grund kan sannolikt bli lägre. Vänligen notera att pristaken för 2017 respektive 2018 enligt ovan inte avser kostnadsutfall för en enskild kund, eftersom kundens fjärrvärmeanvändning vad gäller effektbehov, energianvändning eller returtemperatur kan förändras från ett år till ett annat. figuren nedan presenteras ett diagram över prognostierad prisutveckling (kr/mwh inkl. moms). För att återspegla en kostnadsriktig prissättning och därmed också bidra till att skapa korrekta incitament för effektiviseringar hos våra kunder, kan prissättningens komponenter komma att justeras olika mycket från 2016 till 2017, respektive från 2017 till 2018. Om en prisförändring behöver göras på detta sätt, kan det leda till att kunder får en justering något över eller något under den genomsnittliga förändringen. 6
4. Vår prisstruktur Norrenergi erbjuder de kunder som är näringsidkare och bostadsrättsföreningar en normalprislista för fjärrvärme som består av tre priskomponenter, en effektdel, en energidel och ett returtemperaturtillägg. Samtliga delar i prissättningen är högst påverkbara, för energidelen och temperaturtillägget märks besparingsåtgärden samtidigt som åtgärden görs, medan effektdelen har en fördröjning på knappt 1 år till 1,5 år. Tanken är att kunderna ska ha incitament till både besparingar när möjligheterna till sänkta kostnader och miljönytta är som störst. Vänligen se Bilaga D för exempel på åtgärder hos kund som syftar till minskade kostnader och miljönytta. Effektdelen Effektdelen är en årskostnad som fördelas jämnt över årets alla månader. Den speglar hur stort behov av värme och varmvatten som mest är under en kall dag, det vill säga hur stor kapacitet som behövs i vår anläggning för just den specifika kundens behov. Effektdelen beräknas enligt följande: Effektkostnad = Effektbehov * Effektpris För att räkna fram effektbehovet används en så kallad värmesignatur. Värmesignaturen är unik för varje fastighet och visar byggnadens effektuttag vid olika utetemperaturer. Beräkningen baseras på mätdata inhämtad vardagar under perioden 1 oktober till 30 april, då utetemperaturen är 10 ºC eller lägre. Det effektbehov signaturen visar vid en utomhustemperatur på -13 C ligger till grund för effektkostnaden. Om fastigheten inte har en utpräglad signatur används istället medelvärdet av de två senaste värmesäsongernas högsta uppmätta dygnsmedeleffekt. Effektpriset är uppdelat i sex prisnivåer. Det framräknade effektbehov avgör vilket pris som gäller för respektive fastighet. Fastighetens effektbehov revideras varje år och ett nytt värde räknas fram. Detta betyder att genomförda effektiviseringsåtgärder kommer att kunna påverka effektbehovet redan det kommande året. Den främsta anledningen till att effektdelen finns är att vid de kalla dagarna så är efterfrågan från nästan alla kunder som störst och detta bestämmer i sin tur hur stor kapacitet för produktion och distribution som behövs. Därför är det relevant att en del av priset bestäms utifrån kapacitetsbehovet. Energidelen Kostnaden för att producera värme varierar under året beroende på efterfrågan. Under vintern, när förbrukningen är hög, räcker inte Norrenergis basproduktion till. Då måste dyrare produktion baserad på eldning av biooljor och, om det är riktigt kallt, även fossil olja användas. Under 7
sommaren försörjs alla Norrenergis kunder i huvudsak av värme som återvinns ur avloppsvattnet från Bromma reningsverk. Energipriset sätts alltså utifrån våra kostnader att producera värmen och är därför olika beroende på årstid. Vi har delat in året i tre perioder: sommar, vinter och vår/höst. Under vintern har vi dessutom två olika priser beroende på när på dygnet du använder energin. Under morgon och kväll när behovet är som allra störst, stiger våra produktionskostnader och då är priset som högst. Samtidigt är det då besparingsmöjligheterna är som störst. Fördelningen mellan de olika energipriserna ser i 2015 års prislista ut enligt följande: Vinterpris: december februari o Högpris måndag till fredag mellan kl 06-11 och kl 17-22 o Lågpris Övriga tider Vår/höstpris: mars april, oktober - november Sommarpris: maj september Vi sätter alltså energipriset efter en relevant princip, där priset återspeglar vad det kostar att producera den värme man använder. Temperaturtillägg Genom att ha en rätt dimensionerad och väl intrimmad anläggning, kan kunden sänka temperaturen på returvattnet och på så sätt minska sina kostnader. Vår ambition är att returvattnet inte ska överstiga 30 ºC. Genom att använda så mycket värme som möjligt ur vatten blir det gemensamma systemet mer effektivt. Om anläggningen är riktigt bra och understiger 30 ºC berörs inte kunden av något temperaturtillägg. Temperaturtillägget gäller under perioden oktober till april och berör alltså dem vars returtemperatur överstiger 30 ºC. Temperaturtillägget består av ett pris per grad och MWh upp till 60 ºC. Därefter blir priset per grad och MWh högre. 8
5. Fjärrvärmens kostnader nledning Summan av de priskomponenter som kunder betalar behöver täcka kostnader och ge rimlig avkastning för fjärrvärmeverksamheten, eftersom vi har en kostnadsbaserad prissättning. Verksamheten som sådan innefattar vissa risker, främst i form av kostnads- och volymrisker, och är i utfall väderberoende. Norrenergi bär denna risk via det utställda 3-åriga prisåtagandet i detta dokument. Kostnadernas sammansättning figuren nedan presenteras Norrenergis kostnadsposter översiktligt. För Norrenergi utgör de rörliga kostnaderna totalt ca 53% och de fasta kostnaderna totalt ca 47%. Detta kan jämföras med fördelningen mellan rörligt och fast bland priskomponenterna i prissättningen. För en genomsnittlig bostadsfastighet under 2014 utgjorde energidelen ca 62 % av den totala fjärrvärmekostnaden, medan effektdelen utgjorde ca 35 % och temperaturtillägget ca 3 %. Därmed kan sägas att de rörliga priskomponenterna utgör ca 65 % och de fasta komponenterna utgör ca 35%. Kostnader hantering och förväntad utveckling tabell 3 nedan sammanfattas Norrenergis kostnadsslag och hur vi arbetar för att hantera, effektivisera och hålla nere dessa för att föra över minsta möjliga kostnad till kund. 9
Typ av kostnad El (rörlig) Biobränsle (rörlig) Består av förädlade träbränslen och biooljor Andel av total kostnadsbudget 2015 13% 19% Fossilt bränsle (rörlig) 1% Energiskatter (rörlig) 11% Samarbeten (rörlig) nköp av värme från energibolag och kund 9% Kapitalkostnad (fast) Avskrivningar 13% och räntekostn 12%. 25% Hantering av stora kostnadsposter, exempel Elinköp görs enligt en strategi som bygger på att elpriset säkras flera år framåt. Syftet är att hantera elprisrisk och erhålla en jämn prisnivå och ett förmånligt elpris genom att sprida prissättningen av elleveransen över tid. Strategin för inköp och lagring av pellets, vårt huvudsakliga biobränsle, bygger på 1-3 åriga avtal och där ungefär halva behovet köps in med 2-3 åriga avtal. nnan eldningssäsongens start finns normalt hela säsongens behov säkrat och i egna lager. Syftet är att erhålla en jämn och förutsägbar tillgång på pellets samt en förmånlig prisnivå över tid. Biooljor upphandlas före eldningssäsongen. Liten mängd EO1 och EO5 används. Vi har lager av EO5 som räcker fram till år 2018. Elskatten är den största delen av bränsleskatterna. Elskatten har varit stabil de senaste åren. Osäkerhet i utveckling av skatter Genom den sammankoppling som finns med Fortums fjärrvärmesystem kan vi utbyta värme och uppnå en lägre gemensam produktionskostnad. På senare år har vi tillsammans lagt extra fokus på att maximera utbytet och ekonomisk nytta. Sedan några år har vi också ett samarbete i Arenastaden med en kund från vilken vi köper överskottsvärme. Vi ser över möjligheten till fler sådana samarbeten. nvesteringar för att hålla nere de totala kostnaderna. Finanspolicy anger periodicitet av förfall av lån, samt andel rörlig räntor. Jämnare kapitalkostnad. Kapitalkostnader inkluderar även kostnader som återfinns i koncernen. Prognos procentuell kostnadsförändring 2015-2016 2016-2017 2017-2018 -5% -2% 0% -2% +3% +2% -19% 3 +4% +4% - - - - - - -4% -2% +2% Personal (fast) 10% Centrala och lokala förhandlingar. +2% +2% +2% Övriga kostnader 12% Lokal/underhållskostnader, frakter och +2% +2% +2% (fast) transporter, försäkringskostnader. Summa kostnader 100% Enligt ovan -2% +0,1% +1,3% 3 Nedgången beror på en nedskrivning av lagervärdet 2014-12-31 som följd av fallande oljepriser internationellt. 10
kolumnerna längst till höger i tabellen ovan presenteras en prognos för kostnadsutveckling. Prognosen för elkostnader baseras på de säkringar av kommande kvartals-/årsterminspriser som Norrenergi har samt vår avtalspartner Vattenfall:s prognos för elpriser. De prognosticerade kostnaderna för övriga bränslen baseras även de på Norrenergis säkringar av framtida priser samt den bedömning Norrenergi gjort om framtida prisutveckling. Prognosen gällande räntor bygger på Riksbankens förväntade ränteutveckling. Exempel på effektiviseringsåtgärder Under 2014 har vi bland annat: optimerat mixen av olika pelletskvaliteter till våra pelletspannor för att öka tillgängligheten och därmed kunna använda mer pellets istället för dyrare bränslen. Åtgärden innebär att antalet urslaggningsåtgärder minskar vilket en kall vinter kan innebära minskade kostnader på upp till 500 tkr. byggt om en av våra pannor (panna 4) för att öka vår bränsleflexibilitet. Genom ombyggnaden övergår vi nu till träpulver som huvudbränsle för denna panna, även om tallbeckolja även fortsättningsvis går att använda. Eftersom tillgången på tallbeckolja förväntas minska, möjliggör ombyggnaden en fortsatt biobränslebaserad värmeproduktion till en rimlig produktionskostnad. Åtgärden innebär en kostnadsbesparing på flera miljoner kronor per år. Ett tidigare exempel på effektiviseringsåtgärd är de två fjärrvärmeackumulatorer som färdigställdes under 2012. När produktionen är normal fyller vi ackumulatorerna med varmt vatten, som sedan används i våra leveranser när efterfrågan ökar, till exempel vid kalla vintermorgnar. Det innebär att vi får en jämnare produktion med bättre kvalitet och säkerhet i värmeleveranserna. Behovet av eldningsolja och andra dyrare bränslen har minskat, vilket förbättrar såväl ekonomin som miljön. Tack vare ackumulatorerna har vi kunnat minska våra utsläpp av koldioxid, kväveoxider och stoft. Den årliga kostnadsbesparingen är i storleksordningen 3-4 mkr. Möjliga strategiska förändringar i de stora kostnadsposterna Arbete enligt Norrenergis strategiska utvecklingsplan Norrenergis strategiska utvecklingsplan för åren 2012-2015 handlar en av fyra strategiska prioriteringar om att sänka produktionskostnaderna. Strategier för detta är dels att utveckla och förnya produktionen, dels att systematiskt förbättra befintlig produktion. Den förstnämnda strategin innefattar bl.a. en aktivitet om att utreda möjligheten för nya produktionssamarbeten med andra aktörer för att optimera produktionen ur ett regionalt perspektiv. Vänligen se texten nedan om Samarbete med annat energibolag. Den sistnämnda strategin innefattar bl.a. aktiviteterna minska förlusterna i våra anläggningar, öka tillgängligheten hos våra basproduktionsenheter samt utöka kapaciteten i våra basproduktionseheter. Samarbete med kunder för att ta tillvara överskottsenergi Vi strävar efter att tillsammans med kunder och andra samarbetspartners ta tillvara på överskottsenergi på ett resurssmart sätt. Sedan några år tillbaka har vi t.ex. ett samarbete med 11
Fabege i Arenastaden som levererar solvärme till Norrenergi. Vi ser över möjligheten till fler sådana samarbeten. Samarbete med andra energibolag Våra ägarkommuner har gett Norrenergi i uppdrag att hitta ett samarbetsavtal med ett annat energibolag som skapar gynnsamma förutsättningar för bolaget på lång sikt. Vi har under många år samarbetat med Fortum Värme via Haga växlarstation som sammanbinder våra nät. Genom att utbyta värme har vi uppnått en lägre gemensam produktionskostnad som kommit bägge parter tillgodo. Vi ser att ett utvecklat samarbete med Fortum Värme skulle effektivisera hela fjärrvärmenätet i Storstockholm, leda till miljövinster och skapa gynnsamma förutsättningar för Norrenergi på lång sikt. Det finns ett intentionsavtal tecknat med Fortum Värme och nu samtalar vi med Fortum Värme om hur vi ska gå vidare med det avtalet. Värmekälla till vår värmepumpanläggning Sedan en tid planerar Stockholm Vatten att avveckla Bromma reningsverk. stället ska avloppsvattnet ledas till Henriksdals avloppsreningsverk som utrustas med ny membranteknik. Baserat på Stockholm Vattens beslut kan nedläggning förverkligas tidigast i december 2018. Vår avsikt är att även framöver ta vara på värmen i avloppsvattnet genom ett fortsatt samarbete med Stockholm Vatten. Vi har nämligen studerat möjligheten att leda tillbaka renat avloppsvatten från Henriksdal till Solnaverket, genom att till stor del använda de befintliga tunnlar som idag går från Solnaverket till Kastellholmen. Sedan är sträckan för att bygga en ny tunnel mellan Kastellholmen och Henriksdal förhållandevis kort. De första studierna visar att denna lösning är både tekniskt möjlig, ekonomiskt tilltalande och ett resurseffektivt sätt att ta vara på spillvärmen. Norrenergi har därför tillsammans med Stockholm Vatten inlett en förstudie kring projektet. 12
6. Behovet av prisändringar Mellan 2015 och 2016 Som beskrivs inledningsvis i detta dokument är Norrenergis grundläggande prissättningsprincip kostnadsbaserad med tillägget att priset ska vara konkurrenskraftigt. När det gäller Norrenergis kostnadspåverkan 2016 baserat på prognosen i tabellen ovan väntas; den rörliga kostnadspåverkan minska med ca 2%. den fasta kostnadspåverkan öka med ca 2%. kapitalkostnaden inkl. avskrivningar minska med ca 4%. den totala kostnadspåverkan minska med ca 2%. När det gäller fjärrvärmens konkurrenskraft bedöms den sammantaget vara konkurrenskraftig. Vänligen se Bilaga C för mer information. nom Norrenergikoncernen finns sedan många år stora lån som inte kunnat amorteras. För att minska ränterisken har Norrenergi ett behov att amortera. det fall kostnadsutvecklingen bidrar till ett stärkt resultat i Norrenergi avses därför amortering genomföras under 2016 och åren efter. Detta för att leva upp till dels vårt prisutvecklingsmål om långsiktigt stabila priser i en förutsägbar utveckling, dels ägarkravet om finansiell balans. Sammanfattningsvis och med hänsyn till amorteringsbehovet, finns inte behov att förändra priserna mellan 2015 och 2016. Mellan 2016 och 2017 Våren 2014 gick Norrenergi ut med en prisindikation om att fjärrvärmeprisets utveckling 2015-2017 inte kommer överstiga KPF, Sveriges Riksbanks prognos för inflationen (konsumentprisindex/kp) med fast bostadsränta. Med kostnadsprognosen för 2017 som grund bedöms fjärrvärmepriset kunna utvecklas på en nivå som är i paritet med eller lägre än KPF. Mellan 2017 och 2018 Med prognosen för 2018 som grund bedöms fjärrvärmepriset behöva justeras med mellan +2 till +4%. Vid jämförelse med bedömningar för 2016 och 2017 är osäkerhetsintervallet större för de stora kostnadsposternas utveckling. 13
7. Miljö och hållbarhet Miljövärden Våra miljövärden för fjärrvärme presenteras i tabell 4 nedan. 2014 2013 2012 Koldioxid (CO2e) 4 g/kwh levererad fjärrvärme 3 14 5 4 Kväveoxider (NOx) mg/kwh levererad fjärrvärme 63 78 88 Svavel (S) mg/kwh levererad fjärrvärme 14 24 28 Fossil energianvändning 6 % 1 2 2 Koldioxid (CO2e) g/kwh 5 7 7 energiomvandling enl VMK 7 Koldioxid (CO2e) produktion och g/kwh 4 5 5 transport av bränsle enl VMK Andel förnybart enl VMK % 99 99 99 Bränslemix Spillvärme 36% Träpulver 28% Tallbeckolja 6% Bioolja 2% El från vattenkraft 18% Eldningsolja 1% nköpt värme 9% Figur 1 Norrenergis bränslemix 2014. 4 Faktiska utsläpp av koldioxidekvivalenter inklusive utsläpp från fossila bränslen, köldmedieutsläpp samt utsläpp från inköpt el och värme. nköpt el är vattenkraftproducerad el från Vattenfall. För den inköpta elen tillämpas lag (2010:601) om ursprungsgarantier för el. nköpt värme är värmepumpvärme från Fortums fjärrvärmenät via Haga värmeväxlarstation. 5 De högre utsläppen av CO2e beror på två större läckage av köldmedium från våra värmepumpar under 2013. 6 Fossil energianvändning i ett livscykelperspektiv enligt Bra Miljöval i relation till försåld värme. Här ingår energi som använts vid utvinning, transport och förädling av bränsle, producerad energi/processenergi vid anläggning samt energi vid transport av restprodukter. 7 Värmemarknadskommittén, VMK, som består av Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme, har i en överenskommelse enats om hur miljövärden beräknas för fjärrvärme. Beräkning av koldioxidutsläppen sker genom användning av schabloner, varför siffrorna skiljer sig åt jämfört med övriga, motsvarande nyckeltal, som baseras på faktiska utsläpp. 14
Vår miljöprofil De flesta av våra kunder värdesätter en stark miljöprofil och våra ägare ställer miljökrav på oss. Vi ser att miljöarbetet stärker vår konkurrenskraft och våra möjligheter till framgång. Detta är huvudanledningarna till att vi arbetar för att upprätthålla en ledande miljöprofil. Under ett antal år har produktionen målmedvetet ställts om så att vi idag nära nog helt och hållet baserar vår verksamhet på förnybara bränslen. Vänligen se gärna våra miljövärden ovan. Vi var först i Sverige med att märka all vår fjärrvärme och fjärrkyla med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Miljömärkningen är ett kvitto på att vi lever vi upp till högt ställda miljökrav och den gör att vi på ett effektivt och trovärdigt sätt kan kommunicera våra produkters miljöfördelar till våra kunder. Bra Miljöval syftar till att minska klimatpåverkan samtidigt som den ser till ett större samhällsperspektiv där biologisk mångfald värdesätts. Bland annat ska bränslet kunna spåras tillbaka till källan och bränsleproduktionen får inte ske på bekostnad av biologisk mångfald eller social, kulturell eller ekonomisk hållbar utveckling. nför 2014 har kraven höjts ytterligare. Bland annat ska träbaserade biobränslen tillverkas av råvara från FSC-märkt skogsbruk (Forest Stewardship Council), el till värmepumpar ska vara märkt Bra Miljöval och askan från skogsbaserat bränsle ska återföras till skogen. De kunder som vill ta ett steg till kan välja vår tjänst Klimatkompenserad fjärrvärme och fjärrkyla. De utsläpp som värme- och kylleveranserna ger upphov till minskas någon annanstans i världen så att nettoutsläppet blir noll. Det görs genom att vi för kundens räkning köper certifierade utsläppsminskningar från FN:s CDM-projekt. Projekten är dessutom certifierade enligt Gold standard som stöds av flera miljöorganisationer, bland annat WWF. Enbart sett till energislag ger vår fjärrvärme och fjärrkyla dessutom höga poäng i klassningssystemen Miljöbyggnad, LEED och BREEAM. Vänligen läs gärna mer på vår hemsida www.norrenergi.se. Här kan du även hitta vår integrerade års- och hållbarhetsredovisning. 15
8. Kunddialog Kunddialog enligt Prisdialogen Denna prisändringsmodell utgör del av Norrenergis ansökan om medlemskap i Prisdialogen. Under framtagandet av prisändringsmodellen har dialog förts med kunder vars synpunkter tagits tillvara i utformningen av modellen. Kunddialogen har utförts genom en serie av möten i enlighet med Prisdialogens regler samt tidsoch aktivitetsplan som presenteras översiktligt i figuren nedan. Figur 1 Tidtabell för årlig prisdialog. Att bjuda in alla kunder i kunddialogen är praktiskt omöjligt men för att få en så bred förankring som möjligt i kundkollektivet ska ett representativt urval kunder ingå i dialogen. Det betyder att de största enskilda kunderna och personer som företräder ett större antal kunder (till exempel företrädare för Riksbyggens, HSB:s och Fastighetsägarnas medlemmar) bjuds in. Även kunder som anmäler särskilt intresse eller rekommenderas av andra kunder bör bjudas in. De kunder som varit representerade i prisdialogen med Norrenergi under 2015 är Fastighets AB Förvaltaren, Fabege, Vasakronan AB, Riksbyggen, Bostadsstiftelsen Signalisten samt AMF Fastigheter. Vänligen se Bilaga E för mer information om den lokala kunddialog som Norrenergi fört tillsammans med kunderna. Prisdialogen har tagits fram av Riksbyggen, SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag och Svensk Fjärrvärme. Prisdialogen leds av en styrelse med representanter från dessa huvudmän. Läs gärna mer på www.prisdialogen.se. 16
Kundspecifika budgetar samband med att Norrenergis fjärrvärmekunder informeras om pris- och/eller prisvillkorsförändringar för det kommande året får de också ta del av kundspecifika budgetar för sin fjärrvärmeanvändning. Energiseminarier Det är av stor vikt att våra kunder förstår och kan ta tillvara på de möjligheter som prissättningen ger för att spara när energin är som dyrast och som sämst för miljön. Vi bjuder därför årligen in alla våra kunder till energiseminarier där vi förklarar prissättningen samt låter en oberoende expert berätta om energibesparingar och effektiviseringar som är lönsamma i den nya prissättningen. Reko Sedan december 2005 innehar Norrenergi kvalitetsmärkningen Reko fjärrvärme om fjärrvärmeleverantörernas kundarbete. Systemet är framtaget efter diskussioner mellan Svensk fjärrvärme och kundorganisationerna SABO, HSB Riksförbund, Riksbyggen, Fastighetsägarna Sverige och Hyresgästföreningen Riksförbundet. Kvalitetsmärkningens syfte är att trygga och stärka kundernas ställning. De tre nyckelorden öppenhet, jämförbarhet och förtroende ligger till grund för de krav som ställs på en Reko fjärrvärmeleverantör. 17
Bilaga A Ordlista Fast kostnad Finanspolicy Fjärrvärmecentral KPF Nils Holgersson Prisstruktur Rörlig kostnad Med fast kostnad avses en kostnad som är fast och inte går att påverka under kalenderåret. Ett styrdokument som anger hur Norrenergis finansverksamhet ska skötas på ett effektivt och affärsmässigt sätt för att uppnå bästa möjliga finansnetto med beaktande av ett bestämt och avgränsat risktagande utan spekulativa inslag och att betalningsförmågan säkerställs på kort och lång sikt. En central som överför värmen från fjärrvärmeledningarna till en byggnads värme- och varmvattenssystem. Sveriges Riksbanks prognos för inflationen (konsumentprisindex/kp) med fast bostadsränta. Till skillnad från KP påverkas KPF inte direkt av en förändring av bostadsräntorna. Det är Statistiska centralbyrån som beräknar KPF på uppdrag av Sveriges Riksbank. Nils Holgersson gruppen har sedan 1996 givit ut rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Gruppen består av representanter från HSB Riksförbund, Hyresgästföreningens Riksförbund, Riksbyggen, SABO samt Fastighetsägarna Sverige undersökningen förflyttas en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Rapportens syfte är att redovisa de prisskillnader som finns mellan olika kommuner och målet är att skapa debatt som kan leda till sänkta priser för kunderna Taxekonstruktion. Med rörlig kostnad avses en kostnad som direkt beror på mycket energi som kundens använder. 18
Bilaga B Normalprislista fjärrvärme 2016 för näringsverksamhet och bostadsrättsföreningar 19
Prislista Normalprislista fjärrvärme för näringsverksamhet och bostadsrättsföreningar. Gäller fr o m 2016-01-01 och tills vidare. Fjärrvärme från Norrenergi är tryggt och bekvämt. Fjärrvärme är dessutom en klimatsmart och resurseffektiv energiform som bidrar till ett mer hållbart samhälle. Hos oss lever fjärrvärmen upp till mycket högt ställda miljökrav och har miljövärden som tål att jämföras. Effektdel avser hur mycket värme och varmvatten fastigheten behöver som mest under en kall dag. Effektnivå 1 2 3 4 5 6 Gräns 10 50 kw 51 300 kw 301 600 kw 601 1000 kw 1001 2000 kw 2001 4000 kw Effektpris per år* 885 kr/kw 865 kr/kw 814 kr/kw 772 kr/kw 745 kr/kw 701 kr/kw Effektdelen baseras på hur mycket värmekapacitet vi behöver ha i vår anläggning för varje kund. Fastighetens effektbehov baseras som huvudregel på mätdata från vardagar under perioden 1 oktober 30 april, när utetemperaturen är 10 grader eller lägre. Effektbehovet revideras varje år och effektnivån finns angiven på fakturan. Effekttillägg kan tillkomma om effektbehovet är stort i jämförelse med energianvändningen under ett år, dvs om utnyttjningstiden är under 2100 h. Tillägget är 150 kr/kw och år. kwh Energidel avser fastighetens förbrukning, det vill säga antal kilowattimmar som går åt. Säsongspriser Vinter: december februari - Högpris mån fre kl 06 11 och 17 22 - Lågpris gäller övriga tider Vår/höst: oktober november, mars april Sommar: maj september Energipris* 552 kr/ MWh 505 kr/ MWh 414 kr/mwh 249 kr/mwh Energipriset speglar våra produktionskostnader och är därför olika under året. Under vintern skiljer sig priset också beroende på tid på dygnet. När efterfrågan är som störst, och vår produktion som dyrast och sämst för miljön, gäller ett högre pris. Övriga tider gäller lågpris. 40 30 70 80 Nivåer 90 Temperaturtillägg Temperaturtillägget avser värmecentralens returtemperatur. Gäller 1 oktober 30 april. Prisnivå 1* 2,50 kr per grad och MWh när temperaturen överstiger 30 grader men inte 60 grader Prisnivå 2* 20 kr per grad och MWh när temperaturen överstiger 60 grader En effektiv värmecentral har i regel en låg returtemperatur och detta är något som är fördelaktigt både för miljön och fjärrvärmesystemet. Temperaturtillägget tillkommer när returtemperaturen överstiger 30 C och är prissatt per grad och MWh. Det betyder att om returtemperaturen är lägre än 30 grader så utgår inget tillägg. Graderna i intervallet 30 till 60 har ett pris och därefter blir priset per grad och MWh högre. Tillägget gäller under perioden 1 oktober 30 april. * Mervärdesskatt tillkommer till samtliga priser.
Villkor gällande Norrenergis normalprislista Prisvillkoren gäller från och med 2016-01-01 och tills vidare för fjärrvärmeleveranser från Norrenergi som används i näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet (exempelvis bostadsrättsföreningar). Normalprislistan är uppbyggd av en effektdel, en energidel och ett temperaturtillägg. 1 Effektdel Effektdelen speglar den effektkapacitet som kunden har tillgång till utifrån sitt effektbehov hos Norrenergi. Den årliga effektkostnaden beräknas enligt: Effektkostnad = Effektbehov * Effektpris Effektbehov definieras som dygnsanvändning (kwh) dividerat med 24h och uttrycks i kw. Effektbehovet är specifikt för kundens anläggning och skall reflektera fastighetens behov av värme. Effektbehovet räknas i första hand fram med hjälp av ett linjärt samband mellan kundens effektbehov och utomhustemperaturen vid SMH:s mätpunkt Bromma i Stockholm. Metoden kallas värmesignatur. de fall en värmesignatur ej är tillämpbar, (där det inte finns ett linjärt samband mellan dygnsmedeleffekt och dygnsmedeltemperatur, vilket visar sig i en korrelationsfaktor sämre än -0,85), används istället metoden toppvärden av dygnsmedeleffekten för att bestämma effektbehovet. 1.1 Effektbehov baserat på värmesignatur När effektbehovet bestäms med hjälp av en värmesignatur används en linjär prognos för kundens dygnsmedeleffekt vid en dygnsmedeltemperatur av -13 C. Beräkningen baseras på dygnsvärden som uppmätts vardagar (måndag fredag), under värmesäsongen, d v s från och med oktober till och med april, när utomhustemperaturen är under 10 C vid SMH:s mätpunkt Bromma i Stockholm. För att räkna ut effektbehovet för år 2016 används mätdata från och med oktober år 2014 till och med april år 2015. Effektbehovet avrundas till närmaste heltal. 1.2 Effektbehov baserat på toppvärde Vid metoden toppvärde bestäms effektbehovet som medeltalet av de två senaste värmesäsongernas högsta uppmätta dygnsmedeleffekt. Beräkningen baseras på dygnsvärden som uppmätts vardagar (måndag fredag), från och med oktober till och med april när utomhustemperaturen är under 10 C vid SMH:s mätpunkt Bromma i Stockholm. 1.3 Effektbehov vid nyanslutning Vid nyanslutning bestämmer Norrenergi effektbehovet utifrån av kunden lämnade uppgifter på fastighetens beräknade värme- och effektbehov. Detta effektbehov gäller fram till dess att en effektrevidering kan göras med hjälp av ovannämnda metoder. de fall toppvärde används görs ett undantag för första året och effektbehovet bestäms enbart av högsta uppmätta dygnsmedeleffekt under den senaste värmesäsongen. 1.4 Vid saknad av eller felaktig mätdata händelse av att mätvärden skulle saknas eller vara uppenbart felaktiga beräknas effektbehovet med utgångspunkt från kundens tidigare uppmätta användning och/eller schablonvärden utifrån energianvändningsprofil samt övriga kända omständigheter. 1.5 Revidering av effektbehovet nför varje nytt år genomför Norrenergi en revidering av effektbehovet. Detta innebär att effektbehovet uppdateras baserat på de nya mätvärden som inhämtats under den senaste sammanhållna värmesäsongen. Effektbehovet ändras till det nya reviderade värdet 1 januari varje kalenderår. Kunden informeras om det nya effektbehovet i samband med informationen om pris- och/eller prisvillkorsförändringar. 1.6 Effektpriset Effektpriset är uppdelat i olika prisnivåer och priset varierar beroende på hur stort effektbehovet är. Nivåerna i prislistan sträcker sig mellan 10 kw och 4000 kw. Anläggningar med ett effektbehov under 10 kw höjs till 10 kw. Anläggningar som överstiger 4000 kw offereras separat. Det aktuella effektpriset för de olika effektnivåerna framgår av vid varje tidpunkt gällande prislista. 1.7 Korrigering av effektkostnad vid gränsen mellan två prisnivåer Kundens anläggning kan förflytta sig mellan olika effektnivåer. Anläggningar som befinner sig strax under en gräns kan komma att ha en högre effektkostnad än de som ligger strax över samma gräns, trots ett lägre effektbehov. dessa fall korrigeras de anläggningar med högre effektkostnad så att de betalar samma belopp som om de precis kommit över samma gräns. 1.8 Periodisering av effektkostnaden Kostnaden för effektdelen periodiseras lika över kalenderårets dygn. Kunden debiteras en effektkostnad per månad motsvarade antal dygn på varje månadsfaktura. 2 Energidel Kostnaden för energidelen baseras på vilken mängd energi (MWh) som har använts. Energipriset är uppdelat i tre säsonger. Vintersäsong: januari februari samt december Sommarsäsong: maj september Vår- och höstsäsong: mars april samt oktober november. De aktuella säsongspriserna framgår av vid varje tidpunkt gällande prislista. 2.1 Pris med dygnsvariationer vintertid Vinterpriset är uppdelat i två prisnivåer, ett högpris och ett lågpris. Högpriset gäller under vintersäsongen måndag fredag mellan kl 06:00 och kl 11:00 samt mellan kl 17:00 och kl 22:00. Övrig tid under vintersäsongen gäller lågpriset. Om mätvärden saknas på grund av omständigheter hänförliga till Norrenergi gäller lågpriset för den energi som förbrukas under tiden mätningen inte fungerat. annat fall beräknas andelen låg- respektive högpris med schablonvärden utifrån energianvändningsprofil. 3 Temperaturtillägg Temperaturtillägget speglar hur effektiv fastighetens fjärrvärmecentral är. En effektiv central har en bra avkylning, dvs fjärrvärmevattnet har låg returtemperatur när det lämnar fjärrvärmecentralen, vilket är fördelaktigt för hela fjärrvärmesystemet. Den parameter, som avgör temperaturtilläggets storlek, är värmecentralens flödesviktade medelreturtemperatur (Tretur) under respektive månad. Temperaturtillägget utgår från skillnaden mellan kundens Tretur och 30 C. De värmecentraler som levererar tillbaka en Tretur som är 30 grader eller lägre berörs inte av tillägget. Om Tretur är högre än 30 C betalas temperaturtillägg enligt: (Tretur 30) [ C] *E månad [MWh]* Prisnivå 1 [kr/mwh, C] Prisnivå 1 framgår av vid varje tidpunkt gällande prislista och E månad är den aktuella månadens energianvändning i MWh. Om Tretur är högre än 60 C har de grader som överstiger 60 ett högre pris (Prisnivå 2) än graderna mellan 30-60 och temperaturtillägg beräknas enligt följande formel: (60 30) [ C] * E månad [MWh]* Prisnivå 1 [kr/mwh, C] + (Tretur 60) [ C] * E månad [MWh] * Prisnivå 2 [kr/mwh, C] Prisnivå 2 framgår av vid varje tidpunkt gällande prislista och E månad är den aktuella månadens energianvändning i MWh. Tillägget debiteras månadsvis från och med oktober till och med april på fakturan för aktuell månad. Från och med maj till och med september utgår inget tillägg. händelse av att nödvändig mätdata saknas på grund av omständigheter hänförliga till Norrenergi, sker ingen debitering av tillägget för den aktuella månaden. annat fall beräknas Tretur med schablonvärden utifrån energianvändningsprofil. 4 Effekttillägg De anläggningar som har en lägre utnyttjningstid än 2100 h/år betraktas som effektleverans. Vid effektleverans tillkommer ett effekttillägg om 150 kr/kw och år. Med utnyttjningstid avses den tid som det teoretiskt skulle ta att förbruka hela årsbehovet av energi om effektbelastningen vore jämn. En låg utnyttjningstid tyder på ett högt effektbehov jämfört med årsenergiuttaget. Utnyttjningstid beräknas enligt: Normalårskorrigerad Energianvändning per år* [kwh/år] / Effektbehov [kw] *Energianvändningen uppmäts under perioden 1 augusti 31 juli. 5 Anslutningsavgift För anslutning till fjärrvärmesystemet utgår en anslutningsavgift. Anslutningsavgiften offereras separat. 6 Övrigt Debitering sker normalt varje månad. Faktura utsänds normalt inom 7 arbetsdagar efter månadsskifte. Norrenergis kunder äger och ansvarar för kundcentralen.
Bilaga C Fjärrvärmens konkurrenskraft vår kostnadsbaserade prissättningsprincip ingår att priset ska vara konkurrenskraftigt. Målet är att kunden ska uppleva att trygg, bekväm och miljömärkt värme från Norrenergi är det mest prisvärda alternativet. Nedan presenteras därför Norrenergis fjärrvärme ur dessa aspekter (pris, miljö samt tryggt och bekvämt). Det är alltså alltid en samlad bedömning som måste göras av om fjärrvärmen är konkurrenskraftig. Pris Vilket uppvärmningsalternativ som är ekonomiskt mest fördelaktigt för en fastighet beror på ett antal olika faktorer som t.ex. fastighetens effektbehov och energiförbrukning. Allmängiltiga jämförelser mellan olika uppvärmningsalternativ går i princip inte att göra eftersom varje kund har unika förutsättningar och möjligheter vad gäller alternativ värme. Så för att kunna göra en ekonomisk jämförelse mellan olika uppvärmningsalternativ måste ett antal antaganden göras gällande en fastighet. Kostnadsjämförelser görs nedan för två byggnadstyper; ett Nils Holgersson-hus, vilket är Nils Holgersson-undersökningens typbyggnad för ett genomsnittligt flerbostadshus i Sverige samt en större kommersiell kontorsbyggnad, vilket är det typhus som beskrivs i rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor (EKAN på uppdrag av SFVALA-gruppen, 2013). Fakta Nils Holgersson-huset: Boarea: 1000 m 2 Antal lägenheter: 15 Energiförbrukning per år: 193 MWh Fakta kontorsbyggnaden (SFVALA-gruppen, 2013): Boarea : 10 000 m2 Energiförbrukning: 1000 MWh För att kunna jämföra den årliga kostnaden för olika uppvärmningsalternativ på ett rättvisande sätt måste man dels ta hänsyn till de rörliga kostnaderna såsom fjärrvärmepris, elpris och pelletspris, dels de fasta kostnaderna samt kapitalkostnaden, d.v.s. investeringens storlek samt räntor. Kalkylförutsättningarna för nedanstående jämförelse är: Elpris år 2015 Fjärrvärmepris år 2015 Kalkylränta: 6 % Ekonomisk livslängd:15 år tabellen och diagrammen nedan jämförs den årliga kostnaden för olika uppvärmningsalternativ av de två byggnadstyperna för dels en befintlig fjärrvärmekund, dels för en möjlig ny kund. Jämförelserna görs för att se om det är ekonomiskt lönsamt att byta från fjärrvärme till annat uppvärmningsalternativ eller att vid nyetablering välja fjärrvärme mot andra alternativ. Tabellen 20
för befintlig fjärrvärmekund visar priser inklusive kapitalkostnader, drift- och underhållskostnader samt energikostnader. Tabellen för ny kund visar priser inklusive kapital och anslutningskostnader, drift- och underhållskostnader samt energikostnader. Alla priser är inklusive moms. Baserat på analysen bedöms Norrenergis fjärrvärme vara konkurrenskraftig. Fjärrväme kr/mwh Bergvärmepump kr/mwh Pelletspanna kr/mwh Flerbostadshus 193 MWh 915 1044 973 Kontorshus 1000 MWh 982 990 830 Tabell 1: Kostnadsjämförelse kr/mwh för befintlig fjärrvärmekund (inkl. moms). 1200 1000 800 600 400 200 0 Flerbostadshus 193 MWh Kontorshus 1000 MWh Fjärrväme kr/mwh BVP kr/mwh Pellets kr/mwh Figur 2: Kostnadsjämförelse för befintlig fjärrvärmekund (inkl. moms). Fjärrväme kr/mwh Bergvärmepump kr/mwh Pelletspanna kr/mwh Flerbostadshus 193 MWh 951 1044 973 Kontorshus 1000 MWh 989 990 830 Tabell 2: Kostnadsjämförelse kr/mwh för möjlig ny fjärrvärmekund (inkl. moms). 1200 1000 800 600 400 200 0 Flerbostadshus 193 MWh Kontorshus 1000 MWh Fjärrväme kr/mwh BVP kr/mwh Pellets kr/mwh Figur 3: Kostnadsjämförelse för möjlig ny fjärrvärmekund (inkl. moms). Energimarknadsinspektionen gav år 2013 ut rapporten Energiindikatorer 2013. denna görs en kostnadsjämförelse mellan uppvärmningsformerna fjärrvärme, bergvärmepump, luftvärmepump 21
och pelletspanna för ett flerbostadshus med ett årsenergibehov på 193 MWh och ett flerbostadshus med ett årsenergibehov på 1000 MWh. Jämförelsen visade att för både det mindre och större flerbostadshuset, i Solna och Sundbyberg, var Norrenergis fjärrvärme det alternativ som gav lägst årlig uppvärmningskostnad. Miljö Vänligen se kap 7 i denna prisändringsmodell för Norrenergis miljövärden och miljöprofil. Tryggt och bekvämt Vi arbetar för att fjärrvärme och fjärrkyla från Norrenergi ska vara det för våra kunder tryggaste och bekvämaste sättet att värma och kyla en fastighet. Detta genom en teknisk lösning med hög leveranssäkerhet och minimalt underhållsbehov samt ett serviceinriktat agerande i våra kundkontakter. Vår utgångspunkt är att förstå och möta kundbehoven. Vidare ställer våra ägare krav på oss att vi ska verka för att kundernas användning sker på ett resurssnålt och för miljön skonsamt sätt samt att vi på affärsmässig grund ska erbjuda energitjänster. Det vi erbjuder är tjänster som t.ex. den webbaserade gratistjänsten Mina sidor som bl.a. ger överskådlig statistik över fastighetens värmeförbrukning/-kostnader, det mer avancerade uppföljningsverktyget Energikompassen, Värmetrygg som bl.a. omfattar hjälp med att säkerställa funktionen och optimera driften i kundens fjärrvärmecentral m.m. Läs gärna mer om våra energitjänster på www.norrenergi.se När det gäller vår leveranssäkerhet är den hög och skulle något hända är vi förberedda. Vi är bemannade dygnet runt och har alltid beredskap för att trygga leveranserna till kunderna. Får vi till exempel stopp i en panna har vi flera andra pannor som säkrar att produktionen kan fortsätta. Och skulle en fjärrvärmeledning springa läck någonstans kan vi dela upp nätet i mindre delar för att begränsa skadan och åtgärda felet så snabbt som möjligt. Våra kunder kan dessutom kontakta vår dygnet-runt-jour för hjälp om ett akut fel skulle inträffa med fjärrvärmecentralen.. 22
Bilaga D Exempel på åtgärder hos kund som syftar till minskade kostnader och miljönytta Nedan presenteras exempel på åtgärder som kan vara lämpliga för kunden att vidta i syfte att minska sina uppvärmningskostnader och samtidigt åstadkomma miljönytta. Vänligen observera att exemplen inte ska ses som rekommendationer för enskilda värmecentraler då det kan finnas fler anledningar än de som presenteras här till att ett uppvärmningssystem inte fungerar tillfredsställande. Dessutom varierar de specifika förutsättningarna för olika kunder och värmecentraler. En bedömning behöver därför göras i varje enskilt fall om och i så fall vilka åtgärder som är mest lämpliga att vidta. Åtgärder som kan minska effektbehovet och därmed kostnaderna för effektdelen av prissättningen Minskning av höga effektuttag med fokus på varmvattenanvändningen Vid ett normalt förbrukningsmönster inträffar de högsta effekttopparna på morgonen och kvällen under vardagar vintertid. Anledningen är att förutom ett konstant uppvärmningsbehov vintertid, behöver många även använda varmvatten till disk och dusch. Vid dessa tidpunkter, då Norrenergis produktion är som dyrast, är också kundens pris som högst. Genom att få ner effekttopparna kan kunden därför minska sina kostnader. bilden ovan ser du ett vanligt effektuttag för ett bostadshus per timme under ett dygn vintertid. Energistatistiken visar att effektuttaget för denna fastighet är som störst mellan 05:00 och 08:00 på vardagar, samt mellan 17:00 och 21:00. Det blir så kallade effekttoppar. Effekttoppar går att påverka med hjälp av så kallad effektstyrning. Effektstyrning innebär att man lånar effekt från värmesidan och ger den tillfälligt till varmvattenuppvärmningen istället. När 23
varmvattenförbrukningen minskar igen återgår värmeproduktionen till normal reglering utifrån värmekurvan igen. Under den korta tid som effektstyrningen pågår behövs det normalt ingen tillförsel av värme då det redan finns tillräckligt lagrat i husets klimatskal. Det betyder att komforten kommer att vara densamma men till en lägre kostnad. Moderna reglercentraler har oftast effektstyrning inbyggd. Det som vanligtvis behövs för att få effektstyrningen att fungera är en koppling mellan energimätaren och reglercentralen. Detta för att reglercentralen ska veta när effektuttaget blir för stort utifrån ett förutbestämt värde eller kurva. Det finns även andra sätt att effektstyra som till exempel med hjälp av flödesmätare på varmvattnet. För att effektstyra äldre reglercentraler kan man ställa in en så kallad nattsänkning med hjälp av den inbyggda klockan. Men man lägger inte in den under natten, utan under de tider då effektuttaget är som störst, vilket ofta inträffar morgon och/eller kväll. Då sker en tillfällig prioritering av varmvattenproduktionen. Minskning av höga effektuttag med fokus på ventilationssystemet Effekttoppar kan även uppstå när ventilationssystem startas på morgonen. Oftast är ventilationsaggregaten tidsstyrda att starta en vis tid eller varva upp om fläktarna har gått på halvfart under natten. Genom att sprida ut starttiderna för de olika ventilationsaggregaten under några timmar på morgonen kan det vara möjligt att undvika stora effekttoppar. En annan möjlighet att få ned effekttoppar är att minska värmen till radiatorer och prioritera ventilationen under dess uppstartsperiod. Åtgärder som kan minska energianvändningen och därmed kostnaderna för energidelen av prissättningen Det finns flera olika sätt att få ner kostnaderna för energianvändningen genom tekniska lösningar men även genom förändrad användning och beteende. Vissa åtgärder påverkar inte bara energikostnaderna utan även effektdelen (till exempel minskning av effekttoppar enligt ovan) och temperaturtillägget (till exempel injustering av värmesystem samt inställning av värmekurva enligt nedan). njustering av värmesystem nnetemperaturen i olika delar av ett flerbostadshus bör inte variera mer än cirka 2-3 ºC under uppvärmningssäsong. Här antar vi ett exempel där det i lägenhet 1 är 25 ºC varmt vid en utomhustemperatur på -4 ºC. lägenhet 2 är det 22 ºC och i lägenhet 3 är det 17 ºC. För att lägenhet 3 ska få 20 ºC väljs ofta lösningen att öka framledningstemperaturen. Detta medför dock att lägenhet 1 får det ännu varmare och kanske behöver de boende där öppna fönstren för att det är för varmt med en ökad energiåtgång som följd. detta fall är radiatorerna oftast varma från toppen till botten. 24