Energimarknadsrapport olja, gas, kol Läget på olje-, gas- och kolmarknaderna Vecka 23, 2014 1
Sammanfattning Oljepriserna sjönk något under de föregående två veckorna. Makroekonomiska data som visade på mindre efterfrågetillväxt än väntat i år för olja och drivmedel, främst i USA, tillsammans med aningen dämpad optimism över Asiens ekonomiska utveckling verkar ha spelat mest roll för prisutvecklingen. Brent föll från strax över 110 USD per fat för två veckor sedan till strax över 108 USD per fat. Middle East Sour Crude Index föll aningen mer från över 106 USD per fat till under 104 USD per fat och WTI endast föll med runt 1,5 USD per fat under perioden. I nyheter i korthet rapporterar vi om att: Energiinvesteringar på 40 biljoner dollar kommer att krävas för att kunna möta efterfrågan till 2035 Irakiska Kurdistans första officiella oljeexport går till Marocko Exporttillstånd i USA för kondensat kan visa sig mer problematiskt än väntat Inom naturgassektorn fortsätter de europeiska hubpriserna att vara låga, eftersom vädret i nordvästra Europa bjuder på varmare temperaturer än vanligtvis och efterfrågan från hushållsektorn är låg runt om i Europa I nyheter i korthet rapporterar vi om att: Gazprom förlänger Naftogaz deadline om förhandsbetalning för gasleveranser Europeiska kommissionen ber Bulgarien upphöra med byggandet av South Stream Total och E.ON planerar dra sig ur gasprojektet Trans Adriatic Pipeline Första fasen av reversibla flöden till Bulgarien färdig Kolpriset i Europa har sjunkit de senaste två veckorna, där månadskontraktet för API 2 föll från strax över 76 USD/ton till strax under 74 USD vid periodens slut. Uppgifter om överutbud på de asiatiska kolmarknaderna tros ha bidragit till att priset sjönk på den redan välförsedda europeiska kolmarknaden. Efter en högsta notering på över 7,20 euro per ton i februari har utsläppsrättspriset fallit till cirka 5 euro per ton under de senaste veckorna, som följd av bland annat svagare efterfrågan på utsläppsrätter från elproducenter. Under slutet av veckans handel steg dock priset något till strax över 5,50 euro per ton. Prisökningen berodde till stor del på en ökad handel från elproducenter jämfört med tidigare veckor. 2
Innehåll Oljemarknader 4 Nyheter i korthet: Olja... 5 Naturgasmarknader 8 Nyheter i korthet: Naturgas... 10 Kolmarknader 13 Utsläppsrätter 14 3
Oljemarknader Oljepriserna sjönk något under de föregående två veckorna. Makroekonomiska data som visade på en mindre efterfrågetillväxt än väntat i år för olja och drivmedel, främst i USA, tillsammans med aningen dämpad optimism över Asiens ekonomiska utveckling verkar ha spelat mest roll för prisutvecklingen. Dock är varken nedgångarna i oljepriset eller de nedjusterade efterfrågeprognoserna stora, utan snarare handlade det om små faktorer som ytterligare spätt på den normala fluktuationen vid denna tid på året. Raffinaderierna har under den senaste månaden avslutat sina årliga revisioner och byggt upp råoljelager strax innan uppstart, vilket tenderar att höja oljepriset under en kort period inför sommarmånaderna. Allt eftersom de stora råoljelagren minskat efter att raffinaderierna startat har dock produktlagren byggts upp i motsvarande grad. Med viss ökad pessimism för efterfrågan i framförallt USA och Kina mot tidigare förväntningar, har oljepriset följaktligen handlats ned något. Brent föll från strax över 110 USD per fat för två veckor sedan till strax över 108 USD per fat. Middle East Sour Crude Index föll aningen mer från över 106 USD per fat till under 104 USD per fat och WTI endast föll med runt 1,5 USD per fat under perioden. Det större prisfallet för mellanösternoljorna speglar den något uppjusterade pessimismen gällande Kina, medan WTI bland annat stärks av att amerikanska raffinörer har medvind på exportmarknaderna. Viss osäkerhet i handeln med Brent kan förmodas ha att göra med strejkrisken på Nordsjön senare i juni, som troligtvis lägger ett golv under priset för närvarande. $125 Råoljepriser (USD/fat) $120 $115 $110 $105 $100 $95 $90 $85 $80 Källa: Montel Brent, Fronth month WTI, Fronth month Middle East Sour Crude, Fronth month 4
Nyheter i korthet: Olja Energiinvesteringar på 40 biljoner dollar krävs för att kunna möta efterfrågan till 2035 Produktion: Det kommer behövas investeringar av storleksordningen 40 biljoner (40 000 miljarder) US dollar inom energitillförsel fram till 2035 för att den växande globala efterfrågan skall kunna mötas. Detta hävdar IEA i rapporten, The World Energy Investment Outlook, under den gångna veckan. Mer än hälften av de nödvändiga investeringarna kommer att behöva göras i mogna olje- och gasfält, för att kompensera för fallande produktionsförmåga. Övriga investeringsbehov innefattar elproduktion och elinfrastruktur. Enbart för att kunna möta Kinas efterfrågetillväxt under perioden kommer det krävas investeringar i storleksordningen 2 biljoner USD. Förra året uppgick investeringarna till runt 1,6 biljarder USD och investeringsbehovet väntas successivt stiga upp mot 2 biljarder USD årligen. IEA har inte gjort en grundlig uppdatering av denna rapport sedan 2003, då man förutsade att världens energiinvesteringsbehov skulle uppgå till 16 biljarder USD till 2030. Av det totala prognosticerade investeringsbehovet väntas 23 biljarder USD behöva investeras inom de fossila sektorerna. Investeringsbehovet inom naturgassektorn växer snabbast och beräknas uppgå till runt 8,8 biljarder USD, men det är inom oljesektorn som de största behoven finns. Till 2035 beräknas oljeproduktionen kräva runt 13,6 biljarder USD för att produktionskapaciteten ska kunna möta efterfrågan. Rapporten konstaterar även att höga priser på framförallt olja under senare år gett stora inkomster till oljeexporterande länder, av vilka många är restriktiva med att tillåta privat ägandeskap och investeringar i oljereserver. Flera oljeproducerande nationerna har ökat beskattningen för de privata oljebolag som är verksamma i länderna, jämfört tidigare. För många privata oljebolag har därför kostnadskontroll för projekten blivit viktigare än investeringar för att öka produktionskapaciteten. Detta innebär investeringsbördan som behövs till 2035, framför allt i mogna oljefält, i hög grad väntas falla på de oljeproducerande stater som tjänat mycket på de senare årens höga oljepriser, eftersom den privata sektorn riskerar att sakna motsvarande resurser som för tidigare decennier (IEA, Platts). Irakiska Kurdistans första officiella oljeexport går till Marocko Produktion/Politik: En oljetanker med kapacitet för 1 miljon fat råolja lämnade den turkiska oljehamnen i Ceyhan den 29 maj och for västerut, med vad som förefaller vara den första betydande och officiella försäljningen av råolja på oljemarknaden från det autonoma Irakiska Kurdistan. Iraks regering protesterade omedelbart till Turkiet och har enligt vissa uppgifter påbörjat juridiska processer mot både köparen och Turkiet. Irakiska Kurdistans självstyre och Iraks regering står i konflikt angående rätten att producera och sälja regionens naturresurser. 5
Oljan var först rapporterad att gå till antingen Italien eller Tyskland, enligt vad fartyget (United Leadership, flaggat på Marhallöarna) uppgav i Ceyhan. Efter några dagar ska dock tankern ha styrt ut i Atlanten med kurs mot USA:s Golfkust. Tankern rapporteras efter det ha vänt och åkt in till Marockos oljehamn i Mohammedia, där nyhetsbyrån Platts uppger att fartygets last har lossats. Raffinaderiet i Mohammedia ägs av Samir som i sin tur ägs av koncernen Midroc. Det är inte helt klart vilken kvalitet råoljan håller, eftersom olika oljefält har rapporterats producera i ojämn takt i den kurdiska regionen under de senaste sex månaderna. Oljeblandningen i cisternerna i Ceyhan följaktligen kanske inte representerar en stabil produktion från regionens utvecklade oljefält. Om exporten kommer att fortgå så när en ny last olja finns tillgänglig i Ceyhan beror nu i hög utsträckning på hur Turkiet ställer sig till att fortsättningsvis tillåta Kurdisk export i strid med den Irakiska regeringens vilja (Reuters, Platts). Exporttillstånd i USA för kondensat kan visa sig mer problematiskt än väntat Politik/Marknad/Produktion: Ett exporttillstånd för kondensat från USA har diskuterats i landet under en tid och kommit att ses som nästa naturliga steg mot en liberalisering av landets exportförbud för råolja. Kondensat är en mycket lätt typ av vätskor som kvalitetsmässigt befinner sig mellan råolja och gas och traditionellt använts för att blanda ut tyngre råoljor och göra dem lättare. Som råvara definieras den dock som en del av råoljeproduktionen i den amerikanska energistatistiken och har därför omfattats av samma exportförbud som råoljan. I och med skiffergas- och skifferoljeboomen (kondensat produceras ofta som biprodukt från både gas och oljefält) i USA har dock kondensatproduktionen ökat mer än vad som behövs för inblandning i råoljor. Särskilt eftersom råoljeproduktionen från skiffer i USA ger lätta och lågsvavliga oljor och övrig tyngre produktion i princip minskar från år till år. Som följd av den inhemskt mättade efterfrågan har kondensatpriserna fallit och vad som tidigare varit en lukrativ sidoprodukt för gas- och oljeproducenter riskerar nu att istället bli en börda. Exporttillstånd för kondensat har setts som den naturliga lösningen på problemet. Flera studier från konsultbolagen IHS och Asia Pacific Energy Consulting har dock varnat för att konsekvenserna kan komma att bli andra än förväntat. Definitionen av kondensat i den amerikanska energistatistiken är att den har en API om 50 grader eller högre (en standardskala som mäter en råoljas densitet och viskositet). Den klassificeringen kan dock leda till att vissa producenter av lätt och lågsvavlig skifferolja, med densitet strax under tröskelvärdet, lockas att börja blanda ut sin olja med kondensat och få till en omklassning av hela produktionen. Vissa oljeproducenter med källor som ger mycket kondensat och en viss del associerad gas skulle också potentiellt kunna klassa om sig som gasproducenter. Dessutom skulle en så pass enkel definition av kondensat missgynna olje- och gasproducenter i skifferbassänger som inte är lika gas- och kondensatrika som exempelvis Eagle Ford i Texas och därför påverka investeringsviljan. 6
Frågorna tyder på att den amerikanska energimyndigheten (EIA) har ett gediget arbete framför sig med att uppdatera produkt- och råvarudefinitioner, som alla har en lång historia inte har anpassats till verkligheten efter skifferoljeboomen. Det finns avsevärda ekonomiska intressena för ett lyft exportförbud är, om så enbart för kondensat, vilket väntas bidra till att ladda dessa tidigare oproblematiska och mycket tekniska frågor (Platts). 7
Naturgasmarknader De europeiska hubpriserna fortsätter att vara låga eftersom vädret i nordvästra Europa bjuder på varmare temperaturer än vanligtvis och efterfrågan från hushållsektorn är låg runt om i Europa. 35 Naturgaspriser (euro/mwh) 30 25 20 15 10 5 0 Källa: Montel TTF, Day ahead Gas Point Nordic, Day ahead US Henry Hub, Fronth month För EU uppgick den 4 juni den totala gasmängden i lagren till 49,3 miljarder kubikmeter och fyllnadsgraden var då 72 procent. Fyllnadsgraden av de danska lagren uppgick samtidigt till 72 procent vilket motsvarar 720 miljoner kubikmeter gas. De ukrainska gaslagren var fyllda till 37 procent och innehöll då 11,8 miljarder kubikmeter gas. 8
Fyllnadsgrad (%) Fyllnadsgrad i europeiska lager 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Vecka 2011 2012 2013 2014 Källa: GSE minus strategiska lagervolymer 9
Nyheter i korthet: Naturgas Gazprom förlänger Naftogaz deadline om förhandsbetalning för gasleveranser Ukrainakrisen: Gazprom har förlängt Naftogaz deadline med en vecka till den 9 juni, efter att Ukraina har betalat 786 miljoner USD av sin gasskuld. Gazprom har också meddelat att de inte kommer stämma Naftogaz över obetalda räkningar de kommande veckorna. Ett trepartsmöte ägde rum i Bryssel den 2 juni mellan EU:s energikommissionär Gunther Oettinger, Rysslands energiminister Alexander Novak och Ukrainas energiminister Yuri Prodan. Diskussionerna ledde till ett bilateralt möte mellan Naftogaz och Gazproms VD som diskuterade kommersiella frågor för en uppgörelse i den pågående gasdispyten. När företagens samtal har lett fram till ett paketförslag, kommer de att rapportera hem till sina respektive ministrar som sedan kommer att mötas igen i ett nytt trepartsmöte. Parterna har hittills kommit överens om att så länge samtalen pågår ska inga gasleveranser stoppas, ingen förhandsbetalning av gasleveranser för juni behöver betalas och att ingen part ska vända sig till Stockholm för skiljedom (Reuters, Interfax). Europeiska kommissionen ber Bulgarien att upphöra med byggandet av South Stream Policy/Infrastruktur: EU-kommissionen har bett Bulgarien om att upphöra arbetet på den bulgariska sektionen av den ryska gasledningen South Stream, samtidigt som Kommissionen nu ska undersöka om kontraktet mellan Bulgarien och Gazprom är i enlighet med EU-regler. Gazprom har redan börjat bygga ledningen som ska leverera rysk gas till Italien genom sydöstra Europa, med en planerad kapacitet på 63 miljarder kubikmeter gas per år. South Stream är tänkt att passera Bulgarien, Serbien, Ungern, Slovenien och Italien och kringgår därmed Ukraina. De första kommersiella leveranserna genom en första linje är planlagda till slutet av 2015, en andra och tredje linje till 2016 samt en fjärde linje till slutet av 2017. Kommissionen är bekymrad över att kontraktet gällande den bulgariska delen av South Stream har undertecknats utan den transparenta konkurrensprocedur som är nödvändig vid sådana fall. Kommissionen har bett Bulgarien inkomma med mer information om hur de offentliga kontrakten för projektet har blivit tilldelade. Detta blir första steget i ett formellt överträdelseförfarande och Bulgarien har en månad på sig att svara. Vidare är kommissionen bekymrad över att det mellanstatliga avtalet mellan Ryssland och Bulgarien möjliggör kontrakt mellan South Stream Bulgaria och underleverantörer utan att anbuden publiceras i EU:s Official Journal, vilket ger företräde till ryska och bulgariska budgivare. Detta strider mot EU:s regler om offentlig upphandling. Förra veckan valdes ett konsortium ut, bestående av ryska Stroytransgaz och bulgariska Gasproekt Jug, för att utföra det detaljerade byggnadsarbetet av den bulgariska delen av ledningen. Då byggnadsarbetet ska påbörjas inom en snar 10
framtid ansåg kommissionen det brådskande att agera mot Bulgarien. South Stream är planerad att kringgå Ukraina som transit, varför byggandet av den nya ledningen var ett diversifieringsinitiativ från Rysslands sida i ljuset av gaskriserna 2006 och 2009. Kommissionen vill dock bromsa projektet tills att det överensstämmer till fullo med EU-regler. Som tidigare nämnts i marknadsrapporten har Ryssland överklagat till WTO om att EU anses diskriminera ryska gasinfrastrukturprojekt. Alexander Medvedev, Gazprom Exports VD, meddelade emellertid att den första gasen kommer levereras via South Stream från och med december nästa år som planerat (Platts). Total och E.ON planerar att dra sig ur gasprojektet Trans Adriatic Pipeline Infrastruktur/Export: Det azerbajdzjanska statligt ägda bolaget SOCAR har meddelat att franska Total och tyska E.ON avser dra sig ur projektet Trans Adriatic Pipeline (TAP). TAP planeras bli en ledning på 870 km som ska transportera azerbajdzjansk gas från Shah Deniz II fältet i Kaspiska havet till södra Europa via Adriatiska havet. Tanken är att TAP ska kopplas ihop med det planerade gasledningsprojektet Trans Anatolian Pipeline (TANAP). TANAP planeras sträcka sig från Azerbajdzjan till den grek-turkiska gränsen via Georgien och ha en kapacitet på 16 miljarder kubikmeter gas per år. Av dessa planeras 6 miljarder kubikmeter gå till Turkiet och resterande 10 miljarder är tänkt att transporteras vidare till södra Europa via TAP. De första gasleveranserna via TANAP till Turkiet är beräknade till 2018, och till Europa 2019. Som energimarknadsrapporten tidigare nämnt ingår TAP i EU:s Södra korridorprojekt och är ett av två infrastrukturprojekt avsedda att försörja Europa med gas från Azerbajdzjan som ett alternativ till rysk gas. Azerbajdzjan har gett löfte om att bistå EU för att trygga Europas energiförsörjning genom att implementera TANAP och TAP, som tillsammans väntas kunna leverera 10 miljarder kubikmeter gas årligen till södra Europa. Under förra veckan meddelade president Ilham Aliyev att Azerbajdzjan planerar att utöka sin roll på den regionala gasmarknaden, särskilt i ljuset av Ukrainakrisen som belyst EU:s sårbarhet vad gäller gasförsörjning. Då efterfrågan på gas har svalnat på den europeiska marknaden är det dock oklart om denna mängd kaspisk gas kommer att efterfrågas eller behövas framöver. Socar, BP och Statoil är de största ägarna av TAP-projektet med ca 20 procent ägande var. Belgiska Fluxys äger 16 procent och schweiziska Axpo 5 procent. Total och E.ON har haft 10 respektive 9 procent av aktierna i projektet, men Total har sålt sin del till turkiska TPAO för 1,5 miljarder USD. Byggplanerna fick sig en skjuts förra året när konsortiet godkände utvecklingen av projektets andra fas, men nu återstår det att se hur utvecklingen fortgår efter E.ON och Totals planer om avhopp (Platts, Interfax). 11
Första fasen av reversibla flöden till Bulgarien färdig Export/Transportkapacitet: Grekiska transmissionsnätsoperatören DESFA har färdigställt första fasen av arbetet för att kunna reversera gasleveranser till Bulgarien. Projektet innefattar konstruktion av nya ledningskretsar och ventilsystem som ska möjliggöra att gas kan flöda tillbaka över gränsen. För att kunna reversera flödena pågår också en utveckling av ett fjärrkontrollsystem, en ultraljudmätningsstation och en generell uppgradering av anläggningar, sade DESFA. Genom att uppgradera gränsmätstationen i norra Grekland är förhoppningen att skicka gas tillbaka in till det bulgariska nätverket om leveranser från Ryssland via Ukraina skulle avbrytas. Bulgarien är beroende av rysk gas för nästan 100 procent av sin årliga användning på 3 miljarder kubikmeter gas och drabbades hårt under 2009 års gaskris (Interfax). 12
Kolmarknader Kolpriset i Europa har sjunkit de senaste två veckorna, där månadskontraktet för API 2 föll från strax över 76 USD/ton till strax under 74 USD vid periodens slut. Uppgifter om överutbud på de asiatiska kolmarknaderna tros ha bidragit till att priset sjönk på den redan välförsedda europeiska kolmarknaden. Som det skrevs i föregående marknadsrapport så slog Ryssland, som svarar för den största delen av Europas kolimport, exportrekord under maj (480 000 ton per dag). Samtidigt uppges Sydafrikas kolexport till Europa ha ökat med 6 procent i maj jämfört med föregående månad. 100 95 90 85 80 75 70 65 60 Kolpris (USD/ton) Kol API 2, Fronth month Källa: Montel 13
Utsläppsrätter Europeiska utsläppsrättspriser steg under veckans handel (vecka 23) till över 5,50 euro per ton. Prisökningen berodde till stor del på en ökad handel från elproducenter jämfört med tidigare veckor. Efter en högsta notering på över 7,20 euro per ton i februari har utsläppsrättspriset fallit till cirka 5 euro per ton under de senaste veckorna. Prisnedgången är en följd av bland annat svagare efterfrågan på utsläppsrätter från elproducenter. Diskussioner om strukturella reformer av EU:s handelssystem har fortsatt under de senaste veckorna. I början av veckan meddelade representanter från Tyskland, Storbritannien och Frankrike att länderna arbetar på sina respektive förhandlingspositioner gällande strukturella reformer. Ett möte för EU:s medlemsländer gällande kommissionens förslag till en marknadsstabilitetsreserv är planerat till den 16:e juni i Bryssel. Tidigare i veckan meddelade Mechthild Wörsdörfer, chef för energipolicy på kommissionens energidirektorat, att det inte står på kommissionens agenda att genomföra strukturella reformer av EU:s handelssystem innan 2020. Enligt kommissionens förslag kommer marknadsstabilitetsreserven trädda i kraft 2021. Uttalandet från Wörsdörfer kom efter att chefen för kommissionens klimatdirektorat, Jos Delbeke, sagt att kommissionen inte skulle stå i vägen för strukturella reformer av EU:s handelssystem innan 2020 (Montel, Point Carbon). 8 Utsläppsrättspris (euro/ton) 7 6 5 4 3 2 Källa: Montel 14