TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012

Relevanta dokument
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren * *Resultatet för år 2013 är reviderat

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Blekinge inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kinda kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömsunds kommun inklusive åren och 2011

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömsunds kommun inklusive åren , 2011 och 2013

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2017 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömsunds kommun inklusive åren 2009, 2011, 2013 och 2015

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen Inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bergs kommun inklusive åren 2007, 2009, Foto: Bergs kommun

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Södertörn. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2016 ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tanums kommun inklusive åren 2008 och 2012

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eda kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2015 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren

TEM 2013 BODEN BODEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun Inklusive åren

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun Inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län Inklusive åren

TEM 2017 SOLNA SOLNA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Solna Stad Inklusive åren 2010 och

TEM 2018 SOLNA SOLNA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Solna Stad Inklusive åren

TEM 2016 ARVIDSJAUR ARVIDSJAUR Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sigtuna kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2015 PITEÅ PITEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Piteå kommun Inklusive åren

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne Inklusive åren

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sölvesborg kommun inklusive åren

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Blekinge inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland inklusive åren

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun inklusive åren 1999, 2001 och

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun Inklusive åren och

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vännäs kommun inklusive åren och 2010*

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristinehamns kommun inklusive åren 2001 och RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 2001 och

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Östhammars kommun inklusive åren (Nya beräkningsgrunder fr o m 2008)

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hagfors kommun inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003, 2005 och

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Degerfors kommun inklusive åren 2001 och RESURS AB

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eda kommun inklusive åren 1999, 2001, 2003 och RESURS AB

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bergs kommun inklusive åren , 2009 och Foto: Rasmus Eriksson

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Karlskoga kommun inklusive åren 2001 och

Resurs för Resor och Turism i Norden AB. för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun Inklusive åren

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ljusdals kommun Inklusive åren och 2006

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vingåkers kommun

TEM , RESURS AB

FUNÄSDALEN 2010 TEM 2010 FUNÄSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren RESURS AB

TEM 2011 NYKÖPING NYKÖPING Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun Inklusive åren

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 1999, 2001 och

Utveckling turismen i Värmland Utveckling turismen i Sverige Definition 19 Källor 20 Genomförande 21

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun

Källor 3. Genomförande 4. Utveckling turismen i Sverige Ny viktningsmetod av TDB 8. Utveckling turismen i Uppsala län

TEM 2011 SKINNSKATTEBERG SKINNSKATTEBERG Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skinnskattebergs kommun 2011

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren och RESURS AB

Utveckling turismen i Värmland Utveckling turismen i Sverige Definition 19 Källor 20 Genomförande 21

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömstads kommun

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001

TEM Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eslövs kommun inklusive åren RESURS AB

LOFSDALEN 2010 TEM 2010 LOFSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen Inklusive åren RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland inklusive åren RESURS AB

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren och RESURS AB

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren

TEM Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren RESURS AB

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun Inklusive åren

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nordanstigs kommun inklusive åren , 2006 och 2008 RESURS AB

Transkript:

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB

INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Nyköpings kommun 2013 3 Utveckling turismen i Nyköpings kommun 2013 4 Resultat turismen i Nyköpings kommun 2013 Omsättning totalt och per kategori 7 Omsättning fördelad på branscher 8 Omsättning per kategori och bransch 9 Sysselsättning 10 Skatteintäkter 11 Övernattningar/besök 12 Nationalitetsfördelning 13 Regional omsättningsstatistik 15 Utveckling turismen i Södermanlands län 2012 16 Presentation av RESURS 17 Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Nyköpings kommun 14 april 2014 RESURS för Resor och Turism I Norden AB STOCKHOLM TEL 08-559 232 40 resurs@resurs.turism.se MALMÖ TEL 040-692 81 20 clas@resurs.turism.se När rapporten citeras är vi tacksamma om källan "RESURS" anges. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 2

NYCKELTAL TURISMEN I NYKÖPINGS KOMMUN 2013 1,2 miljarder kronor eller 1 222 miljoner kronor, i total turismomsättning 763 årssysselsatta, främst inom restaurang och logi 75,1 miljoner kronor i totala skatteintäkter till kommunen 37,7 miljoner kronor i totala skatteintäkter till landstinget/regionen Transport (i huvudsak bensin-/drivmedel) omsättningsmässigt största bransch med cirka 499 miljoner kronor Genomfartsresenärer (Skavsta/E4) omsättningsmässigt största enskilda kategori med cirka 495 miljoner kronor Hotell vanligaste kommersiella övernattningskategori med 71 % av samtliga kommersiella övernattningar Släkt/vänner vanligaste övernattningskategori med 38 % av samtliga övernattningar Av 139 118 utländska övernattningar i hotell, vandrarhem och camping (SCB) samt fritidshus och hos släkt/vänner (TDB) svarar släkt/ vänner och fritidshus för 64,5 % Tyskland största nationalitet av utländska gästnätter i hotell, vandrarhem och camping enligt SCB Beräknad omsättning för utländska övernattningar i SCB-anslutna hotell, vandrarhem och campingplatser samt fritidshus och hos släkt/vänner är cirka 81 miljoner kronor eller 19 % i motsvarande andel av turismomsättningen RESURS för Resor och Turism i Norden AB 3

UTVECKLING TURISMEN I NYKÖPINGS KOMMUN 2013 Omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar har minskat med 33 miljoner kronor 2013 jämfört med 2012. Den omsättningsmässigt största minskningen har skett i kategorin hotell som har minskat med nästan 41 miljoner kronor p.g.a. lägre utlägg enligt TDB och ett minskat antal övernattningar enligt SCB. Det totala antalet kommersiella övernattningar har dock ökat med nära 11 000 gästnätter (ökningar i kategorierna stugby, camping, vandrarhem, gästhamn och en nytillkommen anläggning vilken redovisas som övrig övernattning). Omsättningen för de icke kommersiella övernattningarna har ökat med 11 miljoner kronor 2013 jämfört med 2012 vilket beror på ett ökat antal övernattningar i kategorin fritidshus och ökade utlägg i kategorin släkt/vänner. Hotellen är den omsättningsmässigt viktigaste enskilda övernattningskategorin med 22 % av den totala turismomsättningen och 87 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2013. Antalet gästnätter har minskat med nästan 8 000 eller 3,6 % enligt SCB. Affärsresenärerna har minskat i antal gästnätter med 14,6 % medan fritidresenärerna har ökat med 4,5 % 2013 jämfört med 2012. Hotellens kapacitetsutnyttjande 2013 beräknad på disponibel rumskapacitet enligt SCB är måndag-torsdag 53,8 % (56,7 % i hela landet) och fredag-söndag 38,6 % (42,3 % i hela landet) samt totalt 47,0 % (50,3 % i hela landet). Andelen utländska hotellgästnätter enligt SCB år 2013 är 20,3 % (23,4 % i hela landet). OMSÄTTNING (tkr) / ANTAL GÄSTNÄTTER I VALDA KATEGORIER 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Hotell Camping Vandrarhem Fritidshus Släkt/vänner Omsättning (tkr) Övernattningar Trots fler övernattningar i fritidshus och hos släkt/vänner omsätter hotellen betydligt mer. Dygnsutläggen för hotell är 1 250 kronor, camping 336 kronor, vandrarhem 923 kronor, fritidshus 112 kronor och släkt/vänner 274 kronor. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 4

I kategorin genomfartsresenärer finns dels trafiken på Skavsta och dels trafiken på E4 genom kommunen. Skavsta hade enligt Transportstyrelsen 2 165 040 ankommande och avresande passagerare 2013 (- 6,6 % jämfört med år 2012), och nästan enbart utrikestrafik. Detta gör Skavsta till Sveriges tredje största flygplats för utlandsresande efter Arlanda och Landvetter. Flygresenärerna skapar sysselsättning på Skavsta för flygplatstjänster, restauration, mm, men också för transporter till och från flygplatsen i form av buss, taxi och inköp av bensin när man nyttjat egen bil, samt parkeringsavgifter. Delar av busstrafik skapar dock mest konsumtion och sysselsättning som hamnar i Stockholms län. ANTAL UTRIKESPASSAGERARE, SKAVSTA (ankommande och avresande) 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal utrikespassagerare För genomfartstrafiken på E4 finns tre viktiga rastplatser i kommunen, Stavsjö Krog, Nyköpings Bro och Sillekrog. Båda betjänar trafik både norrut och söderut och skapar stor omsättning och sysselsättning både genom bensin- försäljning, men också genom restauration och andra tjänster. Med den omsättningsstatistik som redovisas för bensinförsäljning torde denna trafik vara större än vad som här redovisats, men för att undvika övervärdering har vi valt en lägre värdering av denna trafik. Trots allt kan denna inte påverkas med traditionell marknadsföring. Dagbesöken svarar för 23 % av den totala turismomsättningen 2013. I resultaten fr.o.m. 2012 ingår en tilläggsberäkning av aktivitetsutlägget för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök generellt och av det totala antalet redovisade dagbesök 2013 uppskattas 52 % som ej kommuninvånare, d.v.s. turister och av dessa ingår 60 % i beräkningarna. Antalet beräknade dagbesök har ökat med 5,4 % 2013 jämfört med 2012. Omsättningen har dock minskat med 19 miljoner kronor p.g.a. lägre utlägg. Fr.o.m. år 2013 ingår alla dagresor i TDB och inte som tidigare enbart resor med minst 10 mil enkelresa och kortresorna har inneburit generellt lägre utlägg. Förändringar i antal dagbesök kan vara kopplat till resandet till och från Skavsta. Ett ökat antal resenärer kan välja att besöka en sevärdhet i samband med flygresan eller vid övernattningen för denna. Av denna anledning är det svårt att kategorisera resenärer i form av övernattning i kombination med ett dagbesök eller som genomfartresenär. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 5

Camping är för högt beräknat åren 2003-2009. Fr.o.m. år 2010 anser SCB att redovisningen av det faktiska antalet övernattningar har blivit korrekt. Detta påverkar dock inte det ekonomiska resultatet nämnvärt eftersom camping bara svarar för 1,3 % av den totala omsättningen 2013. Antalet campinggästnätter (inklusive campingstugor) har ökat med 9 000 eller 23 % 2013 jämfört med 2013. I kategorin övrig övernattning redovisas nytillkomna gästnätter år 2013 med utlägg och utläggsfördelning som hotellen. Kategorin släkt/vänner är den vanligaste övernattningsformen med 38 % av samtliga övernattningar 2013. Motsvarande omsättningsandel är 23 %. De icke kommersiella övernattningskategorierna, fritidshus och släkt/vänner, svarar tillsammans för 68 % av samtliga övernattningar och 30,5 % i motsvarande del av turismomsättningen 2013. Fördelningen av utläggen för kategorierna hotell, fritidshus, släkt/vänner och dagbesök är enligt en specialkörning där RESURS har indelat Sverige i turismklasser. Även utläggsnivån innefattas i de tre sistnämnda kategorierna. För hotellen används logiintäkten som hotellen rapporterar till SCB och fr.o.m. 2012 ingår en tilläggsberäkning för frukost eftersom det inte ingår i SCB:s logiintäkt och förändrade momsnivåer har inneburit en generellt tydligare särredovisning från hotellen. Fr.o.m. 2011 ingår samtliga fritidshus i beräkningarna enligt internationell turismdefinition och fr.o.m. 2012 dessutom en beräkning av antalet gästnätter i utlandsägda fritidshus. Fr.o.m. år 2013 ingår alla dagsresor i TDB och inte som tidigare år enbart dagsresor med minst 10 mil enkel resa vilket har inneburit förändringar i dagbesökens utläggsfördelning/turistkronan och framför allt utläggsnivån som generellt blir lägre. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 6

RESULTAT TURISMEN I NYKÖPINGS KOMMUN 2013 OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI Kategori (tkr) NYKÖPINGS KOMMUN 2013 Kommersiella 2009 2010 2011 2012 2013 Hotell 257 220 292 034 278 476 304 799 264 166 Stugby 608 756 366 105 794 Stuga/rum 843 860 3 406 3 954 3 733 Camping 19 624 12 880 13 002 14 809 16 106 Vandrarhem 13 820 12 610 10 812 12 635 17 528 Grupplogi 996 929 1 487 546 812 Övrig övernattning 712 Gästhamn 808 791 1 002 754 785 Dagbesök 224 930 203 221 274 527 301 548 282 597 Övriga 518 849 524 081 583 078 639 150 587 233 Fri camping 2 022 3 567 4 745 6 823 4 695 Fritidshus 24 575 20 873 22 542 39 662 33 714 Släkt/vänner 56 070 56 451 78 554 83 116 102 245 Genomfartsresenärer 518 929 519 987 530 969 507 871 494 544 601 596 600 878 636 810 637 472 635 198 TOTALT 1 120 445 1 124 959 1 219 888 1 276 622 1 222 431 Observera att det som anges för Hotell avser hotellgästernas utlägg på de sex branscher som anges på följande sida och inte vad de spenderar på hotellen. Det samma gäller övriga kategorier. Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller gör ett dagbesök. Dessa påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses kategorierna fri camping, släkt/vänner och fritidshus. OMSÄTTNING (tkr) I VALDA KATEGORIER 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 TOTALT Genomf Dagbesök Hotell Släkt/vänner Fritidshus 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB 7

OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (tkr) 2009 2010 2011 2012 2013 Logi 144 972 164 421 145 673 144 780 137 772 Livsmedel 79 610 81 132 86 132 88 677 96 069 Restaurang 164 904 187 795 184 674 240 313 208 270 Transport inkl bensin 499 428 505 539 535 050 511 440 499 316 Shopping 186 689 145 825 210 261 215 612 228 792 Aktiviteter 44 842 40 247 58 097 75 799 52 213 Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt, men den senaste 10- årsperioden finns generellt en del stora förändringar, oftast för restaurang och shopping. I Nyköping är transport den omsättningsmässigt största branschen men även shopping är större än logibranschen vilket beror på ett stort antal genomfartsresenärer (Skavsta och E4) och dagbesök. TURISTKRONAN 4% 11% 19% 8% Logi Livsmedel Restaurang 17% Transport Shopping Aktiviteter 41% Transportbranschen är den omsättningsmässigt största med 499 miljoner kronor. Genomfartsresenärerna (Skavsta och E4) svarar för drygt 415 miljoner kronor på transport. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 8

OMSÄTTNING PER KATEGORI OCH BRANSCH Kategori (tkr) Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Hotell 124 158 5 283 79 250 21 133 18 492 15 850 Stugby 334 79 127 32 79 143 Stuga/rum 1 493 523 672 224 299 523 Camping 4 718 2 568 3 041 1 592 2 264 1 923 Vandrarhem 6 135 1 402 3 330 2 103 2 103 2 454 Grupplogi 268 122 187 65 81 89 Övrig övernattning 235 107 164 57 71 78 Gästhamn 94 204 149 157 126 712 Dagbesök 0 22 063 55 157 38 610 143 408 23 360 Fri camping 0 986 1 127 892 751 939 Fritidshus 337 15 845 4 720 4 720 6 406 1 686 Släkt/vänner 0 12 269 30 673 14 314 39 875 5 112 Genomfartsresenärer 0 34 618 29 673 415 417 14 836 0 BRANSCHVIS OMSÄTTNING (tkr) I VALDA KATEGORIER 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Genomfartsresenärerna (Skavsta och E4) är omsättningsmässigt mest betydande. De genererar merparten i transportbranschen men har även störst livsmedelskonsumtion. Dagbesöken är störst i shoppingbranschen med drygt 143 miljoner kronor, men även merparten av aktivitetsutläggen genereras av dagbesöken, drygt 23 miljoner kronor. Hotellövernattningarna genererar mest i logi- och restaurangbranscherna med 124 respektive 79 miljoner kronor. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 9

SYSSELSÄTTNING RESURS har, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med bättre metod för varje bransch och med regionalt och ibland lokalt anpassade tal. SYSSELSÄTTNING 2009 2010 2011 2012 2013 Livsmedel 35,0 32,7 34,3 34,3 37,8 Restaurang 259,7 224,9 218,0 277,8 235,6 Transport 155,4 152,6 159,2 148,1 141,0 Shopping 95,4 74,8 106,4 106,1 106,4 Aktivitet 59,0 51,4 73,2 92,9 62,5 Logi 185,4 223,1 192,5 170,0 Administration 4,8 4,8 8,5 8,5 9,5 Årssysselsatta 795 764 797 860 763 Observera att ovanstående sysselsättningstal inte behöver vara ett korrekt resultat utan visar hur stor sysselsättning som omsättningen bör ge upphov till. Det kan också vara så att de företag som påverkas väljer att ta ut större eller mindre vinster istället för att nyanställa eller varsla personal. Resultatet från 2010 är, i några fall, inte direkt jämförbart med tidigare år. Detta beror på att företag i de branscher som påverkas av turismen kan ha sorterats in i nya SNI-koder enligt SNI 2007. Detta är tillämpat i resultatet från 2010. När SCB utförde denna nya indelning har en del företag flyttats till angränsande eller ny kod och detta kan påverka resultatet något. BRANSCHVIS OMSÄTTNING (mkr) - ANTAL ÅRSVERKEN 600 500 400 300 200 100 0 Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Omsättning (mkr) Årsverken Restaurang- och logibranscherna är generellt sysselsättningsintensiva. I Nyköping svarar de två branscherna tillsammans för 28 % av den totala turismomsättningen och 53 % av det totala antalet årsverken inom turismen. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 10

SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, t ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Detta är också att se som den totala effekten, d v s om all turism försvinner påverkas också många andra företag som levererar varor och tjänster. SKATTEINTÄKTER (tkr) 2010 2011 2012 2013 DIREKTA Kommun 31 451 33 609 42 607 33 930 Landsting 14 891 15 912 20 173 17 013 TOTALA Kommun 71 232 78 816 97 854 75 127 Landsting 33 726 37 816 46 331 37 669 2010 har Resurs infört en ny, och mer tillförlitlig, metod att beräkna skatteintäkterna. När SCB levererade data för 2009 var detta med den nya SNI-indelningen, SNI 2007. Detta innebar också att Resurs fick tillgång till säkrare data för att beräkna såväl omsättning, som sysselsättning och skatteeffekter. Av dessa skäl redovisas bara resultat från 2010, men historiskt följer skatteintäkterna nästan proportionerligt med utvecklingen av sysselsättningen. Den totala skatteintäkten tar nu enbart med summan av de direkta och indirekta effekterna enligt ovan nämnda text efter TOTALA. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 11

ÖVERNATTNINGAR/BESÖK Övernattningar 2009 2010 2011 2012 2013 Hotellrumsnätter 127 109 139 913 157 382 149 243 139 696 Hotellgästnätter 199 206 214 101 231 067 219 280 211 333 affär 84 972 88 914 103 400 93 128 79 487 fritid 114 233 125 187 127 667 126 152 131 846 Stugby 1 030 1 270 600 300 2 085 Stuga/rum 2 410 2 264 7 741 8 378 8 116 Camping 60 383 39 483 39 400 38 922 47 957 Vandrarhem 23 827 21 373 18 171 16 757 18 990 Grupplogi 3 493 3 150 4 796 1 684 1 602 Övrig övernattning 5 887 Gästhamn 3 367 3 440 3 580 3 321 3 284 Kommersiella 293 716 285 081 305 355 288 642 299 254 Fri camping 7 930 13 720 18 250 25 555 18 410 Fritidshus 122 876 166 980 227 700 259 227 301 014 Släkt/vänner 224 280 266 280 335 700 377 802 373 156 Övriga 355 086 446 980 581 650 662 584 692 310 Totalt 648 802 732 061 887 005 951 226 991 564 Genomfartsresenärer 1 421 724 1 424 623 1 454 710 1 391 427 1 354 915 Dagbesök 607 920 651 350 696 770 769 555 811 130 ANTAL ÖVERNATTNINGAR 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Släkt/vänner Fritidshus Kommersiella Fri camping Fr.o.m. 2010 ingår alla fritidshus i beräkningarna (inkl objekt som ägs av kommuninvånare) enligt internationell turismdefinition och fr.o.m. år 2012 ingår övernattningar i utlandsägda fritidshus vilket inneburit stora ökningar. I Nyköpings kommun finns det 3 136 fritidshus enligt SCB 2012 varav 108 utlandsägda. I kategorin släkt/vänner ingår fr.o.m. år 2012 en beräkning av antal utländska gästnätter RESURS för Resor och Turism i Norden AB 12

NATIONALITETSFÖRDELNING HOTELL, VANDRARHEM OCH CAMPING (SCB/Tillväxtverket) Urval svenskar och de 10 största nationaliteterna 2013 Förändring fr 2012 Sverige 210 164 + 1,2 % Tyskland 13 246 + 2,5 % Italien 5 002 + 5,6 % Storbritannien 3 278-9,7 % Frankrike 3 240 + 0,9 % Finland 3 218 + 9,3 % Polen 2 291 + 45,8 % Nederländerna 1 983 + 3,3 % Spanien 1 561 + 24,9 % Danmark 1 535-34,1 % Norge 1 256 + 3,0 % TOTALT UTLANDET 49 324-3,1 % TOTALT 259 488 + 0,3 % De svenska gästnätterna svarar för 81 % av samtliga gästnätter i 12 hotell, 13 vandrarhem och 5 campingplatser. 10 STÖRSTA UTLÄNDSKA NATIOALITETER (Hotell, vandrarhem och camping) Tyskland Italien Storbritannien Frankrike Finland Polen Nederländerna Spanien Danmark Norge 0 1500 3000 4500 6000 7500 9000 10500 12000 13500 15000 Källa: SCB/Tillväxtverket TOTALT ANTAL UTLÄNDSKA GÄSTNÄTTER (SCB/Tillväxtverket och TDB) 2013 Hotell, vandrarhem och camping (SCB) 49 324 Släkt/vänner (TDB) 80 074 Fritidshus (TDB) 9 720 TOTALT 139 118 Utländska övernattningar hos släkt/vänner och i utlandsägda fritidshus svarar för 64,5 % av samtliga utländska gästnätter. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 13

Utländska övernattningar hos släkt och vänner tas fram med ny metod fr.o.m. 2012 och är därför inte helt jämförbar med tidigare års resultat. Från 2012 sker intervjuer löpande hela året mot att det tidigare år gjorts intervjuer i början av varje år om besök de senaste 12 månaderna (TDB). Beräknad omsättning för utländska övernattningar i hotell, vandrarhem och camping som ingår inkvarteringsstatistiken från SCB samt i fritidshus och hos släkt/vänner är cirka 81 miljoner kronor eller 19 % i motsvarande andel av turismomsättningen. Samma utlägg och utläggsfördelning som för svenska övernattningar i berörda kategorier har nyttjats i beräkningarna. Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För utländska övernattningar hos släkt/vänner i Sverige, enligt TDB, avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Polen och Storbritannien. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien. FÖRDELNING AV ANTAL UTLÄNDSKA ÖVERNATTNINGAR 35% Hotell, vandrarhem och camping (SCB) 65% Släkt/vänner och fritidshus (TDB) TOTALT ANTAL ÖVERNATTNINGAR I hotell, vandrarhem och camping (SCB) samt fritidshus och släkt/vänner (TDB) Svenska 794 540 85 % Utländska 139 118 15 % TOTALT 933 658 I TDB finns data på varifrån i de svenska besökarna/övernattningarna kommer och detta kan anges dels för affärs- och dels fritidsgäst, samt uppdelat på övernattnings- respektive dagresa. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 14

REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB) Statistiken avser år 2012 och bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Omsättning över rikssnittet är i fet stil. Bransch Inrikes oms exkl moms milj kr Antal anställda Antal enheter Oms/ invånare Rikssnitt/ invånare Oms +/- rikssnitt milj kr Butiker, varuhus, stormarkn med brett sort. 1 519,5 541 34 29033 24447 240,0 Spec livsm butiker samt sprit o tobak 193,1 71 24 3689 4136 23,4 Bensin 710,7 105 16 13579 6847 352,3 Butiker för övriga hushållsvaror 1 223,5 634 162 23378 26211 148,3 Hotell 167 220 12 3190 3522 17,4 Vandrarhem, stugbyar m.m. 3 6 6 58 219 8,3 Campingplatser m.m. 1 165 Restauranger 530,2 584 96 10130 7844 119,6 Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc. Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Det behövs tre enheter för att statistik skall erhållas. Butiker, varuhus och stormarknader med brett sortiment innefattar oftast både livsmedel och andra varor vilket försvårar gränsdragningen mellan livsmedel och shopping. Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverksamhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.). RESURS för Resor och Turism i Norden AB 15

UTVECKLING TURISMEN I SÖDERMANLAND 2012 Turismen i Södermanland, inresande och regional, med angiven definition, hade en omsättning på drygt 1,8 miljarder kronor och gav sysselsättning för drygt 1 700 personer. Vid analys av turismen i Södermanland är det viktigt att skilja på den kommersiella delen av turismen med övriga delar. Den kommersiella turismen avser här boende i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping. Här har Södermanland haft en utveckling som låg över riksgenomsnittet 2005-2007 med en fortsatt positiv utveckling 2008. 2009 visade en stagnation för hotellen som bör bero på finanskrisen. 2010 och 2011 ökade det igen till en ny rekordnivå, men 2012 minskade åter affärsgäster, främst på hotell. Camping har styrts av sommarvädret, men resultatet fram till 2007 förmodas dock vara för högt beräknat. 700 ÖVERNATTNINGAR HOTELL, STUGOR, CAMPING (i 1000-tal) 600 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hotell Stugor,V-hem Camping Övriga delar av turismen avser övernattningar i enklare (billigare) boendeformer, där de viktigaste är övernattningar i eget fritidshus och hos släkt och vänner. Här finns också övernattningar i fritidsbåt, lånat eller hyrt fritidshus, camping utanför campingplats och andra boendeformer. För dessa boendeformer är det större förändringar mellan åren, mycket beroende på sommarvädret, men Södermanland följer i stort förändringarna i Sverige totalt. Resultatet visar bara omsättning av dem som hade Södermanland som mål för resan. Vid beräkning av den totala turismen i länet måste hänsyn främst tas till den stora verksamheten kopplat till Skavsta flygplats. Den omsättning som resenärerna bidrar till genom övernattningar i området finns medtaget i denna rapport, men inte resor till och från flygplatsen för övriga resenärer, utlägg på Skavsta och den andel av resan som tillfaller Skavsta för markpersonal, mm. I beräkningarna ingår endast dagresor som är längre än 10 mil enkel väg. Sörmland torde ha ett omfattande turistiskt dagresande för kortare resor med tanke på avstånden till Stockholm/Mälardalen. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 16

PRESENTATION AV RESURS RESURS för Resor och Turism i Norden AB är ett konsultföretag inom resor och turism, bildat 1987 som dotterbolag till dåvarande Sveriges Turistråd (ägt till vardera hälften av Staten och turistnäringen) och privatägt sedan 1992. RESURS är helt oberoende i förhållande till det offentliga, branschorganisationer och kommersiella aktörer. RESURS verkar uteslutande inom sektorn resor och turism. RESURS affärsområden är: Turistekonomiska effektberäkningar och statistik, bl.a. för Tillväxtverket och huvuddelen av Sveriges kommuner. Marknadsundersökningar för konferensmarknaden, affärsresor, varumärken och evenemang. Strategisk planering, destinationsutveckling, marknads- och produktkunskap, affärsanalyser (t.ex. bedömningar av hotelletablering eller utbyggnad, skapande av attraktioner, nöjesparker, museer) och produktutveckling. RESURS äger TuristEkonomiska Modellen (TEM ), en modell för beräkning av ekonomiska, sysselsättnings- och skattemässiga effekter av resor och turism, evenemang och investeringar. RESURS har utfört effektberäkningar av turismens betydelse för samhällsekonomin totalt och fördelat på branscher, sysselsättning och skatteeffekter för mer än 230 av Sveriges 290 kommuner. RESURS äger och driver Rese- och TuristDataBasen (TDB ). Vi intervjuar varje år 24 000 svenskar om deras affärs- och fritidsresor i Sverige och till utlandet. TDB har arbetat sedan 1989 och c:a 100 svenskar intervjuas dagligen, året runt, om sina resor. I TDB ställs frågor om antal resor, övernattningar, boendeform, färdsätt, syfte, bokningssätt, spenderade pengar och mycket annat. Totalt finns data om mer än 500 000 resor i TDB. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 17