Rapport U2014:16 ISSN 1103-4092 Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2013
FÖRORD Avfall Sverige ger varje år ut publikationen Svensk avfallshantering som presenterar avfallsstatistik över hushållsavfall på riksnivå samt för några behandlingsmetoder också på anläggningsnivå. Denna rapport är ett komplement med avfallsstatistik på längden och tvären från riksnivå ned till kommunnivå. Det handlar bland annat om mängder avfall, avfallsavgifter, kundnöjdhet, återvinning och övriga uppgifter om avfallshanteringen i kommunen. Uppgifterna på kommunnivå presenteras i en tabellbilaga samt i kartor. Länsstatistik presenteras i tabeller och diagram. Dessutom presenteras kommuner i rankinglistor (20-i-topp) gällande bästa avfallsverksamhet, miljö, kundnöjdhet och återvinningscentraler. De flesta uppgifterna har hämtats från Avfall Sveriges web-baserade statistiksystem Avfall Web. Sammanställningen är inte komplett eftersom alla kommuner inte matar in i Avfall Web, men förhoppningen är att denna rapport stimulerar till att öka inmatningen. Öppenhet och viljan att dela med sig av erfarenheter utgör grunden för Avfall Web. Vi vill med denna rapport sprida avfallsstatistiken till fler användare än de som har tillgång till Avfall Web. Sammanställningen har gjorts av Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige.
INNEHÅLL 1. Inledning 1 Mer om Avfall Web 1 Avfallsförebyggande 2 2. Avfallsmängder på riksnivå 4 3. Länsstatistik 6 3.1 Behandlad mängd hushållsavfall 6 3.2 Insamlad mängd hushållsavfall totalt 6 3.3 Insamlad mängd kärl- och säckavfall 7 3.4 Insamlad mängd grovavfall 9 3.5 Insamlad mängd farligt avfall 10 3.6 Insamlad mängd förpackningar och returpapper 11 3.7 Avfallsavgifter 12 4. Källsortering av matavfall 16 4.1 Etappmål för resurshushållning i livsmedelskedjan 16 4.2 Insamling och behandling av matavfall 17 4.3 System för matavfallsinsamling 17 4.4 Frivilligt eller obligatoriskt? 18 5. Kommunranking 20-i-topp 19 5.1 Bästa avfallsverksamhet sammanvägt index 19 5.2 Miljöindex 20 5.3 Kundnöjdhetsindex 22 5.4 ÅVC-index 23 Bilaga 1 Kommunstatistik i kartor 26 1. Avfallsavgifter en- och tvåfamiljshus 2. Kärl- och säckavfall 3. Materialåtervinning 4. Källsortering av matavfall Bilaga 2 Kommunstatistik i tabeller 30 Tabellbilaga 1 Övergripande uppgifter Tabellbilaga 2 Avfallsavgifter Tabellbilaga 3 Insamlade mängder hushållsavfall, exkl. slam Tabellbilaga 4 Återvinning Tabellbilaga 5 Matavfall Tabellbilaga 6 Insamling av kärl- och säckavfall Tabellbilaga 7 Återvinningscentraler (ÅVC) Tabellbilaga 8 Farligt avfall och el-avfall Tabellbilaga 9 Förpackningar och returpapper Tabellbilaga 10 Slam och annat flytande avfall Tabellbilaga 11 Kundundersökningar, övriga
1 INLEDNING Statistik är en viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av avfallsbranschen. Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web gör det möjligt att samla statistik om hushållsavfall på ett ställe. Det ger ett bra underlag i kontakter med media, politiker, myndigheter, kunder och andra intressenter. Avfall Web ger helt enkelt ordning och reda på avfallsstatistiken! Alla uppgifter på kommunnivå i denna rapport har hämtats från Avfall Web. Vi vill med denna rapport sprida avfallsstatistiken till fler användare utanför de egna leden. Det ger ökad användning av Avfall Web:s rapporter och verktyg och ger på sikt också bättre kvalitetsgranskning av inmatade uppgifter. Det kan helt enkelt få fler användare att upptäcka vilken guldgruva Avfall Web är. Avfall Web lanserades 2008, med rapportering av uppgifter för 2007. Inmatningen av statistik ökar stadigt. Inmatningen varierar dock beroende på område. För mängd kärl- och säckavfall har nästan nio av tio kommuner matat in värde. För andra områden är det betydligt färre. Allt fler kommuner upptäcker de verktyg och funktioner som finns i systemet samt möjligheterna till jämförelser och benchmarking. Det kan finnas felaktiga värden i denna rapport. Det är tredje gången denna typ av rapport sammanställs och publiceras. Flera kommuner har ännu inte som rutin att kvalitetsgranska sina uppgifter. Om uppgifterna ska användas för mer djupgående analyser eller andra ändamål bör kontakter tas direkt med berörda kommuner. Det finns också områden där tolkningen av vad som ska matas in skiljer sig åt mellan kommunerna. Ett sådant område är grovavfall där det är stora skillnader i kommunernas inmatade uppgifter, vilket leder till att mängden grovavfall per invånare uppvisar stor spridning. Det pågår arbete med att förtydliga definitioner, indatabeskrivningar och liknande. Mer om Avfall Web Avfall Web består av två delar en del för kommunspecifika uppgifter och en del för uppgifter om behandlingsanläggningar för hushållsavfall inklusive återvinningscentraler. I denna rapport har uppgifterna endast hämtats från kommundelen. Alla kommuner och avfallsanläggningar har tillgång till Avfall Web. På varje kommun och anläggning finns minst en person som är administratör och som har behörighet att lägga upp nya användare som registrator eller gäst. Kommunen/anläggningen ansvarar själv för inmatade uppgifter. I Avfall Web finns en registreringsdel där indata matas in på följande verksamhetsområden på kommundelen; Administration, Kunder, Farligt avfall, Insamling, Återvinning/behandling, Deponering, Plockanalys, Ekonomi, Slam och Medarbetare. På anläggningsdelen matas indata in för olika anläggningstyper som Förbränning, Rötning, Kompostering, Deponering och Återvinningscentraler. 1
Det finns också en rapportdel där indata och nyckeltal paketeras till olika användningsändamål och där även statistiska jämförelser kan ske. I den så kallade värderingsrapporten ges en sammanfattande bild över 21 utvalda nyckeltal som speglar avfallsverksamheten på ett bra och övergripande sätt. Dessa nyckeltal är värderade och indelade i olika färger från grönt till rött. En trendrapport visar kommunens utveckling inom olika områden. Här kan man också få fram median- och medelvärden för alla kommuner som matat in uppgifter i Avfall Web. Det finns också rapporter som visar underlag till årsredovisning och avfallsplan. Via en Sök & Hämta-funktion kan man söka på alla indata och nyckeltal utifrån kommun, län, samverkansgrupp eller via kommuninvånarantal. I anläggningsdelen sker sökning på anläggning och län. Mer information om Avfall Web finns i rapporten U2011:21. Avfall Web för din skull! En idébank till Avfall Web:s funktioner och möjligheter. På Avfall Sveriges hemsida under Statistik&Index/Avfall Web finns också populärversionen Kort om Avfall Web. Vi rekommenderar också att kommunerna deltar i Avfall Sveriges e-learningkurs om grunderna i Avfall Web för att öka kunskaperna om hur man matar in och hämtar ut statistik. Den web-baserade kursen finns tillgänglig via Avfall Sveriges hemsida, Kurs & Konferens. Avfallsförebyggande Att förebygga uppkomsten av avfall är det första steget i avfallstrappan. Därefter kommer återanvändning, materialåtervinning, inkl. biologisk återvinning, energiåtervinning och sist deponering. Svenska kommuner har tagit ett stort ansvar för att minska avfallet och mängden farliga ämnen i det avfall som uppstår. För Avfall Sverige är arbetet med förebyggande av avfall högt prioriterat. Under 2015-2016 kommer Avfall Sverige driva en kampanj där konceptet Miljönärvänlig lanseras. FÖREBYGGANDE ÅTERANVÄNDNING MATERIALÅTERVINNING ENERGIÅTERVINNING DEPONERING Avfall Sverige 2
Det är ett svårt område att mäta och sammanställa statistik på. Avfall Sverige har tagit fram indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering och verktyg för att följa upp utvecklingen och arbetet med Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall. Den så kallade förflyttningsindikatorn, F1, visar förflyttningen i avfallstrappan. Indikatorn beräknas utifrån verklig behandlad mängd på varje trappsteg och inte insamlad mängd. 1 Idag har avfallshanteringen nått ett positionsvärde på 43 av totalt möjliga 100. Om allt avfall deponeras är värdet 0 om allt avfall förebyggs är värdet 100. Sedan början av 1970-talet har det varit en stadig utveckling uppåt i trappan, men vi har ännu inte nått halvvägs. Arbete pågår att implementera delar av dessa indikatorer i Avfall Web. Figur 1 Position i avfallstrappan, förflyttningsindikator F1 50 40 30 20 10 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2014 1 Läs mer i Avfall Sveriges rapport 2014:01, http://www.avfallsverige.se/rapporter/rapporter-2014/u201401/ 3
2. AVFALLSMÄNGDER PÅ RIKSNIVÅ Den behandlade mängden hushållsavfall var 4,4 miljoner ton år 2013. Det motsvarar 461 kg per person, se tabell 1. Materialåtervinning, inklusive biologisk återvinning uppgick till 49 procent och 50 procent gick till energiåtervinning. Knappt en procent deponerades, se figur 2. Tabell 1 Behandlad mängd hushållsavfall 2013 Behandlingsmetod ton kg/inv Materialåtervinning 1 467 200 152,1 Biologisk återvinning 711 450 73,8 Energiåtervinning 2 235 930 231,8 Deponering 33 300 3,5 Totalt behandlad mängd 4 447 880 461,2 Avfall Sverige har sedan länge redovisat mängden behandlat hushållsavfall. Statistiken sammanställs utifrån uppgifter från våra behandlingsanläggningar samt avfall insamlat för materialåtervinning. 1975 behandlades 2,6 miljoner ton, vilket motsvarar 317 kg per person. 62 procent av hushållsavfallet deponerades. Energiåtervinning stod för 30 procent och materialåtervinning för 6 procent. Endast 2 procent behandlades biologiskt. Figur 2 Fördelning av behandlingsmetoder 1975 och 2013 1975 2013 6% 2% 1% 33% 62% 30% 50% 16% Materialåtervinning Biologisk återvinnning Energiåtervinning Deponering Figur 3 visar utvecklingen av mängden hushållsavfall från 1994 fram till 2013. Det framgår tydligt att vi rört oss uppåt i avfallshierarkin från deponering till materialåtervinning. 4
Figur 3 Behandlad mängd hushållsavfall 1994-2013 5 000 000 ton 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2013 Materialåtervinning Biologisk återvinnning Energiåtervinning Deponering 5
3. LÄNSSTATISTIK 3.1 Behandlad mängd hushållsavfall Figur 4 visar behandlad mängd hushållsavfall per län 2013 för behandlingsmetoderna energiåtervinning, biologisk återvinning samt deponering. Avfallsmängden redovisas för det län som har behandlat avfallet, det vill säga i det län där anläggningarna är placerade. Det säger inget om var avfallet uppkommit. Biologisk återvinning avser komposterings- samrötnings- och gårdsanläggningar samt rötat matavfall vid reningsverk. Det finns också en relativt stor mängd komposterat avfall, främst trädgårdsavfall, som inte specificerats på län. Avfall Sverige har inga uppgifter över anläggningar för materialåtervinning. Därför saknas materialåtervinning i diagrammet. Materialåtervinningen, exklusive biologisk återvinning står för en tredjedel av de totala avfallsmängderna i riket. Figur 4 Behandlad mängd hushållsavfall per län 2013, ton 500 000 ton 400 000 300 000 200 000 100 000 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Övriga anläggningar, ej specificerade på län Rötat vid reningsverk Kompostering Samrötning Energiåtervinning Deponering 3.2 Insamlad mängd hushållsavfall totalt Figur 5 visar totala insamlade mängder hushållsavfall, exklusive slam och annat flytande avfall. Den totala mängden består av kärl- och säckavfall (inklusive separat insamlat matavfall), grovavfall, förpackningar och returpapper samt farligt avfall och el-avfall (inkl. batterier). Skåne, Kalmar och Kronobergs län toppar med 584, 562 respektive 549 kg per person. Lägst ligger Östergötland, Örebro och Gotland. 6
Figur 5 Insamlad mängd hushållsavfall per län 2013 700 kg/pers 600 500 400 300 200 100 0 Skåne Kalmar Kronoberg Västmanland Halland Gävleborg Blekinge Värmland Dalarna Västerbotten Norrbotten Södermanland Västra Götaland Jämtland Stockholm Uppsala Jönköping Västernorrland Gotland Örebro Östergötland Elavfall inkl batterier Farligt avfall Förpackningar och tidningar Grovavfall Kärl- och säckavfall 3.3 Insamlad mängd kärl- och säckavfall I figur 6 visas insamlade mängder kärl- och säckavfall per län. Kärl- och säckavfall är det avfall som normalt uppstår i hushållet och som läggs i ett kärl eller i en säck, som samlas upp i containrar, i underjordsbehållare eller i sopsugssystem. Även så kallat jämförligt hushållsavfall från verksamheter som samlas in på ovanstående sätt räknas som kärl- och säckavfall. I begreppet kärl- och säckavfall ingår både brännbart avfall och matavfall (även det separat insamlade). Hemkomposterat matavfall räknas inte in i mängden eftersom det inte samlas in av kommunen. Kalmar och Halland ligger i topp med omkring 277 respektive 252 kg kärl- och säckavfall per invånare. Gotland ligger lägst med 163 kg per invånare. Gotland har många hushåll med hemkompostering, vilket bidrar till små mängder kärl-och säckavfall. Totalt i Sverige samlades det in 2,2 miljoner ton kärl- och säckavfall, vilket ger 229 kg per invånare i snitt. Tillförlitligheten på inmatade uppgifter är god. 89 procent av kommunerna har matat in uppgifter om kärl- och säckavfall. Det motsvarar 97 procent av Sveriges invånare. 7
Figur 6 Insamlad mängd kärl- och säckavfall per län 2013 300 kg/person 250 200 150 100 50 Kalmar Halland Kronoberg Stockholm Skåne Gävleborg Jämtland Örebro Södermanland Värmland Västra Götaland Uppsala Västmanland Östergötland Västerbotten Jönköping Blekinge Norrbotten Västernorrland Dalarna Gotland Anm: För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. För mer förklaring se tabellbilaga 1. I Kalmar som ligger högst har åtta av nio organisationer matat in uppgift. Dessa motsvarar 89 procent av invånarna i länet. KSRR, bestående av fyra kommuner, räknas som en organisation eftersom de matar in samlat för kommunförbundet. I Halland har alla kommuner matat in. Insamlingen av kärl- och säckavfall sker antingen i egen regi eller genom att anlita entreprenör (privat eller offentlig). 71 procent av kommunerna anlitar entreprenör för allt kärl- och säckavfall, 22 procent kör enbart i egen regi och sju procent kör både i egen regi och anlitar entreprenör. I tabellbilaga 2, tabell 1 finns uppgifter om egen regi eller entreprenör för respektive kommun. För blandat brännbart avfall från en- och tvåfamiljshus sker insamlingen vanligen i ett 190-liters kärl som hämtas varannan vecka. Flera kommuner tillämpar också behovsanpassad insamling, vilket innebär att kunden ställer ut sitt kärl när denne vill ha det tömt. För insamling av källsorterat matavfall används vanligen två separata kärl, ett för matavfall och ett för restavfall, läs mer i kapitel 4. 8
3.4 Insamlad mängd grovavfall Totalt uppgick mängden grovavfall till 1,78 miljoner ton 2013, vilket motsvarar 185 kg per person. Grovavfall är sådant avfall som är för skrymmande eller på andra sätt olämpligt att samla in i kärl eller säck. Grovavfall består bland annat av kasserade möbler, cyklar, gamla leksaker, avfall från renovering, metallskrot etc. Men även trädgårdsavfall ingår i begreppet grovavfall. Det är stora skillnader i mängden grovavfall per invånare i de olika kommunerna vilket gör att det också blir relativt stora skillnader på länsnivå. Det kan finnas systematiska inmatningsfel som beror på olika tolkningar av vad som ingår samt svårigheter att särskilja mängder från företag. Det krävs en ordentlig genomgång och samsyn kring vad som är grovavfall från hushåll, så att kommunerna hanterar frågan på ett mer likartat sätt. Mängderna är högst i Skåne och Västmanland med 249 resp. 236 kg per invånare och lägst i Örebro och Gotland med 122 resp. 133 kg per invånare, se figur 7. Figur 7 Insamlad mängd grovavfall per län 2013 300 kg/person 250 200 150 100 50 Skåne Västmanland Kronoberg Blekinge Dalarna Värmland Norrbotten Gävleborg Västerbotten Jönköping Västra Götaland Halland Kalmar Södermanland Uppsala Stockholm Västernorrland Jämtland Östergötland Gotland Örebro Anm: För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. För mer förklaring se tabellbilaga 1. Insamlingen av grovavfall sker huvudsakligen via kommunernas bemannade återvinningscentraler. En mindre del av grovavfallet samlas in vid fastigheterna - via grovsoprum, budningar, kampanjer eller andra typer av fastighetsnära hämtningar. 9
3.5 Insamlad mängd farligt avfall 2013 samlades 72 240 ton farligt avfall in från hushållen. Det blir i genomsnitt 7,5 kg per person. 44 000 ton utgörs av impregnerat virke och 5 300 ton av asbest. I övrigt ingår småkemikalier, vattenoch lösningsmedelsbaserad färg och oljehaltigt farligt avfall. Elavfall och batterier ingår inte i dessa uppgifter. 88 procent av kommunerna har matat in uppgifter om farligt avfall, vilket motsvarar 95 procent av befolkningen. I figur 8 visas mängden farligt avfall per län. Mest farligt avfall samlas in i Hallands län med 13 kg per invånare följt av Gävleborgs län med 10,3 kg. Västerbotten ligger lägst med 4,5 kg. Figur 8 Insamlad mängd farligt avfall per län 2013 14 kg/person 12 10 8 6 4 2 Halland Gävleborg Västmanland Kalmar Jönköping Värmland Dalarna Västra Götaland Jämtland Östergötland Södermanland Kronoberg Norrbotten Västernorrland Örebro Gotland Blekinge Uppsala Stockholm Skåne Västerbotten Anm: För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. För mer förklaring se tabellbilaga 1. Insamlingen av farligt avfall sker huvudsakligen via kommunernas bemannade återvinningscentraler. Det förekommer också insamling från miljöstationer och fastighetsnära insamlingar. 10
3.6 Insamlad mängd förpackningar och returpapper Totalt uppgick mängden insamlat förpackningsmaterial och returpapper från hushåll ämnat för materialåtervinning till knappt 720 600 ton under 2013. Förpackningar och tidningar från hushåll samlas huvudsakligen in via producenternas obemannade återvinningsstationer. Insamling kan även finnas vid kommunernas bemannade återvinningscentraler. I flera kommuner finns fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Uppgifterna som visas i figur 9 bygger på data från Förpacknings- och tidningsinsamlingen kompletterad med data från kommunernas fastighetsnära insamling och som har matats in i Avfall Web. Gotland ligger högst med 136 kg per invånare. Många turister och företag med jämförligt förpackningsavfall kan vara en förklaring till de höga insamlingssiffrorna. Nu ska man ha i åtanke att Gotlands län endast består av en kommun. Övriga län består av flera kommuner och det är medelvärden av dessa kommuner som visas i figur 9. Det finns andra kommuner med höga värden, men de döljs i medelvärden för länet. Högst bland övriga län ligger Blekinge och Kalmar med 91 resp. 86 kg per invånare, där framför allt Sölvesborg och Karlshamn respektive Borgholm bidrar med höga insamlingsnivåer. Lägst ligger Jönköpings och Stockholms län med 61-63 kg per invånare. 11
Figur 9 Insamlad mängd förpackningar och returpapper per län 2013 150 kg/person 120 90 60 30 Gotland Blekinge Kalmar Jämtland Skåne Västernorrland Västerbotten Halland Värmland Norrbotten Uppsala Gävleborg Södermanland Dalarna Kronoberg Västra Götaland Örebro Östergötland Västmanland Stockholm Jönköping Anm: Källa Avfall Web och FTI För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. För mer förklaring se tabellbilaga. 3.7 Avfallsavgifter Ett svenskt villahushåll betalade i genomsnitt 2 032 kr inkl moms i avfallsavgift 2013. Avgiften avser kostnaden för ett år. Det blir i snitt 5,60 kr per dag eller 169 kr per månad. Avgiften för hushåll i flerbostadshus var i medeltal 1 303 kr per lägenhet. Denna avgift betalas som regel av fastighetsägaren och inte av den enskilde lägenhetsinnehavaren eftersom den oftast är inbakad i hyran. För fritidshus är den genomsnittliga avgiften 1 165 kr. Det är vanligt att taxan delas in grundavgift och rörlig avgift, exempelvis hämtnings- och behandlingsavgift. Grundavgiften utgör i genomsnitt cirka 40 procent av avfallstaxan i villa, 852 kr inkl. moms. Ett lägenhetshushåll i flerbostadshus betalar i genomsnitt 537 kr och ett fritidshus 564 kr i grundavgift. I tabellbilagan framgår vilka kommuner som tillämpar grundavgift. 12
Taxan för hämtning av hushållsavfall är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på kärlets storlek och hämtningsintervall. För att styra över mer avfall till återvinning kan olika typer av miljöstyrande taxa användas, till exempel viktbaserad avgift eller differentierade avgifter för att stimulera utsortering av matavfall. 29 kommuner tillämpade vikttaxa 2013. Avgiften varierar mellan 1,00-3,93 kr per kg för brännbart avfall och mellan 0-2,55 kr för matavfall, kombinerat med olika former av kärlavgifter och fast grundavgift. I figurerna 10-12 visas genomsnittliga avfallsavgifter på länsnivå. Gotland har högst avgift för villa med 2 569 kr per år följt av Västmanland med 2 556 kr och Skåne med 2 239 kr. Lägst avgift har Jämtland med 1 564 kr. Man ska dock ha i åtanke att det finns många förklaringar till varför avgifterna skiljer sig åt. Bland annat beror det på vad som ingår i ordinarie avgift. I vissa kommuner ingår till exempel hämtning av grovavfall och farligt avfall vid fastighet medan det i andra kommuner är en tjänst man får betala extra för. Kommunerna kan ha olika miljöambitioner som gjort att vissa kommuner kommit längre i utsortering av matavfall. Geografiska skillnader och befolkningstäthet påverkar också avgifternas storlek. Figur 10 Vanligaste avfallsavgift i villa 2013 3 000 Kr inkl moms per år 2 500 2 000 1 500 1 000 Gotland Västmanland Skåne Uppsala Blekinge Dalarna Värmland Norrbotten Västra Götaland Södermanland Kalmar Västerbotten Östergötland Örebro Stockholm Jönköping Kronoberg Gävleborg Halland Västernorrland Jämtland Rörlig avgift Grundavgift 500 13
När det gäller flerbostadshus ligger istället Västerbotten topp med 1 607 kr i avgift per lägenhet i medan Gävleborg har lägst avgifter med strax över 1 000 kr per lägenhet. Befolkningsstrukturen och fördelningen av avgifter mellan villa- och flerbostadshus med mera är några av förklaringarna till skillnaderna. Figur 11 Vanligaste avfallsavgift per lägenhet i flerbostadshus 2013 Kr inkl moms per år 2 000 1 500 1 000 500 Västerbotten Västmanland Uppsala Gotland Värmland Jämtland Dalarna Norrbotten Södermanland Västra Götaland Kalmar Halland Örebro Skåne Kronoberg Jönköping Blekinge Östergötland Västernorrland Stockholm Gävleborg Rörlig avgift Grundavgift Norrlandslänen - Jämtland, Norrbotten, Västernorrland, Västerbotten och Gävleborg - ligger förhållandevis lågt för fritidshusens avfallsavgifter. Högst ligger Skåne, Blekinge och Södermanland. 14
Figur 12 Vanligaste avfallsavgift för fritidshus 2013 2 000 Kr inkl moms per år 1 500 1 000 500 Skåne Blekinge Södermanland Stockholm Västmanland Dalarna Halland Västra Götaland Uppsala Östergötland Gotland Kalmar Kronoberg Värmland Jönköping Örebro Västerbotten Gävleborg Norrbotten Västernorrland Jämtland Rörlig avgift Grundavgift 88 procent av kommunerna har registrerat uppgift om villaavgift. Avgift för fritidshus har angetts av 81 procent av kommunerna. Kommunerna har svårare att få fram uppgifter vanligaste avgift i lägenhet eftersom det är fastighetsägaren som står för abonnemanget och antalet hushåll varierar. 68 procent av kommunerna har lagt in uppgift om avgift för lägenhetshushåll. 15
4. KÄLLSORTERING AV MATAVFALL 4.1 Etappmål för resurshushållning i livsmedelskedjan Regeringen beslutade i april 2012 om nya etappmål. Ett av dem rör resurshushållning i livsmedelskedjan och lyder: insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara senast 2018. Naturvårdsverket ansvarar för uppföljning av målet. Uppföljningen visar att omkring 31 procent av det uppkomna matavfallet från konsumtionsledet (hushåll, storkök, butiker och restauranger) rötas och komposteras år 2013 så att näringsämnen tas tillvara, att jämföra med målet på 50 procent. Motsvarande andel som rötas (där energin tas till vara) och där återföring av näringsämnen sker uppgår till 21 procent år 2013, att jämföra med målet på 40 procent. I figur 13 visas uppföljningen av etappmålet. Figur 13 Uppföljning av etappmål för resurshushållning i livsmedelskedjan 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 Rötning och kompostering Mål 2018 Källa: SMED Rapport nr 155 2014, Uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Det tidigare nationella miljömålet löd Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling 16
4.2 Insamling och behandling av matavfall Insamling och behandling av källsorterat matavfall ökade med 16 procent 2013 jämfört med 2012. År 2013 behandlades 370 070 ton matavfall vid komposterings- eller rötningsanläggningar. Rötning utgör 83 procent av behandlingen och kompostering resterande 17 procent. Främst rötas matavfallet vid så kallade samrötningsanläggningar. En del rötas vid kommunala avloppsreningsverk (gäller framförallt matavfall insamlat i tank). Knappt 49 000 ton hemkomposterades, se tabell 2. Tabell 2 Biologisk behandling av matavfall Biologisk behandling av matavfall (ton) 2010 2011 2012 2013 Matavfall till samrötningsanläggning 103 580 132 380 185 540 225 320 Matavfall till central kompostanläggning 101 720 77 520 73 370 63 030 Matavfall som rötas vid reningsverk 45 000 68 000 59 310 79 320 Matavfall som rötas vid gårdsanläggninhg - - - 2 400 Matavfall som hemkomposteras 58 800 51 500 51 800 48 700 Totalt 309 100 329 400 370 020 418 770 Ungefär 184 av landets kommuner (64 procent) samlar in källsorterat matavfall. Ett tiotal av kommunerna har endast insamling från storkök och restauranger. 4.3 System för matavfallsinsamling I 117 av totalt 164 kommuner (71 %) som matat in uppgift i Avfall Web är separata kärl för insamling av källsorterat matavfall det vanligaste systemet för villorna, se tabell 3. Då används ett kärl för matavfall och ett kärl för utsorterat brännbart avfall, ofta kallat restavfall. Även fyrfackskärl och olikfärgade påsar förekommer för villahushållen. Fyrfackskärlen består oftast två stora kärl med fyra sektioner i varje där även förpackningar och tidningar samlas in. I 19 kommuner, motsvarande 12 procent av kommunerna är fyrfacks-systemet vanligast. Insamlingssystem med optisk sortering av olikfärgade påsar som läggs i samma kärl är vanligast i 15 kommuner, 9 procent. Separata kärl dominerar inom såväl flerbostadshusen, som för storkök och restauranger. Matavfallskvarn till tank är det vanligaste systemet endast för tre procent av kommunerna. Men det är ett system som förekommer i flera kommuner för storkök och restauranger med stora mängder matavfall, även om det inte är det vanligaste. Det ger ofta bättre arbetsmiljö att hantera det tunga matavfallet i tank än att hämta i kärl. Tabell 3 System för insamling av utsorterat matavfall, antal kommuner Andel Villor Flerbostadshus Storkök/restauranger Separata kärl 117 112 125 Fyrfackskärl 19-5 Olikfärgade påsar 15 10 - Delade kärl 7 1 - Kvarn till avlopp 2-2 Kvarn till tank - - 4 Annat system 4 2 1 164 125 137 Anm: Om kommunen tillämpar flera olika system inom en kundkategori (villa, flerbostadshus, storkök/restauranger) ska de ange det som är vanligast, det vill säga det som flest hushåll eller verksamheter har. Uppgifterna baseras på vad kommunerna matat in i Avfall Web. 17
4.4 Frivilligt eller obligatoriskt? I 57 procent av kommunerna med separat matavfallsinsamling (av de 162 kommuner som matat in uppgift) är det frivilligt att ansluta sig till matavfallsinsamling. I övriga 43 procent av kommunerna är det obligatoriskt. Med obligatorisk menas att alla i kommunen, utom de med godkänd dispens, ska källsortera sitt matavfall via det system som kommunen valt. Kommuner med optisk sortering har oftast det som enda system för hushållen. Verksamheter kan ha en kombination av system. Kommuner med frivillig källsortering tillämpar ofta någon form av miljöstyrande taxa, som gör det billigare att välja abonnemang med källsortering än att lämna allt som ett blandat avfall. 18
5. KOMMUNRANKING 20-I-TOPP I detta kapitel visas rankning av kommuner inom olika områden som kundnöjdhet, miljö, och ÅVC samt bästa avfallsverksamhet totalt sett. 5.1 Bästa avfallsverksamhet sammanvägt index Fjolårets tvåa Trollhättan är bäst i Sverige på avfallshantering om man ser till det sammanvägda indexet bästa avfallsverksamhet 2013. Här har vi vägt samman nyckeltal som speglar avfallsverksamheten på ett bra och övergripande sätt; kundnöjdhet, återvinning av material och matavfall, avfallsmängd, avfallstaxa, kostnader och andel förpackningar och tidningar i hushållsavfallet. Trollhättan vann med 91,9 poäng (100 är max). Trollhättan har mycket nöjda kunder, hög matavfallsoch materialåtervinning och relativt små avfallsmängder. Samtidigt lyckas de hålla nere kostnaderna för avfallshanteringen. Ett område som kan bli bättre är att få ner andelen förpackningar och tidningar i kärl- och säckavfallet. På andra plats kom fjolårets vinnare Falun med 87,9 poäng och på tredje plats Ulricehamn med 87,2 poäng. Figur 14 Bästa avfallsverksamhet 2013 sammanvägt index % 100 80 91,9 87,9 87,2 87,0 86,1 85,6 85,6 85,6 85,5 84,6 83,8 83,7 83,7 83,4 82,9 82,8 82,6 82,6 82,4 82,4 60 40 20 1. Trollhättan 2. Falun 3. Ulricehamn 4. Härryda 5. Kungsbacka 6. Vetlanda 6. Svenljunga 6. Karlstad 9. Uddevalla 10. Karlskrona 11. Smedjebacken 12. Alingsås 12. Lomma 14. Borlänge 15. Jönköping 16. Hässleholm 17. Tomelilla 17. Umeå 19. Lerum 19. Ludvika 19
Detta har vi mätt: 1. Nöjdhet avfallshantering en- och tvåfamiljshus (andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda, %) 2. Nöjdhet avfallshantering lägenhet (andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda, %) 3. Nöjdhet besök återvinningscentral (andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda, %) 4. Vanligaste avgift en- och tvåfamiljshus (kr/år) 5. Vanligaste avgift lägenhet i flerbostadshus (kr/år) 6. Total årskostnad (kg/person) 7. Mängd insamlat kärl- och säckavfall (kg/person) 8. Andel förpacknings- och tidningsmaterial i kärl- och säckavfall (% utifrån plockanalys) 9. Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling 10. Andel matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling Minst 7 av 10 värden krävs för att vara med i sammanställningen. Max 100 p per nyckeltal. De nyckeltal som klarar gränsen för grönt i värderingsrapporten får värdet 100. Övriga kommuner får värde i förhållande till värdet för grönt. Det totala resultatet för respektive kommun visar medelvärde av nyckeltal med värden. Totalt hade 115 kommuner (42 procent) matat in uppgift på minst 7 av 10 nyckeltal så att de kunde ingå i sammanställningen. Här visas de 20 kommuner med högst värde. 5.2 Miljöindex Trollhättan hamnar högst på topp-listan även när det gäller miljö inom avfallshanteringen. De toppar med 97,5 poäng före Bjuv på 96,7 poäng. På tredje plats hamnar Lund med 92,7 poäng. I miljöindex ingår uppgift om miljövänliga drivmedel, hushållsavfall till materialåtervinning, matavfall till biologisk behandling samt mängd avfall till deponi. Det krävs uppgift på alla parametrar för att ingå i underlaget. Hälften av kommunerna på topplistan är från Skåne. Här har man kommit långt med matavfallsinsamling. Flera av kommunerna har också fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, vilket bidrar till högre materialåtervinning. 20
Figur 15 Bästa miljökommuner 2013 - miljöindex % 100 80 97,5 96,7 92,7 92,6 92,6 90,6 89,3 87,6 86,9 86,7 85,7 82,9 81,7 76,2 75,6 75,0 74,4 72,9 72,8 72,5 60 40 20 1. Trollhättan 2. Bjuv 3. Lund 4. Helsingborg 5. Trosa 6. Nässjö 7. Borås 8. Örebro 9. Lomma 10. Kristianstad 11. Växjö 12. Eskilstuna 13. Svedala 14. Simrishamn 15. Linköping 16. Hässleholm 17. Sundbyberg 18. Tomelilla 19. Skellefteå 20. Klippan Detta har vi mätt: 1. Andel miljövänliga drivmedel för insamling av kärl- och säckavfall,. Som miljövänliga drivmedel räknas bland annat etanol, biogas och RME/Tallolja. 2. Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling 3. Andel matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling 4. Mängd deponirest (kg/pers), mängd hushållsavfall som går till deponering. Det krävs uppgift på alla parametrar för att ingå i underlaget. Många kommuner hade inte lagt in uppgift om drivmedel. För de som inte lagt in uppgift har vi antagit att de inte kör på miljövänligt alternativ och gett dem värdet 0. På så sätt får vi 192 organisationer, motsvarande 206 kommuner, med i underlaget (jämfört med 82). Max 100 p per nyckeltal. I figuren visas de 20 bästa. 21
5.3 Kundnöjdhetsindex Alvesta, Kristinehamn och Ulricehamn har Sveriges nöjdaste avfallskunder om man väger samman resultat från kundenkäter. De har alla drygt 86 poäng. Många kommuner mäter regelbundet vad kunderna tycker om avfallshanteringen. Det handlar bland annat om hämtning av kärl- och säckavfall, besök på respektive tillgänglighet till återvinningscentral samt förtroende för och information om kommunens återvinning. Det är önskvärt att de kommuner som gör enkäter använder samma frågor i möjligaste mån. Det ger ökad jämförbarhet och underlag för benchmarking. I Avfall Web finns förslag på frågor att ställa vid kundundersökningar. Frågorna har arbetats fram av och förankrats i kommuner. 90 procent av kunderna i Alvesta är nöjda med hur insamlingen av kärl- och säckavfall fungerar. Invånarna är även nöjda med besöket vid återvinningscentral (94 procent) samt tillgängligheten (86 procent). Figur 16 Bästa kommun 2013 när kunden får tycka till % 100 80 86,3 86,1 86,0 85,9 85,6 85,5 85,4 85,1 84,6 84,4 83,6 83,3 83,0 82,8 82,8 82,3 82,3 82,1 82,0 81,9 60 40 20 1. Alvesta 2. Kristinehamn 3. Ulricehamn 4. Borlänge 5. Ljusdal 6. Söderhamn 7. Ovanåker 8. Lysekil 9. Jönköping 10. Bollnäs 11. Sollefteå 12. Karlstad 13. Stockholm 14. Falkenberg 15. Falun 16. Vingåker 17. Mölndal 18. Timrå 19. Kristianstad 20. Ludvika 22
Detta har vi mätt: 1-3. Nöjdhet avfallshantering i en- och två familjshus, lägenhet respektive fritidshus - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur kommunens system för avfallshantering som helhet fungerar. 4. Kommunen som leverantör av tjänster för avfallshantering i en- och tvåfamiljshus - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med kommunen som leverantör av tjänster om de väger samman faktorer som tillgänglighet, bemötande kundtjänst, information om källsortering fakturornas utformning etc. 5. Hämtning av kärl- och säckavfall - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hämtningen av kärl- och säckavfall 6. Besök ÅVC - Andel av kunder som besökt ÅVC som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur ett besök vid ÅVC fungerar. 7. Tillgänglighet ÅVC - Andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till ÅVC. Med tillgänglighet avses främst öppettider och närhet. 8. Förtroende återvinning - Andel kunder som har förtroende för att insamlat avfall återvinns på ett riktigt sätt. 9. Information om återvinning - Andel kunder som är ganska eller mycket nöjda med den information som man får om hur man ska sortera hushållets avfall. Drygt en tredjedel av kommunerna har matat in uppgifter från kundenkäter i Avfall Web. Det gör att det kan finnas kommuner som har högre betyg från kundenkäter som inte är med i vår sammanställning. För att få vara med och tävla i kategorin kundnöjdhetsindex krävs minst 7 av 9 värden. 56 kommuner hade matat in så mänga enkätvärden att det kunde vara med i jämförelsen. I figuren visas de 20 bästa. 5.4 ÅVC-index Alvesta kommun hamnar högst även i vårt ÅVC-index 76,3 poäng. På andra plats finner vi Malmö stad med 69,8 poäng följt av Kungälv på 68,4 poäng. I ÅVC-index ingår frågor om kundnöjdhet, tillgänglighet och öppettider samt ÅVC-kostnader. Alvesta har fyra återvinningscentraler i kommunen vilket ger 2,1 ÅVC per 10 000 invånare. Medel i Sverige ligger på 1 ÅVC per 10 000 invånare. Totalt är tillgängligheten 17,5 minuter per person. Den största ÅVC:n är öppen 45 timmar i veckan, varav 15 timmar på kvällar och helger. Kunderna är som regel nöjda eller mycket nöjda med besöket vid ÅVC, men något mindre nöjda med tillgängligheten. De större städerna/kommunerna har oftast mer öppet än de mindre. De mindre kommunerna kan å andra sidan ofta ha fler öppettimmar per person. Som exempel har Högsby öppet 23 minuter per invånare på sina tre återvinningscentraler jämfört med Stockholm, Göteborg och Malmö som har öppet drygt 1 minut per invånare. ÅVC-kostnaderna bland kommunerna som är med i sammanställningen varierar från 50 kr till 500 kr per invånare. Två tredjedelar av kommunerna har fyllt i uppgift om kostnader. 23
Figur 17 ÅVC-index 2013 % 100 80 60 76,3 69,8 68,4 67,3 67,2 67,1 66,9 66,5 65,6 65,2 64,3 64,2 63,9 63,4 63,3 63,2 63,2 63,0 62,7 61,7 40 20 1. Alvesta 2. Malmö 3. Kungälv 4. Göteborg 5.Västra Mälardalens kf 6. Ystad 7. Högsby 8. Trollhättan 9. Kungsbacka 10. Lund 11. Mölndal 12. Norrtälje 13. Gullspång 14. Sundbyberg 15. Falun 16. Ulricehamn 17. Stockholm 18. Eskilstuna 19. Kristianstad 20. Lysekil Detta har vi mätt: 1. Besök ÅVC - Andel av kunder som besökt ÅVC som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur ett besök vid ÅVC fungerar 2. Tillgänglighet ÅVC - Andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till ÅVC. Med tillgänglighet avses främst öppettider och närhet 3. Tillgänglighet till kommunens största ÅVC på kvällar och helger (tim/vecka) 4. Total tillgänglighet kommunens samtliga ÅVC (minuter per person) 5. Kostnad för ÅVC (kr/person) Minst fyra av fem värden, varav båda kundnöjdhetsfrågorna, krävs för att vara med i sammanställningen. 75 kommuner/organisationer (27 procent) uppfyllde kriterierna. 24
25
BILAGA 1 - KOMMUNSTATISTIK I KARTOR I Avfall Web finns en rapport, så kallad värderingsrapport, med 21 utvalda nyckeltal som visar kommunens avfallshantering i stort inom områdena kunder, ekonomi, insamling, återvinning och deponering. Det är en sammanfattande rapport med värderingsgränser som illustreras med fyra färger där grönt står för mycket bra, gult står för bra, orange för mindre bra och rött står för dåligt. Kartorna 1-3 visar nyckeltal som finns i värderingsrapporten. Underlaget till karta 4 finns inte i värderingsrapporten. 1. Avfallsavgifter i en- och tvåfamiljshus Kartan visar avgiften för det vanligaste abonnemanget i en- och tvåfamiljshus per år, kr inkl moms. Intervallen är satta så att 10 procent av kommunerna med lägst avgift hamnar på grönt och 10 procent med högst avgift hamnar på rött. Däremellan fördelas 40 procent av de bra på gult och 40 procent av de mindre bra på orange. Göteborgsregionen Stockholms län Västra Skåne < 1 400 kr 1 400-1 949 kr 1 950-2 550 kr > 2 550 kr Värde saknas 26
2. Kärl- och säckavfall Kartan visar mängd kärl- och säckavfall per invånare (justerat invånarantal). I begreppet kärl- och säckavfall ingår såväl brännbart avfall som matavfall som samlas in av kommunen. Även liknande avfall som samlas in via andra insamlingssystem, t.ex. container, tank, sopsug och underjordiska behållare, räknas in i begreppet. Uppgifterna avser kärl- och säckavfall från hushåll samt därmed jämförligt avfall från andra verksamheter som restauranger, butiker och institutioner. Intervallen är satta så att 10 procent av kommunerna med minst mängd hamnar på grönt och 10 procent med högst mängd avfall hamnar på rött. Däremellan fördelas 40 procent av de bra på gult och 40 procent av de mindre bra på orange. Göteborgsregionen Stockholms län Västra Skåne < 170 kg 170-209 kg 210-270 kg > 270 kg Värde saknas
3. Materialåtervinning Kartan visar andel hushållsavfall till materialåtervinning inklusive biologisk återvinning. I mängden till materialåtervinning ingår material under producentansvar; tidningar, förpackningar av glas, metall, papper och plast, elektriskt och elektroniskt avfall samt batterier. Dessutom ingår metallskrot, wellpapp samt utsorterat gips, planglas, kommunplast och övrigt återvinningsbart material insamlat via återvinningscentraler samt fastighetsnära. Även biologisk behandling ingår trädgårdsavfall till central kompostering, matavfall till central biologisk behandling samt hemkompostering och matavfall till kvarnar. Intervallen är satta utifrån det tidigare nationella miljömålet senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Göteborgsregionen Stockholms län Västra Skåne > 60 % 50-60 % 30-50 % < 30 % Värde saknas 28
4. Källsortering av matavfall Kartan visar andel hushåll med källsortering av matavfall. Här avses hemkompostering, matavfallskvarn till avloppsnät och insamling av kommunen till central behandlingsanläggning. Göteborgsregionen Stockholms län Västra Skåne > 80 % 50-80 % 10-50 % < 10 % Värde saknas 29
BILAGA 2 KOMMUNSTATISTIK I TABELLER I följande bilaga redovisas statistikuppgifter på kommunnivå i elva tabeller. Alla uppgifterna har hämtats från Avfall Sveriges statistiksystem Avfall Web. Personal i kommunerna har själva matat in uppgifterna i Avfall Web och ansvarar för innehållet. Viss granskning har gjorts av Avfall Sverige och uppgifterna har rättats eller raderats om det varit uppenbara felaktigheter. Allmän förklaring: Uppgifterna inom parentes i förklaringarna nedan är en hänvisning till indatakod i Avfall Web alternativt från vilken kategori nyckeltalet är hämtat. Kod A1 visar att det är fliken för Administrativa uppgifter, kod 1. Kod Å20 visar att det är fliken för Återvinning, kod 20. ET står angivet i vissa kolumner. ET står för Ej Tillämpbart och ska användas om kommunen inte har eller inte utför en viss verksamhet som systemet efterfrågar. Det används till exempel om kommunen inte tillämpar grundavgift i sin avfallstaxa. DS används för Data Saknas, om kommunen vet att det ska vara en uppgift men data saknas för detta. Om kommunen inte matat in någon uppgift blir det ett streck (-) i kolumnen. Medelvärden för län presenteras i sammanställningen enbart där fler än hälften av kommunerna har lagt in värden. Medelvärden för mängder beräknas som om länet var en kommun. Det innebär att man tar totala mängden avfall i länet och dividerar med totala invånarantalet (justerat) för de kommuner som matat in data. Alla nyckeltal som beräknas per invånare utgår från ett justerat invånarantal som innebär att hänsyn har tagits till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling, se förklaring till tabell 1. Några kommuner, som ingår i kommunalförbund, gemensam nämnd eller gemensamt bolag, rapporterar inte in uppgifter för respektive kommun i Avfall Web, utan gör det samlat för förbundet eller bolaget. Nedan framgår vilka dessa är: AÖS Avfallshantering Östra Skaraborg är ett kommunalförbund som består av Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda kommuner. Skövde har insamling i egen regi, övriga har entreprenör. Gästrike Återvinnare är ett kommunalförbund som består av Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. KSRR Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund som består av Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. LSR Landskrona Svalövs Renhållnings AB består av Landskrona och Svalöv. Motala/Vadstena renhållningsnämnd består av Motala och Vadstena. Västra Mälardalens kommunalförbund består av Arboga, Köping och Kungsör. Dessutom rapporterar Södertälje/Nykvarn gemensamt i Avfall Web på grund av svårigheter att särskilja uppgifterna i kommunerna. 30
Förklaring till innehållet tabellbilagan följer nedan. Tabell 1 - Övergripande uppgifter Invånarantal (Indatakod A1): Antal invånare i kommunen den 31/12 2013 enligt officiell statistik från SCB. Justerat invånarantal (Indatakod A1-A4): En del nyckeltal i Avfall Web beräknas per person, till exempel mängd insamlat avfall. För att dessa nyckeltal på ett mer rättvisande sätt ska spegla avfallsmängderna per person kan man justera för fritidshusboende, gästnätter och in-/utpendling till arbete. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. Genom att räkna med gästnätter, boende i fritidshus och in- och utpendlare speglas mängden avfall per person på ett mer korrekt sätt för den egna kommunen. På så sätt underlättas jämförelser med andra kommuner. Värden på riksnivå är beräknade genom att använda ojusterade värden på invånarantal (den officiella befolkningsstatistiken från SCB) Organisation av avfallshanteringen (Indatakod A41): Här visas hur kommunens avfallshantering är organiserad. Avfallshanteringen kan bedrivas i egen kommunal förvaltning, kommunalförbund, gemensam nämnd, eget bolag eller samägt bolag. Med gemensam nämnd avses samverkan av avfallshanteringen mellan två eller fler kommuner i en gemensam nämnd. Med samägt bolag avses om två eller fler kommuner lagt över avfallshanteringen på ett bolag som svarar för verksamheten. Vissa kommuner samverkar om vissa delar av avfallshanteringen, till exempel behandlingen av avfallet. Dessa är i denna sammanställning inte medräknade i statistiken för samägt bolag. Utförare insamling av kärl- och säckavfall (Indatakod A42): Här presenteras uppgifter på om kommunen kör i egen regi eller anlitar entreprenör för insamlingen av kärl- och säckavfall. Den procentandel som visas är utifrån kostnaderna för hanteringen. Fördelningen 20 resp 80 % innebär att kommunen kör 20 % i egen regi utifrån beräknade kostnader och anlitar entreprenör för resterande del. Antal hushåll i en- och tvåfamiljshus (Indatakod A20): Antal lägenheter i det kalkylerade bostadsbeståndet i småhus från SCB. 2012 års uppgifter, eftersom 2013 års uppgifter publiceras för sent för att registreras in under våren. Antal hushåll i flerbostadshus (Indatakod A21): Antal lägenheter i det kalkylerade bostadsbeståndet i flerbostadshus från SCB. 2012 års uppgifter, eftersom 2013 års uppgifter publiceras för sent för att registreras in under våren. Antal fritidshus (Indatakod A22): Antal taxerade fritidshus enligt statistik från SCB. 31
Tabell 2 - Avfallsavgifter En- och tvåfamiljshus, total avgift (Indatakod K1-K4): Kolumnen visar total avgift för vanligaste abonnemanget i en- och tvåfamiljshus (villa), kr inkl. moms. Uppgiften bygger på uppgifter som matats in i K1 Grundavgift, K2 Hämtningsavgift, K3 Behandlingsavgift och K4 Annan avgift och som sedan summerats. Kommuner med streck (-) har inte matat in uppgift. En- och tvåfamiljshus, varav grundavgift (Indatakod K1): Kolumnen visar grundavgift för en- och tvåfamiljshus (villa), kr inkl. moms. Uppgiften bygger på uppgifter som matats in i K1 Grundavgift. Kommuner med streck (-) har inte matat in uppgift. ET har de kommuner angett som inte tillämpar grundavgift. Lägenhet i flerbostadshus, total avgift (Indatakod K5-K8): Kolumnen visar total avgift i lägenhet för vanligaste abonnemanget, kr inkl. moms. Uppgiften bygger på uppgifter som matats in i K5 Grundavgift, K6 Hämtningsavgift, K7 Behandlingsavgift och K8 Annan avgift och som sedan summerats. Kommuner med streck (-) har inte matat in uppgift. Lägenhet i flerbostadshus, varav grundavgift (Indatakod K5): Kolumnen visar grundavgift för lägenhet i flerbostadshus, kr inkl. moms. Uppgiften bygger på uppgifter som matats in i K5 Grundavgift. Kommuner med streck (-) har inte matat in uppgift. ET har de kommuner angett som inte tillämpar grundavgift. Fritidshus, total avgift (Indatakod K9-K12): Kolumnen visar total avgift för vanligaste abonnemanget i fritidshus, kr inkl. moms. Uppgiften bygger på uppgifter som matats in i K9 Grundavgift, K10 Hämtningsavgift, K11 Behandlingsavgift och K12 Annan avgift och som sedan summerats. Kommuner med streck (-) har inte matat in uppgift. Fritidshus, varav grundavgift (Indatakod K9): Kolumnen visar grundavgift för fritidshus, kr inkl. moms. Uppgiften bygger på uppgifter som matats in i K9 Grundavgift. Kommuner med streck (-) har inte matat in uppgift. ET har de kommuner angett som inte tillämpar grundavgift. Kommuner med vikttaxa: Kommuner med (X) i kolumnen tillämpar viktbaserad avfallsavgift. Hämtningsfordonet är försett med våg och väger kärlet vid varje hämtning. Den årliga kostnaden beror på hur mycket avfall som lämnas. Viktavgiften varierar och är ofta kombinerat med olika former av kärlavgift och fast grundavgift. Viktavgift, kärl brännbart (Indatakod K27): Här visas uppgifter på den viktavgift som kommunen tar ut för kärl med brännbart avfall, ibland kallat restavfall. Viktavgift, kärl matavfall (Indatakod K28): Här visas uppgifter på den viktavgift som kommunen tar ut för kärl med matavfall. Kommuner med viktavgift som inte har matavfallsinsamling har skrivit ET eller (-) i denna kolumn. En del kommuner har lägre avgift eller ingen avgift för matavfallskärlet. Andra kommuner tillämpar samma avgift för både brännbart avfall och matavfall. 32