Energiplan för Växjö kommun

Styrande dokument Senast ändrad 2011-12-20 Energiplan för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Energiplan för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 2011-12-20 326 Tidigare ändringar Antaget av fullmäktige 1996-06-19 138 Senast ändrad 2012-02-03 Dnr 2010:661 Giltighetstid Tillsvidare Dokumentinformation Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Planen skall främja hushållning med energi, verka för en säker och tillräcklig energitillförsel och även vara antagen av kommunfullmäktige. 0

Energiplan för Växjö kommun 1

Sammanfattad åtgärdslista F1-5 = Fokusområde 1-5 Sa-e = Strategi A-E under respektive fokusområde 1-5 = Åtgärdsnummer under respektive strategi Åtgärd Beskrivning Fastighetsbolagen avsätter 0,2 % av den totala nettoårsomsättningen till investeringar i förnybar F1Sa1 energiproduktion varvid småskalig produktion i närområdet ska prioriteras. En upprustning av vattenkraftverk i kommunen görs, med F1Sa2 genom att uppgradera och öka kapaciteten i befintliga verk. Tekniska nämnden och de kommunala fastighetsbolagen skall bli mer självförsörjande på förnybar el. Det kan bl.a. F1Sa3 handla om investeringar i större vindkraftverk eller elproduktion från lokala system. Under mandatperioden kommer kommunkoncernen att bygga plushus. Utifrån sina förutsättningar verkar Växjö Energi för att F1Sa4 uppmuntra småskalig elproduktion på elnätet från t.ex. urban vindkraft och solceller. I dialogen med byggherrar uppmuntrar kommunen till F1Sa5 investeringar i småskalig energiproduktion. F1Sb1 F1Sc1 Växjö kommun skall inom ramen för sitt näringslivsutvecklande arbete både stödja och driva fram satsningar på förnybar energiproduktion. Kommunen strävar efter att så många områden och abonnenter som möjligt försörjs med fjärrvärme. Dialog om detta förs även med privata fjärrvärme- och närvärmebolag. 2 Ansvar Tekniska nämnden Tekniska nämnden och Byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och tekniska nämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen och F1Sc2 Fjärrkylanätet byggs ut så det omfattar fler kunder. F1Sc3 Växjö Energi prövar bioolja i ett närvärmeverk. Erfarenheter används därefter i syfte att öka driftsäkerheten vid en eventuell ökad användning i fler närvärmeverk och Sandviksverket. F1Sd1 F1Se1 F2Sa1 Växjö kommun för en aktiv dialog med företag och byalag gällande möjligheter att satsa på storskalig vindkraft i enlighet med vindbruksplanen. Torvanvändningen skall minimeras och har fasats ut helt 2020. Inför varje genomgripande ombyggnad ska Växjös kommunala fastighetsbolag göra en beräkning om nedanstående nivåer är möjliga att uppnå. Till år 2015 har minst 50 % av de genomgripande ombyggnaderna som genomförts uppnått nedanstående målnivåer 1. Om 1 Nationell strategi för lågenergibyggnader (ER 2010:39) Kommunstyrelsen

F2Sa2 F2Sa3 F2Sa4 F2Sb1 F2Sb2 F2Sb3 F2Sb4 F2Sc1 F2Sc2 F2Sc3 F2Sd1 nivåerna ej kan uppnås ska det motiveras för varje renoveringsobjekt vid årlig uppföljning av energiplan. Bostäder: 75 kwh/m 2 och år (för elvärmda bostäder gäller 40 kwh/m 2 ). Lokaler: 70 2 kwh/m 2 och år (för elvärmda lokaler gäller 40 kwh/m 2 ). Växjö kommun har en aktiv energi- och klimatrådgivning där kommuninvånarna, företag, fastighetsägare, organisationer och föreningar får tillgång till råd och stöd i sitt energieffektiviseringsarbete Växjö kommun utreder hur renoveringar/ombyggnationer i bostäder och lokaler, med syfte att minska energianvändningen, tydligare kan genomsyras av ett livscykelkostnadsperspektiv. Inför större renoveringar/ombyggnationer görs en analys av möjliga flexibla lösningar som t.ex. samutnyttjande av olika verksamheter i samma lokal. De kommunala bolagen bygger endast bostäder med en energianvändning lägre än 55 kwh/m 2 och år (för elvärmda bostäder gäller 30 kwh/m 2 ). De kommunala bolagen bygger endast lokaler med en energianvändning lägre än 50 3 kwh/m 2 och år (för elvärmda lokaler gäller 30 kwh/m 2 ). Växjö kommun utreder hur nya byggprojekt tydligare kan genomsyras av ett livscykelkostnadsperspektiv, med fokus på energianvändning. Inför nya byggprojekt görs en analys av möjliga flexibla lösningar som t.ex. samutnyttjande av olika verksamheter i samma lokal och byggande av skolor i flera plan. Där så är möjligt skall individuell mätning av el och vatten i bostäder tillämpas och visualiseras. Debitering sker kopplad till faktisk förbrukning. Utredning görs avseende hur energianvändning i lokaler kan kopplas till rätt användare inom den kommunala organisationen. Ekonomiska incitamentsmodeller som stödjer energieffektiviseringsarbetet utvecklas. Växjö kommun genomför nya energisparkampanjer baserat på de positiva erfarenheterna från energibesparingsprojekt som exempelvis SAMS. Vi strävar efter att dessa kampanjer innehåller ett barn- och ungdomsperspektiv. Växjö kommun undersöker möjligheterna att genomföra utvecklingsprojekt i syfte att försörja även mycket energieffektiva hus med fjärrvärme. Detta kan bl.a. innefatta fjärrvärmedrivna hushållsmaskiner. Kommunstyrelsen och tekniska nämnden Kommunstyrelsen och Byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och Kommunstyrelsen och Byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och Kommunstyrelsen och Kommunstyrelsen och 2 Detta inkluderar inte högsta tillägg för hygienluftflöde som är 30 kwh/m 2 och år. 3 Detta inkluderar inte högsta tillägg för hygienluftflöde som är 25 kwh/m 2 och år. 3

F2Sd2 F3Sa1 F3Sa2 F3Sa3 F3Sb1 F3Sb2 F3Sb3 F4Sa1 F4Sb1 F4Sb2 F5Sa1 F5Sa2 F5Sa3 Vi strävar efter att optimera energianvändningen i något av våra utbyggnadsområden med så kallade Smarta nät 4 (Smart grids). Möjligheten att komplettera Sandviksverket med en produktionsanläggning för förnybart drivmedel utreds. Växjö kommun bidrar till att biogasmarknaden utvecklas i regionen genom att samverka med olika aktörer och delta i olika projekt. Kommunen arbetar för att förbättra infrastruktur för förnybara drivmedel och laddningsmöjligheter för elfordon. Alla större kommunala arbetsplatser erbjuder laddmöjligheter. Invånare, företag och kommunkoncernen erbjuds att pröva en elbil under en tid, i syfte att öka intresset för, och kunskapen om, elbilar. Demonstrationsprojekt genomförs i syfte att undersöka möjligheterna för användning av förnybara drivmedel eller el i kommunens servicefordon och arbetsmaskiner samt kollektivtrafik. Vid upphandling av fordon styr vi mot energieffektiva och klimatvänliga fordon. En miljöfordonsstrategi/policy arbetas fram. En strategi utarbetas för hur en tillräcklig leverans av värme, kyla, el och fordonsdrivmedel från förnybar energi kan säkerställas. En strategi för hur Växjö Energi kan klara en hög leveranssäkerhet av fjärrvärme, el- och kyla till sina kunder arbetas fram. Åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen, som syftar till att säkerställa en tillräcklig leverans av el och värme, såväl i tätorten som på landsbygden, genomförs. Kommunen informerar näringslivet om de energitjänster som VEAB erbjuder. Detta görs bl.a. genom företagsnätverk. Kommunen startar upp ett projekt som fokuserar på energi och klimat i tillsynen av miljöfarlig verksamhet. Kommunen identifierar i detta arbete även energiintensiva företag samt för dialog med dessa om möjliga energieffektiviseringslösningar. Samverkan sker med Energikontor sydost. En klimatgrupp bildas som en arena där företag kan diskutera energi- och klimatfrågor. Gruppen kan bl.a. arbeta med benchmarking eller erfarenhetsutbyte mellan kommunala och privata fastighetsbolag när det gäller energieffektiva bostäder och lokaler. Ett årligt energi- och klimatevent riktat mot kommunens företag genomförs även i Växjö kommun. Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden Kommunstyrelsen, tekniska nämnden och Kommunstyrelsen och Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden och Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Berörda nämnder och styrelser Kommunstyrelsen och Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kommunstyrelsen 4 Detta kan innefatta både elnät och energieffektiva samt smarta lösningar i fjärrvärmenätet. 4

F5Sb1 F5Sb2 F5Sc1 F5Sd1 Varje förvaltning och bolag upprättar en avvecklingsplan för fossila bränslen. Kommunen utformar upphandlingsunderlag så att energiförbrukning och klimatpåverkan från entreprenader och tjänster minimeras över hela livscykeln. Växjö kommun arbetar aktivt med att påverka nationell och internationell energi- och klimatpolitik. Växjö kommun genomför utbildningar och kampanjer om energi- och klimatfrågor riktat mot invånare, anställda, skolungdomar och politiker. Alla nämnder och styrelser Kommunstyrelsen, tekniska nämnden och Kommunstyrelsen Berörda nämnder och styrelser 5

Innehåll Sammanfattad åtgärdslista... 2 Om energiplanen... 7 Omfattning, avgränsning och uppföljning... 7 Struktur... 8 Övergripande mål... 9 Borgmästaravtalet... 9 Utbildning och attityder... 10 Nätverk och erfarenhetsutbyte... 10 Nulägesanalys... 11 Systemperspektiv... 12 Framtidsspaning... 13 Lokal prognos för Växjö... 13 Fokusområde 1: Förnybar energi... 15 Strategi A: Ökad småskalig förnybar energiproduktion... 19 Strategi B: Ökade möjligheter till näringslivsutveckling... 20 Strategi C: Kraft- och fjärrvärme samt fjärrkyla... 21 Strategi D: Satsning på vindkraftsparker... 21 Strategi E: Torvens roll i energisystemet... 21 Fokusområde 2: Effektiv energianvändning... 22 Strategi A: Energieffektiv renovering av befintliga bostäder och lokaler... 24 Strategi B: Energieffektiv nybyggnation... 25 Strategi C: Beteendepåverkan... 26 Strategi D: Optimerad energianvändning... 26 Fokusområde 3: Förnybara drivmedel och energieffektiva fordon... 27 Strategi A: Ökad tillgång till förnybara drivmedel... 31 Strategi B: Ökad andel miljöfordon... 32 Fokusområde 4: Försörjningstrygghet... 33 Strategi A: Tillräcklig tillgång på förnybar energi... 35 Strategi B: Säkra energileveranser... 35 Fokusområde 5: Övriga energi- och klimataspekter... 37 Strategi A: Energieffektivt näringsliv... 38 Strategi B: Fossilbränslefri kommunkoncern... 39 Strategi C: Ökade förutsättningar för lokalt energi- och klimatarbete... 39 Strategi D: Forskning och utbildning... 39 6

Om energiplanen Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Planen skall främja hushållning med energi, verka för en säker och tillräcklig energitillförsel och även vara antagen av kommunfullmäktige. Denna energiplan ersätter den tidigare, antagen av fullmäktige 1996-06-19. Arbetsprocessen Arbetet med ny energiplan för Växjö kommun startade hösten 2010 med en förstudie. En genomgång gjordes då av genomförda åtgärder inom energi- och klimatområdet sedan slutet av 1960-talet och framåt, åtgärder som var planerade och på gång samt en analys av energianvändning och koldioxidutsläpp. Statistikanalysen kompletterades även med en prognos som beskriver framtida förväntade utsläpp. Med utgångspunkt från förstudien presenterades en arbetsprocess som sedan låg till grund för arbetet med energiplanen. Inom ramen för arbetsprocessen har ett antal strategiska områden valts ut och även varit i fokus för aktivt arbete med att ta fram nya strategier och åtgärder. Dessa områden har varit; Befintliga fastigheter Nybyggnation av fastigheter Förnybara drivmedel Förnybar energi Näringslivets energi- och klimatarbete Upphandling Transporter En säker och tillräcklig energitillförsel Varje område omfattade ett till två arbetsgruppsmöten där deltagare från kommunkoncernens olika förvaltningar och bolag var inbjudna att delta. Ibland deltog även externa aktörer som Energikontor Sydost, Länsstyrelsen och Linnéuniversitetet. Totalt genomfördes elva arbetsmöten under perioden november 2010 till juni 2011. Löpande information om arbetet med energiplanen har delgetts till politiker i KSAU och miljöberedningen, vilka även fungerat som styrgrupp i arbetet. Omfattning, avgränsning och uppföljning Energiplanen omfattar Växjö kommun som geografiskt område. Det inkluderar förutom kommunkoncernen även invånarna, näringsliv och andra offentliga verksamheter. Eftersom energiplanen antas av kommunfullmäktige omfattar åtgärderna i planen endast aktiviteter som genomförs av kommunens förvaltningar och bolag. Vissa åtgärder handlar dock om hur kommunen ska arbeta gentemot andra aktörer, och bidrar således till minskad energianvändning och klimatpåverkan från invånare, företag med flera. Energiplanen tar sin utgångspunkt från målen i miljöprogrammet och är en plan med strategier och åtgärder för verkställande av de övergripande målen i miljöprogrammet. Växjö kommun har även en transportstrategi som omfattar åtgärder och strategier för hur vi kan skapa hållbara transporter i kommunen. I syfte att undvika överlappning mellan dessa dokument har en avgränsning gällande transporter gjorts så att energiplanen endast fokuserar på energieffektiva 7

miljöanpassade fordon samt produktion av och tillgång till förnybara drivmedel (för mer information om avgränsningen, se fokusområde 3, stycket hållbara transporter ). Energiplanens förhållande till övriga styrdokument. Strategierna och åtgärder i energiplanen är alltså en nedbrytning av energi- och klimatmålen i kommunens miljöprogram, som i sin tur styrs och följs upp i enlighet med kommunens verksamhetsledningssystem. Strategier och åtgärder i detta dokument är därför en del av berörda nämnder och styrelsers avsnitt under målområdet Miljö, energi och trafik i verksamhetsledningssystemet. På så vis kommer dessa strategier och åtgärder att följas upp årligen samtidigt som styrningen mot energiplanens målsättning och ambition införlivas i kommunens verksamhetsledningssystem. Energiplanen bör revideras en gång per mandatperiod då strategier och åtgärder ses över samt eventuellt kompletteras utifrån den rådande situationen. Förutom kopplingen till miljöprogram och transportstrategi, innehåller energiplanen strategier och åtgärder som involverar samhällsplaneringen. Således är detta dokument ett viktigt verktyg att beakta för översiktsplanerare, detaljplanerare, mark- och exploateringsingenjörer och bygglovshandläggare i arbetet med nya bostads- och verksamhetsområden. Ett kvalitetsprogram som anger kvalitetskrav för bl.a. energianvändning i nybyggnation av fastigheter för både kommunala bolag och privata byggherrar på kommunalägd mark är antaget. Energiplanen och kvalitetsprogrammet tangerar varandra för området energieffektiv nybyggnation av fastigheter. Medan energiplanen endast kan peka på målnivåer för kommunens egna bolag (d.v.s. där kommunen har rådighet), så tar kvalitetsprogrammet även upp målnivåer (även kallat kvalitetsnivåer) för privata byggherrar på kommunalägd mark, varför dessa två styrdokument kompletterar varandra. Struktur Energiplanen är uppdelad i fem fokusområden som är utvalda utifrån förstudien, prognosen samt gruppdiskussionerna under framarbetandet av energiplanen. Fokusområden är följande: 1. Förnybar energi 2. Effektiv energianvändning 3. Förnybara drivmedel och energieffektiva fordon 4. Försörjningstrygghet 5. Övriga energi- och klimataspekter 8

Varje kapitel består i sin tur av: Övergripande vision Introduktion, nuläge och utmaningar Strategier och åtgärder med tidplan I introduktionstexterna till varje fokusområde diskuterar vi den problembild och de utmaningar som vi identifierat när energiplanen arbetades fram. Visionen ger oss riktningen som vi bör arbeta mot om vi skall komma förbi hinder och klara utmaningarna under varje fokusområde. Genom att sedan jobba med strategier och åtgärder, i riktning mot visionerna, rör vi oss därefter mot de övergripande målen i miljöprogrammet. Övergripande mål År 1996 beslutades enhälligt att Växjö ska bli en fossilbränslefri kommun, vilket alltså innebär att vår energianvändning och våra transporter inte ska använda fossila energikällor. I samband med miljöprogrammets revidering 2010 beslutades också att kommunen skall vara fossilbränslefri senast år 2030 (kommunkoncernen ska vara fossilbränslefri senast år 2020). De övergripande målen i miljöprogrammet stakar ut vägen mot det fossilbränslefria samhället och är även utgångspunkt i energiplanen: Vi ska sluta använda fossila bränslen Vi ska använda energi effektivt Målen har sedan brutits ner till mål för år 2015. De mål med störst koppling till energiplanen är: Energitillförseln ska minska med 15 % per invånare från 2008 till 2015 Förbrukningen av elenergi ska minska med minst 20 % per invånare från 1993 till 2015 De fossila koldioxidutsläppen ska minska med minst 55 % per invånare till 2015 jämfört med 1993 Den totala energianvändningen ska minska med 17 % i kommunkoncernens lokaler och bostäder, räknat från medelvärde åren 2003/2004 till 2015 De fossila koldioxidutsläppen från kommunkoncernens transporter och service ska minska med minst 30 % från 1999 till 2015 Borgmästaravtalet Växjö kommun har skrivit under det så kallade Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors), där vi åtar oss att ha mer långtgående energi- och klimatmål än EU:s mål. Dessa mål kallas ibland 20-20-20-målen och innebär att år 2020 ska andelen förnybar energi i EU vara 20 %, koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 % jämfört med 1990 och energianvändningen ska vara 20 % effektivare. Som undertecknare av Borgmästaravtalet åtar sig Växjö kommun att anta en så kallad SEAP (Sustainable Energy Action Plan) med åtgärder, samt göra uppföljningar av energi och koldioxidutsläpp. Tills vidare har Växjö kommuns klimatkommissions slutrapport använts som SEAP, men den ersätts av energiplanen. Inom ramen för Borgmästaravtalet måste kommunen också sätta ett klimatmål för år 2020. 9

Med utgångspunkt från tidigare utfall samt målen i miljöprogrammet, ser Växjös åtagande ut så här: Växjö kommun ska inom ramen för Borgmästaravtalet minska de fossila koldioxidutsläppen med 65 % per invånare mellan 1993 och 2020. Utbildning och attityder I Europas grönaste stad är det viktigt med god kunskap om energifrågor hos politiker, kommunens personal och skolornas elever. Därför strävar Växjö kommun efter att genomföra utbildning om energi- och klimatfrågor riktat mot politiker, kommunanställda och elever. På detta sätt stärks varumärket Europas grönaste stad. Parallellt med detta bör även incitamentsmodeller arbetas fram, och energisparprojekt genomföras, i syfte att ändra beteenden hos de som bor i kommunala bostäder och använder kommunägda lokaler. Nätverk och erfarenhetsutbyte Växjö kommun deltar aktivt i flera olika typer av nätverk. Dels har kommunen tydliga kanaler in i olika lokala och regionala nätverk och aktörer, som Expansiva Växjö, klimatkommissionen, Sustainable Småland, Energikontor Sydost samt olika branschnätverk. Dels deltar vi i nationella och internationella nätverk som klimatkommunerna, Energy Cities och ICLEI. Genom dessa nätverk har vi ett aktivt förhållningssätt till det som händer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt vilket ger viktig kunskap till vår kommunala energiplanering samtidigt som vi även kan driva utvecklingen framåt i nätverken. 10

Nulägesanalys Växjö kommun gör en årlig energibalans som omfattar energitillförsel och energianvändning inom det geografiska området. Energibalansen ligger också till grund för uppföljningen av kommunens koldioxidutsläpp. Statistiken i energibalansen ger en bra bild över utvecklingen och var åtgärder behöver sättas in för att målen ska nås. Statistiken består dels av information inhämtad från SCB och andra myndigheter, dels från information inhämtad från energibolag och fastighetsbolag, och dels på uppskattningar. Statistik omnämns även i energiplanens olika kapitel, men här följer en översikt över 2010 års utfall. Energitillförsel Den totala energitillförseln 2010 var 2 711 GWh. Trots en växande befolkning har den totala energitillförseln legat på en jämn nivå, och till och med minskat något, under perioden 2002-2009. 2010 ökade energitillförseln kraftigt på grund av extrem kyla. Andelen förnybar energi var 53,3 % (trädbränslen 38 %, förnybar el 5 11 %, förnybara drivmedel 2 %, övrigt 3 %) och andelen ej förnybar energi var 46,7 % (fossila drivmedel 28 %, olja 9 %, ej förnybar el 6 7 % och torv 2 %). I Växjö finns en stadig trend med ökad andel förnybar energi. Dagens andel kan jämföras med 1993, då andelen var 33 %. 1% 1% 1% 3% Bensin 7% 10% 38% Energitillförsel i Växjö kommun 2010 13% 2% 14% 1% 9% Diesel Flygbränsle Olja Torv Trädbränslen Förnybar importerad el Ej förnybar importerad el Vindkraft Vattenkraft Biogas Sol Etanol FAME Värmepumpar Halm Gasol Ecopar Energidistribution/energiomvandling I Växjö kommun finns ett kraftvärmeverk som producerar värme, kyla och el, samt fyra närvärmeverk som producerar värme. Närvärmeverken drivs framför allt på trädbränslen (flis, 5 Avser el som inte produceras inom Växjö kommuns gränser. Den förnybara andelen beräknas utifrån den svenska elmixen och består främst av vattenkraft. 6 Avser el som inte produceras inom Växjö kommuns gränser. Den ej förnybara andelen beräknas utifrån den svenska elmixen och består främst av kärnkraft. 11

pellets, briketter). Kraftvärmeverket drivs framför allt på trädbränslen med inblandning av torv. Alla värmeverken använder olja som spetslast. Under 2010 ökade denna andel avsevärt. I kraftvärmeverket producerades 244 GWh el under 2010, ca 34 % av hela kommunens elanvändning på 726 GWh. Lokalt produceras el även från vatten, vind, sol och biogas, men nettoimporten av el var ändå 460 GWh under år 2010. Energianvändning Fördelningen av energianvändning på olika sektorer ligger stabilt över tiden. Under 2010 användes 30 % för transporter och arbetsmaskiner, 35 % inom bostäder och 35 % inom industri och service (inklusive offentlig verksamhet). Även om energianvändningen är ungefär lika stor mellan de olika sektorerna, är det ändå så att bostadssektorn är den sektor som använder störst andel förnybar energi, medan transportsektorn använder störst andel fossil energi. År 2010 dominerades energianvändningen i bostäder helt av fjärrvärme (59 %) och el (25 %). Värmepumpar stod för 8 % medan ved och pellets stod för 7 %. Endast 0,3 % av energianvändningen kom från olja. Solenergin hade en marginell andel på under 0,1 %. För lokaler (offentliga lokaler, industrier, handel och service) var fördelningen något annorlunda. Där dominerades energianvändningen av el (51 %) och fjärrvärme (37 %). Oljan stod dock för 11 %. Av övriga energislag var gasol och biogas störst, med ca 0,5 % vardera. Energianvändningen för transporter och arbetsmaskiner dominerades av fossila bränslen som bensin (44 %), diesel (47 %) och flygbränsle (3 %). Etanol stod för 3 % och FAME för 2 % (se stycket förnybara drivmedel och energieffektiva fordon ). Till största del handlar det om inblandning i bensin och diesel. Marginella andelar av transporternas energianvändning kom från el (0,4 %) och biogas (0,1 %). Koldioxidutsläpp Det övergripande målet för Växjö är alltså en fossilbränslefri kommun. År 2010 var utsläppen 3 524 kg per invånare, en minskning med 23 % jämfört med 1993, men en ökning jämfört med 2009, då utsläppen låg på 3 015 kg per invånare. Växjö ligger på en låg utsläppsnivå i förhållande till övriga Sverige. Vid en närmare analys av hur utsläppen fördelar sig per sektor ser man att 68 % kommer från transporter och arbetsmaskiner, 12 % från bostäder, 20 % från industri och service. Systemperspektiv När man jobbar med energifrågor kan välja att rikta in sig på olika system. Medan kommunen som organisation kan vara ett system kan samtidigt kommunen som geografiskt område, utgöra ett annat. I denna energiplan strävar vi efter att jobba aktivt med energieffektivisering och minskad klimatpåverkan inom kommunkoncernen och därmed vara en föregångare. Samtidigt omfattar energiplanen även ett större system med kommunen som geografiskt område som inkluderar dess företag, invånare och olika aktörer. När vi genomför nya projekt utgår vi från ett primärenergiperspektiv vad gäller energiåtgång och koldioxidutsläpp. Avslutningsvis tar vi sikte på att utifrån de olika systemperspektiven eftersträva flexibla och smarta systemlösningar som innebär en total optimering avseende energianvändning och minskad klimatpåverkan. 12

Framtidsspaning Energimyndigheten har tagit fram en långsiktsprognos som ger en bild av hur det svenska energisystemet utvecklas fram till och med år 2030 7. Myndigheten utgår från de styrmedel som gällde vid halvårsskiftet 2010 och tanken är att visa hur den framtida energitillförseln och användningen kan bli om dessa styrmedel gäller under hela prognostiden. Huvudresultaten är att Sveriges totala energianvändning ökar med ca 5 %, vilket till stor del beror på ökade omvandlings- och distributionsförluster som ett resultat av ökad elproduktion i kärnkraftverken, men även en ökad energianvändning i industrisektorn på grund av en ökad produktion. Vidare bedöms elproduktionen öka bl.a. pga. ökad vindkraftsetablering. Inom kraftvärmeverken ökar elproduktionen med ca 7 % samtidigt som biobränsletillförseln ökar. Bostäder och service minskar sin temperaturkorrigerade energianvändning genom övergång från olja och elvärme till andra uppvärmningssätt, t.ex. värmepumpar och fjärrvärme. Användningen av hushållsel och driftel är relativt stabil då energieffektiviseringar genom energisnål teknik (vitvaror, hushållsapparater, elektronik etc) motverkas av ökad mängd hemelektronik och kringutrustning. Avslutningsvis bedöms energianvändningen för inrikes och utrikes transporter minska med knappt en procent samtidigt som användningen av bensin minskar till förmån för diesel och förnybara drivmedel. Lokal prognos för Växjö Innan arbetet med energiplanen sattes igång tog kommunen fram en prognos för utvecklingen av energitillförsel, energianvändning och koldioxidutsläpp fram till år 2030 för Växjö kommun som geografiskt område. Prognosen baseras dels på trender i den detaljerade energistatistik kommunen har mellan 1993-2009 8, dels på för kommunen redan kända åtgärder som planeras inom den närmaste tiden, och dels på uppgifter, prognoser och utredningar från bl.a. energimyndigheten, svenska petroleum- och biodrivmedelinstitutet, SCB, naturvårdsverket, KTH och Chalmers. Utöver detta har en del antaganden gjorts, t.ex. om utvecklingen när det gäller miljöfordon. Prognosen visar att till 2030 har energianvändningen per invånare minskat med 24 % jämfört med 1993, andelen förnybar energi är 81 % och de fossila koldioxidutsläppen per invånare har minskat med 76 % jämfört med 1993. Prognosen visar alltså att vi varken når energi- och klimatmålet till 2015 eller fossilbränslefri kommun 2030 om energiplanen inte genomförs. Statistiken har därför, tillsammans med en genomgång av genomförda och planerade åtgärder inom energi- och klimatområdet, varit utgångspunkt för de olika temamötena som genomförts inom ramen för energiplanearbetet. I samband med varje arbetsmöte har problembild och utmaningar diskuterats kopplat till prognosen. Diskussionerna har således handlat om vad som behövs för att vi skall nå målen i miljöprogrammet utifrån nuläget samt förväntad utveckling av energianvändning och koldioxidutsläppen inom olika sektorer. Efter att arbetsprocessen genomförts har en de olika temaområdena därefter omarbetats till de fem tydliga fokusområdena som redovisas i denna energiplan (se stycket Struktur ). 7 Energiförsörjning i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel (ER 2011:03). 8 När prognosen arbetades fram i september 2010 var den nyaste tillgängliga statistiken från 2009. Under september 2011 har statistik för 2010 blivit tillgänglig och som vi redogör för nedanför. 13

Med energiplanen som verktyg ökar därför möjligheterna att nå målen för 2015 och planen kan även ligga till grund för och möjliggöra ambitiösa åtgärder i efterföljande energiplaner så att även de långsiktiga målen kan nås. Längst bak i energiplanen finns tre diagram över Växjös energibalans. Ett av dem visar 2010 års resultat, ett visar prognosen för 2015 och ett visar prognosen för 2030. Diagrammen nedan visar prognoserna för Växjös energianvändning och koldioxidutsläpp. 35 Energianvändning i Växjö, MWh/inv 30 25 20 15 10 Energiförluster Värme i industri o service Värme i bostäder El i industri o service Hushållsel Transporter, arbetsmaskiner 5 0 1993 2009 2015 Mål 2015 2030 Energianvändningens utfall och prognos Koldioxidutsläpp i Växjö, kg/inv 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Energiförluster Värme i industri o service Värme i bostäder El i industri o service Hushållsel Arbetsmaskiner Övriga transporter Flyg Tunga lastbilar, bussar Lätta lastbilar Personbilar 0 1993 2009 2015 Mål 2015 2030 Koldioxidutsläppens utfall och prognos 14

Fokusområde 1: Förnybar energi I Europas grönaste stad är vi en nettoproducent av el och värme producerad från förnybara energikällor. Vi blandar småskaliga energilösningar med storskaliga och vår strävan är att alla invånare skall ha möjlighet att bidra till en ökad produktion av el och värme från förnybara energikällor. All produktion av el och värme sker genom ett hållbart resursutnyttjande. I Europas grönaste stad används i första hand biobränslebaserad fjärrvärme för att klara uppvärmningsbehovet. I de delar av kommunen där fjärrvärme inte är möjligt används andra förnybara värmelösningar. Introduktion och nuläge Det har genomförts en hel del positiva åtgärder inom området förnybar energi i Växjö senaste åren. Några exempel är bl.a. Växjö Energi som under många år producerat el och värme från biobränslen, VöFAB och Växjöhem som installerat solceller på skoltak (vilka även integrerats på ett positivt sätt i utbildningen) och Växjöhem som placerat ett litet vindkraftverk på taket på Blåsbälgen. Utvecklingen går dock för långsamt om Växjö skall ligga i framkanten och i nuläget finns inte så många projekt på gång inom detta område. En viktig orsak är att det inte har satts av tillräckligt med resurser. Vi behöver hela tiden sträva efter nya spetsprojekt och det är en utmaning att skynda på utvecklingen ytterligare samtidigt som vi tar tillvara de bra erfarenheterna. Det finns en del småskalig vattenkraft i Växjö som har potential att uppgraderas och där man kan få ut mer effekt i befintliga anläggningar utan att störning på omgivande natur och vattendrag ökar. Denna potential tas dock inte tillvara på i dagsläget. Samma sak gäller för värme från solen, där det för vissa verksamhetslokaler visat sig svårt att tillvarata den solenergipotential som finns. Bl.a. så har det varit problematiskt att sätta upp solfångare på tak i närvärmeområdet, då den lägre värmelasten skapar problem i eldningen av pannan. Här är idag en utmaning att hitta lösningar för hur fjärrvärme/närvärme går att kombinera med olika småskaliga förnybara energikällor. Problemet blir förmodligen ännu mer aktuellt i framtiden då biobränslepriserna stiger och skogsråvaror skall kunna användas till fler ändamål. Vissa kommuner, så även Växjö, använder fortfarande torv för kraft/värmeproduktion eftersom torv berättigar till elcertifikat och är fördelaktigt panntekniskt. Enligt Naturvårdsverket, Borgmästaravtalet och FNs klimatpanel (IPCC) skall koldioxidutsläppen från torveldning rapporteras in som fossila utsläpp inom ramen för klimatkonventionen. Växjö följer i sin statistik Naturvårdsverkets och IPCCs rapporteringsregler men ett tydligt ställningstagande saknas idag kring torvens vara eller icke vara i Europas grönaste stad. Växjö kommun har pekat ut områden som är lämpliga för storskalig vindkraft. I dagsläget är det flertalet vindkraftverk, som planeras att byggas inom kommunen. Detta är en positiv utveckling som kommunen bör stödja genom att visa på affärsnyttan av förnybar energi och se det som en näringslivsfråga. Kommunen har här en viktig roll att inspirera och stimulera näringsliv och privatpersoner till ökad satsning på förnybar energi och här är utmaningen att få med sig privata fastighetsägare så de följer kommunbolagens goda exempel och genomför liknande satsningar på solceller, vindkraft etc. År 2010 kom 53 % av energitillförseln i Växjö från förnybar energi, vilket motsvarade 1 441 GWh. Av detta användes 1 395 GWh för att producera el och värme, medan 46 GWh användes inom transportsektorn. 15

Biobränsle Biobränslen är förnybara bränslen som är producerade av levande organismer (biomassa), vanligen trädbränslen. Normalt syftar termen biobränsle på bränslen som är i det närmaste koldioxidneutrala, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är en del av kolcykeln. Detta betyder att koldioxidutsläppen inom en överskådlig tid balanseras av tillväxt i naturen och därför inte bidrar till växthuseffekten, till skillnad från de fossila bränslena som har varit utanför det naturliga kretsloppet i miljontals år. Genom Sandviksverket producerar Växjö energi fjärrvärme och el från biobränsle (flis) och en liten andel torv. Olja används som spetslast för att klara leveranser, vid t.ex längre perioder av extrem kyla. Produktionen fördelar sig på ca en fjärdedel el och tre fjärdedelar värme. Den el som produceras motsvarar cirka en tredjedel av den årliga elförbrukningen i Växjö kommun. Förutom vid Sandviksverket sker biobränslebaserad fjärrvärmeproduktion i fyra mindre närvärmeverk som uppfördes i slutet av 90-talet i Ingelstad, Rottne, Braås (alla ägda av VEAB) och Lammhult (ägt av E.ON). Sandviksverket producerar även fjärrkyla, som bygger på samma koncept som fjärrvärme d.v.s. att en central, miljöanpassad anläggning gör jobbet, i stället för flera små kylanläggningar och luftkonditioneringsaggregat som dessutom kräver stora mängder el. Växjö Energi har levererat fjärrvärme ända sedan 1970 och har ca 8 000 kunder som är anslutna. Nästa steg är att bygga ut fjärrkyla till större anläggningar. Kommunfullmäktige tog beslut i juni 2011 om att Växjö Energis arbete med att ta in anbud av ett nytt kraftvärmeblock får starta. När detta är klart kommer ett nytt beslut tas i fullmäktige om att gå vidare med själva byggnationen. I mars 2011 lämnade Växjö Energi in en ansökan till miljödomstolen angående ändrat tillstånd enligt miljöbalken på grund av förändringar i verksamheten avseende uppförande och drift av ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeblock. Både anbuden och utslaget från miljödomstolen förväntas vara klara så att beslut om byggstart kan tas under våren 2012 av kommunstyrelsen. Planen är att det nya kraftvärmeblocket skall vara klart till hösten 2014 så att det är igång till vintersäsongen. Elproduktionen vid Sandviksverket kommer att motsvara ca två tredjedelar av det maximala effektbehovet i Växjös elnät, när det nya kraftvärmeblocket står färdigt. För att få ett slutet kretslopp återförs en stor del av askan från förbränningen till skogen. Askan innehåller växtnäring och spårämnen som blir ett värdefullt gödningsmedel samt motverkar försurning. Vid värmeverken i kommunen produceras askor av olika slag. Omhändertagandet av askan beror på dess egenskaper. Idag återförs ca 50 % av askan till skogsmark och 50 % används som konstruktionsmaterial i deponier. Målsättningen är att på sikt öka återföringen av aska till 80 procent. Vidare skall uttag av skogsråvara ske på ett hållbart sätt där biologiska värden tillvaratas. De fem ovan beskrivna anläggningarna står för den absolut största delen (964 GWh, varav 115 GWh är energi tillförd genom rökgaskondensering) av trädbränsletillförseln i Växjö. Men, en relativt stor mängd (68 GWh) tillförs i pellets- och vedpannor, som framför allt finns i hushåll på landsbygden. Under perioden 1998-2005 kunde växjöbor som installerade pelletseller vedpannor få ekonomiskt stöd för detta. Det finns även andra fasta biobränslen, så som halm, även om användningen av dessa i Växjö ännu är begränsad. 16

Solenergi Solen står för allt liv på jorden och solstrålningen kan användas för att generera både värme och elektricitet. Genom solfångare som producerar varmvatten och värme i huset samt solceller som producerar el kan solenergin utnyttjas utan miljöpåverkan och når brukaren direkt. För villor kan ett solvärmesystem täcka närmare 100 % av varmvattenbehovet under sommarmånaderna och 50-70 % av det årliga behovet. Kopplar man dessutom in solfångaren till uppvärmningssystemet kan 20-35 % av värmebehovet täckas i en normalstor villa på årsbasis. Det innebär kort pay-off tid för dessa anläggningar och inte sällan en god investering. För solceller ligger priser och därmed även pay-off tiden betydligt högre i dagsläget. Vissa kommuner och regioner har elhandelsbolag som köper el från småskaliga producenter till ett bra pris, vilket innebär att investeringen blir mer lönsam. Under 80-talet genomfördes försök med solvärmebaserad närvärme i Ingelstad. Driftproblem gjorde att man tog anläggningen ur drift under början av 90-talet. Solpanelerna sitter idag på Simhallen, som nu är Växjös största solvärmeanläggning och som ger 60 MWh per år. Det nedlagda solvärmeprojektet i Ingelstad och det faktum att Växjö placerar sig långt ner i solligan har bidragit till en skepsis mot solenergi i Växjö. Det märks bl.a. genom att det kommunala solvärmebidraget inte var alls lika populärt som bioenergibidraget. Uppskattningsvis 400 MWh solvärme producerades hos privatpersoner i Växjö under 2010. Den första större solcellsanläggningen installerades på Teleborg Centrum och ger ca 60 MWh el årligen. Tätt därefter följde anläggningar på Kungsmadskolan, Arabyskolan, kommunhuset och Östra Lugnets skola. År 2010 producerades totalt 180 MWh el från solceller i Växjö. I en studie från 2010 av potential för elproduktion från vind och sol i Växjö, konstaterade KTH att det finns en teknisk potential att producera drygt 500 GWh el från solceller i Växjö. Den ekonomiskt realiserbara delen av detta ansågs dock vara mycket begränsad. Vindkraft Vindkraft är energi som utvinns ur vinden, det vill säga i en strömmande luftmassa i atmosfären. Vindkraftverken producerar el som sedan levereras ut på elnätet eller som kan användas direkt till olika ändamål. Det finns många olika storlekar på vindkraftverk, från bl.a. stora verk som producerar el motsvarande flera hundra villors årsbehov, till mindre verk som kan sättas upp på hustak. Ett vanligt vindkraftverk har idag en totalhöjd upp till 150 m och en effekt på 2-3 MW. Fortsätter den tekniska utvecklingen som hittills är det högst troligt att såväl totalhöjd som effekt ökar de närmsta åren. Växjö har för närvarande en vindbruksplan under antagande, där olika områden, lämpliga för vindkraftsetablering, pekats ut i kommunen. Ett privatägt vindkraftverk uppfördes i kommunen 2004, vilket producerar knappt 1 GWh årligen. Utöver det finns ett småskaligt urbant vindkraftverk på Teleborg som producerar ca 15 MWh årligen. I ovan nämnda studie från KTH anges den tekniska potentialen för vindenergi i kommunen till närmare 9 000 GWh. Det mesta av detta är även ekonomiskt, om än inte praktiskt, genomförbart. Men det räcker att ca 5 % av detta genomförs för att Växjö ska kunna bli självförsörjande på el. 17

Vattenkraft Vattenkraft är energi som utvinns från strömmande vatten. Genom vattenkraft utvinns den lägesenergi som vattnet har fått i sitt naturliga kretslopp. När vattnet från en damm strömmar genom vattenkraftverket utvinns lägesenergin, som sedan omvandlas till elektrisk energi. I Växjö kommun finns 13 vattenkraftverk med en sammanlagd installerad effekt på 2,6 MW och en normalproduktion på drygt 12 GWh. Beroende på nederbörd varierar dock produktionen stort från år till år. År 2010 beräknades produktionen till 20 GWh. Det finns potential att utöka produktionen av el från småskalig vattenkraft, genom effektiviseringar och upprustningar av befintliga verk. Det är dock viktigt att detta görs utan störning på omgivande natur och vattendrag. Biogas Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och är ett gasformigt biobränsle som huvudsakligen består av metan och koldioxid. Biogas kan antingen användas i produktion av drivmedel eller för att producera el och värme. Vid förbränning av biogas bildas vatten och koldioxid. Koldioxiden som frigörs medför inget nettotillskott till atmosfären då den omsätts i naturens kretslopp. Vid biogasanläggningen på Sundet i Växjö producerar tekniska förvaltningen biogas från avloppsslam. Under 2012 kommer dock matavfall att bli huvudsakligt substrat för biogasproduktionen. All gas som produceras i dagsläget används inte till framställning av fordonsgas utan den största delen går till att försörja Sundet med el och värme. Under 2010 producerades ca 2 GWh el och 2 GWh värme från biogas på Sundet. Utöver detta producerades ca 500 MWh biogas att användas som fordonsbränsle. Denna produktion kommer att öka kraftigt de närmsta åren i och med den utökade hanteringen av avfall på Sundet. Totalt handlar det om närmare 15 GWh till 2013. Bioolja Biooljorna är restfetter och restoljor från de industrier som hanterar råa oljor och fetter och kan fungera som ersättning för fossil olja. Fram till 2010 har ingen bioolja använts i Växjö, men oljepannan på förskolan Brände Udde börjar använda bioolja under 2011. Värme via värmepumpar När det gäller värme blir värmepumpar en allt vanligare företeelse i Sverige och världen. Värmepumpar fungerar så att de, med hjälp av ett litet energitillskott i form av el, kan ta energi från mark, berggrund, vatten och luft och omvandla det till värme. Trots värmepumpens geniala koncept, kommer det alltid att finnas ett visst behov av el (vanligen ca en tredjedel av den producerade mängden värme). Värmepumparna följs även av en problematik vid definition av byggnaders energiprestanda. Alltför många gånger installeras värmepumpar för att klara byggkrav, men i själva verket är det energitillförseln, inte energianvändningen, som effektiviserats. I Växjö kommer ca 200 anmälningar in årligen om att installera jord- och bergvärme. Utöver detta installeras luftvärmepumpar av olika slag i större utsträckning. År 2010 beräknades den tillförda energin via värmepumpar i Växjö uppgå till 76 GWh. 18

Torv Torv bildas när marker försumpas och när sjöar växer igen och har använts som bränsle i århundraden. Torven består av mer eller mindre förmultnade djur- och växtdelar, som på grund av syrebrist inte brutits ner fullständigt. Detta innebär att torv växer till i långsam takt och den torv som eldas idag har bildats under tusentals år. Det kretslopp som övrig bioenergi har, med en omloppstid för kolet på några tiotal år gäller således inte för torv. När den eldas frigörs därför kol som varit bunden under lång tid och koldioxidhalten i atmosfären ökar. Inom torvbranschen anser man att torven skall betraktas som biobränsle så länge vi inte skördar mer än den årliga tillväxten. Enligt FNs klimatpanel klassas torv vare sig som fossilt bränsle eller förnybart bränsle. Istället konstaterar man att torvens utsläppsegenskaper påminner om fossila bränslens och skall inkluderas i den nationella klimatstatistiken. Enligt Borgmästaravtalet skall torv redovisas som övriga fossila bränslen. Enligt Naturvårdsverket är effekten på utsläppen av växthusgaser vid torveldning beroende på var utvinningen sker och hur marken återställs. Uttaget av torv ger en positiv effekt på utsläppen av växthusgaser genom minskade utsläpp av metan från mossen där den bildats. Samtidigt ger förbränningen av torven en negativ påverkan och nettoutsläpp av koldioxid som delvis kan bindas på nytt om de utbrutna torvtäkterna beskogas eller omvandlas till våtmarker. Den totala effekten på växthusgasbalansen är komplex. Aktuella studier visar dock att torv från växthusgassynpunkt motsvarar fossila bränslen i ett tidsperspektiv upp till några hundra år, men kan på ännu längre sikt närma sig biobränslen. 2010 användes 63 GWh torv i Växjö. Plushus Plushus är inte någon energikälla, men samtidigt en intressant teknik som bör nämnas i sammanhanget. Kortfattat innebär konceptet att man använder förnybara energikällor kopplat till bostäder och lokaler som byggs med passivhusteknik. Det innebär täta, välisolerade byggnader där värme från människor, djur och hemelektronik återvinns och värmer huset. I nästa steg ansluter man antingen solfångare, solceller eller vindkraftverk till fastigheten. Dessa innebär således att huset blir en nettoexportör av värme och/eller el. I takt med att ny teknik utvecklas och hårdare krav kommer från EU, blir plushusen än viktigare vid utbyggnad av nya områden. Strategier och åtgärder Strategi A: Ökad småskalig förnybar energiproduktion I Europas grönaste stad vill vi kontinuerligt öka andelen förnybar energi och kommunorganisationen har redan goda erfarenheter av småskalig elproduktion på sina fastigheter. Vi strävar efter att fortsätta pröva småskaliga förnybara energilösningar i våra kommunala fastigheter, samtidigt som vi stödjer övriga aktörer till att göra samma sak. 19

Åtgärd F1Sa1 Fastighetsbolagen avsätter 0,2 % av den totala nettoårsomsättningen till investeringar i förnybar energiproduktion varvid småskalig produktion i närområdet ska prioriteras. Ansvarig: Åtgärd F1Sa2 En upprustning av vattenkraftverk i kommunen görs, med genom att uppgradera och öka kapaciteten i befintliga verk. Ansvarig: Tekniska nämnden Åtgärd F1Sa3 Tekniska nämnden och de kommunala fastighetsbolagen skall bli mer självförsörjande på förnybar el. Det kan bl.a. handla om investeringar i större vindkraftverk eller elproduktion från lokala system. Under mandatperioden kommer kommunkoncernen att bygga plushus. Ansvarig: Tekniska nämnden och Åtgärd F1Sa4 Utifrån sina förutsättningar verkar Växjö Energi för att uppmuntra småskalig elproduktion på elnätet från t.ex. urban vindkraft och solceller. Ansvarig: Åtgärd F1Sa5 I dialogen med byggherrar uppmuntrar kommunen till investeringar i småskalig energiproduktion. Ansvarig: Byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och tekniska nämnden Strategi B: Ökade möjligheter till näringslivsutveckling I Europas grönaste stad ser vi förnybara energilösningar som en viktig del i näringslivsutvecklingen. Åtgärd F1Sb1 Växjö kommun skall inom ramen för sitt näringslivsutvecklande arbete både stödja och driva fram satsningar på förnybar energiproduktion. Ansvar: Kommunstyrelsen 20

Strategi C: Kraft- och fjärrvärme samt fjärrkyla I Europas grönaste stad är fjärrvärmen väl utbyggd såväl i staden som i kringorterna, en utveckling som fortsätter och även involverar fjärrkyla. Så stor del som möjligt av värmelasten används som bas för elproduktion, vilket även kan omfatta närvärmeverken. Åtgärd F1Sc1 Kommunen strävar efter att så många områden och abonnenter som möjligt försörjs med fjärrvärme. Dialog om detta förs även med privata fjärrvärme- och närvärmebolag. Ansvar: Kommunstyrelsen, Åtgärd F1Sc2 Fjärrkylanätet byggs ut så det omfattar fler kunder. Ansvar: Tidplan: Löpande Åtgärd F1Sc3 Växjö Energi prövar bioolja i ett närvärmeverk. Erfarenheter används därefter i syfte att öka driftsäkerheten vid en eventuell ökad användning i fler närvärmeverk och Sandviksverket. Ansvar: Tidplan: 2012 Strategi D: Satsning på vindkraftsparker I Europas grönaste stad finns områden utpekade för vindkraftsetablering i vindbruksplanen. Potentialen för vindkraft i Växjö kommun är stor och utnyttjas i syfte att bidra till ökad produktion av förnybar elenergi och stödjer även landsbygdsutvecklingen. Åtgärd F1Sd1 Växjö kommun för en aktiv dialog med företag och byalag gällande möjligheter att satsa på storskalig vindkraft i enlighet med vindbruksplanen. Ansvar: Kommunstyrelsen Strategi E: Torvens roll i energisystemet I Europas grönaste stad betraktas torv som ett bränsle som bidrar till växthuseffekten i enlighet med den bedömning som gjorts av Naturvårdsverket, Borgmästaravtalet och FNs klimatpanel. Åtgärd F1Se1 Torvanvändningen skall minimeras och har fasats ut helt 2020. Ansvar: 21

Fokusområde 2: Effektiv energianvändning I Europas grönaste stad bor invånarna i energieffektiva, smarta bostäder och kan med hjälp av energibesparingsverktyg göra aktiva val för att leva energisnålt samtidigt som en hög levnadsstandard upprätthålls. Genom kommunens kanaler ut i näringslivet stöttas företagens energieffektiviseringsarbete aktivt, vilket bidragit till att vi även har Europas grönaste näringsliv. Introduktion och nuläge Växjö kommuns egna fastighets- och bostadsbolag har kommit långt när det gäller energieffektiv nybyggnation. Några goda exempel är bl.a. Videum som certifierat en av sina byggnader med Green Building och Hyresbostäder som byggt Portvakten, två passivhus med lägenheter där energiförbrukning (värme/varmvatten) understiger 45 kwh/m 2. Generellt ligger Växjö kommun långt fram när det gäller energieffektivitet i nybyggnation av bostäder men när det gäller specifikt lokaler som används i kommunens egen verksamhet, saknas det idag en tydlig styrning som pekar på kommunens ambition, både vid större renoveringar och vid nybyggnation. Skall vi vara Europas grönaste stad kommer det att kräva satsningar. Utmaningen ligger därför i att arbeta mer målstyrt med energimålen som en viktig utgångspunkt och därefter utnyttja livscykelkostnadsperspektiv så energibesparingarna får tydligare genomslag i kostnadskalkylerna. Passivhus är prisvärt. De små extrakostnaderna för bättre isolering och värmeväxlad ventilation kan ge lägre totalkostnader redan efter några år, men varierar mellan de olika projekten. Här finns flera exempel på andra kommuner som gått före och kan visa upp lönsamma projekt. Vid utbyggnad av nya bostadsområden har det dock varit problematiskt att komma framåt gällande etablering av passivhus i Växjö. Byggherrarna har varit tveksamma med hänvisning till att marknaden inte vill betala för energieffektiva hus. På sikt kommer tuffare energikrav och så kallade nära noll hus att bli krav. I Europas grönaste stad är det därför en viktig utmaning att stimulera till att fler passivhus byggs. Flera av fastighetsbolagen inom har även kommit långt i arbetet med energibesparingar i det befintliga beståndet. Här kan bl.a. Vidingehems energieffektiviseringsarbete nämnas, då bolaget visat att man kan komma ned till Boverkets byggreglers 2009 (BBR) nivåer för energianvändning i befintligt bestånd. Inom ramen för EU-projektet SESAC har även Arabyskolans energianvändning minskat till närheten av BBRs nivåer. Samtidigt visar sammanställningar från energideklarationerna att det finns stor potential att minska energiförbrukningen om man ser till alla fastighetsbolag inom, och för att nå kommunens energimål måste vi därför jobba vidare med det befintliga beståndet, och inte enbart fokuserar på nybyggnation. Här är det viktigt att vi även byter erfarenheter med privata fastighetsbolag för att på detta sätt få in värdefulla erfarenheter till kommunkoncernen samtidigt som vi sprider kunskaper utåt. Idag är det en utmaning att mäta energiförbrukningen över tid då utrustning (i byggnader) och verksamheter förändras (t.ex. mer tekniska hjälpmedel som datorer i skolor). Eftersom mätpunkter inte följer organisatoriska strukturer kan inte olika brukare informeras och sporras till att minska sin energiförbrukning lika effektivt. Utmaningen handlar således om att upprätta bättre teknik för mätning och uppföljning av energiförbrukningen kopplat till administrativa strukturer. 22