Tema: Hundar i tjänst Det började för tusentals år sedan. Grottmänniskorna upptäckte hundens många fördelar, tog den till sig, jagade tillsammans med den och värmde sig hos den. Den vaktade och varnade för fiender. Text: Lena Heimlén Längre fram i tiden, när människan började skaffa sig boskap, upptäckte man att vissa hundar var bra på att valla både får och kor. Större hundar kunde även försvara flocken mot vargar och andra rovdjur. Än i dag används hunden för jakt, vakt, vallning och för att hålla oss sällskap, men hundens unika egenskaper gör nytta i så många fler sammanhang. Särskilt god hjälp har vi av hundens främsta sinne; luktsinnet. Hundens nos har 220 miljoner luktceller, vi människor har bara ca 5 miljoner. Dessutom använder hunden en tredjedel av sin hjärna till att analysera information från nosen, som kan sägas stå i direktförbindelse med hjärnan. Viljan att vara till lags är en egenskap som gör hunden till ett oöverträffat redskap. Genom avel har vi valt ut de individer som lättast har förstått vårt språk och vi har därmed fått ett tamdjur som vi kan träna till i princip vad som helst. Området växer ständigt Hundar i tjänst är ett vitt begrepp och att få med alla slags hundyrken är omöjligt. De senaste åren har många yrkesgrupper lärt sig att dra nytta av och uppskatta hunden och det dyker ständigt upp nya hundyrken. Det kan gälla att spåra skadeinsekter, stödja sargade krigsveteraner eller hitta cancertumörer. Hunden har blivit accepterad där det för bara några år sedan var helt otänkbart att släppa in den. Jämfört med många andra länder, forskas det förhållandevis lite i Sverige om hundens nytta, i synnerhet om de ekonomiska besparingar samhället kan göra med hundens hjälp. Det finns forskning från hela världen som bland annat visar att äldre människor som har hund gör färre läkarbesök och äter mindre medicin än de som inte har hund. Dessutom mår hundägare som regel bättre både fysiskt och psykiskt samt har ett mer socialt liv. Kreativiteten blomstrar I arbetslöshetens spår blomstrar kreativiteten och många duktiga hundmänniskor har upptäckt att det går att försörja sig på olika typer av hundjobb. Det dyker upp allt fler företag i hundbranschen, inte bara omvårdnad för hunden i form av trim, dagis och rastningsservice. Det annonseras om exempelvis röthundar, vapensök och annat med specialtränade hundar. Många företag är mycket seriösa med lång erfarenhet av träning och arbete med hund, andra ser att här finns pengar att tjäna och marknadsför sina hundar med olika typer av diplomering och certifiering, utan att det för den skull finns någon nationell standard eller reglerad utbildning. När det gäller hundar i vård och omsorg har vi de senaste åren sett stora förändringar. Många kommuner har hundar anställda och numera får även andra assistanshundar än ledarhundar tillträde till platser där det råder hundförbud. Ovärderlig hjälp Förutom den stora glädje hunden ger den vanliga hundägaren, är den en ovärderlig hjälp för såväl den enskilda människan som för samhället i stort. Allt detta vet varenda hundägare sedan länge och utan alla hängivna hundvänner och ideella krafter skulle hunden som arbetsredskap aldrig ha kommit så långt. Utan frivilliga hundägare som ställer både sin tid och sina hundar till förfogande, som tränar och tävlar med sina hundar för att de på bästa sätt ska kunna göra stora och dessutom ofta oavlönade insatser för samhället, hade staten fått avsätta betydligt större resurser för t ex brottsbekämpning, vård, omsorg och trygghet. Så även om vi kommit en bit på väg, har vi långt kvar innan hunden som nyttodjur når den uppskattning och status som den förtjänar. 9
M.Bonotto / Shutterstock.com Polisen har omkring 400 hundar i tjänst. Man kan enkelt säga att de används för två huvudsyften. Dels brottsförebyggande med patrullhund, ofta i övervaknings- och ordningstjänst vid demonstrationer och evenemang och dels vid brottsutredningar där kriminalsökhundar används för att hitta t ex stöldgods, narkotika, vapen eller sprängämnen, men även för att spåra upp för- Räddningshundar Vid katastrofer som jordbävningar, bombattentat, tågolyckor och översvämningar ser man ofta hundar som klättrar i rasmassor eller svår terräng, träget sökande efter överlevande. Det gäller att snabbt kunna söka av stora områden och hitta människor som är instängda eller svåra att komma åt. Räddningshundens främsta hjälpmedel är ett mycket gott luktsinne, men den måste klara av lösa underlag, höga höjder, rök, buller och eld. Sedan 1980-talet har SBK utbildat räddningshundar på uppdrag av ansvarig myndighet, MSB Myndigheten för samhällsskydd, som bildades 2009 då man slog ihop Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar. SBK:s räddningshundutbildning löper över ett och ett halvt års tid, alla hundar kan testas för utbildning. Info finns på www. brukshundklubben.se. En variant av räddningshund är livräddningshund, eller sjöräddningshund, som används för livräddning i vatten. Fjällräddningshund Förutom polisens egna fjällräddningshundar finns CIFRO, Civila fjällräddares organisation. De civila fjällräddarna får inget betalt för vare sig hund eller träning, men ersätts för de utryckningar de gör och för själva utbildningen. Fjällräddningshunden, eller lavinhunden, känner vittring av människor i flera meter djup snö. De utbildas i både lavinsök och sök på människor eftersom det är vanligare att folk går vilse sommartid än försvinner i laviner under vinterhalvåret. Det finns i dag omkring trettio fjällräddningshundar. Tjänstehundar Tjänstehundar är arbetande brukshundar som används inom polisen, bevakningsföretagen, kriminalvården, tullen, militären och räddningstjänsten, enligt Wikipedia. Förutom de anställda hundarna, tas civila hundar i tjänst vid behov. Försvarets Hundtjänstenhet, FHTE, förser Försvarsmakten med tjänstehundar. Förutom egen uppfödning av schäfer, köper man in hundar av andra raser. Av de ca 200 hundar som testas årligen går ca 30% vidare till dressyr, bl a patrullhundar åt Militärpolisen, Flygvapnet och Marinen. Minhundar tränas att markera för sprängämnen, men även för dofter från själva höljet och tändaren. Dessutom förändras lukter beroende på luftfuktighet, temperatur och ålder, vilket hunden också måste klara. Försvarets minhundar har tjänstgjort i bl a Kambodja, Libanon och Västsahara och för närvarande har man två ammunitions-/vapensökande hundar i Afghanistan. Man har även säkerhetssökande hundar som ska markera vapendelar, ammunition och sprängmedel. Försvaret genomgår just nu en organisationsförändring, när den är klar omkring år 2018-2019 räknar man med att 150 hundar kommer att tjänstgöra, säger Michell Westerman vid FHTE. Dessutom tillkommer ca 700 Hemvärnshundar. SBK har som frivillig försvarsorganisation kontrakt med försvaret att ställa upp med utbildade bevakningshundar. Den som är intresserad av denna utbildning, hittar information på SBK:s hemsida. Heratorpets Orax, som blev årets polishund 2009, tillsammans med sin förare Magnus Lundahl. Foto: Sara Winsnes 10
svunna personer. I norra Sverige har polisen även fjällräddningshundar. Poliser som vill utbilda sig till hundförare har antingen egen hund, eller tilldelas en som polismyndigheten äger. Grundutbildningen är förlagd till Karlsborg och sker tillsammans med hunden under åtta veckor, därefter sker regelbunden träning i grupp och på egen hand. Polisens sökhundar blir allt mer specialiserade. Vid våldtäkter kan de hitta t ex sperma och hårstrån efter gärningsmän, man använder likhundar för att hitta döda människor, eller spår av dem, både på land och i vatten och brandhärdshundar används vid brottsplatser för att hitta spår av brandfarliga vätskor och markera var en anlagd brand kan ha startat. På grund av den ökade ekonomiska brottsligheten, tränas nu hundar i sedelsök. Eurosedlar har nämligen en helt annan lukt än svenska sedlar. Tullverkets hundar är inte beroende av narkotika, som man kanske kan tro. Det är som en lek för hunden att leta och hitta eftersom man positivt förstärker hittandet av narkotikan. Att spåra narkotika är ett samspel mellan förare och hund; förarens erfarenhet och kunskap om gömställen och smugglingsmetoder i kombination med hundens träning och goda luktsinne. Vi vill ha tjänstehundar med stor jakt- och byteslust, säger Adam Hübinette, samordnare vid Tullverkets hundenhet. De ska ha uthållighet, tillgänglighet, skärpa och försvar, men utan alltför stor vakt- och skyddsinstinkt. Inköp av hundar sker efter omfattande tester och bekostas till stor del av organisationer som Inner Wheel och Lions. Utbildningen sker vid Tullskolan i Norrtälje, där de tränas i sök på olika narkotikapreparat. Hundar i tjänst har årligen en veckas vidareutbildning vid skolan. Tullen har haft narkotikasökhundar i tjänst sedan 1967. I dagsläget tjänstgör 55 hundekipage. De är värda sin vikt i guld, minst. Bara under 2010 gjorde de mer än tusen beslag, värdet uppskattas till omkring en miljard kronor! Arbetspassens längd varierar från hund till hund. En hund som arbetar på en flygplats kanske söker igenom passagerare från en flight och får sedan vila. Gäller det färjepassagerare arbetar ofta två hundekipage samtidigt. Maximalt orkar en hund med ett pass på 3-4 timmar. Kriminalvården avvecklade sin hundverksamhet i början av 1990- talet. Tio år senare insåg man att hundarna var oöverträffade i jakten på narkotika och i dag finns det 22 specialtränade narkotikahundar som täcker in samtliga häkten och anstalter. Organisationen för hundar inom kriminalvården är relativt ung och under utveckling, berättar Lars Engelin, hundförare och instruktör. Vi har haft stor hjälp av polishundtjänsten, både vad gäller utbildning och anskaffning av hundar Lars Engelin utbildar hundar och förare vid kriminalvårdens anläggning utanför Göteborg. Hundarna kan spåra mycket små mängder narkotika av olika typer, de flesta beslagen är på bara några få gram. Både intagna och besökare söks igenom, liksom lokaler och områden kring fängelser och häkten. Vanligast är att hundarna hittar hasch men även amfetamin, tabletter, sprutor och andra verktyg spårar hundarna upp. Bara under 2010 gjorde tullens hundekipage tillslag värda omkring en miljard kronor! VARNING Lösgående vakthundar Bevakningsföretag Att vakta anses vara ett av tamhundens allra äldsta användningsområden och i dag finns ett stort antal bevakningsföretag som erbjuder olika hundtjänster. Men det är stor skillnad mellan en väktarhund och en vakthund. Väktarhundar är utbildade skyddshundar. Hundarna utbildas av ägaren själv efter genomgånget lämplighetstest, de ska godkännas på tjänstbarhetsprov samt genomgå årliga prov. Vid ungefär två års ålder är de färdigutbildade och kan vara i tjänst tills de är omkring tio år gamla. Väktarhundar auktoriseras av polisens hundinstruktörer på länsstyrelsens uppdrag. Vakthundar, även kallade stakethundar, vaktar byggnader eller inhägnade områden på egen hand. De omfattas inte av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och behöver inte vara godkända tjänstehundar. 11
Assistanshundar Inom vård och omsorg skiljer man mellan assistanshundar, som arbetar enbart för en person, och sk sociala tjänstehundar, såsom vårdhundar och terapihundar som är tränade att tillsammans med sin förare jobba mot flera personer. Assistanshundar är samlingsnamn för service- och signalhundar samt alarmerande servicehundar som diabetes- och epilepsihundar. Under åren 2009-2011 driver Hjälpmedelsinstitutet (HI) en försöksverksamhet där assistanshundar utbildas med statliga medel. Det finns flera utbildningsföretag för assistanshundar, men för att få bidrag från HI ska hundarna utbildas hos Svenska Service- och Signalhundsförbundet. Hittills har 120 hundar utbildats i projektet, som utvärderas av Socialstyrelsen. Hund och förare får genomgå en tre dagar lång inprovning. Efter godkännande, blir ekipaget tilldelat en instruktör och tränar regelbundet i ungefär ett år. Därefter görs examensprov under två dagar, där hunden måste kunna alla moment den ska hjälpa föraren med. Hundarna genomgår årligen ett prov, så länge de är i tjänst, maximalt till tio års ålder. Ledarhundar räknas även dessa till assistanshundar, men för dessa gäller andra villkor. Det finns omkring 300 ledarhundar i tjänst i Sverige, de ägs av Synskadades Riksförbund (SRF), som ansvarar för hela ledarhundsverksamheten. För att tilldelas en ledarhund måste man uppfylla en rad kriterier, som att sakna ledsyn, ha en stabil social situation och kunna ge hunden god omsorg. Dressyrtiden beräknas till minst sex månader, sedan gör hunden ett slutprov. Ledarhunden leder sin synskadade förare förbi hinder, stannar vid trafikkorsningar etc. Den lär sig vissa vägsträckor och ansvarar för att föraren tar sig fram helskinnad, men det är föraren som håller reda på vart promenaderna går. Det är ett unikt samarbete som kräver många timmars träning. Hjälpmedelsinstitutet upphandlar ledarhundar på uppdrag av SRF och fyra hundskolor står för utbildningen av ett 40-tal ledarhundar om året. Som läget är just nu är antalet tillräckligt, säger Annika Sahl-Kadar, handläggare hos SRF, både när det gäller hundar och antalet utbildningsplatser. Men på sikt ser vi svårigheter att leva upp till den standard vi önskar eftersom statens anslag inte har ökat på många år. Servicehunden hjälper en rörelsehindrad person att t ex öppna dörrar, hjälpa till med på- och avklädning, hämta saker, plocka upp tappade föremål, dra ut kökslådor eller att dra en rullstol. Det är den enskilda människans behov som styr utbildningen och hunden kan tränas till i princip vad som helst. Signalhund ger döva eller hörselskadade människor mycket god hjälp. Den ska påkalla uppmärksamhet i olika situationer, t ex när telefonen ringer, det knackar på dörren, eller kanske viktigast av allt varna när brandlarmet går. Signalhunden plockar även spontant upp sådant som föraren tappar. Diabeteshund en levande blodsockermätare! Vad som får hundarna att reagera är inte helt klarlagt, men man tror att det framför allt är förarens doft som förändras när blodsockret stiger eller sjunker. Med hjälp av sitt fantastiska luktsinne kan diabeteshunden alltså rädda livet på sin förare. Diabeteshunden varnar sin förare innan blodsockret blir för högt eller för lågt, den kan hämta en påse med sötsaker eller väskan med mediciner. Hunden kan också larma om föraren är i behov av hjälp. Epilepsihundar hjälper några av de runt 60.000 människor med epilepsi i Sverige. Mediciner kan ge en besvärsfri tillvaro, men det finns ingen bot för den skada som är bakgrunden till anfallen. Dessa orsakas av elektriska spänningar i hjärnans nervceller. Man tror att det är dessa förändringar som hundarna reagerar på. Epilepsihunden markerar när ett anfall är på gång, det kan vara att hämta en vattenflaska eller en medicindosa för att försöka häva anfallet. Hunden tränas att larma när ett anfall väl brutit ut eller aktivera ett trygghetslarm som den har i tjänstetäcket. Nya arbetsområden Det finns givetvis fler funktionshinder där en hund kan göra nytta. Arbete med hundar och barn med autism har pågått sedan 1960-talet och forskning från bl a Italien och USA har visat på goda resultat. Hundarna har en lugnande inverkan, de lyssnar och visar empati utan att vara krävande. I Sverige pågår ett par studier och fler planeras. Barn med autism påverkas positivt i sitt sociala beteende och i sin språkliga utveckling tillsammans med tränade hundar. Dessutom kan hunden minska riskerna att barnen skadar sig själva och reducerar deras impulsivitet och humörsvängningar. De kan hindra rymningar och tränas till att larma föräldrarna och även spåra upp barn som rymt. 12
Sociala tjänstehundar Begreppet sociala tjänstehundar börjar bli allt vanligare och det pågår diskussioner för att enas om en nationell certifiering och standard, i en arbetsgrupp bestående av bl a Kommunal, Demensförbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Hjärnkraft, Vårdhundskolan, Terapihundskolan och flera stora organisationer och företag. Ingeborg Höök är en eldsjäl med mångårig erfarenhet av vårdhundar. Hon är utbildningsansvarig vid Vårdhundskolan som drivs i samarbete med bl a Demensförbundet och Alzheimerföreningen. Vi har kommit långt de senaste åren efter en väldigt trög start, om man gör en internationell jämförelse. Men fortfarande är det här ganska nytt och okunskapen är stor på många håll, säger Ingeborg. Skolan har avtal med ett stort antal instruktörer över hela landet och vem som helst kan ansöka om att gå utbildningen. Erfarenhet från vården är dock ett måste. Efter lämplighetsbedömning tränar man tillsammans med instruktör i ca 40 timmar under 6-12 månader. Utbildningen avslutas med ett diplomeringstest i simulerad vårdmiljö och efter godkänt test kan man registrera sig som diplomerat vårdhundsteam. Socialstyrelsen är mycket positiv till det här med vårdhundar och har stöttat landets kommuner med många miljoner. Men det måste vara en utbildad hund, annars fungerar det inte. Det finns boenden där personalen löser sin hundpassning genom att ta med hunden till jobbet. Det är inte bra för vare sig hunden eller de boende. Terapihundar är egentligen bara en annan benämning för i princip samma sak, säger Sara Karlberg, vd för Svenska Terapihundskolan. Terapihundar har ett lite bredare arbetsfält än vårdhundar, fortsätter Sara. Vår utbildning riktar sig till alla hundförare som vill jobba med sin hund som social tjänstehund inom vård, skola och omsorg. Utbildningen omfattar 50 lärarledda lektioner samt minst 20 timmars praktik. Därutöver ingår självstudier och ett specialarbete. Det finns även ett flertal tilläggsutbildningar, t ex för hundar som ska arbeta med små barn. Vi har lärt oss mycket av terapihundutbildningen i både Norge och USA. Tyvärr finns det ganska många oseriösa företag och det är verkligen inte bra för branschen, säger Sara bekymrat. Oavsett var de sociala tjänstehundarna ska arbeta är det viktigt att de är väl tränade för sin uppgift. Arbetsmiljön måste anpassas för hunden, djurskyddslagen ska följas, hundarna ska ges vila mellan arbetspassen och dessutom ställs stora krav på hygien och smittskydd. Det marknadsförs i dag en uppsjö av diplomerade hundar utan att man kan kontrollera vad hunden och föraren är utbildade för och har erfarenhet av. Benämningar som besökshund, trivselhund, assistenthund, hemtjänsthund och liknande förekommer. På nätet finns flera självstudiekurser, där man efter avslutad utbildning köper ett tjänstetäcke. Det kan fungera att ha en hund som strosar omkring på ett särskilt boende, men oftast väljer en outbildad hund ut några favoriter, som får klappa och kela med den. Det är inte särskilt svårt att föreställa sig hur de känner sig, som inte ens en hund vill hälsa på Nya arbetsområden Cancer utsöndrar enligt vissa forskare en lukt som hundar kan uppfatta. I en nyligen publicerad tysk studie har man för första gången visat att hundar på ett tillförlitligt sätt kan upptäcka lungcancer hos människor, via doftspår i utandningsluften. Hundarna identifierade 70% av fallen och kunde dessutom känna skillnad på lungcancer och sjukdomen KOL. Cancerhundar har även använts för att hitta bröstcancer, prostatacancer och äggstockscancer. Forskningen möttes länge med stor skepsis, men sedan några år tillbaka har intresset ökat och försöksverksamhet pågår vid flera svenska sjukhus. 13
Foto: Lena Heimlén Andra hundyrken Det går att träna en hund till att hitta i princip vad som helst, många gånger är hundens luktsinne och sökförmåga helt oslagbara. Att räna sin hund i sök skiljer sig egentligen inte så mycket från de som specialiserar sina hundar inom ett visst område. Skillnaden är bara vad hunden ska hitta. Rök-/gashundar finns det just nu inga av i Svrige. Det är nu tio år sedan den första rökhunden i världen, Aron, började tjänstgöra vid Östermalms brandstation i Stockholm. Han tränades att spåra gas och brandrök i fastigheter och kunde snabbt lokalisera var i en fastighet själva brandhärden fanns. Efter Aron tog Tarro över jobbet, men nu är även han pensionerad. Vi hade otrolig nytta av både Aron och Tarro, berättar Jimmy Ramberg vid Östermalms brandstation. Men nu är det stopp, vi har fått nej på våra ansökningar om anslag till nya rök- och gashundar. Eftersökshundar är tränade att spåra skadskjutet eller trafikskadat vilt och ska följa blodspår men inte bli distraherade av vittring från annat vilt. De certifieras genom viltspårprov som är öppna för alla hundar. Vid dessa prov bedöms lämplighet vid eftersök av skadat eller dött klövvilt. När det gäller skadat vilt som lever i gryt, t ex räv och grävling, används särskilt tränade grythundar. Omkring 6 000 jägare är knutna till Nationella Viltolycksrådet (NVR) som året runt, vardag som helgdag, dygnet runt, och i alla väder snabbt kan få ut en eftersökshund och därmed förkorta lidandet för trafikskadade vilda djur. Intresserad av eftersök och viltspår? Mer info finns på www.skk.se Vilka ämnen man lär hunden att hitta och vilken markering man väljer, varierar med hund, förare och arbetsområde. Som att lära hundar söka rätt på granbarkborrar, till stor nytta för skogsägarna. Ett projekt som startades i samarbete med SLU i Uppsala. I Borlänge kommun har man använt hundar för att spåra vattenläckor i fjärrvärmenätet, med goda resultat. Kvicksilverhundar tränas på ungefär samma sätt som narkotikasökhundar och används för att spåra förekomst av kvicksilver. Ökad turism i Sverige har inneburit ett ökat intresse för turer med slädhundar och det finns framför allt i norra Sverige ett flertal företag som arrangerar slädturer. Hundyrken är en växande bransch och lysande tillfälle för dugliga hundmänniskor att starta egna företag. Mögelhundar, eller röthundar som de också kallas, söker efter dolda mögelangrepp som ofta inte kan hittas med teknisk utrustning. De används i näringsverksamhet för besiktning av byggnader, inspektion av stolpar med mera. Utbildningen liknar den som narkotikasökhundar får, men det finns ingen officiell certifiering eller kvalitetssäkrad utbildning varför den diplomering man ibland annonserar att hundarna har, inte är någon garanti för kvalitet. Gas- och rökhunden Aron med sin förare Toni Frank. 14