Kyrkoårets färger och faser Domssöndagen Alla själars dag Alla helgons dag Första advent Adventstiden Jultiden Annandag jul Tacksägelsedagen Trettondedagstiden 1 advent vit adven*d lila jul.d vit annandag jul röd jul.d vit tre2ondedags.d grön kyndelsmässodagen vit tre2ondedags.d grön Den helige Mikaels dag faste.d lila Kyndelsmässodagen jungfru Marie beb vit faste.d lila påsk.d vit långfredag svart påsk.d vit pingst röd påsk.d vit Joh Döp vit Kristi förklarings dag Askonsdagen apostladagen kris. förkla dag vit Fastetiden mikaels dag vit tacksägelsedagen vit alla helg dag lila Apostladagen alla sj dag lila Jungfru Marie bebådelsedag domssöndagen Johannes Döparens dag Trefaldighetstiden Pingst Skärtorsdagen Långfredagen Påsktiden Välkommen till sju bordssamtal och studiecirkeln Vårt ansvar i Skapelsen Det pratas alldeles för mycket och samtalas alldeles för lite. Det gäller i allra högsta grad om vår roll som människa på jorden. Det pratas mycket runt frågor om hur vi ska göra för att lösa klimatkrisen och förhindra utarmningen av den biologiska mångfalden. Ett pratande som skapar mer oro och får oss att helst vilja dra ett täcke över huvudet och inte tänka på morgondagen. hemvist och förståelse för att börja vandra på förändringsvägen? Vi lever i en tid då människans beslut är det som bestämmer framtiden för vår planet. Hur viktigt är det inte att vi på djupet verkligen samtalar om vårt ansvar i Skapelsen, vad vi vill och vad vi kan göra? Vi tror att samtalet är en förutsättning för hoppet och engagemanget. Samtalet är en del av en pilgrimsvandring som handlar om att söka svar på vilka steg vi ska ta härnäst. En vandring som ytterst syftar till att skapa fred på jorden och fred med jorden. Vi behöver samtala kring frågorna som handlar om hur vi lever tillsammans på vår jord. Vi människor är beroende av att fotosyntesen fungerar, att syret finns för att vi ska kunna andas, att klimatet förblir stabilt och att vi kan äta oss mätta. Allt det här är nu hotat av människan. Men det vi ställt till med kan vi göra något åt. Det finns alltid hopp. Till sitt väsen är hoppet en aktiv rörelse för det som är rätt och rättvist. I dessa bordssamtal finns en rikedom av texter att samtala kring. Använd möjligheten att utmana dig själv, våga kliva ut ur din komfortzon och provtänk. Morgondagens lösningar kan inte skapas med gårdagens tankar! Vi måste formulera vad det är vi vill göra praktiskt. Vart vill vi komma? Vilka faror och hot ser vi? Vad betyder vår andliga Henrik Grape, Svenska kyrkan och Ulrika Jonsson, Sensus - 136 -
Studiematerial reflektion och fördjupning Att samtala med varandra ger nya perspektiv. Det kan låta stort och det är det. Möten mellan människor ger möjlighet att ta del av hur andra tänker och resonerar. I mötet och samtalet behöver du inte vara tvärsäker på vad du tycker. Kanske är det t o m en tillgång att få fundera högt att ta del av andras tankar berikar och utmanar, nya idéer och insikter uppstår. Det är detta som är folkbildning. Metodtips Läs gärna med pennan i hand. Att i marginalen sätta utropstecken för det som blir en aha-upplevelse och ett frågetecken för det som förblir oklart efter läsningen underlättar när det är dags att i gruppen samtala om det aktuella avsnittet. Modell för samtalet En träff kan vara 2x45 min (exkl paus) och ha följande upplägg: Runda Börja varje träff med en runda där var och en får möjlighet att berätta för de övriga i gruppen om sitt helikopterperspektiv, sitt helhetsintryck (instruktion finns i text under varje träff). Låt var och en tala utan att kommentera det som sägs. Det är bra att inte värdera det andra säger, utan istället lyssna och ta in. Samtal Gruppen samtalar utifrån de frågor som samtalsmaterialet ger förslag på för varje träff eller lyfter de tankar och frågor som finns i gruppen. Avslutning Avrunda med att var och en får säga ett par ord kring frågorna i n. Att tänka på innan start Kom överens om vilka samtalsregler som ska gälla för det goda samtalet. Utse en samtalsledare som värnar om att alla kommer till tals, att gruppen håller sig till ämnet, att tiden fördelas rättvist och att ni möter varandra med respekt. Vi samtalar inte för att vinna utan för att få nya perspektiv och berika varandra. Tillåt dig och andra att testa tankar även om de inte är färdiga. Ta kontakt med ditt närmaste Sensus/Bildakontor så får du hjälp med att komma igång. Du kan få fler tips och idéer på pedagogiska metoder som underlättar samtalet i gruppen. Det är enkelt att registrera din cirkel hos Sensus: sensus.se/startacirkel eller hos Bilda: bilda.nu/starta-en-studiecirkel Du kan välja att använda en papperslista för att fylla i träffarna eller så väljer du e-listan. Bordssamtal 1 Början på något nytt... Vårt mångfasetterade kyrkoår med ansvar i Skapelsen av Martin Modéus, sid 8 10 Heliggjord av Henrik Grimheden, sid 13 15 Barnet i Skapelsen av Peter Strömmer, sid 20 Ett år tar slut och ett nytt börjar. Advent och jul. Vi får lämna något bakom oss, börja om och fundera både framåt och bakåt. Ha tid både för eftertanke och reflektion. Kanske lära - 137 -
sig något av sina nya erfarenheter och kunskaper. I texterna för detta bordssamtal påminns vi om kyrkoårets rytm, innehåll och budskap. Ett försök att hjälpa oss att hitta balans i livet, att lyssna inåt och utåt. ser som vi kanske inte är så vana vid och som utmanar i att allt hör ihop. Vi hör ihop med Skapelsen, Gud och varandra. Han säger att genom Jesus födelse är hela jorden heliggjord. Vad betyder det för dig och i ditt sammanhang? Vad ser du för utmaningar? Martin Modéus skriver om kyrkoåret och börjar med söndagen, vilodagen. På vilket/vilka sätt hittar du vila i ditt liv? Peter Strömmer sätter fokus på barnen här och nu, som medskapare. Han ställer själv en fråga i texten. Hur låter vi barnen komma till tals som medskapare i vår värld? Hur lyssnar vi på barnens röster? Han fortsätter beskriva olika delar av kyrkoåret: jul, påsk, pingst, trefaldighetstiden och slutar i påminnelsen om att kyrkoåret vill visa att alla högtider är Kristusfester. Ge ett exempel på vilken del av kyrkoåret som betyder något särskilt för dig. Försök att beskriva vad det handlar om. Henrik Grimheden lyfter några perspektiv på julens berättel- 138 -
Bordssamtal 2 Hållbarhet liv, livsstil och tro Vår havande jord, Vår havande Gud av Sven Hillert, sid 91 93 Edith och Auguste, Ansvarstagande och medlidande i judisk och kristen tradition av Karin Johannesson, sid 49 51 Fastetid en möjlighet att stanna upp och fundera på vad som är viktigt, på riktigt. Tänka på hur vi vill ha det i relation till varandra, i det lilla och i det stora. Hur ska resurserna räcka till? Frågor om identitet, makt och norm som skaver i det mellanmänskliga, i församlingen, i samhället och i världen. Sven Hillert ger oss olika bilder kring vad det kan betyda med vår havande jord och vår havande Gud. Bilder som hör ihop och ibland som krockar. Han talar om ansvar och om hopp. Vårt uppdrag att värna och vårda livet hur kan det se ut lite mer praktiskt? På vilka sätt kan/vill du bidra till hållbara relationer? Karin Johannesson tar oss med till Edith och hennes mamma Auguste, och påminner om den kristna fastetiden som den judiska försoningsdagen, en möjlighet till balans, förlåtelse och att börja om, att hitta en mer hållbar livsstil. Gud använder oss, vi blir Guds medarbetare, och kan på så sätt göra något åt lidande, missförhållanden, orättvisor, säga ifrån när det skaver. Vågar vi? Vågar jag? Hinder? Vad behöver jag/vi för att bli medlidande i Skapelsen? 8 8 8 Bordssamtal 3 Tillit Påskglädje i arvsansvar och samhörighet av Anna Karin Hammar, sid 60 62 Nådens olika färger av Jesper Svartvik, sid 98 99 Skaparen?! Vad vill konstnären med sitt konstverk? av KG Hammar, sid 103 105 Ordet tillit är en s k palindrom, dvs ett ord som förblir oförändrat vare sig man läser framifrån eller bakifrån. Tillit är en viktig förutsättning för att människor ska fungera tillsammans. Det krävs tillit i påsken, i dopet, i ansvaret, i nåden, i Skapelsen. Från båda håll, gemensamt och i tron på den andre, på Gud. Anna Karin Hammar skriver att barn föds in i ett arvsansvar: för miljön, energi, vatten, skogar för världens överlevnad. Genom dopet får vi hjälp att klara detta, att bära, inte ensamma utan i samhörighet, med varandra. Hur hör det ihop för dig: dopet påsken arvsansvaret? Vad betyder det i ditt sammanhang? Jesper Svartvik beskriver den gudomliga nåden i färger röd, grön och gyllengul och tänker att det kan illustrera Gud som Skaparen, Försonaren och Hjälparen. Kan vi dra några lärdomar eller slutsatser av det? KG Hammar skriver om relationen konstverk konstnär, skapelse skapare och frågar om man kan likna Skapelsen vid ett konstverk. Vad är utmaningarna i det resonemanget? Vad säger det om din relation till Gud? 8 8 8-139 -
Vad tänker du kring balansen mellan att prata och att göra? Om du skulle skriva en Livsgnista på temat Mitt ansvar i Skapelsen, vad skulle den handla om? I Petra Carlssons artikel möter vi budskapet att pingstens kraft finns i alla och att vi behöver ta det på allvar. Hon påminner om det lutherska i vår tradition det allmänna prästadömet. Hur ser det ut i din församling? Finns det utrymme för alla att tala och bli lyssnade på? Vågar du höja din röst och vara en röst för andra människor eller sammanhang? Hur kan det uppmuntras? Bordssamtal 4 Livet Livsgnistor av Stefan Edman från heliga trefaldighets dag fram till tolfte söndagen efter trefaldighet. Pingsten hållbar glöd av Petra Carlsson, sid 77 79 Vid bordssamtal 1 tog vi del av Martin Modéus text om kyrkoåret. Han skrev att pingsten tar påsken in i vardagen och det märker vi i det att trefaldighetstiden börjar. Vi går till vardagens verklighet, från ord till handling. Mitt i livet med allt vad det innebär av val, ställningstaganden, hinna med och som vi ibland säger, få ihop livet. Förutom Stefan Edman finns fyra författare till som skrivit årets Livsgnistor i Dagboken. Dessa kan ge inspiration till samtal och erfarenhetsutbyte. I livsgnistan på sidan 97 tar vi del av Stefans tankar om vikten av att vara klok och att vara kloka tillsammans, se klart och pröva det vi ställs inför. Hur gör du för att se klart på olika frågor, situationer eller sammanhang som du finns i? Hur kan vi hjälpa varandra med detta? En annan Livsgnista av Stefan, sid 100, handlar om bokslut över hur vi levt våra liv. Hur vill du att ditt bokslut ska se ut? Bordssamtal 5 Efterföljelse Att bli kallad till Guds rike en vandring med Kristus genom trefaldighetstidens söndagar av Per Eckerdal, sid 82 84 Pingsten hållbar glöd av Petra Carlsson, sid 77 79 Skaparen?! Vad vill konstnären med sitt konstverk? av KG Hammar, sid 103 105 Vår havande jord, Vår havande Gud av Sven Hillert, sid 91 93 Försommar och grönska. Höstkänning och gula färger i naturen. Mörkret som kommer med vintern. Trefaldighetstiden som en tid för växt, skiftningar, tid för reflektion och fördjupning. Hur lever jag mitt liv? Vad är mitt ansvar för Skapelsen tillsammans med andra? Per Eckerdal liknar kyrkoårets söndagar med en vandring från födelse till död, från dop till Kristi återkomst. Här är det fokus på vandring genom trefaldighetstiden. - 140 -
Vid vilken söndag under trefaldighetstiden vill du göra ett stopp? Vad ser du här som blir viktigt för dig? Petra Carlsson skriver i slutet av sin text om vikten av att känna sig bemyndigad. För att kunna ta sitt ansvar behöver jag känna mig viktig, att någon tror på mig och att det jag gör spelar roll. I vilket sammanhang har du upplevt detta? Vad betydde det för dig? Bordssamtal 6 Skapelseansvar om civil olydnad, helig snålhet, ojämlik resursfördelning, naturens och djurens rättigheter Bordssamtalen sex och sju är kopplade till korta berättelser i Dagboken på rubriken Mitt skapelseansvar. Texterna vill förmedla hopp, engagemang, förtröstan, utmaning och inspiration kring ditt och mitt och vårt gemensamma ansvar för Skapelsen. Detta bordssamtal bygger på fem av texterna kring Mitt skapelseansvar: Anders Arborelius, sid 80, skriver om hur han lärde sig helig snålhet under sina år i kloster. Rosanna Endre, sid 22, beskriver hur hon genom Greenpeace och civil olydnad fick mod att ta ansvar för Skapelsen. Berätta om vad som ger dig mod och inspiration att bidra till ett hållbart samhälle. Hur kan vi hjälpa varandra till engagemang i viktiga frågor? Vad behöver jag göra för att ta ansvar och hitta engagemang i att vårda Skapelsen och ta mitt skapelseansvar? Arne Fritzson, sid 63, belyser den ojämlika fördelningen av jordens resurser där några lever i överflöd på andras bekostnad. Annika Spalde, sid 70, skriver om hur vi människor pressar naturen alltmer och att en lösning skulle vara att lagstifta om rättigheter att ge naturen rättigheter. Camilla Björkbom, sid 26, tar upp medkänsla och hänsyn till djuren. Fundera tillsammans över vår plats i Skapelsen och vår relation till varandra. Vad skulle fördelarna med att lagstifta om naturens rättigheter kunna vara? Hur kan vi vara en röst för djuren? Bordssamtal 7 Skapelseansvar om att göra medvetna val, hopp, solidaritet och att börja anstränga sig Detta bordssamtal bygger på fyra Mitt skapelseansvar. Texterna vill förmedla hopp, engagemang, förtröstan, utmaning och inspiration kring ditt och mitt och vårt gemensamma ansvar för Skapelsen. - 141 -
Jag skulle känna mig mer optimistisk om en ljus framtid för människan om hon tillbringade mindre tid med att bevisa att hon kan överträffa naturen och mer tid till att njuta hennes sötma och respektera hennes överlägsenhet. E. B. White Sofia Strinnholm, sid 21, påminner om att vi är många som lever tillsammans och att vi behöver hitta och formulera vilka grundläggande värden vi vill ska vara kittet i samhället. Ett annat perspektiv är tanken om att leva av eller med naturen. Håkan Wirtén, sid 88, skriver om vatten; regndroppar, snö, is och hav och om hur vi människor väljer att bruka eller missbruka detta livsviktiga i Skapelsen. Båda skribenterna pratar om att vi kan göra medvetna val och att det finns hopp. Vilka val behöver jag göra i min vardag för att bidra till ett hållbart samhälle? Vad kan församlingen göra? Vad blir ditt första steg och vilka steg fortsätter du att ta? Hur kan församlingen vara en motbild? Avslutning Nu har ni haft möjlighet att träffas för sju bordssamtal. Det behöver självklart inte sluta med det. Det finns fler studiematerial att ta del av på Sensus och Bildas hemsidor: sensus.se och bilda.nu Olle Carlsson, sid 44, ser att allt fler vill vara med och har ett engagemang för de globala och lokala frågorna, och att de hör ihop. Han skriver att kyrkan kan vara en motbild till den fria marknadens press. Sofia Karlsson, sid 120, skriver om hur vi försöker rädda jorden med konstgjord andning och ställer frågan om vi vet hur man gör. Hon utmanar oss att ta steget, att börja anstränga oss. Det finns många människor som vill förändring, som vill anstränga sig, som vill vara en motbild. Där hittar du också förslag på metoder att använda för att fördjupa samtalen i gruppen, på arbetsplatsen eller i goda vänners lag. Sensus och Bilda finns i hela landet så du kan alltid få hjälp med att hitta det du behöver eller samtala om vilka möjligheter till samarbete som finns. Låt samtalet fortsätta med nyfikenhet, öppenhet och möjlighet till nya perspektiv! - 142 -