Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 91-620- ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket 200 Tryck: Omslag:, bild/illustration: Form:, bild/illustration:

Innehåll INNEHÅLL 4 REGIONALT MILJÖMÅLSARBETE 5 Inledning 5 De regionala miljömålen 5 Åtgärdsarbetet och uppföljningssystem 6 Bedömning av måluppfyllelsen 7 Miljökvalitetsmålet 7 Delmålen 7 Åtgärder och styrmedel 9 Frågor som behöver drivas inom EU och andra internationella fora 9 Förslag riktade till målansvariga myndigheter, samt till regering och riksdag 9 REFERENSER 11

Regionalt miljömålsarbete Inledning I miljömålsarbetet har länsstyrelserna en samordnande roll och ska arbeta för att miljökvalitetsmålen får genomslag i länen. Varje länsstyrelse ska precisera, konkretisera och anpassa alla miljökvalitetsmål till de förhållanden som råder i länet, frånsett målet Levande skogar som Skogsstyrelsen är ansvarig för. Länsstyrelserna kan även besluta om mål som saknar nationell motsvarighet, så kallade länsegna mål, som ska medverka till att de nationella miljömålen uppnås. Mellan 2002-2005 införde alla län regionala miljökvalitetsmål, som under 2006/2007 omarbetades i ett flertal län för att överensstämma med de nationella revideringarna. Fram till våren 2006 hade fyra av fem kommuner inlett arbetet med att ta fram miljömål, och en dryg tredjedel hade redan antagit egna miljömål baserade på de nationella och regionala målen. De regionala miljömålen Nedan görs en bedömning av de regionala delmålens överensstämmelse med de nationella, baserad på målens innehåll och betydelse. Flera av landets totalt 21 län har inte regionaliserat ett eller flera av de nationella delmålen för Frisk luft. Sju län saknar ett delmål för svaveldioxid, tre län har inget mål för kvävedioxid eller marknära ozon, medan ett län inte har något mål angående flyktiga organiska ämnen. Beträffande delmålet för svaveldioxid har knappt nio tiondelar av länen antagit ett mål vars innebörd motsvarar det nationella delmålet (se tabell 1). I ett län, Gotlands län, har däremot ett mål med högre ambitionsnivå än det nationella införts. I fråga om delmålet för kvävedioxid har fyra län antagit ett regionalt mål som överensstämmer med det nationella delmålet, medan Gotlands län och Stockholms län har infört ett delmål som i jämförelse med det nationella målet har en högre respektive lägre ambitionsnivå. Vidare har kvävedioxidmålet inte anpassats, i över tre femtedelar av länen, till den förändrade målformulering som det nationella delmålet fick 2005. Vad gäller delmålet för marknära ozon överensstämmer fyra femtedelar av de regionala målen med det nationella delmålet, medan Uppsala län och Västernorrlands län har infört delmål som i stor utsträckning motsvarar regeringens bedömning av miljökvalitetsmålets innebörd i proposition 2000/01:130. Angående delmålet för flyktiga organiska ämnen har alla län utom Värmlands län preciserat hur mycket utsläppen ska minska, antingen i ton eller i procent. I 12 av 21 län har inte något mål gällande partiklar formulerats, medan motsvarande siffra för bens[a]pyren är 13 av 21 län. Fem län har antagit regionala mål för partiklar och bens[a]pyren, vars innebörd överensstämmer med de nationella delmålen. Uppsala län och Västernorrlands län har däremot formulerat länsegna mål för partiklar och bens[a]pyren som överensstämmer med de angivna halterna i miljökvalitetsmålet, medan Västmanlands län har ett länseget mål för partiklar som anknyter till regeringens bedömning av miljökvalitetsmålets innebörd i proposition 2000/01:130. Jämtlands län har bakat samman alla delmål till ett länseget mål vars

innebörd överensstämmer med miljökvalitetsnormerna, vilket i praktiken innebär att målet har en lägre ambitionsnivå än de nationella delmålen. Fjorton län har formulerat sammanlagt tjugosex länsegna mål. Sex av dessa mål behandlar miljögodkända pannor/anläggningar, medan övriga mål berör partiklar, flyktiga organiska ämnen, trafik samt störande lukt. Tabell 1. De regionala delmålens överensstämmelse med de nationella. Län Svaveldioxid Kvävedioxid Marknära ozon Blekinge samma ambitionsnivå ingen anpassning gjord 3 samma ambitionsnivå Dalarna samma ambitionsnivå ingen anpassning gjord 3 samma ambitionsnivå Gotland högre ambitionsnivå högre ambitionsnivå samma ambitionsnivå Gävleborg inget mål formulerat Inget mål formulerat inget mål formulerat Halland inget mål formulerat ingen anpassning gjord 3 samma ambitionsnivå Jämtland överensstämmer med MKN 1 överensstämmer med MKN 1 överensstämmer med MKN 1 Jönköping inget mål formulerat samma ambitionsnivå samma ambitionsnivå Kalmar samma ambitionsnivå samma ambitionsnivå samma ambitionsnivå Kronoberg samma ambitionsnivå samma ambitionsnivå samma ambitionsnivå Norrbotten inget mål formulerat inget mål formulerat samma ambitionsnivå Skåne samma ambitionsnivå ingen anpassning gjord 3 samma ambitionsnivå Stockholm inget mål formulerat lägre ambitionsnivå inget mål formulerat Södermanland inget mål formulerat inget mål formulerat inget mål formulerat Uppsala samma ambitionsnivå 2 ingen anpassning gjord 3 anknyter till prop. 2000/01:1302 2 Värmland samma ambitionsnivå ingen anpassning gjord 3 samma ambitionsnivå Västerbotten samma ambitionsnivå ingen anpassning gjord 3 samma ambitionsnivå Västernorrland samma ambitionsnivå 2 ingen anpassning gjord 3 anknyter till prop. 2000/01:1302 2 Västmanland samma ambitionsnivå ingen anpassning gjord 3 samma ambitionsnivå Västra Götaland samma ambitionsnivå ingen anpassning gjord 3 samma ambitionsnivå Örebro inget mål formulerat samma ambitionsnivå samma ambitionsnivå Östergötland samma ambitionsnivå ingen anpassning gjord 3 samma ambitionsnivå 1 miljökvalitetsnormen för halten av respektive ämne i utomhusluft 2 länseget mål 3 anpassning till den nationella förändringen av målformuleringen som gjordes 2005 Åtgärdsarbetet och uppföljningssystem I samband med att de regionala miljömålen anpassades och konkretiserades, arbetades även förslag på åtgärder fram. I knappt hälften av länen har dessa åtgärdsförslag fastställts i en åtgärdsplan eller i ett handlingsprogram, som styr det fortsatta miljömålsarbetet. Exempel på åtgärder är informationsinsatser angående småskalig vedeldning, utbyggnad av fjärrvärmenätet, val av bästa miljöklass vid offentlig upphandling, och införande av program inriktade på transportrelaterade miljöproblem (MaTs). Olika län har givetvis kommit olika långt i åtgärdsarbetet och det är svårt att dra några generella slutsatser om läget då ett antal län inte har gjort någon uppföljning av de åtgärder som genomförs på regional nivå. Överlag är knappt

hälften av åtgärderna påbörjade, en tredjedel är inte påbörjade, medan en dryg tiondel är avslutade. För några få åtgärder är läget oklart. Uppföljningen av arbetet med luftkvaliteten sker inom regionala och nationella program, samt inom vissa lokala övervakningsprogram som bekostas av kommunerna eller industrier. I flera län är kunskapsunderlaget för luftkvaliteten otillräckligt, framför allt gällande marknära ozon, flyktiga organiska ämnen, partiklar och bens[a]pyren. I fjorton län bedrivs övervakningen av luftföroreningar av så kallade luftvårdsförbund som är en sammanslutning av myndigheter, företag och andra intressenter. Förbundens mätprogram skiljer sig åt från län till län, men omfattar oftast mätningar av svaveldioxid och kvävedioxid, samt i viss utsträckning ozon, PM 10 och VOC. Drygt 40 kommuner deltar även i URBANmätnätet som är ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och en rad svenska kommuner. UR- BANmätnätets mätprogram innehöll ursprungligen mätningar av NO 2, SO 2 och sot, för att sedan utvidgas till att inbegripa även VOC, ozon samt partiklar (PM 10 och PM 2,5 ). Länen verkar överlag vara nöjda med de miljömålsindikatorer som används inom uppföljningen av målet Frisk luft då inga synpunkter som pekar på motsatsen har inkommit. Bedömning av måluppfyllelsen Miljökvalitetsmålet Miljökvalitetsmålet är enligt den nationella bedömningen mycket svårt att nå inom utsatt tid. Av de regionala bedömningarna överensstämmer lite mindre än hälften med den nationella, medan tolv län bedömer att det är möjligt att nå målet om fler åtgärder sätts in. Åtgärder både i Sverige och i övriga Europa inom i första hand trafik- och energiområdet efterfrågas från länsnivå. Ytterligare styrmedel och åtgärder för att byta ut gamla pannor och installera ackumulatortankar bedöms av flera län vara nödvändigt för att målet ska kunna nås. Av de nio län som inte tror sig uppnå målet har fem län inte tagit fram ett åtgärdsprogram, varav ett län kommer att utveckla ett program under 2007. Ytterligare tre av dessa fem län har dock tagit fram en åtgärdsstrategi eller ett handlingsprogram gällande antingen energi, resor eller transporter. Av de 12 län som anser sig kunna klara målet om fler insatser sätts in har sju län inte tagit fram något åtgärdsprogram. Tre av dessa sju län är på gång med att arbeta fram ett program, medan ett län kommer att fokusera på förankring och genomförande av åtgärder under hösten 2007. I ett av dessa sju län har åtgärdsstrategier inom bland annat energiproduktion samt energianvändning och transporter utvecklats. Delmålen Den nationella bedömningen för svaveldioxid är att målet klaras, vilket överensstämmer med 11 av de regionala bedömningarna. Resterande 10 län har inte formulerat något specifikt svaveldioxid mål, och har därför inte gjort någon bedömning av måluppfyllelsen. Sannolikt uppnås målet i hela landet även om lokala problem

finns i kuststäder i södra Sverige, vilka påverkas av transport av luftföroreningar från kontinenten och utsläpp från sjöfarten. Delmålet för kvävedioxid anses nationellt kunna klaras om fler åtgärder sätts in. Av de 15 län som har gjort en regional bedömning av delmålsuppfyllelsen överensstämmer 10 läns bedömningar med den nationella. Jönköpings län och Västra Götalands län tror sig däremot inte uppnå målet inom gällande tidsram, vilket även gäller för Stockholms län vars delmål har en lägre ambitionsnivå än det nationella. Gotlands län, liksom Kalmar län, anser sig emellertid kunna klara målet. Då enbart fem län har ett delmål som är i nivå med det nationella kan kvävedioxidmålet bli svårt att uppnå. Tre län saknar ett mål och 11 län har inte reviderat sitt mål utifrån de ändringar som gjordes på nationell nivå under 2005. Överlag uppnås målet i urbana bakgrundsmiljöer, medan det behövs fler åtgärder i tätorter med dåligt ventilerade gatumiljöer och vid stora trafikleder med hög trafikintensitet. Enligt regeringsbeslut har åtgärdsprogram tagits fram i vissa kommuner för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås. Delmålet för marknära ozon överskrids i hela landet, men enligt den nationella bedömningen är det möjligt att klara målet om fler åtgärder påbörjas, vilket överensstämmer med 12 av totalt 15 regionala bedömningar. Kalmar län och Östergötlands län tror, i motsats till Blekinge län, inte att de kommer att nå delmålet inom utsatt tid. Drygt en tredjedel av de regionala bedömningarna är dock osäkra på grund av bristande dataunderlag. Den nationella bedömningen för flyktiga organiska ämnen är att målet kommer att klaras, en uppfattning som enbart delas av 5 län. Kronobergs län och Västra Götalands län tror sig inte nå målet, medan 11 av 19 län anser sig uppnå målet om fler åtgärder inleds. Gotlands län har formulerat ett eget mål som i huvudsak överensstämmer med det nationella men som har ett annat målår. Detta mål uppnåddes inte i tid. Ungefär hälften av de regionala bedömningarna är tveksamma på grund av bristfälligt underlag. Endast fyra län har gjort en bedömning av måluppfyllelsen för partiklar, medan motsvarande siffra för bens[a]pyren är tre län. Örebro län kommer att granska möjligheten att uppnå målen under våren 2007, medan Blekinge län dessvärre inte kommer att kunna bedöma måluppfyllelsen för bens[a]pyren på grund av otillräckligt kunskapsunderlag. Nationellt anses varken delmålet för partiklar eller bens[a]pyren kunna nås. För partiklar instämmer två län i den nationella bedömningen. Kalmar län anser däremot att målet kan komma att klaras, medan Blekinge län tror sig behöva sätta in fler åtgärder. För bens[a]pyren överensstämmer enbart Jönköpings läns bedömning med den nationella. Stockholm län anser sig emellertid klara målet, medan Kalmar län tror sig uppnå målet om ytterligare åtgärder påbörjas. Överlag är dataunderlaget ofullständigt, framför allt för PM 2,5, då endast enstaka eller inga mätningar har gjorts. En tredjedel av de länsegna målen bedöms kunna nås om fler åtgärder sätts in, medan en tredjedel inte kommer att klaras inom utsatt tid. Måluppfyllelsen kan inte bedömas för ett av målen som behandlar miljögodkända pannor, eftersom målet inte går att följa upp, medan ett mål som berör arbetsmaskiner inte kan utvärderas på grund av bristande underlag.

Åtgärder och styrmedel En kombination av lagstiftning och ekonomiska styrmedel, såväl som informationsinsatser och attitydpåverkan, behövs för att målet Frisk luft ska kunna uppnås. Målet är i hög grad beroende av utvecklingen inom såväl trafiksektorn som energisektorn. Vägtrafiken står för en stor del av utsläppen av kvävedioxider och flyktiga organiska ämnen vilka i sin tur bidrar till bildningen av marknära ozon. Skärpta avgaskrav på motorfordon har reducerat utsläppen, men halterna har inte minskat i motsvarande omfattning eftersom trafiken samtidigt ökat. Fortsatt utveckling med renare fordon är viktigt. En förändrad trafik- och infrastrukturplanering som i större utsträckning tar hänsyn till miljömålet är också nödvändig. Sjötrafiksektorn bidrar till utsläppen av svaveldioxid, och för att dagens låga svavelhalter ska bibehållas även i framtiden, är det viktigt att krav ställs på sjöfarten, som annars riskerar att öka utsläppen av svavel. Småskalig vedeldning är ett omfattande problem, då det kan orsaka höga halter av flyktiga organiska ämnen, partiklar samt cancerframkallande ämnen såsom bens[a]pyren. För att minska utsläppen krävs att fler hushåll använder träpellets i stället för ved och att de övergår från småskalig vedeldning i gamla pannor till miljögodkända pannor med ackumulatortank, eller andra alternativ som till exempel fjärrvärme. Nedan redovisas förslag till möjliga åtgärder och styrmedel som inkommit från Länsstyrelserna. Förslagen har inte konsekvensanalyserats eller bedömts, och kan eventuellt bli aktuella efter de utretts. Frågor som behöver drivas inom EU och andra internationella fora Länsstyrelserna är ense om att det internationella samarbetet måste intensifieras och att fler överenskommelser på internationell nivå behöver ingås, då en stor andel av landets luftföroreningar transporteras hit från andra länder. Åtgärder på internationell nivå behöver vidtas för att minska utsläppen från trafik- och energisektorn, samt sjöfarten. Förslag riktade till målansvariga myndigheter, samt till regering och riksdag Länsstyrelserna efterlyser en lång rad nationella åtgärder som anses vara nödvändiga för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Åtgärdsförslagen är inriktade på framför allt fordon och vedeldade pannor/anläggningar, och sträcker sig från inrättandet av stöd och bidrag till förändringar i lagstiftningen. Tydliggör länsstyrelsens roll i luftövervakningen genom att ge länsstyrelserna, i samverkan med luftvårdsförbunden, i uppdrag att koordinera arbetet med genomförandet av luftkvalitetsnormerna för tätortsluft i enlighet med Naturvårdsverkets förslag i Rapport 5407 av regeringsuppdraget Samordnad kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft (2004). Inför fler ekonomiska styrmedel som stödjer utvecklingen mot ett transportsnålt och energieffektivt transportsystem, och underlättar genomförandet av åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsnormerna så de blir reella steg på vägen mot att nå målet Frisk luft.

Inför en tidsbegränsad skrotningspremie för miljöbelastande bilar. Om bidraget utformas så att det överstiger bilens nuvarande värde samt riktas till skrotning av äldre bilar utan katalysator, med en bränsleförbrukning vid blandad körning på 0,8 l/mil eller mer, som de senaste åren körts mer än 1500 mil/år i genomsnitt, bör det snabbt kunna leda till en stor miljönytta, utan att fordonsflottan ökas. Inför kraftigare styrmedel för att minska användningen av tvåtaktsmotorer. Ställ utsläppskrav på arbetsmaskiner och fordon i samband med offentlig upphandling. Inför krav på bättre avgasrening för arbetsmaskiner. Inför en statligt finansierad samverkansfunktion för hållbara transporter. Samverkansfunktionen skulle integreras med länstransportplaneringen och vara i linje med syftet för MaTs-projekten, det vill säga att minska och effektivisera godstransporterna, öka kollektivtrafikens attraktivitet, samt att utveckla teknik för minskad bränsleförbrukning och minskade miljöfarliga utsläpp. Inför lagkrav på miljögodkända vedpannor med ackumulatortank. Under en övergångsperiod innan kraven träder ikraft bör även en skrotningspremie för icke miljögodkända pannor, alternativt ett bidrag till installation av miljögodkända pannor eller till anslutning till fjärrvärme- eller närvärmenätet införas. Kraven på braskaminers utsläppsvärden skulle även behöva utredas. Inför ett bidrag eller ge möjlighet till skattereduktion vid utbyte av icke miljöanpassad anläggning till panna som är godkänd för användning i tätort. En policy för vedeldning i tätbebyggda områden bör finnas i alla kommuner. Inför nationella krav på överlåtelseförbud av icke miljögodkända pannor. Inför styrmedel för att stimulera utbyggnaden av fjärrvärmenätet.

Referenser Länsstyrelsernas underlagsrapporter till den fördjupade utvörderingen