Ekonomistyrprinciper för Staffanstorps kommun

FÖRFATTNING 7.3 Antagen Antagen av kommunfullmäktige 103/08 Ekonomistyrprinciper för Staffanstorps kommun För att stärka gemenskapen i kommunen ska det internationella samarbetet ske över stor bredd. På så vis kan vi gemensamt överbrygga kulturskillnader och språkbarriärer, öka förståelsen för andras situation, motverka främlingsfientliga stämningar och utveckla och uppmuntra medborgarnas och näringslivets engagemang i kommunen. Bilden visar Ecuadorianska elever och lärare på besök i Staffanstorp med anledning av den EU finansierade miljökonferensen (Minirio) som hölls i början på maj 2007.

2(52) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING 2. POLICY FÖR EKONOMISK PLANERING OCH UPPFÖLJNING 2.1 Syfte 2.2 God ekonomisk hushållning 2.3 Budget 2.3.1 Budgetprocessen 2.3.2 Investeringsbudgeten 2.3.3 Ansvar/ befogenheter 2.3.4 Tilläggsanslag 2.4 Uppföljning/ delårsrapport 2.5 Bokslut/ årsredovisning 2.6 Interndebitering/ kostnadsfördelning 2.7 Resultatenheter och kommunala bolag 3. FINANSPOLICY 3.1 Syfte 3.2 Principer 3.2.1 Övergripande 3.2.2 Upplåning 3.2.3 Leasing 3.2.4 Utlåning 3.2.5 Likviditetsplanering 3.2.6 Borgen 3.2.7 Betalningsströmmar 3.2.8 Fakturering och fodringsbevakning 3.3 Rapportering, uppföljning 3.4 Organisation och ansvarsfördelning 3.4.1 Kommunfullmäktige 3.4.2 Kommunstyrelsen 3.4.3 Nämnd 3.4.4 Ekonomichefen 3.4.5 Kommunala bolag

3(52) 4. PLACERINGSPOLICY 4.1 Bakgrund 4.2 Avgränsning 4.3 Syfte 4.4 Målsättning 4.5 Placeringsriktlinjer 4.5.1 Förvaltningsfilosofi 4.5.2 Extern rådgivare 4.5.3 Extern förvaltning 4.5.4 Tillåtna tillgångsslag 4.5.5 Allokering 4.5.6 Övriga riskbegränsningar 4.6 Etiska riktlinjer 4.7 Organisation och ansvarsfördelning 4.7.1 Kommunfullmäktige 4.7.2 Kommunstyrelsen 4.7.3 Ekonomichefen 4.8 Uppföljning och rapportering 4.8.1 Inriktning för uppföljningen 4.8.2 Uppföljning av pensionsåtagande 4.8.3 Förvaltningsrapport 4.8.4 Årsrapport 4.8.5 Utvärdering av delportföljer/ förvaltare 4.9 Ordlista 5. INTERNKONTROLLPOLICY 5.1 Syfte 5.2 Huvudprincip 5.3 Organisation och ansvarsfördelning 5.3.1 Kommunstyrelsen övergripande 5.3.2 Kommunstyrelsen som nämnd 5.3.3 Produktionsstyrelsen 5.3.4 Beställar nämnderna och övriga nämnder 5.3.5 Nämndsansvarig chef 5.3.6 Verksamhetsansvarig/ produktionschef

4(52) 6. ATTESTPOLICY 6.1 Syfte 6.2 Omfattning/ avgränsning 6.3 Huvudprincip 6.4 Organisation och ansvarsfördelning 6.4.1 Kommunstyrelsen övergripande 6.4.2 Nämnder 6.4.3 Kommundirektör 6.4.4 Nämndsspecialister/ Produktionschef/ Resultatenhetschefer 6.4.5 Attestanter 6.4.6 Revisorer 6.5 Undantag 7. EXPLOATERINGSPOLICY 7.1 Syfte 7.2 Definitioner 7.3 Markreserv 7.4 Detaljplan 7.5 Exploateringsavtal 7.6 Markanvisningsavtal 7.7 Exploateringsprojekt 7.7.1 Riktlinjer 7.7.2 Ekonomisk redovisning 7.7.3 Rapportering 7.8 Organisation och ansvarsfördelning 7.8.1 Kommunfullmäktige 7.8.2 Kommunstyrelsen 7.8.3 Tekniska nämnden 7.8.4 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 8. POLICY FÖR BALANSRÄKNINGSENHETER 8.1 Definition/ Syfte 8.2 Avgränsning 8.3 Organisation och ansvarsfördelning 8.3.1 Kommunfullmäktige 8.3.2 Tekniska nämnden 8.4 Ekonomisk redovisning

5(52) 1. Sammanfattning Ekonomistyrprinciperna i Staffanstorps kommunkoncern har som huvudsyfte att säkerställa god ekonomisk hushållning och består av ett antal policys som beslutas av kommunfullmäktige. Dessa är: - Policy för ekonomisk uppföljning och uppföljning - Finanspolicy - Placeringspolicy för medel avsatta för pensionsförpliktelser - Intern kontrollpolicy - Attestpolicy - Exploateringspolicy - Policy för balansräkningsenheterna De övergripande uppdragen till organisationen beskrivs för varje mandatperiod i en programförklaring och verksamheternas inriktning i ett längre perspektiv i verksamhetsplanerna. I samband med att budgeten fastställs definieras sedan kopplingen mellan tilldelade resurser och önskat resultat, såväl finansiellt som verksamhetsmässigt (s k God ekonomisk hushållning ). Resultatet följs och kommuniceras över året och fastställs sedan i samband med bokslutet. Den kunskap som genereras används tillsammans med övrig information (ex från uppföljning av internkontrollplaner, avtalsuppföljningar, medborgarenkäter m m) i det fortsatta arbetet med att kvalitetssäkra styrning, processer och rutiner. För att säkerställa att den praktiska tillämpningen överensstämmer med intentionen i de lagar och förordningar som berör området samt de beslutade policydokumenten, upprättas tillämpningsanvisningar då så behövs. Ekonomichefen ansvarar för detta samt för att anvisningarna efter upprättandet lämnas till kommunstyrelsen för kännedom. Ansvarsstrukturerna hanteras i övrigt i respektive policydokument.

6(52) 2. Policy för ekonomisk planering och uppföljning 2.1 Syfte Syftet med policyn för ekonomisk planering och uppföljning är att skapa helhetssyn i förhållandet mellan verksamhet och ekonomi samt säkerställa god ekonomisk hushållning i Staffanstorps kommunkoncern. 2.2 God ekonomisk hushållning I ett finansiellt perspektiv fastställer kommunallagen att intäkterna måste täcka kostnaderna för att upprätthålla god ekonomisk hushållning. Detta räcker emellertid inte. Det egna kapitalet måste inflationssäkras och reserver måste skapas för att klara exempelvis konjunktursvängningar, en ökande befolkning och framtida investeringsbehov. God ekonomisk hushållning finansiellt definieras därför i Staffanstorps kommun av ett antal ekonomiska mål. Dessa beslutas inför varje års budgetarbete och utgör ett yttre ramverk för driftbudgetutrymmet. Att sätta finansiella mål räcker inte eftersom en förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning innebär att det även finns ett definierat samband mellan resursåtgång och resultat (både kvantitet och kvalitet). I denna process skall det finnas en tydlig koppling mellan vision, programförklaring och de finansiella och verksamhetsmässiga prioriteringarna. Detta samband ska sedan speglas i fastställandet av budget, resursfördelningssystem och slutligen i överenskommelserna/ avtalen mellan beställare och utförare. Resultatet ska gå att följa, kommunicera över året och fastställa i samband med bokslut. Den kunskap som genereras ska kunna användas i det fortsatta arbetet med att kvalitetssäkra styrning, processer och rutiner.

7(52) 2.3 Budget Budgeten är ett av de viktigaste verktygen en organisations ledning kan använda för strategisk planering och styrning. Den uttrycker förväntningar, fördelar ansvar och befogenheter och beskriver sammanhang. 2.3.1 Budgetprocessen Budgetprocessen ses över årligen och vid behov fattas beslut om förändring. Staffanstorps kommun har vad som brukar kallas en vårprocess. Det innebär i korthet att: kommunfullmäktige beslutar om en definition av god ekonomisk hushållning (finansiellt och verksamhetsmässigt), fokusområden och prioriteringar på hösten två år innan budgetåret. Detta material sammanställs sedan till årets budgetdirektiv. kommunstyrelsen beslutar om nämndernas beräkningsunderlag i mars året innan budgetåret, nämnderna beslutar om driftbudgeten, effekter av lagd budget, resursfördelningssystemen samt eventuellt förändrade taxor/ avgifter i april, kommunfullmäktige beslutar om finansieringen (skattesatsen), driftbudgetram för varje nämnd, investeringsvolym samt eventuellt förändrade taxor/ avgifter i juni, nämnderna fattar beslut om internbudget, investeringsbudget per projekt samt mätbara mål i september, produktionsstyrelsen beslutar om resultatenheternas budgetar i oktober/ november, kommunstyrelsen fattar beslut om investeringsbudget per projekt i oktober/ november

8(52) 2.3.2 Investeringsbudget Beslutet om investeringsbudget innefattar kalkyl och tidplan per projekt. I de fall fastställd tidplan förändras under löpande år ska denna information ingå i uppföljningen. Resultatenheternas investeringar budgeteras inom kommunstyrelsen medan driftskostnaderna budgeteras hos resultatenheterna. 2.3.3 Ansvar/ Befogenheter Nämnden skall lägga ett budgetförslag som ligger inom beslutad ram. Eventuellt tillkommande behov/ kvalitetsförbättringar skall prioriteras inom beslutad ram. Nämnden förfogar över tilldelad ram (sk kommunbidrag) och kan fritt omdisponera denna mellan verksamhetsområdena. Ombudgetering (nollsummespel) mellan nämnderna kan verkställas utan särskilt beslut om detta är en följd av redan fattade beslut och kommunstyrelsen är informerad. Ett exempel kan vara att en verksamhet skall flyttas från en nämnd till en annan. 2.3.4 Tilläggsanslag Grundprincipen är att tilläggsanslag inte beviljas. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/- eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsanslag. Detta skall dock vara fullt finansierat och inrymmas inom de ekonomiska målen. Nämnd skall innan tilläggsanslag begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Begäran om tilläggsanslag i investeringsverksamheten som medför att den totala investeringsvolymen ökar skall prövas av kommunfullmäktige. Ekonomichefen skall avge skriftligt yttrande som del i beslutsunderlaget i varje enskilt ärende. Kan tilläggsanslaget finansieras genom omdisponeringar inom investeringsvolymen beslutas detta av kommunstyrelsen.

9(52) 2.4 Uppföljning/ delårsrapport Uppföljningen ska syfta till att vara lärande, förebyggande, stoppa ogynnsam/ främja gynnsam utveckling, skapa ansvarskänsla och dialog. Den ska dessutom vara aktuell, inspirerande och utvecklande. Månadsuppföljningarna lämnas till respektive nämnd för beslut, till kommunstyrelsen för beslut och till kommunfullmäktige för kännedom. Nämnder och resultatenheter skall alltid, inom ramen för sitt uppdrag, vidta åtgärder för budgetbalans vid årets slut. I de fall dessa åtgärder är oförenliga med uppdraget måste beslut i frågan föregå verkställighet. Denna process hanteras i samband med månadsuppföljningen. Nämnderna och resultatenheterna skall till kommunstyrelsen, förutom årsredovisning, upprätta delårsrapport efter augusti månads utgång där det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget redovisas. Rapporten skall även inkludera bolagen samt innehålla en rapportering av finansverksamheten och en förteckning över koncernens lån. Koncerndelårsrapporten beslutas av kommunfullmäktige. Investeringsredovisningen skall följas upp avseende kalkyler, tidplaner och verksamhetsmässigt innehåll. Kommunstyrelsen kan under löpande år besluta om ev omdisponeringar inom investeringsbudgeten. Under löpande år kan resultatenheterna endast ta i anspråk sitt egna kapital upp till den gräns som beslutats i årsbudgeten för respektive enhet. 2.5 Bokslut/ Årsredovisning Koncernens årsbokslut är uppdelat i preliminärt bokslut (bokslutskommuniké, endast kommunen) och årsredovisning (bokslut inklusive sammanställd

10(52) redovisning). Det preliminära bokslutet presenteras för kommunstyrelsen i februari och årsredovisningen fastställs av kommunfullmäktige i april/ maj. Ombudgeteringar inom driftbudgeten i samband med bokslut tillåts inte utan ska hänskjutas till budgetprocessen. Budget och tidsram per investeringsprojekt beslutas i budgetprocessen. I de fall fastställda tidsramar förändrats under löpande år ska denna information ingå i bokslutsmaterialet. Redovisning av avslutade investeringsprojekt skall lämnas till kommunfullmäktige i samband med bokslut. 2.6 Interndebitering/ kostnadsfördelning Huvudprincipen för all interndebitering är att denna skall styra mot ett önskat beteende eller handlingsmönster som inte kan uppnås på annat sätt och den skall alltid utgå ifrån självkostnadsprincipen. Nyttan med interndebiteringen skall alltid vägas mot den administrativa kostnaden. I de fall en verksamhet till övervägande del finansieras via interndebitering bör verksamheten organiseras i form av resultatenhet. Interndebitering görs i huvudsak av resultatenheter. Fakturering bör utgå från faktisk leverans (plats, tid, kvm, portioner m m). Då faktisk leverans inte kan utgöra underlag för interndebitering kan kostnadsfördelning genom schablon användas. Schablonfördelning används med fördel då kostnaden för annan fördelning överstiger nyttan. All interndebitering ska alltid då så är möjligt fastställas inför varje budgetår enligt beslutad budgetprocess för att ge verksamheterna bästa möjliga planeringsförutsättningar. Interndebitering avseende exploateringsverksamheten och de avgiftsfinansierade verksamheterna regleras i policyn för balansräkningsenheterna.

11(52) I anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar skall utöver externa kostnader även interna kostnader för administration och projektering ingå. 2.7 Resultatenheter och kommunala bolag Resultatenheter och kommunala bolag får inte optimera effektiviteten i sin verksamhet om detta som helhet medför nackdelar för den kommunala koncernen som överväger fördelarna för resultatenheten eller bolaget. Under löpande år kan resultatenheterna endast ta i anspråk sitt egna kapital upp till den gräns som beslutats i årsbudgeten för respektive enhet. Resultatenheternas fastställda över/- underskott tas normalt med till kommande år. Vid fastställandet av resultatet prövas om resultatenheten har uppnått produktionsmålet. Produktionsstyrelsen beslutar om uppkommet över/- underskott inte skall föras över till kommande år. Beslutet fattas som senast i samband med bokslutets fastställande för att ge verksamheterna bästa möjliga planeringsförutsättningar.

12(52) 3. Finanspolicy 3.1 Syfte Stora och snabba förändringar sker inom det finansiella området. Penning- och kapitalmarknaden internationaliseras och blir allt mer komplicerad. Samtidigt med detta ökar kraven stadigt på kommunerna att bedriva effektivare verksamhet, inte minst inom det finansiella området. För att kunna följa med i den finansiella utvecklingen måste arbetet bedrivas efter genomtänkta strategier och riktlinjer samt under säkra och kontrollerade former. 3.2 Principer 3.2.1 Övergripande Koncernens finansverksamhet skall bedrivas på ett tryggt och affärsmässigt sätt med kommunmedborgarens bästa för ögonen. Verksamheten skall bedrivas utan spekulativa inslag och samtidigt förvaltas så att god avkastning och betryggande säkerhet erhålls. Målsättningen är att på lång sikt, utifrån i denna handling angivna regler, uppnå en så hög förräntning av koncernens likviditet som möjligt och att koncernens upplåning skall ske till lägsta möjliga kostnad. Kapitalets säkerhet är utgångspunkt för placering. 3.2.2 Upplåning I samband med behandling av årsbudget fattar kommunfullmäktige beslut om storleken av den långfristiga nyupplåning som skall gälla för budgetåret. Lånen tas upp i konkurrens på lånemarknaden och med utgångspunkt från behovet av likvida medel och bedömning av låneräntans utveckling. Löptid och lånevillkor för upptagna lån skall avgöras med ledning av koncernens framtida likviditetsbehov, ränteläget och andra faktorer på lånemarknaden, som vid upplåningstillfället kan vara av betydelse.

13(52) De kommunala bolagen bör i första hand låna internt. Långfristig upplåning verkställs under förutsättning av att upplåningen ryms inom den av kommunfullmäktige beslutade låneramen. Lån får ske hos: Svenska staten Svenska banker eller bankägda finansinstitut Kommuner och landsting Svenska hypoteksföreningar Kommunägda bolag Europeiska Investeringsbanken 3.2.3 Leasing Leasing eller avbetalningsfinansiering som alternativ till köp av maskiner skall ske med försiktighet. Beslut om leasing får ej fattas utan skriftligt yttrande från ekonomichef och upphandlingschef. 3.2.4 Utlåning Kommunens bolag kan låna internt hos kommunen inom av kommunfullmäktige fastställd ram. Vid utlåning tillämpas marknadsmässiga villkor, med ett internt påslag. 3.2.5 Likviditetsplanering För att maximera avkastningen för koncernen Staffanstorps kommun skall koncernens (dvs kommunens och bolagens) likviditet hanteras via koncernkontot, vilket får öppnas i svensk bank. Inom koncernkontot beviljas begränsade internkrediter. Koncernen har periodvis överlikviditet. En eventuell återstående överlikviditet skall placeras hos banker eller på penningmarknaden enligt nedanstående regler:

14(52) placering får ske i värdepapper emitterade i svenska kronor av banker och försäkrings- och kreditinstitut godkända av respektive lands tillsynsmyndighet och med en rating på lägst A hos Standard & Poor s eller A3 hos Moody s avseende den långa kreditvärdigheten, kapitalets säkerhet skall vara utgångspunkt för placeringen. Vid val mellan säkerhetsmässigt likvärdiga placeringar skall högsta räntenivå vara avgörande, förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser skall ske enligt särskild policy beslutad av kommunfullmäktige 3.2.6 Borgen Borgensåtaganden skall sammanfalla med kommunens syften, intressen och normalt sett endast ges till företag i kommunkoncernen för finansiering av investeringar. Stor restriktivitet skall iakttas. 3.2.7 Betalningsströmmar In- och utbetalningsströmmarna skall hanteras så effektivt som möjligt i syfte att frigöra kapital. 3.2.8 Fakturering och fodringsbevakning Rutinerna för fakturering och fodringsbevakning skall vara utformade så att kommunens fordringar omsätts så snabbt och säkert som möjligt, kundförluster minimeras och kunderna behandlas enhetligt och konsekvent. Kravverksamheten skall bedrivas inom ramen för god inkassosed. Om en kund inte betalar efter påminnelse och krav bör de då så är möjligt avstängas från aktuell tjänst. Alternativa fakturerings- och betalningsmetoder skall erbjudas då så är möjligt.

15(52) 3.3 Rapportering, Uppföljning Rapportering /uppföljning av likviditetssituationen (aktuell och förväntad vid årets slut) samt placerade medels fördelning per placering och löptid ska ske i samband med delårsrapport 2. Utestående kundfodringar skall värderas två gånger årligen, vid delårsrapport 2 och årsbokslut), och i de fall de bedöms värdelösa, avskrivas bokföringsmässigt. Beslut ska fattas i den nämnd kundfodringen uppkommit. 3.4 Organisation och ansvarsfördelning För den kommunala koncernen gäller följande ansvars- och befogenhetsfördelning inom den finansiella verksamheten: 3.4.1 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för den koncernövergripande finansverksamheten och fastställer finanspolicyn. Kommunfullmäktige beslutar om den totala utlåningsvolymen, årets nyupplåning, borgensram för helägda kommunala bolag och borgensåtaganden i varje enskilt fall i övriga sammanhang (kommunfullmäktige har delegerat åt kommunstyrelsen att gällande Staffanstorpshus AB ingå borgensförbindelse samt bestämma avgift inom beslutad borgensram, se nedan). 3.4.2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för att: besluta om beloppsram för utlåning till kommunala företag, besluta om att ingå borgensförbindelse för Staffanstorpshus AB inom av kommunfullmäktige beslutad borgensram, i samband med tecknande av borgen för Staffanstorpshus AB, besluta om borgensavgift (dock högst med det belopp per år som motsvarar bolagets årliga besparing till följd av det kommunala borgensåtagandet)

16(52) 3.4.3 Nämnd Beslut om av-/ nedskrivning av kapitalbelopp, ränta och avgifter beviljas av den nämnd inom vars verksamhetsområde fordringen uppkommit. Nedskrivning får endast medges i samband med en betalningsuppgörelse. Om gäldenären är juridisk person ska nedskrivning av kapitalskulden alltid beredas i samråd med kommundirektören. Beslut om bokföringsmässig avskrivning fattas av respektive nämnd. 3.4.4 Ekonomichefen Det är ekonomichefens ansvar att: policyn efterlevs och vid behov initiera omprövning placera kommunkoncernens likviditet administrera koncernens in- och utlåning bevaka och samordna kommunkoncernens betalningsflöden upprätta rapporter till kommunstyrelsen vid behov upprätta tillämpningsföreskrifter till policyn besluta om avbetalningsplaner 3.4.5 Kommunala bolag Styrelserna i kommunkoncernens företag skall fastställa en finanspolicy som i tillämpliga delar skall baseras på denna policy och med särskilt beaktande av ägardirektiv och avtal. Dessa skall delges kommunstyrelse och kommunfullmäktige.

17(52) 4. Placeringspolicy för medel avsatta för pensionsförpliktelser 4.1 Bakgrund Kommunallagens 8 kap 3a föreskriver att Fullmäktige skall meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I föreskrifterna skall det anges hur medlen skall förvaltas. Därvid skall tillåten risk vid placering av medlen fastställas. Vidare skall det anges hur uppföljning och kontroll av förvaltningen skall ske. Föreskrifterna skall omprövas så snart det finns skäl för det. Denna policy utgör kommunens särskilda föreskrifter för pensionsmedelsförvaltningen. 4.2 Avgränsning Kommunen har åtaganden för pensioner till anställda. För pensioner som intjänats efter 1997 (PFA 98) hanteras huvuddelen individuellt av de anställda. För pensioner som upparbetats innan 1998 (PA-KL) finns åtaganden som kommer att belasta kommunens ekonomi under mycket lång tid. Kommunen har avsatt kapital för att täcka delar av pensionsåtagandet. Genom att förvalta kapitalet och fördela utbetalningar ur kapitalet över tiden utjämnas den framtida årliga belastningen på kommunens ekonomi. De av kommunen avsatta medlen ska i första hand täcka åtaganden som upparbetats fram till 1998 (PA-KL). Nyintjänad pensionsavsättning (avseende inkomster över 7,5 basbelopp) hanteras f n via löpande finansiering. Denna policy är intern och avser den totala portföljen. Särskilda direktiv med relevanta avsnitt av denna policy skall utformas som en del i avtal med förvaltare när så är befogat.

18(52) 4.3 Syftet med policyn Placeringspolicyn skall: precisera strategiska beslut och riktlinjer kring den långsiktiga förvaltningsinriktningen och utbetalningar för täckandet av delar av pensionsåtagandet, tydliggöra roller och ansvarsfördelning, fungera som vägledning i det dagliga arbetet för ansvariga personer inom kommunen och för anlitade externa rådgivare/ förvaltare 4.4 Målsättning med förvaltningen Det finns två övergripande mål med förvaltningen av avsatta medel: att uppnå en god avkastning med betryggande säkerhet att uppnå en jämn och förutsägbar utbetalning av pensionskapitalet över tiden Med god avkastning med betryggande säkerhet menas att kommunen ska ta finansiella risker i syfte att uppnå en avkastning som över tiden överstiger skuldens diskonteringsränta. Därmed bidrar förvaltningen till att minska den finansiella bördan av åtagandet. Kommunen ska vidare utnyttja tidsfaktorn i åtagandet. Med det menas att kommunen kan acceptera kortfristiga variationer i värdet av tillgångarna, om tillgångarna över lång tid (> 5 år) med rimliga antaganden kan förväntas skapa ett mervärde som motsvarar risken. En jämn och förutsägbar utbetalningstakt är viktig för att uppnå stabilitet i förutsättningarna för den årliga kommunala driften.

19(52) För att uppnå målsättningarna har kommunen utvecklat en matchningsstrategi. Strategin anger hur de fonderade tillgångarna ska tas i anspråk för att hantera åtagandet. Kommunens åtagande kopplad till den gamla skulden illustreras schematiskt i figur nedan. Skuldens struktur innebär att utbetalningarna ökar fram till ca 2020-2025, för att därefter avta. Staffanstorps kommuns pensionsåtagande 2008-2047 i fasta priser (KPA:s beräkning) tusentals kronor utbetalningar 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 tusentals kronor totala skulden (linje) 0 0 2007 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 Årliga utbetalningar Värdering av skulden Steg 1 Steg ett i strategin är att fastslå ett långsiktigt tak för den årliga pensionsbelastningen avseende den gamla skulden ( maximibelopp ) i reala termer. Beräknade kostnader över taket kan säkerställas av det avsatta pensionskapitalet. Nuvärdet av utbetalningarna som överstiger taket kan matchas med de medel som avsatts. Steg 2 För att säkerställa ett utrymme att ta risk sätts den initiala konsolideringsgraden till 100 %. Det innebär att tillgångarnas värde motsvarar nuvärdet av skulden. Matchningen baseras på värdet av tillgångarna per den 31/12 2007 samt nuvärdet av den gamla skulden såsom pensionsadministratören, KPA, beräknat den i långtidsberäkningen hösten 2007 (med antaganden baserade på Rips 07).

20(52) Steg 3 En femårig utbetalningsplan preciseras som anger det årliga belopp som kan realiseras från pensionskapitalet och läggas till driftsbudgeten under perioden 2008-2012. Taket för utbetalningar avseende gamla skulden som bedöms behöva betalas ur löpande drift uppgår till 9,5 mkr/år (i fast penningvärde, basår 2008). Maxbeloppet gäller från 2009 och framåt. Kommunens utbetalningsplan för den närmaste femårsperioden anges nedan. För tiden därefter görs en prognostiserad utbetalningsplan baserad på antaganden om normal avkastning under lång tid, givet en balanserad tillgångsportfölj (se bilaga ALM-analys, mars 2008). Om inget oförutsett inträffar görs en förnyad analys efter fem år, där den kommande femårsperiodens utbetalningsnivåer fastslås. År 2008 2009 2010 2011 2012 Belopp (Mnkr) 0 2,4 3,0 4,4 5,0 4.5 Placeringsriktlinjer 4.5.1 Förvaltningsfilosofi Kommunens målsättning med förvaltningen skall uppnås med följande principiella riktlinjer: Helhetsansvar Kommunen ska ha kontroll och ansvar över skulder och tillgångar som härrör till pensionsmedelsförvaltningen. Det åvilar därför kommunens företrädare att sköta den riskhantering, tillgångsallokering, m m, som följer med detta ansvar.

21(52) Matchning Tillgångarna ska förvaltas i syfte att matcha en del av kommunens pensionsskuld, såsom utvecklats i avsnitt 4. Normalportföljen som anges nedan är framtagen för att över tiden dels säkerställa den konsolidering som fastslagits av kommunen, dels skapa utrymme för att successivt minska belastningen på kommunens ekonomi med anledning av pensionsåtagandet. Diversifiering Tillgångsförvaltningen skall utformas för att säkerställa en bra diversifiering inom och mellan de tillgångar som ingår i portföljen, i syfte att uppnå en effektiv riskspridning. Långsiktighet Investeringar på finansiella marknader innebär risker. I en väldiversifierad portfölj är risken främst relaterad till att tillgångarna på de marknader som kommunen investerar i fluktuerar i värde. Eftersom huvuddelen av kommunens pensionsåtagande ännu ligger långt fram i tiden är kortfristiga svängningar i portföljvärdet mindre relevant. I takt med att kommunen närmar sig utbetalningstopparna kring år 2020 kan tillgångsmixen förändras så att de kortsiktiga svängningarna i portföljvärdet minskar. 4.5.2 Extern rådgivare Kommunen kan insatsvis eller löpande anlita externa rådgivare. Det kan avse upphandling av extern kapitalförvaltare, utvärdering, rådgivning kring riskoch tillgångsallokering, etc. Den externa rådgivaren skall vara oberoende. Med oberoende menas att denne inte skall bedriva verksamhet som kan innebära en intressekonflikt, eller via formella samarbeten, ägande eller liknande stå i beroendeställning till sådan verksamhet.

22(52) 4.5.3 Extern förvaltning Kommunens tillgångar kan förvaltas av externa förvaltare. Vid anlitande av externa förvaltare skall principen om diversifiering iakttas, så att god riskspridning erhålls. Externa förvaltare skall följa formella och branschmässiga krav som följer av dennes verksamhet. Det innebär att förvaltare skall vara ett fondbolag eller ett värdepappersinstitut som har erforderliga tillstånd (se 4.5.6 b). Vid placering i investeringsfond utformas inga särskilda avtal utöver eventuella rabattavtal. Fondbestämmelserna skall i allt väsentligt överensstämma med placeringspolicyn. Investeringsfonder skall stå under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet. Investeringar kan även ske i s k strukturerade produkter (t ex aktieindexobligation). Då transparensen i strukturerade produkter ofta är sämre än i diskretionära förvaltningsmandat och investeringsfonder ställs särskilda krav på kommunens företrädare i samband med förvärv av strukturerade produkter. Kostnads- och villkorsstruktur, löptid, exponering, motpartsrisk och likviditet är aspekter som noggrant och initierat måste värderas. 4.5.4 Tillåtna tillgångsslag och riktlinjer Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag: Räntebärande värdepapper (4.5.4 a) Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier (4.5.4 b) Alternativa tillgångar: Investeringar som ej ryms i punkterna ovan, t ex hedgefonder, råvaror eller motsvarande (4.5.4 c) Strukturerade produkter skall hänföras till det tillgångsslag som exponeringen i huvudsak avser. Likvida medel skall inte hållas annat än som transaktionslikviditet inom respektive tillgångsslag.

23(52) 4.5.4 a) Räntebärande värdepapper Kommunen har valt att inte matcha åtagandets skuldstruktur med motsvarande duration och löptidsstruktur i portföljen av räntebärande värdepapper av två skäl. För det första täcker avsättningarna endast en mindre del av kommunens totala åtaganden. För det andra har åtagandet mycket lång löptid med jämn förfallostruktur, vilket inte är möjligt att matcha med svenska noterade räntebärande värdepapper. Det finns f n endast ett fåtal nominella och reala statsobligationer med löptid överstigande 10 år. I den valda strategin syftar därför aktieportföljen till att matcha det långfristiga reala åtagandet, medan ränteportföljen ur ett löptidperspektiv snarare skall matcha kortfristiga (<10 år) åtaganden. Ränteportföljen skall därför ha en duration som understiger 10 år, och sträva efter att ha en jämn löptidsstruktur. Kreditrisk definieras som risken att utfärdaren av ett finansiellt kontrakt inte fullgör sina förpliktelser, exempelvis inte betalar tillbaka nominellt belopp vid kontraktets förfall. För att bedöma graden av kreditvärdighet hos emittenter och motparter tillämpas Standard & Poor s, Moody s eller annat erkänt ratinginstituts ratingklassificering. 100% av de räntebärande tillgångarna får placeras i värdepapper utgivna eller garanterade av svenska staten. Utöver detta skall kommunen eftersträva en effektiv riskspridning, t ex genom att placera i många olika emittenter och, där det är relevant, olika branscher. Tabellen anger max tillåtna andel av räntebärande portföljen som får investeras i respektive kategori. Löptidssegment Emittentkategori (S&P/Moody s) Max andel, emittentkategori Max andel, enskild emittent Kortfristig rating (< 1 år) 1 A2/P2 (och bättre) 50% 10% Långfristig rating (> 1 år) 2a Svenska staten, svenska kommuner och landsting 100% 20%* 2b AAA-/Aaa3 (2a ej inräknat) 70% 20% 2c A-/A3 AA+/Aa1 50% 10% *Begränsningen gäller inte svenska staten

24(52) Vid investering i väldiversifierad fond skall det kapitalvägda genomsnittliga kreditbetyget i fonden motsvara ratingen som avses i tabell. Investering i värdepapper som inte är ratade är tillåtna, om ägargaranti eller annat förhållande i sak innebär en motsvarande rating som avses ovan. Innehav i räntebärande värdepapper noterad i annan valuta än SEK skall i normalfallet valutasäkras. 4.5.4 b) Aktier och aktierelaterade instrument Vid investeringar i aktier skall allmänt vedertagna principer om diversifiering inom och mellan olika aktiemarknader beaktas. Likaså skall riskspridning avseende förvaltare och förvaltningsstil eftersträvas. Investering skall i huvudsak ske i noterade aktier. Med noterade aktier avses aktier som är föremål för regelbunden handel på auktoriserad marknadsplats öppen för allmänheten och under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet (behörigt organ). Andelen onoterade aktier får uppgå till max 5 %. En enskild emittent får inte utgöra mer än 10 % av den totala aktieportföljen. Aktieinnehav noterad i utländsk valuta valutasäkras normalt inte. 4.5.4 c) Alternativa tillgångar Med alternativa tillgångar avses t ex hedgefonder, fastigheter och råvaror. Syftet med alternativa tillgångar är dels att få exponering mot absolutavkastande strategier, dels för att skapa riskspridning i portföljen i syfte att minska den totala risken och höja den riskjusterade avkastningen. Kommunen skall, som en generell regel, eftersträva en god diversifiering genom att investera i flera olika marknader, strategier och förvaltare.

25(52) Inriktningen för de investeringar som görs är att de skall uppvisa låg korrelation till traditionella aktieplaceringar och ha en förväntad positiv avkastning och en historisk risknivå (mätt som volatilitet) som är lägre än aktiemarknaden. Investeringar i alternativa tillgångar skall, så långt är möjligt, ske i fonder eller i strukturerade instrument, för att minimera administrationen och de operativa riskerna. Investeringar i hedgefonder får endast göras via hedgefond-i-fond. Innehav noterad i annan valuta än SEK valutasäkras i normalfallet. 4.5.5 Allokering Normalportföljen anger den totala portföljens strategiska, långsiktiga fördelning mellan tillgångsslag. Vid beräkning av vikterna skall tillgångarnas aktuella marknadsvärde utgöra utgångspunkt. Fördelning (uttryckt i SEK) skall gälla totalt för portföljen. Tillgångsslag min normal max Räntor och alternativa tillgångar 20 40 60 Svenska räntebärande värdepapper 0 60 Alternativa tillgångar 0 40 Aktier 40 60 80 Svenska aktier 0 60 Utländska aktier 0 40 Taktisk allokering innebär kortfristiga avvikelser från normalportföljen. Det finns två alternativ för hanteringen av den taktiska allokeringen:

26(52) Passiv taktisk allokering: Portföljvikterna balanseras tillbaks till normalvikter vid vissa förutbestämda tidpunkter, exempelvis årsvis, samt om limiter överskrids Aktiv taktisk allokering: Portföljvikterna justeras löpande i syfte att tillvarata möjlighet till meravkastning och/ eller minska på risken för att skydda portföljen för eventuella värdeminskningar En aktiv taktisk allokering ställer krav på kvalificerad analys och bedömning. Extern rådgivare eller förvaltare kan behöva anlitas för sådan tjänst. Val av strategi för taktisk allokering kan variera över tiden. 4.5.6 Övriga riskbegränsningar 4.5.6 a) Motparter Godkända motparter vid transaktioner med portföljernas noterade tillgångar är: Värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd för utförande av order avseende finansiella instrument på kunders uppdrag enligt 2 kap 1 p 2 lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Annan svensk juridisk person som enligt lag eller förordning har tillstånd för handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn. Utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges i ovanstående punkter och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Vid investeringar i strukturerade OTC-instrument, private placements eller motsvarande skall dessa genomföras via etablerade finansiella institutioner. Motsvarande kreditbegränsningar som anges i 4.5.4 a) är tillämpliga.

27(52) 4.5.6 b) Förvaltare Diskretionär förvaltare eller fondförvaltare skall vara värdepappersinstitut eller fondbolag och ha erforderliga tillstånd för sin verksamhet enligt lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, respektive lag (2004:46) om investeringsfonder. Utländsk förvaltare skall ha tillstånd motsvarande de som anges ovan och stå under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. 4.5.6 c) Förvar Portföljernas tillgångar skall förvaras hos: Värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring, enligt 2 kap 2 p 1 lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Utländska institutioner som har tillstånd motsvarande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Andelar i investeringsfonder registreras dock normalt hos fondbolaget utan leverans till värdepappersinstitut. 4.5.6 d) Belåning Portföljernas tillgångar skall inte belånas. 4.5.6 e) Aktielån och blankning Aktielån är tillåtet om det sker på för branschen sedvanliga villkor och säkerhetskrav. Blankning av lånade aktier får inte ske, annat än av anlitad hedgefond eller förvaltare inom ramen för dess normala investeringsverksamhet, fondbestämmelser och avtal.

28(52) 4.5.6 f) Valutarisk Värdet av placeringar i utländska valutor sjunker i värde vid försvagning av placeringsvalutan, eller vid en förstärkning av den svenska valutan. Utländska aktieinnehav valutasäkras normalt inte. Ränteplaceringar och alternativa tillgångar skall i normalfallet vara valutasäkrade. 4.5.6 g) Likviditetsrisk Likviditetsrisk innebär att ett finansiellt instrument eller annan tillgång inte kan avyttras eller förvärvas vid avsedd tidpunkt utan större prisreduktion eller att transaktionen medför stora kostnader. Likviditetsrisken förekommer främst i ickestandardiserade finansiella instrument som inte är föremål för börshandel eller clearing via clearingorganisation, såsom strukturerade produkter. Kommunens tillgångar skall i huvudsak vara noterade, det vill säga vara föremål för regelbunden handel på börs eller annan reglerad marknadsplats som är öppen för allmänheten och som står under tillsyn av tillsynsmyndighet. Här avses även fonder som huvudsakligen investerar i noterade bolag och som är föremål för frekvent handel. Maximalt 40 % av portföljen får från tid till annan vara placerad i strukturerade produkter. Alternativa innehav skall i normalfallet kunna avyttras inom tre månader. 4.5.6 h) Derivatinstrument Derivatinstrument (terminer, optioner, swapavtal) får användas för att minska den finansiella risken och för att effektivisera förvaltningen av kommunens tillgångar. Derivatinstrument är inte en del av kommunens normala förvaltningsverksamhet. Som huvudregel gäller att derivatinstrument endast får hanteras av intern eller extern part i de fall denne har: ingående kompetens och kunskap om instrumentens egenskaper och natur, administrativa resurser och kompetens att bokföra och rapportera derivattransaktioner och innehav,

29(52) system och insikter som är erforderliga för att rätt mäta och förstå riskerna i hanteringen av derivat Följande generella regler gäller: restriktioner avseende externa förvaltares derivatanvändning skall i förekommande fall preciseras i placeringsdirektiv och avtal vid investeringar i fonder gäller respektive fonds fondbestämmelser för derivathantering handel med derivatinstrument får inte ske på ett sådant sätt att portföljerna avviker, eller efter lösen eller motsvarande kommer att avvika, från reglerna i placeringspolicyn. derivat avseende enskilda värdepapper eller index får inte ställas ut eller anskaffas så att kommunens allokeringsstrategi med avseende på exponering mot olika marknader blir väsentligt annorlunda än den avsedda. Det åvilar kommunen att tillse att reglerna för derivatanvändande i enskilda mandat sammantaget inte strider mot detta. valutaderivat får anskaffas i syfte att hantera valutarisken inom valda ramar för valutaexponering 4.6 Etiska riktlinjer Utöver avvägningen mellan avkastning och risk ska också etiska aspekter beaktas i placeringsverksamheten. Härmed avses att placeringar ej bör ske i företag som har sin huvudsakliga verksamhet, produktion eller försäljning, inom krigsmateriel, spel eller tobaks- och alkoholvaror. Placeringar ska inte göras i företag som uppenbarligen bedriver verksamhet av någon omfattning i länder som omfattas av Förenta Nationernas sanktioner, eller företag som på annat sätt (efter noggrann prövning) funnits bedriva oetisk verksamhet, exempelvis oacceptabla arbetsförhållanden, barnarbete, våld, narkotika, prostitution eller annan kriminell verksamhet. Detta iakttas genom att

30(52) placeringar i normalfall görs i välkända och välrenommerade företag. Inför eventuella placeringar i mindre kända företag ska ambitionen i dessa fall vara att genom seriös utredning utröna huruvida företaget bedriver någon etiskt tveksam verksamhet. Vid osäkerhet av etiska skäl ska grundregeln vara att avstå från placering. Om placering av misstag skett i oetisk verksamhet ska engagemanget snarast upphöra. Innehav av derivatinstrument, baserade på breda marknadsindex och som inte innebär ett direkt ägande i underliggande tillgångar, undantas från reglerna ovan. Det innebär att aktieindexobligationer undantas från reglerna ovan. Undantaget gäller även placeringar i alternativa investeringar, som t ex hedgefond-i-fond. 4.7 Organisation och ansvarsfördelning 4.7.1 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för pensionsmedelsförvaltningen och fastställer placeringspolicyn. 4.7.2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är formell medelsförvaltare och delegerar kommunfullmäktiges operativa förvaltningsuppdrag till ekonomichefen. Kommunstyrelsen är ansvarig för strategiska frågeställningar. Kommunstyrelsens ansvar omfattar: beredning av placeringspolicyn för beslut i kommunfullmäktige, säkerställande att förvaltningen sker i överensstämmelse med placeringspolicyn och gällande lagar, löpande utvärdering av förvaltningen i förhållande till fastställda förvaltningsmål

31(52) 4.7.3 Ekonomichefen Det är ekonomichefens ansvar att: placeringspolicyn efterlevs, utforma förvaltningsinriktning inom ramen för policyn (t ex beslut om aktiv/ passiv förvaltning, blandmandat eller specialistmandat, etc), finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för denna placeringspolicy och gällande delegation, löpande rapportera till kommunstyrelsen om utfallet i förvaltningen och portföljernas exponering i relation till fastställda limiter, genomföra förändringar avseende förvaltare, investeringar och andra uppdrag inom ramen för placeringspolicyn, initiera, bereda och genomföra förändringar av placeringspolicyn, följa upp efterlevnad av placeringsdirektiv och avtal, företräda kommunen gentemot externa motparter, i övriga fall rapportera till kommunstyrelsen rörande omständigheter som påverkar förvaltningen av portföljerna Vid plötsliga, oväntade marknadshändelser kan ekonomichefen i samråd med kommunstyrelsens ordförande ta initiativ till lämpliga placeringsförändringar som kan innebära tillfälliga avvikelser från placeringsreglerna. Dessa avvikelser skall anmälas vid närmaste kommunstyrelsemöte, och kommunstyrelsen skall fatta beslut om den fortsatta hanteringen. Om händelserna föranleder en permanent förändring skall placeringspolicyn uppdateras och beslutas av kommunfullmäktige.

32(52) 4.8 Uppföljning och rapportering 4.8.1 Inriktning för uppföljningen Uppföljningen avser i första hand att mäta portföljens värdeutveckling i förhållande till pensionsskulden, och det i avsnitt 2 prognostiserade maximibeloppet för täckande av framtida pensionsutbetalningar. Därutöver till att utvärdera utfallet av förvaltningen i förhållande till relevanta jämförelseindex. 4.8.2 Uppföljning av pensionsåtagande En gång per år inhämtas aktuell uppgift om ansvarsförbindelsen från kommunens pensionsadministratör. Utvecklingen i förhållande till prognosen utvärderas och kommenteras i kommunens årsredovisning. 4.8.3 Förvaltningsrapport Kommunen skall löpande under året, med jämna intervall, sammanställa en rapport över förvaltningsutfallet med åtminstone följande innehåll: aktuell värdering av tillgångar i förhållande till pensionsåtagandet tillgångsportföljens totala avkastning under perioden, dels under året och dels sedan start procentuell fördelning på olika tillgångsslag, Utvärdering av delportföljer/ förvaltare mot jämförelseindex, med tillämpning av vedertagna nyckeltal

33(52) 4.8.4 Årsrapport En årsrapport över pensionsmedelsförvaltningen skall lämnas till kommunstyrelsen. Utöver innehållet angiven i punkten 4.8.3 skall rapporten innehålla en redogörelse över det gångna årets placeringsverksamhet samt en bedömning av det kommande årets utveckling. Det övergripande förvaltningsmålet, enligt avsnitt 2, skall uppdateras med aktuell siffra med hänsyn tagen till de uttag som gjorts från pensionsportföljen under året samt den nya underliggande värderingen av pensionsåtagandet som erhållits från pensionsadministratören. 4.8.5 Utvärdering av delportföljer/ förvaltare Förvaltningsresultatet skall utvärderas mot relevanta index som mäter utvecklingen på de marknader där investeringar görs. I tabellen anges relevanta index för delportföljerna. Tillgångsslag Svenska räntebärande vp Index OMRX Total eller motsvarande Alternativa investeringar SSVX30d + 2% Svenska aktier Utländska aktier Six Portfolio Return Index eller motsvarande MSCI World NDR eller motsvarande** MSCI Emerging Markets Aktier, tillväxtmarknader free NDR** * eller motsvarande lands- eller regionindex, där det är relevant Totalportföljen kan jämföras med ett sammanvägt index av ovanstående delindex. Sammanvägningen baseras på aktuell normalvikt för totalportföljen.

34(52) 4.9 ORDLISTA Diskretionär förvaltning Diversifiering Duration Exponering Hedgefond Index, jämförelseindex Indexobligation Investeringsfond Innebär att kapitalet förvaltas i en särskild portfölj som följer de specifika placeringsramar som kunden har bestämt. Ett grundläggande begrepp i modern portföljteori. Bygger på att den samlade risken när två tillgångar läggs ihop är mindre än summan av riskerna i de enskilda tillgångarna var för sig. Genom att placera kapitalet i fler olika tillgångar och hos förvaltare med olika förvaltningsstil erhålls diversifiering, d v s riskspridning. Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s k nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras p g a förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Ett samlingsbegrepp för många olika typer av förvaltningsinriktningar, med vissa gemensamma drag: Absoluta avkastningsmål, låg korrelation till traditionella tillgångar (aktier, räntebärande värdepapper) och mycket vida, okonventionella placeringsregler (belåning, derivat, korta positioner). Bidrar till diversifiering i en portfölj. Mått på en marknads eller delmarknads värde, t ex SIX Portfolio Return Index (svenska aktier) och OMRX Total (svenska nominella räntor). En indexobligation beskrivs ofta såsom bestående av en obligation och en option. En annan, mer korrekt, beskrivning är att indexobligationen är en obligation med variabel kupong. Kupongens storlek är beroende på utvecklingen av en annan tillgångs prisutveckling. Fond som förvaltar aktier och andra värdepapper och som administreras av särskilt fondbolag. Fonden ägs av andelsägarna, vilket betyder att förvaltaren inte under några

35(52) omständigheter kan använda fondens tillgångar för att täcka förluster i förvaltarens verksamhet. En fond som är registrerad i Sverige står under Finansinspektionens tillsyn och följer den svenska fondlagstiftningen. Inom EU finns ett särskilt direktiv som gäller fondverksamhet (UCITS). Det gör att fondlagstiftningen i de olika EU-länderna i stort överensstämmer. I länder utanför EU kan det dock finnas stora avvikelser i regelverken. Det finns två typer av investeringsfonder, specialfonder och värdepappersfonder. Specialfonder har friare placeringsbestämmelser, och vänder sig oftast till professionella investerare (hedgefonder är oftast specialfonder). Värdepappersfonder styrs av EUs UCITS-direktiv. KAP KAP-KL arbetstagare hos KAP-KL gäller för den som är född 1938 eller senare och som är anställd i kommun, landsting, region, kommunalförbund, kommunförbund och vissa kommunala och privata företag. står för Kollektiv Avtalad Pension pensionsavtal för kommunal arbetsgivare. Avtalet ersätter från och med 2006 det tidigare avtalet PFA. KPA Konvertibla skuldebrev helt pensionsbolag inom kommunala sektorn Av aktiebolag utgivet skuldebrev som ger innehavaren rätt att eller delvis byta ut sin fordran mot aktier i bolaget. Konvertibla vinstandelsbevis En mellanform mellan konvertibler och aktier. Skiljer sig från konvertibla skuldebrev såtillvida att avkastningen från vinstandelsbeviset är beroende av den utdelning företaget lämnar. Likvida medel Likviditet Likvida medel definieras som kassamedel, medel på depåkonto, bankräkning, dagsinlåning, specialinlåning samt sådana kortfristiga räntepapper som förvärvats i syfte att utgöra en likvid placering. Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Likvidschema Nollkupongare När ett värdepapper omsätts finns i normala fall standardiserade tidpunkter mellan avslutsdag och likviddag. Fastförräntat obligations- eller förlagslån som emitteras utan kupongränta. Denna ackumuleras i stället och utbetalas vid lånets inlösen. Till skillnad från vanliga lån garanteras

36(52) härigenom den angivna avkastningen. För vanliga lån måste kupongen återinvesteras till gällande marknadsränta. Obligation PFA Rating, ratingkategorier Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år. Pensions- och försäkringsavtal - PFA är ett kollektivavtal som gällde för anställda inom den kommunala sektorn 1998-01-01-2005-12-31. PFA ersattes av KAP-KL från och med 2006 En rating är en relativ bedömning av en emittents förmåga att i tid infria sina betalningsförpliktelser. En rating avser i regel ett givet låneprogram eller annan given skuldförpliktelse och är en uppskattning av kredittagarens förmåga till en tidsmässigt korrekt återbetalning av emitterat papper i programmet. En rating kan dock även avse en viss emittents förmåga att fullgöra alla sina betalningsförpliktelser. Internationellt förekommer rating bland annat från Moody's och Standard & Poor's. Kortfristiga ratingskalor: Standard Standard&Poor's Förklaring Moody's & Poor's nordisk rating Högsta kreditvärdighet Prime-1 A-1 K-1 Hög kreditvärdighet Prime-2 A-2 K-2 Adekvat kreditvärdighet Prime-3 A-3 K-3 Spekulativ kategori B K-4 Bristande betalningsförmåga Not prime C K-5 Betalningsinställelse/Konkurs D BK Långfristiga ratingskalor: Förklaring Moody's Investment Grade Högsta kvalitet Aaa AAA Hög kvalitet Aa AA Övre mellannivå A A Mellannivå Baa BBB Speculative Grade Övervägande spekulativ Spekulativ, låg nivå Ba B BB B Svag, nästintill konkurs Högsta spekulation Caa Ca CCC CC Lägsta kvalitet C C Konkurs D Standard & Poor's