Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969



Relevanta dokument
Goteborg Backa 13 Larje 10. Fai^gstgrop och grav. Inv. nr. 488^8. Fyndrapporter 1. ArkcokjgbkaHavnpport. Nr I1A$- 7

Boplatslämning i Stor-Laxsjön

Skedemosse. Förundersökning i form av schaktövervakning 2014 Skedeås 1:19 m fl, Gärdslösa socken, Borgholms kommun, Öland

Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga

Stensöborg Excavations in 2014 at Stensö castle in Östra Husby parish, Östergötland, Sweden

En vikt från vikingatiden Lagerqvist, Lars O. Fornvännen 76, Ingår i: samla.raa.

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson

Arkeologi längs gamla E4:an mellan Linköping och Mjölby

Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 Grundrapport

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Nya hastighetsgränser i tätort

Rapport 2013:5. Samverkan mellan polis och kommun. Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser

Rapport 2006:04. Hur mår skogen och skogsmarken?

Integration var god dröj

Arkeologisk slutundersökning. Kalmarsand. Landsväg med rötter i yngre järnålder? Raä 90 Spånga 1:6 m fl Kalmar socken Uppland. Linda Qviström 2004:14

Byggnader och inhysningssystem för lammproduktion Buildings and housing systems for lamb production

Onödig efterfrågan inom Försäkringskassan och Skatteverket

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

En brandgrav från yngre järnålder Bo Mellangård

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige

Mirja Miettinen EN BRONSALDERS HOLKYXA FRAN JEPPO (JEPUA)

Säveån genom Gamlestaden

Hur säker är bussen? Skador och risker i samband med bussresor i tätort.

Andreas Björkmans gata i Åhus, fastigheten Åhus 558:80

Utvärdering av Svenskt Vattens rekommenderade sammanvägda avrinningskoefficienter

ARKEOLOGI I NORR 3 UMEA UNIVERSITET

Benmaterialet från Uppåkra 98:2 - preliminära resultat

Med nya mått mätt en ESO-rapport om indikationer på produktivitetsutveckling i offentlig sektor

Individualisering i ett skolsammanhang

RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDER- SÖKNING LINDE ANNEX 1:1, LINDE SOCKEN 2008 Delrapport III Lst. dnr

Transkript:

Goteborg Angered 1 Angered Resta stenar Inv. nr. Fyndrapporter 1969

ANGERED * FORNLAMNING NR 19:1 INOM GDTEBORGS STAD

385 19:1 RESTA STENAR Tva resta stenar, tidigare undersbkta och flyttade. LAGE OCH BESKRIVNING Fornlamningen var belagen i fbrutvarande Angereds socken pa fastigheten Angered 7:195. Omradet ligger ca 80 m.d.h. och utgbrs av en stor grusplata mitt i Larjeans dalgang (fig l). Grusplatan har under lang tid varit utsatt for omfattande grustakt. Stenarna har tidigare statt pa en plats, som varit belageri i grustaget ca 300 m nordbst om den nuvarande platsen. De flyttades 1921. Pa den forra platsen gjordes i samband med flyttningen en undersbkning kring stenarna av G.Sarauw (rapport i GAM:s arkiv). Inom 1 meters avstand fran den mindre stenen fann man da tva sma hardar vari den ena gjordes fynd av nagra sma fbrhistoriska, ej narmare daterade krukskarvor. Inte vid nagon av stenarna gjordes nagra gravfynd. Fornlamningen hade fore undersbkningen fbljande utseende (fig 2): 1) Rest sten, gnejs 3,25 m hog, nedtill 0,7 m bred och intill 0,6 m tjock. 2) Rest sten, gnejs 1,95 m hog, 0,5 m bred och 0,4 m tjock. GRAVNINGSTID OCH ARBETSSTYRKA Gravningstid: 17 april 1968. Undersbkningen utfbrdes av Gbteborgs arkeologiska museum och leddes av J.Wigforss. I bvrigt deltog H.Olsson. En man samt en maskin fran Grus och Makadamprodukter AB stalldes till fbrfogande. Undersbkt yta: sammanlagt 4-5 kvm. Arbetstid i fait: 4 arkeologtimmafc, 1 grovarbetstimme och 1 maskintimme.

386 ARBETSBESKRIVNING Stenarna lyftes med maskin och marken narmast omkring undersiiktes. Stenarna har tagits in till museet. Ett storre omrade kring fornlamningen som avbanats har tidigare besiktigats. GRAVNINGSIAKTTAGELSER 1) Stenen visade sig vara nersatt 1,5 m djupt. Dess totala hojd var saledes 4,75 m. Pa stenens flataste och bredaste sida syntes atminstone 5 tvargaende rander, som utgjordes av mycket grunda, intill 1 cm djupa och ca 6 cm breda fordjupningar, vilka bast syntes vid stenens relativt skarpa kant. Denna kant var vid randerna avrundad och hade dar mindre inhak (fig 3.). Randerna fortsatte ej pa intilliggande sidor. I ovrigt iakttogs inga spar av bearbetning pa stenen. 2) Stenen visade sig vara nersatt 1 m djupt. Dess totala hojd var saledes 2,95 m. Inga spar av bearbetning fanns pa stenen. I marken kring stenarna har inte nagot sarskilt kunnat iakttagas, ej heller har gjorts nagra fynd. TOLKNING De iakttagna randerna pa den storre stenen har ej kunnat tolkas. I rapporten fran den tidigare undersbkningen finns inga rander omtalade vilket inte behover betyda att de inte fanns da. Eventuellt har randerna uppkommit vid bearbetning eller vid transport av stenarna. Sannolikt har de ej uppkommit genom vittring. SAMMANFATTNING 19:1 Resta stenar, 2 st, tidigare undersokta och flyttade. Har ej visat sig vara gravstenar enligt tidigare undersokningsrapport. Vid 1968 &rs undersokning visade sig den storre stenen ha tvargaende rander, vilka ej har kunnat tolkas. Datering av stenarna har ej kunnat gbras.

387 SUMMARY Two standing stones, situated in Angered in the easternmost part of the Goteborg area. The area consists of an extensive gravel plateau in the centre of the river Larje valley (fig l). For a long time considerable amounts of gravel have been quarried from the plateauo The stones formerly stood some 300 m north-east of their present position. They were moved in 1921 and at the same time the Archaeological Museum in Gothenburg excavated an area around the stones. Close to the smallest stone two small hearths were discovered. In one of these two small potsherds were found. The sherds are prehistoric but cannot be more closely dated. No burial was found near either of the stones. The stones which were removed on that occasion, had a height of 3,25 m and 1,95 m respectively above ground level (fig 2). Close examination of the largest stone revealed at least five transversal shallow grooves, up to 1 cm deep and approximately 6 cm wide. These may be due to the original trimming or transport of the stones. The stones cannot be dated. Johan Wigforss

/ / 391 Stenarna fore undersokning fran sydvast. The stones before excavation from the south-west, Fig 3 5600 De tvargaende randerna pa sten 1. The transversal grooves on stone 1.