En vikt från vikingatiden Lagerqvist, Lars O. Fornvännen 76, Ingår i: samla.raa.

Transkript

1 En vikt från vikingatiden Lagerqvist, Lars O. Fornvännen 76, Ingår i: samla.raa.se

2 En vikt från vikingatiden Av Lars Lagerqvist och Ernst Nathorst-Böös Lagerqvist, L. & Nathorst-Böös, E En vikt från vikingatiden. (A Viking Age Weight.) Fornvännen 76. A Viking Age weight has been acquired by the Royal Cabinet of Coins and Medals in It weighs approximately 100 g, i.e. corresponding to ]/x Nordic mark. The material is iron plated with brass. The obverse shows a Viking ship from Haithabu, which the authors compare with coins dated to c 825 A.D. The reverse shows a cross, resembling figures on much låter (end of loth century) Danish coins, and decorations on inside of silver bracelets from Gotland, dated to the early llth century. The döts 8 on one side, 16 on the other however fit not the Scandinavian weight system (1 mark = 8 öre) but the division of the Cologne mark (which was considerably heavier) into 16 lod, hitherto not dorumcnted in Sweden before the late Middle Ages. Lars Lagerqvist and Ernst Nathorst-Böös, Kungl. Myntkabinettet, Box 5405, S Slockholm, Sweden. För en tid sedan inlämnades ett metallföremål för undersökning till Kungl. Myntkabinettet; det har sedermera förvärvats (KMK inv. nr ). Utseendet framgår av bilden fig. 1. Uppenbarligen är det gjutet i kulform och har därefter avskurits i bägge ändar. Diametern är 31 mm (den tjockaste delen), höjden 23 mm. På den ena sidan finns ingraverat bilden av ett skepp, närmast erinrande om en dylik på ett av de äldsta nordiska mynten, som antas ha tillkommit under 800- talets förra hälft i Hedeby (Malmer 1966, s. 60 ff., Pl. 1:13, som dock har stag). På den andra, avslipade sidan återfinns ett med punkter, likaså ingraverat, inte olikt en del av de korstyper som återfinns på de nordiska mynten från 900-talets senare del (Malmer 1966, s. 93 f. och Pl. 31, A2a). Föremålet väger 100,94 g. Såväl detta förhållande som att dess form påminner om fynd av till vikingatiden daterbara vikter gör, att vi tror oss våga fastställa, att det måste röra sig om ett dylikt föremål. Det har preliminärt undersökts av Tekniska institutionen, varvid man funnit att det består av en järnkärna med ett mässingshölje, en vanlig kombination. Som framgår av fig. 1 c har en inskärning gjorts i den runda sidan, vilket medfört en viss metallförlust. Enligt vår mening kan det vara fråga om en avsiktlig justering av vikten. Det är välbekant, att köpmän som reste till och i Norden, medförde vikter (se t. ex. Hatz 1974, registret under Gewichte). Likaså välbekant är, att betalningar länge skedde efter vikt och att silvermynten därför ofta återfinns i delat eller ännu mera fragmentariskt skick tillsammans med hacksilver och betalningsringar; en övergång från det premonetära samhället sker tidigast i Danmark (under 1000-talets förra hälft), därefter i Norge, sist i Sverige (jfr t. ex. Lundström 1973, Malmer 1981). Det är givetvis omöjligt att direkt förknippa viktlodet med de mynt, vars bildmotiv tycks ha efterbildats. Det är naturligtvis tänkbart, att tillverkaren hämtat de skäligen enkla framställningarna från något annat, för oss okänt föremål det är dock ca 150 år som skiljer mynttypema åt. Påpekas bör, att likartade kors och cirkel-

3 92 L. Lagerqvist & E. Nathorst-Böös Fig. 1. Kulformigt viktlod från sannolikt sen vikingatid. Järn överdraget med kopparlegering. T. v. Den ena avplanade ändan med skeppsbild och åtta inpunsade, ringformiga punkter. T. h. Den andra ändan med ett kors och sexton ringformiga punkter. Mitten: Viktlodet sett från sidan med inskärning (spår av justering?). Okänd fyndort. Kungl. Myntkabinettet, förvärv Foto Gunnel Jansson, ATA, teckning Bengt Handel. Weight, probably late Viking Age. Unknown origin. Av^^e^y "y/ Fig. 2. Ett av de äldre nordiska mynten med skeppsbild (utan segel), möjligen slaget i Hedeby, daterat till ca 825. Gravfynd från Birka. Foto N. Lagergren, ATA (liksom fig. 3). One of the older Scandinavian coins with the picture of a ship (without sails), possibly struck in Haithabu, dated to c Gravefind from Birka. Fig. 3. Lättare nordiskt mynt ("halvbrakteat") från slutet av 900-talet med korsbild. Lighter Scandinavian coin with the picture of a cross; end of loth century. formiga punkter återfinns på insidan av gotländska armringar, daterade till förra hälften av 1000-talet (Thunmark 1974). Litteraturen om vikter av denna och närbesläktade typer är mycket rik alltsedan den finländske forskaren Hällström publicerade ett fynd från finska Lappmarken, bestående av viktlod av samma typ som den här publicerade, en våg och mynt, de yngsta från tidigt 1100-tal. Senast har Kyhlberg (1980) behandlat vikterna från Hdgö och Birka, varvid han konstaterar, att de kulformiga är okända före ca 825 och att de tidigast påträffas i Birka. Man behöver inte ens gå till Rasmussons smmanfattning (1966) av känt material för att konstatera, att det

4 En vikt från vikingatiden 93 Fig. 4. Stämpel på insidan av vikingatida armring från Gotland, daterad till talet. Decoration on the inside of a Viking Age bracelet from Gotland; llth century..*** e ooo O T T st måste röra sig om en halvmarksvikt. Uppenbarligen hör den till dem, som Skaare (1976) för till det "lättare" viktsystemet. Som Kyhlberg påpekat, hade vågarna under vikingatiden mycket större precision än man föreställt sig; viktsatserna "uppvisar i de flesta fall en komplicerad metrologisk uppbyggnad" och han tror, att man använde smärre, subtraherande viktlod i skålen tillsammans med det vägda. Några halvmarksvikter är emellertid inte kända från Birka; i huvudsak synes de höra till vikingatidens senare del (helmarksvikten från Hdgö, som är av sten, är ett undantag). I varje fall från 800-talet synes punktsystemen, som ofta påträffas på vikterna, inte ha något samband med en bestämd viktenhet (Kyhlberg 1980, redan påpekat av Hällström). Det har snarast varit ett hjälpmedel för ägaren "att hålla' reda på viktlodens inbördes ordning i viktsatsen" (Kyhlberg 1980 s. 271). När det gäller den här preliminärt publicerade vikten känner man sig emellertid tveksam. Talen 8 resp. 16 har ingenting att göra med halvmarken som sådan som består av 4 öre eller 12 örtugar men markerar klart att vikten är hälften av den (lätta) nordiska marken. Själva indelningen för däremot osökt tanken till den söderifrån kommande räkningen i lod (16 lod på marken), som under medeltiden ersatte vikten i öre för ädelmetaller (äldsta svenska belägget 1401, S. O. Jansson 1965). Det skulle i så fall vara ett mycket tidigt fall av att den nordiska marken (inte den kölniska!) har indelats i od. Sam Owen Jansson, med vilken vi talat om denna sak, vill inte utesluta att en sådan indelning kan ha förekommit redan på talet. Denna vikt förefaller oss emellertid vara något äldre. Tyvärr har ägaren inte kunnat ge någon uppgift om dess ursprung, Att den hör hemma i östersjöområdet synes oss emellertid stå klart. Referenser Arne, T. J Ein persisches Gewichtsystem in Schweden. Orientalisches Archiv II: 18, Leipzig. Brogger, A. W Mål og vekt i förhistorisk tid i Norge. Nordisk Kultur. XXX. Hatz, G Handel und Verkehr zwischen dem Deutschen Reich und Schweden in der späten Wikingerzeit. KVHAA. Stockholm 1974.

5 94 L. Lagerqvist & E. Nathorst-Böös Hermansen, V. 1936: Maale og vejredskaber i danske museer. Nordisk Kultur. XXX. Hällström, G. G Undersökning om ett i finska Lappmarken gjordt fynd af gamla vigter och mynt, m. m. Acta Societatis Scientiae Fennicae. I. Helsingfors Ytterligare bidrag till kännedomen af de i Lappland funna gamla vigterna. Ibidem. II. Helsingfors. Jansson, S. O Mått, mäl och vikt i Sverige till 1500-talets mitt. Nordisk Kultur. XXX Lod. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. X. Malmö Vikt. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. XX. Malmö. Kisch, B Weights and scales. Yale Studies in History of Science and Medicine. I. Yale. Kyhlberg, O Viktlod. Birka. Svarta jordens hamnområde. Arkeologisk undersökning Riksantikvarieämbetet, Rapport S Vikt och värde. Arkeologiska studier i värdemätning... under yngre järnålder. I Helgo. II Birka. Stockholm Studies in Archaeology. 1. Lundström, L Bitsilver och betalningsringar. Studier i svenska depåfynd från vikingatiden påträffade mellan 1900 och Theses and papers in North-European archaeology. 2. Malmer, B Nordiska mynt före år Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8. Nr 4. Lund Om Danmarks näst äldsta myntort och depåfyndet från Igelösa kyrkogård. Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad. 1981:4. Köpenhamn. Rasmusson, N. L Mark. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. XI. Malmö. Skaare, K Coins and Coinage in Viking-Age Norway. Oslo. Thunmark, L Stämplar på gotländskt vikingasilver. Gotländskt Arkiv Visby.