Byggnadsbranschen Centrala miljöaspekter Gör åtminstone följande Användande av naturresurser och energi Användande av markområden vid nybyggen Utsläpp i jordmånen och vattendrag som verksamheten orsakar Arbetsskeden som orsakar buller och damm Hälsorisker Uppstående av avfall Tillverkningen av byggnadsmaterial och själva byggandet förbrukar över 100 miljoner ton råvaror per år. En betydande del utgörs av grus, kross och andra material för markarbeten samt av byggnadsindustrins råämnen stål, betong, tegel, virke och olika plaster. En del av de använda naturresurserna blir redan på byggnadsplatsen till avfall, en del blir det senare i byggnadernas sanerings- och rivningsskeden. Byggande, sanering och rivning Materialeffektivitet betyder att åstadkomma så stor nytta som möjligt i förhållande till den använda materialinsatsen. Att utnyttja den naturresurs som tas i bruk så länge som möjligt är förståndigt och effektivt ur miljösynpunkt. På samma gång reduceras den mängd avfall som uppstår. Byggnadens livscykel kan förlängas genom att man redan i planeringsskedet beaktar alternativa användningssyften. Långlevnaden höjs också om byggnaden och byggkomponenterna är lätta att modifiera och underhålla. Information om materialens miljöeffekter får du i RT-miljödeklarationen. Välj hellre en produkt som belastar miljön mindre. Genom planering av arbetsskedena och med bra tidsplanering och ordergivning kan man undvika onödiga skador på material och byggnaden. Fuktskador på material och byggnaden kan förhindras genom att fuktkänsliga isoleringar skyddas. Förhindra att rinnande vatten hamnar i isoleringsutrymmet eller på fasaden. Täck byggnaden med underlagstäckning. Utnyttja förhandstillverkning vid VVS-installationerna och minimera materialsvinnet genom att planera tillskärningen och genom återvinning. Sortera restbitar av stål, trä och plaströr enligt längd och storlek för att återanvända dem senare. Ytterligare detaljerade råd om materialanvändning ges på HRM:s sidor på adressen: www.hsy.fi> töissä > rakennusala (endast på finska). Råd för att klarlägga miljöbelastningen och materialeffektiviteten ges på Rakennusliittos sidor på adressen: www.rakli.fi/linkit/kehitysjaprojektit/projektit/ (på finska). Buller och utsläpp Kom ihåg att kontrollera vilka anmälningar eller tillstånd som krävs för arbetsprojekten. Undvik risken för att jordmånen eller grundvattnet förorenas genom god planering och säkra arbetsmetoder. Skadeverkningarna av buller lindras genom att arbetsskedenas tidpunkter planeras och utomstående informeras om dessa. Vid rivningsarbeten lönar det sig att använda skyddsväggar för att förhindra dammspridningen. Personalen måste vara utrustad med lämplig personlig skyddsutrustning. Undertryck kan skapas i arbetsutrymmet och BRANSCHKORT 1 / 6
utsugspunkter kan installeras. På CO 2 -utsläppen under byggnadens hela livscykel inverkar i första hand valet av energikälla, hur energisnål byggnaden är samt valda byggmaterial. Energieffektivitet och kvaliteten på inomhusluft Byggnadens värmeförlust får vara högst lika med referensvärmeförlusten som har definierats för den. Byggnadens hölje d.v.s. väggar, fönster, botten- och takbjälklag ansvarar för ca. 66 % av byggnadens värmeförlust. En utjämningsberäkningsguide och anvisningar (2010) kan fås på adressen: www.ymparisto.fi/rakentamismaaraykset (på finska). Byggnadens energieffektivitet kan förbättras genom att energisparegenskaperna beaktas och genom att man väljer förnybara energikällor för byggnadens el- och värmeförsörjning. Med en ordentlig värmeisolering och en tillräcklig luftspalt får man en hälsosam inomhusluft och förhöjer byggnadens energieffektivitet. När värmeisoleringen och luftspalten görs bör man beakta att när ytterväggens tjocklek är över 250 mm inverkar den inte på byggarean som har godkänts i byggnadslovet. Det är alltså möjligt att göra en tillräckligt tjock isolering utan att golvytan som står till förfogande minskar. Att beakta de fukttekniska riskerna tillräckligt i planeringsskedet (t.ex. en fungerande och rätt dimensionerad ventilation) förhindrar fuktbelastning och mögelskador. Välj byggmaterial och ventilationskomponenter med emissionsklassificering M1. Tilläggsuppgifter på Rakennustietosäätiös (RTS) sidor: www.rts.fi. Bekanta dig med handboken Rakennuksen toimivuuden varmistaminen energiatehokkuuden ja sisäilmaston kannalta som har utarbetats av VTT. Den kan laddas ned på adressen: www.tova.fi. Avfallshantering Byggnadsverksamhetens produktions- och rivningsavfall bör levereras till återvinning i enlighet med föreskrifterna för avfallshantering. Avfallet kan antingen sorteras där det uppstår eller levereras för sortering till anläggningar som tar emot blandat byggavfall. Se noggrannare anvisningar i detta korts bilaga "Byggnadsavfall som ska sorteras". Idéer för att minska mängden avfall på byggplatsen ger bl.a. HRM:s webbplats på adressen: www.hsy.fi> töissä > rakennusala (endast på finska) och www.hsy.fi /se/avfallshantering. Problemavfall Problemavfall måste alltid skiljas från annat avfall och annan typ av problemavfall. Till problemavfall hör bl.a. färger, lacker, lösningsmedel, impregnerat trä, spillolja, ackumulatorer, lösningsmedelsbaserade tätningsmassor och lysrör. Företagens problemavfall tas i huvudsak emot av HRM:s Sortti-station i Stensböle. Se bilaga. Kemikalier Företaget har ett lagstadgat ansvar att se till att kemikalier förvaras och hanteras säkert. Markeringarna på farliga kemikalier bör vara korrekta och en ständigt aktuell förteckning över kemikalierna måste upprätthållas. Förteckningen och kemikaliernas brukssäkerhetsinformation bör förvaras synliga för personalen. Använd kemikalierna sparsamt och överväg också om du kan ersätta en del av kemikalierna med mindre skadliga alternativ. Hälsorisker BRANSCHKORT 2 / 6
För asbestsanering krävs tillstånd av arbetarskyddsdistriktet. När asbest avlägsnas måste undertryck genereras i utrymmet och speciell skyddsutrustning och speciella arbetsmetoder måste användas. Asbestavfallet och mottagaren av avfallet måste registreras. Asbestavfall måste förvaras åtskilt från annat avfall. Se bilaga. I gömda fuktskador i byggnadens strukturer kan mikrobkulturer som orsakar mögelproblem uppstå. Om en arbetstagare misstänker fuktskador i byggnaden, bör han informera sin förman om saken. Information om förebyggande av mögelskador vid byggande ger bl.a. o www.heli.fi o www.rts.fi o www.miljo.fi > Markanvändning och byggande > Hälsosamma byggnader> Förebyggande av fukt- och mögelskador. Central miljölagstiftning Miljöskyddslagen (86/2000) Miljöskyddsförordningen (169/2000) Allmänna bestämmelser om avfallshanteringen i huvudstadsregionen 1.9.2005: www.hsy.fi/jatehuolto/documents/esitteet/jatehuoltomaaraykset_2010_ruot si.pdf Kommunens miljöskyddsföreskrifter o Helsingfors 1.1.2005: http://www.hel.fi/sv/miljöskyddsföreskrifter o Esbo 1.9.2009: www.esbo.fi/ > Miljö > Miljövård > Miljöskyddsföreskrifter o Vanda 1.6.2006: www.vanda.fi > Markanvändning och miljö > Miljöcentral> Bestämmelser > Miljöskyddsföreskrifter Avfallslagen (1072/1993) Avfallsförordningen (1390/1993) Statsrådets beslut om byggavfall (295/97) Markanvändnings- och bygglagen (132/1999) Markanvändnings- och byggförordningen (895/1999) Finlands byggbestämmelsesamling: www.miljo.fi/byggbetämmelser Byggnadsordningarna i Helsingfors, Esbo och Vanda Statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbete (205/ 2009) Byggherrens förpliktelser gällande arbetssäkerhet, RT 10-10625 Lag om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) Förordning om explosiva varor (473/1993) Statsrådets förordning om ändring av statsrådets beslut om asbestarbete (318/ 2006) Statsrådets förordning om buller från utrustning som är avsedd att användas utomhus 621/2001 Uppdaterad lagstiftning: www.finlex.fi >uppdaterad lagstiftning Tilläggsuppgifter www.miljo.fi www.hsy.fi www.rakli.fi www.rts.fi www.vtt.fi /proj/rakennuttaja www.heli.fi www.tova.fi. www.energiatehokaskoti.fi www.motiva.fi www.ekokem.fi www.kuusakoski.fi Mer information: www.ekokompassi.fi. Branschkortet har gjorts den 30.10.2009 och granskats 5/2011. BRANSCHKORT 3 / 6
Bilaga: BYGGAVFALL SOM SKA SORTERAS Produktions- och rivningsavfall från byggverksamhet ska uppsamlas skilt för sig och från detta ska följande sorteras ut och lämnas till återvinning (Allmänna bestämmelser om avfallshanteringen i huvudstadsregionen 8 ): - oimpregnerat byggvirkesavfall, om den mängd som uppkommer på arbetsplatsen överstiger 50 kg i veckan - metallskrot, om den mängd som uppkommer på arbetsplatsen överstiger 50 kg i veckan - insamlingsdugligt pappavfall, om den mängd som uppkommer på arbetsplatsen överstiger 50 kg i veckan - problemavfall, som impregnerat trä, skall alltid samlas in separat. I statsrådets beslut om byggavfall (295/97) förordnas stora byggplatser tillläggssortering. Om sammanlagt över 5 ton byggavfall uppstår, skall betong-, tegel-, stenplatts-, keramik-, och gipsavfall separeras och återvinnas samt jord-, sten- och muddringsavfall, om över 800 ton av dessa uppstår. TRÄAVFALL Det lönar sig att ge bort eller sälja obehandlat träavfall som brännved. Vid HRM:s Sortti-stationer i Stensböle, Kånala och Kärringmossen samt vid Munkkulla avfallsstation i Kyrkslätt tas trä som levereras med personbil, släpvagn eller paketbil emot. Till HRM:s insamling duger målat trä, ytbehandlat trä (melamin), parkett, spånskivor, lamellträ, faner, masonit och gjutformsbräder samt träprodukter som dörrar, skåp och möbler, i vilka spikar, skruvar och små beslag kan sitta kvar. Större metalldelar som stör flisningen måste demonteras. Lastbilslaster med träavfall måste levereras till bearbetningsanläggningarna för byggavfall. Kontaktuppgifterna finns på följande sida. METALLSKORT Plåtar, armeringsskrot, kabelstumpar och annat metallskrot kan levereras direkt till skrothandlarna, sök "skrothandel" på internet eller på telefonkatalogens gula sidor. Skrothandlarna kan i bästa fall betala för sorterat metallskrot. PAPP Man kan komma överens om avhämtning med en lokal pappinsamlare eller man kan själv leverera pappen till Paperinkeräys OY, telefon 09 4770 290, se "pappersinsamling" på internet eller på telefonkatalogens gula sidor. Returpapp är brun papp, kartong och kraftpapper. Tejp och klamrar behöver inte avlägsnas. PROBLEMAVFALL Till problemavfall hör bl.a. färger, lacker, lösningsmedel, impregnerat trä, spillolja, ackumulatorer, lösningsmedelsbaserade tätningsmassor och lysrör. De måste förvaras åtskilt från annat avfall och levereras till problemavfallsinsamlingen. Vid Stensböle problemavfallsstation uppbärs en avgift för företagens problemavfall. Bilbatterier och ren smörjolja är kostnadsfria. Lastbilslass med tryckimpregnerat trä och asbestavfall (demonterat av asbestsaneringsbolag, väl förpackat och markerat) tas emot vid Kärringmossens avfallshanteringscentral (asbest tas emot kl 7 15). Upp till 1 m 3 tryckimpregnerat trä kan också lämnas till Sortti-stationerna och Munkkulla avfallsstation. Små lass asbestavfall tas endast emot vid Kärringmossens Sortti-station. HRM:s SORTTI-STATIONER OCH MUNKKULLA AVFALLSSTATION BETJÄNAR MÅ-FR KL 7-21 BRANSCHKORT 4 / 6
Avvikande öppethållningstider meddelas på HRM:s webbplats: www.hsy.fi/se/avfallshantering. - Stensböle, Stensbölekanten 5, 00940 Helsingfors. Mottagningen av problemavfall från företag är öppen må-fr kl 7-16. - Kånala, Betongvägen 3, 00390 Helsingfors. - Esbo, Kärringmossvägen 8, 02820 Esbo. - Munkkulla avfallsstation, Munkkullavägen3, 02400 Kyrkslätt. Övrig mottagning, utom trädgårdsavfall och ris. Mottagning av små lass byggavfall vid Sortti-stationerna 2011 Pris/lass Sorterat avfall Osorterad avfall Personbil 5.50 12.00 Paketbil eller släpvagn mindre än 2.5 m 3 13.50 30,00 mer än 2.5 m 3 32.50 71,00 Lasset tas emot till priset av sorterat avfall, om över hälften av lassets volym är sorterat avfall. Som sorterat duger endast trä, tryckimpregnerat trä (högst 1 m3), metall, papp, papper, kartong, el- och elektronikskrot (SER), trädgårdsavfall, kvistar samt transparent och färgat förpackningsglas. Högst 3 stycken SER-apparater (såsom vitvaror och apparater med bildrör) tas emot per apparattyp/kund/avlämningsgång. De detaljerade mottagningsvillkoren som gäller för små leveranser hittas på HRM:s webbplats och i broschyren Sortti-stationerna betjänar. MOTTAGNING AV LASTBILSLASS MED BYGGAVFALL 2011 (moms 0 %) Kärringmossens avfallshanteringscentral, Kärringmossvägen 8, 02820 Esbo, tel. 09 1561 2700, öppet må fr kl 7 21. lass med blandat byggavfall (under 30 % av volymen återvinnbart) 102 e/ton + 16 e/lass lass som av volymen innehåller mer än 30 % återvinnbara material såsom plast, trä, metall och papp 174 e/ton + 16 e/lass rent träavfall (inte ytbehandlat eller skivor) 0 e/ton + 16 e/lass impregnerat trä 156 e/ton + 16 e/lass, stenmaterial, fråga på tel. 09 1561 2700. Kuusakoski Oy, Kuusakoski-Ekopark, Kärringmossvägen 1, 02820 Esbo, tel. 020 781 7374, trä- och metallavfallslass samt blandade byggavfallslass. Stensbölekanten 5, 00940 Helsingfors, växel 020 781 781, endast avtalskunders stora lass. Lassila & Tikanoja Oy, lass med träavfall och metallskrot samt blandade lass byggavfall Keravan Kierrätysmateriaalis produktionsanläggning, Karhuntassuntie 59, 04260 Kervo, växel 010 636 6070. Återvinningsstationen för små mängder vid Keravan Kierrätysmateriaalis produktionsanläggning, Karhuntassuntie 59, 04260 Kervo, tel. 010 636 5468. Kånala omlastningsstation, Betongvägen 5, 00390 Helsingfors. 020 447 7930. Viks omlastningsstation, Viksvägen 33, 00560 Helsingfors, tel. 09 272 1120. ANDRA MOTTAGNINSSTÄLLEN FÖR BYGGAVFALL BRANSCHKORT 5 / 6
Avfall i form av gipsskivor (rent och obehandlat) Saint-Gobain Rakennustuotteet Oy, Ojangovägen 23, 04280 Kyrkslätt, växel 020 775 411. Betoni- ja tiilijäte Rudus Oy, Betongvägen 5, Helsingfors, tel. 020 447 7930, Långmossvägen 3, 01230 Vanda, tel. 020 447 7750. ÅTERANVÄNDBARA BYGGKOMPONENTER OCH JORD Se www.rakennusluuppi.fi och www.maaporssi.fi Byggnadsmaterial i gott skick, såsom stationära möbler, dörrar, fönster, elektriska apparater, takspeglar och tegel mm., kan man erbjuda villiga att demontera själv. Uusixverkstäderna som sysslar med återvinning av byggnadsmaterial kan till och med avhämta och demontera, fråga på numret 09 3108 9529 eller i byggmaterialaffärerna på Byholmsgatan. Markfyllnadsområden endast rent, icke ruttnande jord- och stenmaterial (fråga också efter nyttoanvändningsobjekt).esbo tel. 050 401 1903 (Martikainen), Vanda Brännberga tel. 040 824 7405 och Långmossen tel. 09 853 1456 (också för helsingforsbor), Kyrkslätt tel. 050 379 6132 (Nordström). HRM:s avfallshanteringscentral tar också emot rena stenbaserade material. Förorenad mark - kontakta kommunens miljöcentral. Helsingfors tel. 09 3103 2007, Esbo tel. 09 8162 4853, Vanda tel.. 09 8392 6075 och Kyrkslätt tel. 09 2967 2311. Ytterligare information: HRM Avfallshanteringens kundtjänst, tel. 09 1561 2110, www.hsy.fi/se/avfallshantering HRM, januari 2011 BRANSCHKORT 6 / 6