Vanliga uppfattningar om träbyggande



Relevanta dokument
Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt

Metodik för fuktsäkerhetsdimensionering med hänsyn till mikrobiell påväxt. Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH

WoodBuild. Projekteringshjälpmedel för hantering av risk för mikrobiell påväxt och rötangrepp. Sven Thelandersson

Riskacceptans relaterad till mögelpåväxt i klimatskärmen Hur säkert bör fuktsäkert vara?

Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet

Projektering av träkonstruktioner utomhus m h t risken för rötangrepp. Projekteringsverktyg. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN

RF OK = RF KRIT - ΔRF OS

Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande

HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN

Fuktförhållanden i träytterväggar Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Lars Wadsö Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH. Fuktcentrum Stockholm 24 april 2018.

Mögel Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Fuktsäker utformning av klimatskiljande byggnadsdelar med fuktkänsliga material

Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare?

Resonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen

Utvärdering av m-modellen

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD

Kritiskt fukttillstånd för konstruktionsvirke av gran. Tekn. Lic Björn Källander Stora Enso Timber AB SE Falun

SBUF Stomskydd utvärdering med Wufi 5.1 och Wufi Bio 3

Beständighet för utomhusträ ovan mark. Guide för utformning och materialval

Mögelriskanalys av ytterväggar

Ranking av olika trämaterial

Konstruktionsteknisk utformning Tord Isaksson Konstruktionsteknik LTH

! Rapport Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

Basic reliability concepts. Sven Thelandersson Structural Engineering Lund University

Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics

WoodBuild - Livslängd och beständighet hos trä utomhus ovan mark samt i klimatskärmen

Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata. Grundfall Lund Exempel Isoplet/RF-krit från Sedlbauer. Fuktsäkra träregelväggar

Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad

Skador i utsatta konstruktioner

Trä som fasadpanel. Karin Sandberg SP Trätek Skellefteå

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

Fuktrisker på KL-trä som utsätts för yttre klimat under produktion -fokus på mögel och uppfuktning

Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Kunskapsläge och råd kring fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner Lägesrapport 2009, WoodBuild E1

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Fällor i WUFI: Klimat- och materialdata. Inledning

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Dagens träbyggande. Carl-Johan Johansson. SP Trätek

WoodBuild delprojekt C Fukt i trä utomhus ovan mark

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn

Brandtekniska konstruktioner. Programkonferens Branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin. 17 mars 2010

Beständighet hos miljöanpassade träprodukter

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?

Framtidens trähus. Fuktcentrums informationsdag Jesper Arfvidsson / Kristina Mjörnell. Bakgrund

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2010 Mera fakta, mindre fukt -aktuella forskningsresultat

Reliability of Energy Efficient Building Retrofitting - Probability Assessment of Performance and Cost (RAP-RETRO)

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

Brand i fasader på höga hus

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Beständighet för utomhusträ ovan mark Guide för utformning och materialval

Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg

Fukttransport i vattenbyggnadsbetong

Aspekter med interiöra träprodukter och boendes välbefinnande

Torrt träbyggande krävs

Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik

Byta fasad? Tilläggsisolera med Klimatskivan och spara energi.

Massivträhusens akilleshäl på väg att botas SP Klas Hagberg

Brandsäkerhet hos. ny europeisk handbok

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv

1. Horisontella öppna vindsbjälklag alternativt svagt lutande öppna vindsbjälklag s.k. ryggåstak

Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat. Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet

Fukttillskott Lars-Erik Harderup Lunds Universitet Byggnadsfysik

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

Nyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag

Hampa som byggmaterial

Fuktpåverkan på material Kritiska fuktnivåer en översikt

Dokumenttyp/Type of Document Handledare/tutor Examinator/examiner Examensarbete/Diploma Work Magnus Bengtsson Ulrika Welander Linnéuniversitetet,

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Projekttid: Huvudfinansiärer: Vinnova, Skogsindustrierna, Sbuf

Räkna F. Petter Wallentén. Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Byggnadsfysik

FuktCentrum vid LTH. Välkomna till. Informationsdag om fuktsäkert byggande

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Välkommen till SP Byggdagars WoodBuild-session. Fuktsäkerhet ett villkor för träkonstruktioners livslängd

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Transkript:

Säkerhet mot mikrobiologiska angrepp i (trä)byggande lägesrapport från forskningsprojektet WoodBuild Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH Vanliga uppfattningar om träbyggande Att bygga med trä är riskabelt med avseende på risken för mögel- och rötangrepp Kostnaden över konstruktionens livscykel är svårbedömd och riskerar att bli hög Byggkostnaden är gynnsam i många applikationer, men skillnaden är inte dramatisk Osäkerheten kring livslängdsfrågor innebär att många beslutsfattare väljer bort trä!

Varför denna osäkerhet? Problem med fuktskador i hus sedan första oljekrisen i början av 97-talet! -rötskadade fönster - mögelhus -rötskador på målade fasader m m Uppmärksammat problem med fuktskador på en ny typ av väggkonstruktion oventilerade fasader med puts på isolering Puts på EPS Vad absorberar? Var är dräneringen? Det läcker i anslutningar och sprickor! Vidare.. har Boverket nyligen skärpt kraven på fuktsäkert byggande har implementeringen av EUs byggproduktdirektiv medfört ökad fokus på livlängdsproblematiken saknas, i motsats till betongkonstruktioner, praktiskt användbara, ingenjörsmässiga metoder för att uppskatta livslängden hos en träkonstruktion är nuvarande system för provning och utvärdering av trämaterials beständighet allt oftare ifrågasatta hårda krav på energieffektivisering ger helt nya lösningar för klimatskiljande konstruktioner. Hur påverkar det riksken för fuktskador? 2

WoodBuild innebär en långsiktig, kraftfull och målinriktad FoU-insats kring träs beständighet med relevans för modernt (trä)byggande. WoodBuild är organiserat i fyra forskningsområden baserat på denna strategi A. Metodik för livslängdsdimensionering B. Exponering av trä i klimatskärmen C. Exponering av trä utomhus ovan mark D. Resistens hos träprodukter mot biologiska angrepp a) Mikrobiell påväxt (klimatskärmen) b) Rötangrepp (utomhusträ) 3

Projekteringsprincip material i klimatskärmen Indata Uteklimatdata Inkl Meso Inneklimat Materialdata Övrig indata = relativ fuktighet Byggnadsfysikaliskt analysverktyg, t.ex. WUFI (används redan av konsulter) Exponering av materialytan [ (t),t(t)] Antaganden om ventilationsförhållanden Lufttäthetsförhållanden Modifiera utformningen Materialets resistens Mögelpåväxt? JA NEJ OK Huvudfrågor att lösa för att detta skall fungera som ett praktiskt verktyg Hur definiera dimensionerande klimatindata? Spelregler för val av antaganden vid modelleringen av en konstruktion (idealiseringar, ventilationsgrad, etc.)? Hur utvärdera resultat i form av [ (t),t(t)] med avseende på risk för mögelpåväxt? Hur hantera konstruktionsdetaljer (anslutningar, genomföringar etc.) som inte beskrivs i byggnadsfysikmodellen? Vilken risk kan accepteras för att man inte uppnår det man avser? Vad tycker ni? RäknaF (Petter) Miklos 4

Gränstillstånd för initiering av mikrobiell påväxt Tillämpning: Material i klimatskärmen, där påväxt normalt inte bör accepteras Definition av initiering: Sporgroning kan observeras i mikroskop Utvärdering av gränstillstånd: Måste kunna göras för kontinuerliga tidsserier av kopplade värden på relativ fuktighet ( ) och temperatur (T) T [ o C] / RH [%] Weekly outdoor averages in Stockholm, 22 9 Relative humidity 8 7 6 5 3 2 Temperature - -2 5 5 2 25 3 35 4 45 52 weeks Gränstillstånd= mögelindex Mögelindex 6 Question: Will the limit state be violated under this type of exposure? BBR Anger kritiskt fukttillstånd crit som inte får överskridas Detta är ett alltför onyanserat synsätt Alternativ metodik beskrivs i publicerad artikel nedan 5

Dos-respons modell Definiera dos som D D ( ) DT ( T ) där och T är dygnsmedelvärden av relativ fuktighet respektive temperatur D kan tolkas som tid i dagar vid givet referensklimat Valt referensklimat (Relativ Fuktighet = 9%, TemperatureT = 2 C) ger t.ex. initiering av påväxt efter 38 dagar för gransplint (Viitanen, 996) Gränstillståndet uppnås alltså när D =D crit = 38 dagar för hyvlad gransplint (enligt Viitanens resultat) Den kritiska dosen D crit beror av ytstruktur och substrat (material) Omvandlar dynamisk klimatpåverkan till ett index som beskriver mögelrisken Mould growth risk for wood sheltered outdoors (spruce sapwood) Calculations made for 8 sites in Sweden 47 years of data from SMHI (T, RH) Kiruna - RH and temperature for one year 8 6 4 2-2 2 3 Visby - RH and temperature for one year 8 6 4 2-2 2 3 6

Results CDFs for annual maxima of D rel.9.8 F(x).7.6.5.4.3.2. Onset of mould 47 years Annual max of D rel 2 3 4 Relative dose D rel Kiruna Luleå Bromma Karlstad Visby Umeå Frösön Säve Labtester av påväxt utförda av SP i WoodBuild Huvudsyften Verifiera dos-responsmodell Undersöka effekten av varierande klimat Ge underlag för utveckling av standardiserad testmetod Resultat i dagsläget. Konstant klimat RH=9%, T=22 C (7 veckor) 2. Cyklisk relativ fuktighet (T=22 C, konst). En vecka vid 9%, följt av en vecka med 6 % o.s.v. i 6 v 3. Cyklisk temperatur (RH = 9, konst). En vecka vid 22 C följt av en vecka vid 5 C o.s.v. i 6 v 4. Konstant klimat RH=9%, T= C (6 veckor) 5. Cyklisk relativ fuktighet (T=22 C, konst). 2 h vid 9%, följt av 2 h med 6 % o.s.v. i 3 v 7

Inverkan av temperatur vid konstant RH = 9 % Hyvlad gran Mögelindex (SP) 3,5 3 2,5 T = 22 C (konst) Gränstillstånd 2,5,5 2 3 4 5 Dagar Gran-IH- Gran-IH-22 Signifikant fördröjning av tillväxt vid lägre temperatur! T= C (konst) Mögelindex enligt SP 3,5 3 2,5 2,5,5 Gransplint, hyvlad Mögelindex, konstant (9/22) vs. cyklisk exponering (9/6 veckovis) 2 4 6 Ackumulerad tid (dagar) vid RF=9%, T=22C Constant 9/22 Gran-IH Gran IH-cyklisk Weekly cycles 9-6-9 Omväxlande torrt och fuktigt klimat bromsar tillväxten signifikant 8

Comparison constant humidity vs cyclic humidity Planed spruce 3,5 Mould growth: Const 9 vs cyclic 9/6 w eek or 2 h T=22 C Mould index 3 2,5 2,5 2 h cycles 9/6 Const RH 9 %,5 2 3 4 5 6 Accumulated time at RH=9%, days Weekly cycles 9/6 Även korta 2 timmars cykler fuktigt/torrt bromsar tillväxten (relevant för vindar) Comparison with dose-response model spruce type I (T = 22C) Cyclic response (RH 9-6) vs. Dose-response model 6 5 Mould index 4 3 2 2 4 6 8 2 Days The model is slightly conservative Dose-response model Test results 9

6 5 Model response-example Model response, RH= 9/6, T=2/5 RH % RH-Cyclic 8 6 4 2 5 Days Mould index 4 3 2 KONST Rhcycl Tcycl 2 4 6 8 2 Days Cyclic temperature less effective to restrain mould growth TEMP C 25 2 5 5 T-Cycl 5 Days Slutsatser mögelpåväxt Initiering av mögelpåväxt för godtycklig exponering kan förutsägas med hygglig tillförlitlighet Modellen kan kvantifieras på basis av laboratorietester för olika substrat under kontrollerade klimatförhållanden Responsen i olika klimatzoner överensstämmer med allmän erfarenhet Kan redan nu användas för relativa jämförelser av konstruktioner och klimatexponeringar Klimatvariationen mellan olika år är betydande vid användning av normalår måste säkerhetsmarginal införas Tydlig retardation av den biologiska processen sker under torra och kalla perioder Även kortare torra perioder ger retardation (vindar)

Quantitative design guideline for wood in outdoor above ground applications Sven Thelandersson, Lund University, Sweden Tord Isaksson, Lund University, Sweden Ed Suttie, BRE, UK Eva Frühwald, Lund University, Sweden Tomi Toratti, VTT, Finland Gerhard Grüll, Holzforschung Austria Hannu Viitanen, VTT, Finland Jöran Jermer, SP, Sweden Result from the joint European project WoodExter Target groups for the design guideline Applications: cladding and decking Architects and building professionals Qualified DIY builders B A Courtesy: Timber Decking Association, UK

Excel tool for the guideline. Freely available at www.kstr.lth.se Please test it and give me feed back!!! Tack för uppmärksamheten! 2