tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0011N Redovisningsteori och speciella redovisningsproblem Datum Material Sammanfattning + svar på tentafrågor Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice

Föreläsningsmaterial Ägarteori: Redovisningen är till för ägarna. Förr sa man att företag och ägare är samma person men vid industrialiseringen började man ifrågasätta det. Ägarteorin utgår från att tillgångarna och skulderna tillhör ägarna. Ägarteorin sätter de juridiska ägarna i centrum och menar att ett företags redovisade tillgångar och skulder egentligen är företagsägarnas. Enhetsteorin är utvecklad utifrån ägarteorin och gör ingen skillnad på ägarposition. Partsteori: På 50-talet börjademan se att det fanns intressegrupper som behövdes tillgodoses. Istället för vinst pratade man om förädlingsvärde och man var intresserad av verksamgetens bidrag till samhällets ekonomiska tillväxt. > Nu pratar vi mkt om miljö, sociala, hållbarhet. Denna teori har därmed koppling till hållbarhetsredovisning. Agentteori är anti-normativ eftersom man menar att det aldrig kommer uppstå enighet omkring en normativ teori pga. redovisningens politiska natur förorsakad av redovisningens ekonomiska konsekvenser. Agentteori: Utgår från att aktörerna är rationella och nyttomaximerande. Teorin fokuserar speciellt på relationer i redovisningsområdet. Det man säger är att agenten försöker öka sin nytta på bekostnad av principalens. Agentteorin gör anspråk på att förklara de många konkurrerande normativa teorier eftersom det finns många olika aktörer som har behov av olika sorters teorier. Redovisningsskyldig agent Controller/revisor Redovisningsmottagare principal/uppdragsgivare Regleringsmodeller: Sverige befinner sig mellan state och community, allstå associationism. Market: Marknadsekonomiskt sätt. Marknaden ordnar det för oss naturligt, regler behövs inte. State: Staten skall ha stort onflytande över marknaden för att skydda vissa intressenter och göra att information finns tillgänglig för den. Community: Partsammansatta organisationer, expertgrupper som sluter sig ihop för att utveckla normer och regler. Redovisningens egenskaper Relevans Jämförbarhet Tillförlitlighet Normativs och deskriptivt perspektiv Normativt perspektiv (teorier för redovisning) Talar om vad något bör vara. Hur bör man redovisa? Redovisning används före som beslutaunderlag. Tydligt språk Visar verkligheten(sanningen) Neutralt verktyg- oberoende av hierarkier Fakta/ kunskap/förnuft 1

Förslag och modeller på lämpliga redovisningssystem och redovisningslösningar. Goda deskriptiva teorier är en förutsättning för normativa argument. Konstruktiva teorin är den normativa teorin som bygger på deskriptiva studier. Normativ teori Konstruktiv teori Deskriptiv teori Normativa teorier är beroende av förutsägande teorier dvs sådana som försöker svara på frågan vilka konsekvenser kommer att bli om de normativa förslagen följs. Deskriptivt perspektiv (teorier om redovisning) Talar om hur någonting är. Hur redovisar man i praktiken? Redovisning används efter för att rättfärdiga beslut. Otydligt språk Visar en bild av verkligheten Medel i maktkamp- ger den som redan har makt ännu mer Syftar till att förklara varför vi har fått de lösningar vi har i policy och praxis. Induktiv och deduktiv metod Induktiv metod Utgångspunkt i empirin Bygga upp ny teori Empiriskt intresse (fenomen i verkligheten problematiskt) I induktiv metod tar man sin utgångspunkt i empirin och syftet ör att bygga upp en ny teori dvs. ny kunskap. Deduktiv metod Utgångspunkt i teorin Testa eller utöka befintlig teori Teoretiskt intresse (etablerat paradigm/synsätt) Med deduktiv metod tar man sig utgångspunkten att i befintlig teori och syftet är att testa (för att förstärka, omkullkasta, tillämpa eller utveckla) denna. Inom redovisning brukar denna metod användas för att ta fram konkreta lösningar utifrån ett visst givet synsätt (en viss given teori). Metoden som används då kallas för den normativa/deduktiva. Den induktiva metoden har i redovisningen många gånger använts som en reaktion mot och för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika. Genom att beskriva vad det är som styr praxis kan man få fram ett bättre underlag utifrån vilket man då kan förändra praxis. Om de befintliga teorierna inte kan förklara praxis på ett trovärdigt eller intressant sätt kan de behövas nya teorier och dessa måste byggas upp underifrån dvs nära praktiken. (induktiv/normativ) Denna induktiva/normativa metoden och perspektivet ligger bakom det svenska begreppet god redovisnigsnsed dvs man låter den existerande praktiken utgöra riktmärke för ny och fortsatt praxis. För att ta reda på vad som är normativt önskvärt måste man då inventera vad som är god praxis. Den är typen av studier är viktiga för att kunna innehållsbestämma uttrycket i god redovisningssed. 2

Metoden går alltså ut på att systematiskt beskriva den existerande praktiken för att sedan utifrån något policyantagande tala om vilken av denna praktik som är bättre och sämre. Den bättre praktiken upphöjs så till ideal och bli normerande för framtiden. Balansräkning Resultaträkning AT S K I OT EK Res BR: Visar företagets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. RR: Kostnader och intäkter börjar som inkomster och utgifter, men efter periodiseringen blir det intäkter och kostnader. Internationell normgivning IASB: Internationell harmonisering av redovisningsprinciper lättare jämföra mellan länder. IFRS: Reglerar vilken rapportering som företagen skall göra. En standard. Tyskland, England, Frankrike och Japan sätter dessa normer. IAS: Handlar om hur man skall värdera posterna i balansräkningen. Svensk normgivning BFN: Ansvarar för att utveckla god redovisningssed. RFR: Utvecklar normbild för de noterade företagen. Hette tidigare redovisningsrådet. FAR: Innehåller redovisningslagar, är en samlingsvolym. Kategorisering av företag K1: Enskild firma K2: Mindre bolag som är regelbaserade. K3: Aktiebolag, stora bolag. Uppfyller mer än två av kriterierna. Kriterier sida 1273: Antalet anställda under 2 år<50st Balansomslutning (summan av tillgångar eller skulder) under 2 år < 40 miljoner Nettoomsättning(intäkter) under 2 år < 80 miljoner Skillnad mellan årsbokslut och årsredovisning Årsbokslut: Måste göras av alla med noter. Privat handling. Årsredovisning: Innehåller även annan information som förvaltningsberättelse, kassaflödesanalys. Är offentlig handling. Tillgångar Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar ÅRL 4.1 AT: Används i längre period som byggnader och marskiner. Stadigvarande brukar i företaget. OT: Kassa/Bank. Går att omsätta snabbt vilket skall göras inom ett år. Förr var en tillgång mycket maskiner vid industrialiseringen. Nu är det mer värdet på personalen och kunderna. Avskrivningar: Görs varje år och kopplas till ekonomiska livslängden. Nedskrivning: Om tillgången minskat i värde skall det göras. Om den minskat påverkar det resultatet. Reversering: Man har gjort en nedskrivning men återför den. 3

Uppskrivning: Tillgången har ökat väsentligt i värde enligt bokfört värde. Detta får ej gå igenom eller påverka resultaträkningen. Exempel: en tomt stiger i värde, vilket bokförs i BR eget kapital och påverkar ej resultatet. Kriterier för skuld K3 2.13 och 2.18 Befintligt åtagande: Företaget har en väldigt liten möjlighet att undvika denna skuld. Föranleda utflöde av resurser: I framtiden skall resurser av t.ex. personaluthyrning ske. Det är företagets förpliktelse att leverera varor eller tjänst. Kopplad till en transaktion/ händelse: Skulderna har skett, är en utförd prestation Mätbar: Värdet skall kunna redovisas på ett tillförlitligt sätt. Skuld, avsättning, ansvarsförbindelse K3 21 och 22 Skuld: Säker på till vem (att det kommer ske), tidpunkt/när och till vilket belopp. Avsättning: Säker på till vem, men osäker på tidpunkten och beloppet. Ansvarförbindelse: Behöver inte ens inträffa ex. garanti. Osäker på vem, tidpunkt och belopp. Postulat, principet och regler Postulat: Antaganden som avspeglar företagets relationer till dess omvärld och ligger till grund för informationsgivningen. Principer: Fungerar som riktlinjer för redovisningen Regler: skall kunna härledas till principer och postulat. God redovisningssed sida 157 Induktivt tillvägagångssätt med normativt syfte ligger till grund för denna teori. Man låter den existerande praktiken utgöra riktmärke för ny och fortsatt praxis. En hänvisning till god redovisningssed görs för att fylla ut lagen på de områden där man ansett sig inte kunna skapa detaljregler i lag t.ex. på grund utav att praxis är oklar. Bokföringsnämnden står för god redovisningssed. Normativa/Induktiva, vilket är den allra äldsta i redovisning. Man låter den existerande praktiken utgöra riktmärke för ny och fortsatt praxis. För att ta reda på vad som är normativt önskvärt måste man då kontrollera vad som är god praxis. Den här typen av studier är viktiga för att kunna innehålls bestämma uttrycket god redovisningssed. Studien är induktiv men syftet normativt. Metoden går alltså ut på att systematiskt beskriva den existerande praktiken för att sedan utifrån något policyantagande tala om vilken av denna praktik som är bättre och sämre. Den bättre praktiken upphöjs så till ideal och bli normerande för framtiden. - En faktiskt förekommande praxis hos en representativ krets bokföringsskyldiga. (företagsorienterad) - Hur företagen redovisar, processen för redovisningen (processorienterad) - Ser på metoderna som använts (metodorienterad) Rättvisande bild A true and fair view Enligt ÅRL 2.3 skall balansräkningen, resultaträkningen och noterna upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs tilläggsupplysningar för att det skall bli en rättvisande bild ska de ges. Om avvikelse görs från rekommendationer skall de nämnas i en not. Med helhetskravet betyder det att information som behövs för att förstå balandsräkningen eller resultaträkningen skall lämnas i noter om de inte lämnas där. Redovisningen skall byggas på sann fakta. 4

Rättvisande bild sätter användaren i fokus, det är årsredovisningsläsaren som inte skall vilseledas. Helheten skall bedömas inte enskilda regler, därmed skall den slutliga årsredovisningen också bedömas som sin helhet. Produktorienterad, man ser mer till själva produkten/årsredovisningen än processen för att göra den. Det kan vara svårt att förstå innebörden i rättvisande bild. Den skall både vara rättvis/lämplig och sann. Med olämplighet menas att man kan vara vilseledande, alltså att man prestenterar de man vill och tiger om det man inte vill presentera. Det svåra med rättvisande bild är att förstå dess innebörd och inte blanda ihop med god redovisningssed eller anta att det innebär något annat än vad det gör. - Användaren står i fokus (användarorienterad) - Helheten skall bedömas, ej de enskilda reglerna(helhetsorienterad) - Den slutliga årsredovisning skall bedömas till sin helhet (produktorienterad) Principer Realisationsprincipen: Denna princip är viktig för att bestämma när en intäkt skall tas upp i redovisningen. I ÅRL 2.4.3p beskrivs realisationsprincipen som: Endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen. - Av central betydelse för redovisning. - Kan motiveras utifrån validitet och verifierbarhet - Försäljningen är den kritiska händelsen - Värdering till anskaffningsvärde följer principen Vid vilken tidpunkt skall ökningen av nettotillgångar (eget kapital) redovisas? Validitet= Mäta det som avses att mätas. Verifierbarhet: kan sanningshalten bevisas. Försiktighetsprincipen - Hellre kostnadsföra än aktivera(kostnad som tillgång) - Historiskt sett stark ställning i Sverige. - Koppling till skattelagstiftningen. - Matchningsprincipen blir allt mer betydelsefull. Försiktighetsprincipen innebär att vid osäkerhet skall företaget välja en lägre värdering av tillgångar och en högre värdering av skulder. Av ÅRL 2.4 första stycket i 3 punkten framgår det att värdering skall göras med rimlig försiktighet för att inte undervärdera tillgångarna alltför mycket och övervärdera skulderna för att gå emot kravet på rättvisande bild. Endast konstaterade intäkter för räkenskapsåret får tas med i resultaträkningen. Hänsyn skall tas till alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare år. Hänsyn skall tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räkenskapsåret är vinst eller förlust. Matchningsprincipen - Idealfallet: varje intäkt genereras av en identifierbar utgift. - Tidsmatchning: utgifter för en tidsperiod matchas mot samma periods intäkter. Man ser till när anskaffningen förbrukas. Koppla kostnaderna till intäkterna. Enligt FARs rekommendationer 2.3 finns det andra redovisningsprinciper än de sju grundläggande och matchningsprincipen är en av dem. En utgift som kan hänföras till en specifik inkomst ska redovisas som kostnad samma räkenskapsår som företaget redovisar inkomsten som intäkt. Kostnaden matchas med intäkten. Bestämmer samband mellan kostnader och intäkter för att redovisa dem under samma period. Denna princip skall användas om uppskattningen sker på basis av den årliga försäljningsintäkten. Kongruensprincipen 5

- Alla förändringar av eget kapital utom utdelning och nyemission kommer till uttryck i resultatet för perioden. - Alla resultatförändringar skall föras över till resultaträkningen. Uppgifter Speciella redovisningsproblem 1. Redovisning av utgift för utveckling av dataprogram kostnadsföra eller aktivera? Vi börjar med att titta i K2 och den säger enligt 10.3 att en egenupparbetad immateriell tillgång inte får redovisas som tillgång och därmed måste företaget kostnadsföra utvecklingskostnaden även om ÅRL 4.2 ger viss möjlighet till aktivering. Utgifter som kan hänföras till en sådan kostnad skall redovisas som en kostnad som t.ex. underhåll av dataprogrammet. För att veta vad en immateriell tillgång är kan vi se i K3 18.2 som benämner att en immateriell tillgång är en icke-monetär tillgång utan fysisk form, vilket detta dataprogram är. Här kan vi hänvisa till ÅRL 4.2 som säger att utgifter för forsknings och utvecklingsarbeten som är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år fås tas upp som immateriell anläggningstillgång. I K3 18.9 skiljer man på forskning och utveckling. Vilken fas befinner sig tillgången i? Om man klassar den som utveckling kan den aktiveras, inte om den bara klassas som forskning. I K3 18.10 nämns vad som menas med forskning och utveckling och härmed går dataprogram under utveckling eftersom det är för att tillämpa kunskap för att åstadkomma nya eller väsentligt förbättrade produkter innan kommersiell produktion eller användning påbörjas. Kraven för att kunna aktivera utvecklingskostnaden ställs i 18.12 där samtliga kriterier (a-f) måste vara uppfyllda. Det finns därmed möjlighet att aktivera kostnaden om man utgår från K3 och uppfyller kriterierna för att få aktivera utvecklingskostnaden. Annars gäller K3 18.8 där de ska använda sig av kostnadsföringsmodellen. I K2 skall de kostnadsföra utvecklingskostnaden. 2. Aktivering av kostnader Punkt 1) K2 10.8 menar att sådana utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet/inköpet/införskaffandet och som enligt ÅRL 4.3.2stycket ska räknas in i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång, kan vara utgifter för frakt, tull och import, lagfart, installation och konsulttjänster. Det är okej att aktivera om skälig andel i förhållande till anskaffningsvärdet. Måste bevisa att det kan hänföras till tillgången direkt eller indirekt. Däremot enligt K3 17.7 får inte administrationskostnader och andra allmänna omkostnader aktiveras. Ja och nej på den punkten. Punkt 2) Ingår i utgifter som får ingå i anskaffningsvärdet enligt K3 17.7 då det är utgifter för att ställa i ordning en plats eller ett område för installation. I K2 10.8 som hänvisar till ÅRL 4.3 kan en skälig andel av tillverkningskostnaderna räknas in i anskaffningsvärdet. Måste kunna hänföra utgiften till förvärvet. Punkt 3) Jo om de är direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i gott skick att användas på det sätt som var företagsledningens avsikt. K3 17.7. Se i K2 10.8 där installation är ett av alternativen för att kunna aktiveras. Punkt 4) Kalkylränta är ingen utgift. ÅRL 4.3 är ingen verklig lånekostnad. Eftersom det är en ränta företaget räknar på internt så är det inget som redovisas i tillgångar. 6

Punkt 5) Nej då det är utgifter för lansering nyanläggning enligt K3 17.7 Nej går ej att aktivera. Punkt 6) Ja om det är för provkörning, men inte om de tagits i drift enligt K3 17.7. Räknas in till indirekta kostnader för företaget. Se K3 17.6 eftersom det är av ett betydande belopp. Får aktiveras. Punkt 7) Uppsägningslön går ej som tillgång för företaget. Är bara en kostnad och uppnår ej tillgångskriteriet. Se K3 28.26 eller K3 2.12 och 2.18 (tillgångsdefinitionen). Aktiverar ej. Uppgift 3 Leasing Ett leasing avtal är enligt K3 20.2 ett avtal enligt vilket en leasegivare på avtalade villkor under en avtalad period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalning. K3 20.3 nämner att leasingavtalet ska klassificeras som antingen ett finansiellt eller operationellt avtal när avtalet upprättas. Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett operationellt leasingavtal är ett avtal som inte är ett finansiellt avtal. Det beror på avtalets ekonomiska innebörd och inte på avtalets juridiska form om ett leasingavtal skall klassificeras som finansiellt eller operationellt. I. Hyra av fastigheten är att betrakta som ett operationellt leasingavtal då leasetagaren enligt K3 20.3.1punkten inte har rätt att förvärva fastigheten. II. Detta är ett finansiellt leasingavtal då leasingperioden omfattar större delen av tillgångens ekonomiska livslängd även om äganderätten inte kommer att övergå till leasetagaren. Detta står i K3 20.3.3p. Ekonomiskt sett är leasingavtalet likställt med ett ägande av fordonet. Det kan däremot vara operationellt om man tar hänsyn till riskerna, riskerna i allt väsentligt inte överförs till leasetagaren enligt K3 20.3 sista stycket. III. Det är att betrakta som ett finansiellt leasingavtal då företaget har rätt att köpa maskinen till ett pris som understiger det framtida marknadsvärdet. Se K3 20.3.2p. IV. Enligt K3 20.3.6p kan leasetagaren enligt avtalet säga upp det i förtid, vilket det är i detta fall. Det är alltså ett finansiellt avtal. Men om det är så att leasetagaren ej behöver ersätta uppsägning i förtid är det operationellt avtal. I K2 9.3 får samtliga avtal betraktas som operationella för leasingtagaren då det är leasegivaren som redovisar tillgången hos sig oavsett om den finansiella risken övergått till leasetagaren eller ej. Uppgift 4 Redovisning vid beslut av nedläggning Isby: Nedläggningen är en del av verksamheten. Detta handlar om omstrukturering enligt K3 21.7. Av denna omstruktureringsplan skall det minst framgå de fem punkterna (a-e). Enligt K3 21.8 får avsättnings inte göras för utgifter som hör samman med den framtida verksamheten. I K3 28.26 benämns det att ersättningarna ska redovisas som en kostnad när företaget har en legal (kontrakt) eller informell förpliktelse. Alltså enligt 21.6 redovisas resten av kostnaderna som en skuld? Leråkra: Enligt K2 10.6 ska förbättringsutgifter på annans fastighet redovisas som en materiell anläggningstillgång i posten förbättringsutgifter på annans fastighet om nyttjanderättshavaren bekostat utgifter och övriga förutsättningar för aktivering är uppfyllda. En näringsidkare som bedriver verksamhet på annans fastighet blir inte ägaren till ombyggnationen av garagedelen. Ägaren blir 7

fastighetsskötaren. Trots detta skall nyttjanderättsinnehavaren redovisa förbättringsutgifter som en tillgång. K2 10.15 säger att om ombyggnaden antas höja värdet på fastigheten får den tas upp som tillgång och därmed avskrivas. K2 10.24 säger att nyttjandeperioden för en förbättringsutgift på annans fastighet får bestämmas till 20 år för förbättringsarbetet. Om portarna ökar värdet på företaget får det tas upp som en tillgång och därmed skrivas av på 20 år. 5. Redovisning vid brand a) Enligt K3 17.21 skall företaget inte längre redovisa materiella anläggningstillgångar i balansräkningen som utrangerats och där några ekonomiska fördelar förväntas i framtiden. Utrangeringen sker när branden inträffade. Tillgångssida krediteras och kostnadssidan debiteras. b) Ersättning vid värdenedgång se 17.20 se kommentarer. Se kapitel 27 om reglerna för nedskrivning som säger att det ska skrivas ner om värdet kommer vara bestående, vilket det kommer vara i detta fall. Denna ersättning reedovisas som intäkt när kriterierna i punkt 2.18 är uppfyllda. c) Projektet skall redovisas som en pågående nyanläggning i tillgångssidan. 6 Bokföring av tvistig skuld Olle skall bokföra skulden i och med att de ska ge en rättvisande bild ÅRL 2.3. Vi hänvisar även till ÅRL 4.4.3b som nämner att hänsyn skall tas till alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret (försiktighetsprincipen). Enligt K2 17.2 skall företaget redovisa en skuld om företaget har ett åtagande till följd av ett avtal och det förväntas att ett utflöde av resurser från företaget kommer att krävas för att reglera åtagandet. Detta är en tvistig skuld då tvisten berör skuldens belopp enligt K2 17.3. Om man ej är säker på beloppets storlek skall en avsättning göras enligt K3 21.4. 7 Allmän reserv i bokslutet för skulder till leverantörer Enligt K2 2.4 behöver ett företag inte periodisera inkomster och utgifter som var för sig understiger 5000 kronor. I K2 2.9 sägs att posten får beräknas enligt schablonmässig metod om det är svårt att få fram korrekta uppgifter. Denna metod får användas om de uppfyller punkterna (a-c). Om utgiften är återkommande får företaget redovisa den som kostnad det år företaget normalt erhåller faktura eller gör en utbetalning. Hänvisning även till god redovisningssed om att detta är ett tveksamt sätt. Han har inte tillräckligt mer erfarenhet för att göra denna bedömning. 8 Pensioner a) ÅRL 3.9 eller K3 21.3 kommentarer nämner att en avsättning är en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. En skuld är säker till vem, förfallopunkt och belopp enligt K3 2.13 och 2.18. Kortfristig eller långfristig skuld står i K3 4.7. Ansvarsförbindelse En ansvarsförbindelse är enligt K3 21.14 osäker till vem, tidpunkt och belopp. b) När en pensionsförpliktelse är osäker (oantasbar) skall den redovisas som en ansvarsförbindelse. 8

c) I en oantasbar pension är inte villkorad av att man måste ha en framtida anställning i företaget medan en antasbar pension har det villkoret. Tentamen 24/3-2011 1. a) Det finns fyra kriterier för att en resurs ska kunna klassificeras som en tillgång: Kontroll/ägande: Man ska kunna ha ett bestämmande inflytande över resursen ex. personal kan man inte ha kontroll på hela tiden. Det går däremot att ha en leasad egendom som tillgång för företaget om de har det bestämmande inflytandet över de ekonomiska föreldar som förknippas med tillgången. Detta står i K3 2.12 inklusive kommentarerna. Framtida ekonomisk nytta: Man ska kunna ha nytta utav resursen i framtiden. Ska indirekt eller direkt bidra till flödet av likvida medel i företaget. Även kostnadsbesparingar kan innebära framtida ekonomiska fördelar. Detta står i K3 2.12 inklusive kommentarerna. Transaktion/händelse: Resursen ska vara till följd av en händelse/transaktion. K3 2.12 Det ska vara mätbart: Det ska gå att redovisa värdet av resursen enligt K3 2.18. Alla dessa kriterier ska vara uppfyllda för att resursen ska få räknas som en tillgång. b)en immateriell tillgång är en icke monetär tillgång utan fysisk form K3 18.2. K2 10.3 En egenupparbetad immateriell tillgång får inte redovisas som tillgång trots att ÅRL 4.2 ger viss möjlighet till det. Utgifter som kan hänföras till en sådan tillgång ska redovisas som kostnad. K3 18.9 benämner att ett företag som tillämpar aktiveringsmodellen för internt upparbetade tillgångar skall dela upp dessa i en forskningsfas och i en utvecklingsfas. Egna upparbetade tillgångar får inte aktiveras enligt försiktighetsprincipen ÅRL 2.4 c) ÅRL 4.4 berättar om avskrivningsperioden och för immateriella anläggningstillgångar på max 5 år enligt ÅRL 4.2. Nyttjandeperioden stärks också av K2 10.23 som nämner fem års period. 2. Pelle vill aktivera den förutbetalda kostnaden för katalogen. Jag kan hänvisa till matchningsprincipen som säger att man skall matcha intäkter och kostnader med varandra. Därmed måste vi veta intäkten för att kunna koppla kostnaden till den. För att katalogen ska kunna aktiveras måste vi se om den går in på tillgångskriterierna enligt K3 2.12 och 2.18. En tillgång skall kunna gå att kontrollera/ha ett bestämmande inflytande över, framtida ekonomiska fördelar, är till följd aven händelse i företaget och anskaffningsvärdet eller värdet skall vara mätbart. 3.a) Försiktighetsprincipen innebär att vid osäkerhet skall företaget välja en lägre värdering av tillgångar och en högre värdering av skulder. Av ÅRL 2.4 första stycket i 3 punkten framgår det att värdering skall göras med rimlig försiktighet för att inte undervärdera tillgångarna alltför mycket och övervärdera skulderna för att gå emot kravet på rättvisande bild. Endast konstaterade intäkter för räkenskapsåret får tas med i resultaträkningen. Hänsyn skall tas till alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare år. Hänsyn skall tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räkenskapsåret är vinst eller förlust. Matchningsprincipen: Enligt FARs rekommendationer 2.3 finns det andra redovisningsprinciper än de sju grundläggande och matchningsprincipen är en av dem. En utgift som kan hänföras till en specifik inkomst ska redovisas som kostnad samma räkenskapsår som företaget redovisar inkomsten som intäkt. Kostnaden matchas med intäkten. Bestämmer samband mellan kostnader och intäkter för att 9

redovisa dem under samma period. Denna princip skall användas om uppskattningen sker på basis av den årliga försäljningsintäkten. b) Exempel på försiktighetsprincipen: När man är osäker på värdet av en tillgång skall man värdera det till det lägre värdet. Exempel på matchningsprincipen: Ett företag investerar i en maskin som är värd 100 000kr och den förväntas kunna generera intäkter i 10 år och skall därmed skrivas av med 10 000kr per år i tio år. Vi kopplar kostnaden till intäkten. c)försiktighetsprincipen handlar om tillgångar och skulder och matchningsprincipen om intäkter och kostnader. Med försiktighetsprincipen kostnadsför man hellre än aktiverar en utgift i alla fall under osäkerhet. Med kostnadsföra menar vi att vi lägger utgiften som en kostnad och med aktivering menar vi att vi lägger utgiften som en tillgång för företaget. d) Jag anser att försiktighetsprincipen bör väljas i första hand för att undvika att aktivera en kostnad när den skall kostnadsföras egentligen. Det är säkrare att använda sig utav försiktighetsprincipen. Med matchningsprincipen är det viktigt att vara 100 på sin sak. Försiktighetsprincipen tillhör också en av våra grundprinciper och har funnits med länge i historien. 4. Enligt ÅRL 2.3 skall balansräkningen, resultaträkningen och noterna upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs tilläggsupplysningar för att det skall bli en rättvisande bild ska de ges. Om avvikelse görs från rekommendationer skall de nämnas i en not. Med helhetskravet betyder det att information som behövs för att förstå balandsräkningen eller resultaträkningen skall lämnas i noter om de inte lämnas där. Redovisningen skall byggas på sann fakta. Rättvisande bild sätter användaren i fokus, det är årsredovisningsläsaren som inte skall vilseledas. Helheten skall bedömas inte enskilda regler, därmed skall den slutliga årsredovisningen också bedömas som sin helhet. Produktorienterad, man ser mer till själva produkten/årsredovisningen än processen för att göra den. b)det kan vara svårt att förstå innebörden i rättvisande bild. Den skall både vara rättvis/lämplig och sann. Med olämplighet menas att man kan vara vilseledande, alltså att man prestenterar de man vill och tiger om det man inte vill presentera. Det svåra med rättvisande bild är att förstå dess innebörd och inte blanda ihop med god redovisningssed eller anta att det innebär något annat än vad det gör. Tentamen 29/8-2012 Uppgift 4 a) Tillgångskriteriet finns i K3 2.12 och 2.18. Företaget ska ha bestämmande inflytande över resursen, är till följd av transaktion/händelse, innefattar framtida ekonomiska fördelar och anskaffningsvärdet eller värdet skall vara mätbart. 1. Skall kostnadsföras enligt K3 17.7 då det är utgifter för att lansera en ny produkt inklusive utgifter för annonsering och marknadsföring. 2. Detta skall kostnadsföras enligt K3 17.7 då det kan ses som andra allmänna omkostnader då detta är för att bibehålla de befintliga kunderna. 10

3. Denna post går under administrationskostnader och allmänna omkostnader vilket skall kostnadsföras enligt K3 17.7. Tentamen 18/5-2012 1. Vilken betydelse har teori för redovisningsteori som akademiskt ämne? Svar C, Sida 18 - Metoder om och för redovisning genom test av policy och praxis. Teorier för redovisning innebär ett normativt perspektiv och teorier om redovisning handlar om ett deskriptivt perspektiv. Normativt - Redovisning används före som beslutsunderlag. - Tydligt språk - Visar verkligheten (sanningen) - Neutralt verktyg, oberoende av hierarkier. - Fakta, kunskap, förnuft Deskriptivt - Redovisning används efter för att rättfärdiga beslut - Otydligt språk - Visar en bild av verkligheten - Medel i maktkamp, ger den som redan har makt ännu större makt 2. Vilket av följande är det samma som redovisningens prognosuppgift? Svar B Sida 15 Termer som motsvarar den prognostiserande uppgiften är framåtblickande rapportering och redovisning för ekonomiska beslut. Termer som man använder när man talar om att ta reda på hur det har gått historiskt sett är resultatutredande, redovisning för kontroll och ansvarsredovisning. 3. Krav på objektivitet och verifierbarhet går att härleda från ett visst perspektiv? Svar B, Sida 21 Den äldsta bilden inom redovisning som kommer ifrån redovisningsskyldighet för förvaltarskap är att se redovisning som historiskt protokoll. Detta synsätt innebär att man kommer att fästa stort avseende vid hur man säkerställer att data bli fullständigt och tillförlitligt. 4. Vad karakteriserar det induktiva tillvägagångssättet? Svar C, Sida 32 Olika antaganden om redovisningens postulat/antaganden leder till olika redovisningsprinciper. I induktiv metod tar man sin utgångspunkt i empirin och syftet ör att bygga upp en ny teori dvs. ny kunskap. 11

- Utgångspunkt i empirin - Bygga upp ny teori - Empiriskt intresse (fenomen i verkligheten problematiskt) 5. God redovisningssed- vilket metodologiskt synsätt ligger bakom detta begrepp? Svar D, Sida 32 Normativa/Induktiva, vilket är den allra äldsta i redovisning. Man låter den existerande praktiken utgöra riktmärke för ny och fortsatt praxis. För att ta reda på vad som är normativt önskvärt måste man då kontrollera vad som är god praxis. Den här typen av studier är viktiga för att kunna innehålls bestämma uttrycket god redovisningssed. Studien är induktiv men syftet normativt. Metoden går alltså ut på att systematiskt beskriva den existerande praktiken för att sedan utifrån något policyantagande tala om vilken av denna praktik som är bättre och sämre. Den bättre praktiken upphöjs så till ideal och bli normerande för framtiden. 6. Varför är argumentation en så viktig förmåga inom redovisning och för dem som arbetar med redovisning? Svar E, Kapitel 2 Eftersom det finns flera olika sätt att uppfatta verkligheten på. 7. BFN? Svar D Är det organ som har det övergripande ansvaret för normgivningen inom redovisningsområdet, god redovisningssed. 8. Vad är typiskt för redovisningsanvändares sätt att bearbeta information? Svar D, Sida 95 Företagsledaren begränsas av sina tidigare erfarenheter och kognitiva strukturer när de läser månadsrapporter och finansiella analyser. 9. IASB? Svar A Internationell organisation vars uppdrag är att göra redovisningen mer enhetlig. 10. Svar D Revisor, Sida 105 11. Svar C Produkt, helhet och användarorienterad. Sida 157 12. Vet ej? 13. Svar B Alla resultatpåverkande åtgärder ska föras över till resultaträkningen. Sida 165 14. Svar A Balansräkningen uppfattas som en viloplats för företaget tillgångar och skulder. Sida 188 12

15. Svar B Anskaffningsvärden Sida 193 16. Svar A Fördela en tillgångs anskaffningsvärde över dess ekonomiska livslängd. Sida 216 17. Svar E Vid ingången av leasingperioden är nuvärdet av leasingavgiften lika med eller överstiger den leasade tillgångens verkliga värde. Sida 232 18. Svar A Sist in först ut Sida 258 19. Svar C De ska redovisas till en bestämd mängd och ett bestämt värde. Sida 261 20. Svar C Upprättar en rättelseverifikation som avser vad som rättas, vem som utfört den och när. 21. Svar E Årsredovisningen ska upprättas med utgångspunkt i going concern postulatet och tillämpa bruttoredovisningen. 22. Vet ej? 23. Svar E Avsättningar är sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp. 24. Svar C Är en av de redovisningshandlingar som ska fastställas på bolagsstämman. Sida 259 25. Svar D som feel-good? 13