\ \ >{ ft*** i I Margann - smonmi wi Nyligen kom ett besked fran den stora margarintillverkaren Unilever att man ger upp striden mot smoret. I stallet borjar man blanda in smor i sina produkter, nagot som varit otankbart for nagra ar sedan. Orsaken ar att konsumenterna efter hand forstatt att margarin ar en syntetisk smorimitation som framstallts med hjalp av en rad kemikalier och att talet om att margarinfetter ar "nyttigare" an smorfetter saknar grund. Aven om margarintillverkaren nu blandar in smor, sa Finns fortfarande en ungefar lika stor andel kvar med kemiskt processat fett. Aven i Sverige har undersdkningar visat hdgre fdrekomst av astma/allergier hos skolbarn som at margarin i jamforelse med dem som at smor. Just anvandningen av ett stort antal reaktiva kemikalier ar det mest stotande for dagens konsumenter som foredrar naturligt framstallda livsmedel. Strider mot redlighetsprincipen Av ravaror som har helt annan farg, lukt, smak och konsistens an smor skall man alltsa tillverka en smorliknande produkt. Men detta ar egentligen i strid med livsmedelslagstiftningen, den sa kallade "redlighetsprincipen" (LIVSFS 2004:27). Man far inte farga ett livsmedel for att det skall likna nagot annat livsmedel, till exempel farga torsk rod for att den skall likna lax. Men hela tanken bakom tillverkningen av margarin ar att framstalla en smorimitation. Denna typ av forandrat utseende och karaktar hos ett livsmedel brukar benamnas kosmetiska Stgarder. Lamnar inte ut kemiska detaljer Nar det galler de kemikalier som anvands ar det mycket svart att fa besked om detta fran tillverkarna, vilket strider mot redlighetstanken. Man far ofta svaret att tidigare anvanda amnen har bytts ut eller ska bytas ut och sa vidare. Livsmedelsverket har dock tidigare gjort en inventering och niimner foljande kemikalier: Extraktionsbensin (Anvands nar man utvinner fett/ olja fran fron etcetera) Fosforsyra (For att ta bort vissa amnen och naturliga egenskaper som smak, farg och lukt) Natronlut (For att ta bort vissa amnen och naturliga egenskaper som smak, farg och lukt) 6 access #2 -
Detta kastar ett nytt ljus over hela toxikologin och gransvardesfilosofin. Den internationellt kande forskaren professor Ake Bergman sager: - Det har betyder att det inte finns nigra troskeldoser. Vilket gor det i stort sett omojligt att satta gransvarden. Vi miste helt enkelt veta om en kemikalie ar hormonstorande eller inte innan den borjar anvandas. Myndigheterna hanger inte med Vira myndigheter har dock svart att orientera sig i denna nya verklighet och fortsatter att tillampa gransvarden satta for ett amne it gingen. Detta ar sarskilt allvarligt nar det galler foster och sma barn som ar extra kansliga. Manga mihogifter och kemikalier samlas upp i navelstrangsblod och overfors till foster och sma barn som ammas. Men vi ser dock att en omsvangning paborjats hos Livsmedelsverket. I stallet for att hanvisa till gransvarden sager man exempelvis: "Dioxin och PCB lagras i fettvaven under flera ir. Darfor ar det bra att utsattas for sa lite dioxin och PCB som mojligt under uppvaxten. Nar man ar gravid eller ammar fors amnena over till barnet via moderkakan och brostmjolken, vilket kan piverka barnets utveckling." av rester frin ett ooverskadligt antal processkemikalier en symbol for gardagens tro, att intaget av ett stort antal kemikalier med halter "under gransvardet" var ofarligt. Aven folkhaisan skulle vinna pa en sanerlng av anvandningen av processkemikalier, i synnerhet sadana med tydliga hormonstorande egenskaper. Om alia processkemikalier, som var mat varit i kontakt med skulle deklareras i likhet med "godkanda livsmedelstillsatser", skulle detta sannolikt leda till den hittills mest genomgripande forbattringen nar det galler kvaliteten hos vara livsmedel. Aven folkhaisan skulle vinna pa en sanering av anvandningen av processkemikalier, i synnerhet sidana med tydliga hormonstorande egenskaper. En sidan deklaration skulle ocksi som tidigare namnts egentligen vara i linje med den viktiga redlighetstanken inom livsmedelslagstiftningen. "* Bedomningen av margarin foraldrad Mot denna bakgrund blir margarin med sitt innehill GUNNAR LINDGREN Civilingenjor och miljodebattor Namn Diklormetan Dimetyleter (dir. 2010/59) Etylmetylketon (far innehalla hogst 50 mg n-hexan per kg) Anvandningsvillkor (kort beskrivning av extraktionen) Avlagsnande av koffein eller retande amnen och bitteramnen fran kaffe och te Beredning av avfettade animaliska proteinprodukter Fraktionering av fetter och oljor Avlagsnande av koffein eller retande amnen och bitteramnen fran kaffe och te Hogsta tillaten resthalt i livsmedel eller livsmedelsingresiens som extraherats 52 mg/kg i rostat kaffe och 5 mg/kg i te (dir. 2009/32) 0,009 mg/kg i den avfettade proteinprodukten 5 mg/kg i fett eller olja 20 mg/kg i kaffe eller te Livsmedelsverkets fdrfattningssamling finns foreskrifter om hur losningsmede far anvandas livsmedeisproduktionen (LIVSFS 2011). Man anger ocksa vilka halter som tillverkaren far amna kvar i produkterna Etyimetylketon far inte anvandas tillsammans med hexan Hexan (en handelsvara som huvudsakligen bestar av aiifatiska mattade kolvaten med sex kolatomer och mec en kokpunkt pa mellan 64 C och 70 C Framstallning eller fraktionering av fetter och oljor samt framstallning av kakaosmor Beredning av avfettade proteinprodukter och avfettat mjol 1 mg/kg i fett, olja eller kakaosmor 10 mg/kg i livsmedel som innehaller avfettade proteinprodukter och avfettat mjol 30 mg/kg i avfettade sojaprodukter som saluhalls till den enskilde konsumenten Beredning av avfettade soannmaisgroddar 5 mg/kg i avfettade spannmalsg^oddar Sa har f ramstalls margarin: Som ravara anvander man rapsolja. En del pressas fram mekaniskt ur rapsfron och en annan del utvinner man ur frona med hjalp av extraktionsbensin. Da far bensinrester finnas i oljan. En annan ravara ar palmolja som fraktas battankar fran Asien. Palmoljan delas upp i fast fett (som gar till margarinet) och flytande fett i en process som kallas fraktionering. Da anvands vanligen aceton. Da far acetonrester finnas i fettet. Nyttiga amnen forsvinner Fettet maste nu "processas" eller "raffineras". Detta gor man bland annat for att ta bort fetternas naturliga egenskaper som smak, lukt och farg. Aven nyttiga amnen forsvinner. Har anvander man tre kemikalier, natriumhydroxid, fosforsyra/ citronsyra samt blekmedel (bentonitlera). Ytterligare ett steg i raffineringen av fettet ar deodoriseringen. Da upphettas fettet till cirka 230 grader i vakuum. Tva ytterligare kemiska processer aterstar att namna. Vid omestringen behandlas fettet med den utomordentligt reaktiva kemikalien natriummetylat Fettmolekylerna slas fdrst sonder, men satts sedan ihop igen i nya onaturliga strukturer. Gora mer smorlikt Omestrade fetter kan kritiseras fran nalsosynpunkt. Bland andra bildas metanol vid processen och margarinet far innehalla metanolrester. Syftet med omestringen ar att gora margarinfettet glattare och mer smorlikt. Vid hardningen later man vatgas reagera med fettet tillsammans med nickelspan som katalysator. Flytande fetter blir da fasta. Detta fett innehaler transfetter som ar fdrknippade med halsorisker, och hardade fetter fdrekommer inte langre i svensktillverkade margariner, men kan finnas i importerat margarin eller andra produkter som bakverk, choklad med mera Smorarom och farg Till fettmassan satter man slutligen bland andra smorarom (diacetyl), fargamne, sojalecitin, salt och konserveringsmedel (ofta kanumsorbat). Detta ar den vanliga metoden att tillverka margarin. Nagon kemikalie eller process kan ha bytts ut pa senare tid, men informationen ar, som sagt, svar att fa ut. #2 9