Innehåll 1. UPPDRAGET... 1 1.1 UPPDRAGETS INNEBÖRD... 1 1.2 AVGRÄNSNINGAR... 1 1.3 ANTAGANDEN... 2 2. GYMNASIEUTBILDNING I SVERIGE, I Y-LÄN OCH I SOLLEFTEÅ KOMMUN... 2 2.1 ALLMÄNT OM GYMNASIEUTBILDNING... 2 2.2 GYMNASIEPROGRAMMEN... 3 2.2.1 Fakta om barn- och fritidsprogrammet - BF... 3 2.2.2 Fakta om bygg- och anläggningsprogrammet- BA... 4 2.2.3 Fakta om ekonomiprogrammet - EK... 6 2.2.4 Fakta om el- och energiprogrammet - EE... 6 2.2.5 Fakta om estetiska programmet - ES... 8 2.2.6 Fakta om fordons- och transportprogrammet- FT... 9 2.2.7 Fakta om handels- och administrationsprogrammet -HA... 10 2.2.8 Fakta om hantverksprogrammet - HV... 11 2.2.9 Fakta om hotell- och turismprogrammet - HT... 12 2.2.10 Fakta om humanistiska programmet - HU... 13 2.2.11 Fakta om industritekniska programmet - IN... 14 2.2.12 Fakta om naturbruksprogrammet - NB... 15 2.2.13 Fakta om naturvetenskapsprogrammet - NA... 16 2.2.14 Fakta om restaurang- och livsmedelsprogrammet-rl... 17 2.2.15 Fakta om samhällsvetenskapsprogrammet - SA... 18 2.2.16 Fakta om teknikprogrammet - TE... 19 2.2.17 Fakta om VVS- och fastighetsprogrammet - VF... 20 2.2.18 Fakta om vård- och omsorgsprogrammet -VO... 21 2.2.19 De fem introduktionsprogrammen... 22 2.3 GENOMFÖRDA FÖRÄNDRINGAR I SOLLEFTEÅ UNDER DE SENASTE ÅREN... 23 2.4 SKIDGYMNASIET... 23 2.5 SLUTSATSER KRING GYMNASIEUTBILDNING I SVERIGE, I Y-LÄN OCH I SOLLEFTEÅ KOMMUN... 23 3. SOLLEFTEÅ KOMMUNS VILJA...24 3.1 VISION... 24 3.2 MÅLSÄTTNINGAR... 24 3.3 PROFIL... 25 3.4 SLUTSATSER OM SOLLEFTEÅ KOMMUNS VILJA... 25 4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GYMNASIEUTBILDNING I SOLLEFTEÅ KOMMUN...27 4.1 APL-PLATSER... 27 4.1.1 APL-platsens kvalitet... 27 4.1.2 Hur fungerar APL idag i den egna verksamheten... 27 4.2 LOKALA PROGRAMRÅD... 28 4.2.1 Lokala programråd generellt... 28 4.2.2 Uppgifter för lokala programråd... 28 4.2.3 Hur fungerar lokala programråd idag i den egna verksamheten... 28 4.3 GYMNASIAL LÄRLINGSUTBILDNING... 28 4.3.1 Gymnasial lärlingsutbildning generellt... 28 4.3.2 Statsbidrag... 29
4.3.3 Lärling i Sollefteå... 29 4.4 LOKALER... 30 4.4.1 Vilka lokaler används idag... 30 4.4.2 Vad kostar dagens lokaler... 30 4.4.3 Ytterligare lokalfrågor som gymnasieverksamheten berörs av... 31 4.4.4 Hur bör frågan om gymnasieverksamhetens framtida lokalbehov hanteras... 31 4.5 PERSONALFÖRSÖRJNING... 31 4.6 VILKA UTBILDNINGAR VILL ELEVERNA HA?... 31 4.6.1 Vilka utbildningar i Sollefteå väljs av Sollefteåungdomar?... 31 4.6.2 Vilka utbildningar i Sollefteå har ungdomar från andra kommuner?... 33 4.6.3 Vilka utbildningar utanför Sollefteå väljs av Sollefteåungdomar?... 34 4.7 INTRODUKTIONSPROGRAMMETS BEHOV AV YRKESPROGRAM... 35 4.8 EKONOMI... 35 4.8.1 Gymnasieverksamhetens investeringskostnader... 35 4.8.2 Gymnasieverksamhetens driftskostnader... 37 4.9 SLUTSATSER OM FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GYMNASIEUTBILDNING I SOLLEFTEÅ KOMMUN... 38 5. BEDÖMNING AV FRAMTIDEN (2015 2025)...41 5.1 ELEVUTVECKLINGEN... 41 5.2 ARBETSMARKNADENS BEHOV... 42 5.2.1 Arbetsmarknadens framtidsutsikter i riket... 42 5.2.2 Arbetsmarknadens framtidsutsikter i riket, kopplat till gymnasieprogram... 47 5.2.3 Arbetsmarknadens framtidsutsikter regionalt och lokalt... 50 5.3 SAMVERKAN... 54 5.3.1 Y-län... 54 5.3.2. Ragunda kommun Bispgårdens gymnasieskola... 54 5.3.3 Åsele kommun... 55 5.4 SLUTSATSER OM FRAMTIDEN... 55 6. SAMMANFATTNING AV SLUTSATSER, DISKUSSION...56 6.1 HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE UTBILDNINGAR... 57 6.1.1 Kort om respektive högskoleförberedande program/inriktning... 57 6.2 KORT OM RESPEKTIVE YRKESPROGRAM/INRIKTNING... 58 6.3 KORT OM INTRODUKTIONSPROGRAMMEN... 64 6.4 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER KRING PROGRAMMEN... 64 7. FÖRSLAG TILL PROGRAMUTBUD...66 7.1 FÖRSLAG TILL HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAMUTBUD I SOLLEFTEÅ FR.O.M. HT 2015... 66 7.2 FÖRSLAG TILL PROGRAMUTBUD AV YRKESPROGRAM (INKLUSIVE IMPRO OCH IMYRK) I SOLLEFTEÅ FR.O.M. HT 2015... 66 7.3 FÖRSLAG TILL PROGRAMUTBUD AVSEENDE INTRODUKTIONSPROGRAM I SOLLEFTEÅ FR.O.M. HT 2015... 72
Sida 1 1. Uppdraget Barn- och skolnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att genomföra en utredning kring gymnasiekolans framtida programutbud. Denna utredning ska redovisas till nämndens sammanträde i oktober 2014. Vid detta sammanträde avser nämnden ta beslut om programorganisation inför antagning av elever ht 2015. Förvaltningschefen har i sin tur gett detta uppdrag till undertecknad. 1.1 Uppdragets innebörd Uppdraget innebär att jag ska föreslå vilka gymnasieprogram som ska erbjudas i egen regi av Sollefteå kommun fr.o.m. 2015 och framåt. För att komma fram till detta kommer jag: Inledningsvis att, mycket översiktligt, beskriva de lagkrav som finns kring kommunernas skyldighet att anordna gymnasieutbildning. Här görs även en enklare beskrivning av de olika gymnasieprogrammen, vad de syftar till och exempel på vilka yrken de kan leda till. I denna del av utredningen tydliggörs även vilka program/inriktningar Sollefteå kommun idag (läsåret 2014/15) erbjuder i egen regi och vilka program/inriktningar som erbjuds genom samverkansavtal med andra kommuner. Sedan att beskriva förutsättningarna att bedriva gymnasieutbildning i Sollefteå kommun. Här tas kopplingar mellan kommunens vision/målsättningar och programutbudet i gymnasieutbildningen upp. Vidare beskrivs översiktligt vilka ekonomiska och lokalrelaterade förutsättningar som finns. Dessutom berörs den koppling som finns till de lokala och regionala företagen i och med de krav som finns på arbetsplatsförlagt lärande (APL) och på gymnasial lärlingsutbildning. Därefter att göra en bedömning av framtiden. De områden som tas upp här är främst elevutvecklingen och arbetsmarknadens behov av arbetskraft inom olika områden. Arbetsmarknadens behov indelas i tre nivåer; riket, länet och kommunen. Avslutningsvis att sammanfatta mina slutsatser, redovisa en diskussion kring dessa och ge minst två olika förslag till programutbud vid Sollefteå kommuns egen gymnasieverksamhet fr.o.m. ht 2015. 1.2 Avgränsningar Gymnasiesärskolans programutbud förtjänar en egen utredning och behandlas därför inte på djupet i detta arbete. För att inte basera utredningsförslagen på alltför osäkra fakta och prognoser, väljer jag att överblicka perioden i huvudsak fram t.o.m. 2025. Undantaget är arbetsmarknadens utsikter på riksnivå, där SCB har prognoser ända bort till 2030. För att inte utredningen sidmässigt ska svälla ut, används ett språkbruk som kräver en viss förkunskap om gymnasieverksamhet och en del faktatermer kring denna. Målgruppen är Barn- och skolnämnd, förvaltningsledning samt personal vid gymnasieutbildningen Skidgymnasiet behandlas inte, mer än att en enkel beskrivning av verksamheten görs, i denna utredning. Detta beroende på att skidgymnasiet inte är en egen utbildning, eleverna går vid ett ordinarie gymnasieprogram.
Sida 2 Sollefteås politiska viljeinriktning, där ungdomsgymnasial utbildning är helt åtskild från den vuxna gymnasiala utbildningen, fortsätter att gälla trots de potentiella ekonomiska samordningsvinster som finns. Därför berör jag inte Komvux i denna utredning. Vad gäller frågan om gymnasiets lokalbehov så är den alltför komplex för att hanteras på djupet i denna utredning. Detta eftersom man måste veta vilka gymnasieutbildningar som ska inrymmas i lokalerna innan man kan gå in på detaljer kring lokalernas utformning, storlek, lokalisering m.m. Lokalfrågan berörs en del i utredningen men frågan är så stor att en separat utredning bör göras omedelbart efter att gymnasiets programorganisation 2015 ff. beslutats. 1.3 Antaganden Kommunens nu (kommunfullmäktigebeslut inför budgetåret 2015, 2014-06-23) givna ekonomiska driftramar för gymnasieutbildningens ska räcka till verksamhetens behov. För att få en budget att förhålla sig till för åren 2016-2025, antas här att den nivå som fullmäktige angivit inför 2015, kommer att räknas upp med 2 % per år - men även att nivån justeras utifrån kommunens antal folkbokförda i gymnasieåldern. Detta med 2014/2015 års folkbokförda elever inskrivna i gymnasieskolan som utgångspunkt. Kommunens nu (kommunfullmäktigebeslut inför budgetåret 2015, 2014-06-23) givna ekonomiska investeringsram för barn- och skolverksamheten ska räcka till verksamhetens behov. Här har jag antagit att: Gymnasieverksamheten 2015 får 2 500 tkr av det investeringsutrymme som tilldelats nuvarande barn- och skola. 2015 års investeringsutrymme för gymnasieverksamheten ökas med 2 % per år. Sollefteå kommun fortsätter vara med i samverkansavtalet kring gymnasieutbildning inom Västernorrlands län 2. Gymnasieutbildning i Sverige, i Y-län och i Sollefteå kommun 2.1 Allmänt om gymnasieutbildning Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan eller grundsärskolan har rätt till en gymnasieutbildning. Till gymnasieutbildning räknas gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Riksdag och regering beslutar om ramarna i lagar och förordningar. Kommunen har, tillsammans med verksamheternas rektor, huvudansvar för den dagliga verksamheten. Skollag, förordningar och läroplan ska ligga till grund för hur verksamheterna styrs. Gymnasieutbildningen ska ge en god grund för yrkesverksamhet, fortsatta studier, personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar, eller utbildning som, genom samverkansavtal, anordnas av en annan kommun eller landsting. Sollefteå kommun ingår idag (läsåret 2014/15 i ett samverkansområde med samtliga kommuner (utom Timrå) i Västernorrlands län. Dessutom har Sollefteå kommun tecknat samverkansavtal med Jämtlands gymnasium/bispgården och med Åsele kommun. Gymnasieskolan i Sverige är treårig och frivillig. Det finns totalt 18 nationella gymnasieprogram, 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. Det finns också 5 introduktionsprogram för elever som inte är behöriga (programmen har olika krav på betyg från grundskolan) till ett nationellt
Sida 3 program. Vidare finns utbildningar som avviker från den nationella programstrukturen; särskilda varianter, riksrekryterande utbildningar och nationellt godkända idrottsutbildningar. Gymnasiesärskolan i Sverige är fyraårig och frivillig. Den vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning. Det finns nio yrkesinriktade nationella program. Det finns också individuella program för elever som behöver en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna. Vidare finns utbildningar som avviker från den nationella programstrukturen; särskilda varianter, riksrekryterande utbildningar och nationellt godkända idrottsutbildningar. Behörighetsreglerna (grundskolebetyg) för att få påbörja en nationell gymnasieutbildning, skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Den som väljer att studera vid ett yrkesprogram måste ha godkända betyg (E) i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Dessutom i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta godkända betyg. För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg (E) i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Dessutom i ytterligare nio ämnen, sammanlagt tolv godkända betyg. För ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen, ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För naturvetenskapsoch teknikprogrammen, ska tre av de nio övriga godkända ämnena vara biologi, fysik och kemi. För estetiska programmet gäller godkända betyg (E) i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Dessutom i ytterligare nio valfria ämnen. 2.2 Gymnasieprogrammen Gråmarkerad text på följande sidor visar utbildningar som f.n. erbjuds av Sollefteå gymnasieskola. 2.2.1 Fakta om barn- och fritidsprogrammet - BF Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram som leder till en yrkesexamen Fritid och hälsa - BFFRI Denna inriktning ger kunskaper om människors fritid och om olika fritids- och friskvårdsverksamheter samt om människors hälsa och hälsofrämjande arbete. Exempel på yrken: Bad- och sporthallspersonal Personal inom idrotts- och fritidsanläggningar Personlig tränare Kramfors, Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik Pedagogiskt arbete - BFPED Denna inriktning ger kunskaper om barns- och ungas utveckling, lärande, behov och rättigheter samt om olika pedagogiska verksamheter. Exempel på yrken: Barnskötare Elevassistent
Sida 4 Härnösand, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik Socialt arbete - BFSOC Denna inriktning ger kunskaper om sociala processer och förhållanden och om socialpolitiska områden för att lära sig hur man bemöter människor i olika situationer. Exempel på yrken: Väktare Personlig assistent Stöd och service inom funktionshinderområdet Kramfors, Ånge Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom barn- och fritidsprogrammet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket efter samråd med det lokala programrådet. De kurser eleven läser inom programfördjupningen kan som på alla yrkesprogram leda till en yrkesutgång. Det betyder att eleven efter examen ska vara anställningsbar inom valt område. Även om programmet i första hand syftar till jobb inom angivna yrken finns möjlighet för vidareutbildning såväl inom yrkeshögskolan som inom universitet och högskolor. För grundläggande behörighet till universitet och högskolor behöver eleven utöver en yrkesexamen ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Svenska eller svenska som andraspråk 2 ingår i de programgemensamma karaktärsämnena. Svenska 3 är möjligt att läsa inom programfördjupningen medan engelska 6 kan läsas som individuellt val eller som utökat program. 2.2.2 Fakta om bygg- och anläggningsprogrammet- BA Bygg- och anläggningsprogrammet ska liksom alla andra yrkesprogram ge eleven en grundläggande yrkesutbildning. Inom bygg- och anläggningsprogrammet kan eleven välja mellan nedanstående fem riktningar. Anläggningsfordon - BAANL Denna inriktning ger kunskap om schakt- och materialförflyttning inom väg- och ledningsarbete samt trafikkunskap. Exempel på yrke: Anläggningsmaskinförare Sollefteå Husbyggnad - BAHUS Denna inriktning ger kunskaper i nybyggnation, renovering och ombyggnation av bostäder och lokaler samt även av broar och andra anläggningskonstruktioner. Exempel på yrkesutgångar: Golvläggare Murare Träarbetare
Sida 5 Sollefteå, Sundsvall, Örnsköldsvik Mark och anläggning - BAMAR Denna inriktning ger kunskaper i markarbeten för vägar, järnvägar, husgrunder, ledningar, gröna ytor samt asfalt-, platt- och stenbeläggningar. Exempel på yrkesutgångar: Beläggningsarbetare Järnvägstekniker Väg- och anläggningsarbetare Sundsvall, Örnsköldsvik Måleri - BAMAL Denna inriktning ger kunskaper i ny- och ommålning av invändiga och utvändiga ytor, uppsättning av olika väggbeklädnadsmaterial samt kunskaper om färgens estetiska och skyddande värden. Exempel på yrkesutgångar: Byggnadsmålare Sundsvall, Örnsköldsvik Plåtslageri - BAPLA Denna inriktning ger kunskaper i plåtslageri i en kombination av design och teknisk funktion för att förse byggnader med klimatskydd och fungerande inneklimat. Exempel på yrkesutgångar: Byggnadsplåtslagare Ventilationsplåtslagare Ingen kommun! Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom bygg- och anläggningsprogrammet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket efter samråd med det lokala programrådet. De kurser eleven läser inom programfördjupningen kan som på alla yrkesprogram leda till en yrkesutgång. Det betyder att eleven efter examen ska vara anställningsbar inom valt yrkesområde. Även om programmet i första hand syftar till arbete inom angivna yrken, finns möjlighet för vidareutbildning såväl inom yrkeshögskolan som inom universitet och högskolor. För grundläggande behörighet till universitet och högskolor behöver eleven utöver en yrkesexamen ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Dessa kurser kan eleven läsa som individuellt val eller som utökat program.
Sida 6 2.2.3 Fakta om ekonomiprogrammet - EK Ekonomiprogrammet ska förbereda elever för högskolestudier, i första hand inom ekonomi och juridik men även inom andra samhällsvetenskapliga områden. Programmet har två inriktningar. Ekonomi - EKEKO Denna inriktning ger kunskaper inom företagsekonomins olika kunskapsområden som redovisning, kalkylering, marknadsföring samt ledarskap och organisation. Inriktningen ger också färdigheter i att starta, driva och utveckla företag. Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik Juridik - EKJUR Denna inriktning ger kunskaper om rättsstatens betydelse i ett demokratiskt samhälle samt utvecklar elevens förmåga att identifiera, tolka och tillämpa relevanta rättsregler på konkreta situationer. Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom ekonomiprogrammet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket. Inom programfördjupningen finns fördjupande kurser inom ekonomi och juridik, men även i andra ämnen som till exempel filosofi, geografi, naturkunskap, sociologi, psykologi, språk och mediekommunikation. 2.2.4 Fakta om el- och energiprogrammet - EE El- och energiprogrammet ska liksom alla andra yrkesprogram ge eleven en grundläggande yrkesutbildning. Inom el- och energiprogrammet kan eleven välja mellan nedanstående fyra inriktningar. Automation EEAUT Denna inriktning ger systemkunskaper i ämnena elektroteknik, datorteknik samt drift- och underhållsteknik. Inriktningen utvecklar elevernas förmåga att installera och sköta automatiserade produktionssystem. Exempel på yrken: Fastighetsautomation Industriautomation Processautomation Kramfors, Sundsvall, Örnsköldsvik Dessutom erbjuder Sollefteå kommun inriktningen till sina medborgare genom samverkansavtal med Jämtlands gymnasium/bispgården.
Sida 7 Dator- och kommunikationsteknik EEDAT Denna inriktning ger kunskaper i att installera, administrera, underhålla och reparera dator- och kommunikationssystem. Vidare ger inriktningen kunskaper om informationssäkerhet, system för presentation av data, bild, ljud och interaktiva tekniker. Exempel på yrken: Elektronikproduktionstekniker Hemservicetekniker Nätverkstekniker Kramfors, Sundsvall, Örnsköldsvik Dessutom erbjuder Sollefteå kommun inriktningen till sina medborgare genom samverkansavtal med Jämtlands gymnasium/bispgården. Elteknik - EEELT Denna inriktning ger kunskaper i att installera, underhålla och reparera elanläggningar, eldistributionsnät, larm samt tv- och datanät. Exempel på yrken: Distributionselektriker Installationselektriker Industrielektriker Kramfors, Härnösand, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik Dessutom erbjuder Sollefteå kommun inriktningen till sina medborgare genom samverkansavtal med Jämtlands gymnasium/bispgården. Energiteknik - EEENE Denna inriktning ger kunskaper i att genomföra drift- och underhållsarbeten samt specialiserade servicefunktioner inom energi-, miljö- och vattenteknikbranscherna samt processbaserade branscher. Exempel på yrken: Driftoperatör, allmän Driftoperatör, vatten- och miljöteknik Driftoperatör, kraft- och värmeteknik Ingen kommun! Men Sollefteå kommun erbjuder inriktningen till sina medborgare genom samverkansavtal med Jämtlands gymnasium/bispgården. Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom el- och energiprogrammet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket efter samråd med det lokala programrådet. De kurser eleven läser inom programfördjupningen kan som på alla yrkesprogram leda till en yrkesutgång. Det betyder att eleven efter examen ska vara anställningsbar inom valt område. Även om programmet i första hand syftar till jobb inom angivna yrkesutgångar, finns möjlighet för vidareutbildning såväl inom yrkeshögskolan som inom universitet och högskolor. För grundläggande behörighet till universitet och högskolor behöver eleven utöver en yrkesexamen ha godkända
Sida 8 betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Dessa kurser kan eleven läsa som individuellt val eller som utökat program. 2.2.5 Fakta om estetiska programmet - ES Estetiska programmet ska förbereda elever för högskolestudier, i första hand inom de konstnärliga, humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Programmet har nedanstående fem inriktningar. Bild och formgivning - ESBIL Denna inriktning ger eleven kunskaper i två- och tredimensionella bildframställningstekniker samt att kommunicera visuellt. Eleven får kunskaper om bildområdet samt dess tillämpningar. Örnsköldsvik Dans - ESDAN Denna inriktning ger kunskaper i scenkonstnärlig dans och utvecklar elevernas förmåga att gestalta och kommunicera med dans. Inriktningen betonar sambandet mellan dansteknik, skapande, scenisk verksamhet och hur man kan uppleva och tolka dans ur olika perspektiv. Sollefteå, Örnsköldsvik Estetik och media - ESEST Denna inriktning ger kunskaper i digitala medier ur ett estetiskt perspektiv och utvecklar förmågan att kommunicera med digitala verktyg. Eleverna får uppleva och tolka olika digitala uttryck, använda och skapa digitala produkter. Kramfors, Sundsvall, Örnsköldsvik Musik - ESMUS Denna inriktning ger kunskaper i musik från olika tider och kulturer och utvecklar elevernas musikutövande, konstnärliga skapande samt förmåga att uppleva och tolka musik. Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Örnsköldsvik Teater - ESTEA Denna inriktning ger kunskaper i teater ur olika perspektiv och utvecklar elevernas förmåga att sceniskt gestalta och kommunicera samt att uppleva och tolka andra elevers gestaltningar, samt professionella teaterföreställningar. Kramfors, Härnösand, Sollefteå
Sida 9 Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom estetiska programmet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket. Inom programfördjupningen finns såväl fördjupande kurser inom de estetiska ämnena, men också kurser i till exempel språk, entreprenörskap, samhällsvetenskap, matematik, naturkunskap och psykologi. 2.2.6 Fakta om fordons- och transportprogrammet- FT Fordons- och transportprogrammet ska liksom alla andra yrkesprogram ge eleven en grundläggande yrkesutbildning. Inom fordons- och transportprogrammet kan eleven välja mellan nedanstående fem inriktningar. Godshantering - FTGOD Denna inriktning ger kunskaper i system för godshantering och logistik. Exempel på yrkesutgångar: Lagerarbetare Terminalarbetare Kramfors, Härnösand, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik Karosseri och lackering - FTKAR Denna inriktning ger kunskaper i lackering av fordon och reparation av karosserier. Exempel på yrkesutgångar: Billackerare Bilskadereparatör Sundsvall Lastbil och mobila maskiner - FTLAS Denna inriktning ger kunskaper i diagnostik, reparation och service av tunga fordon och mobila maskiner. Exempel på yrkesutgångar: Lastbilsmekaniker Maskinmekaniker Sollefteå, Sundsvall, Örnsköldsvik Personbil - FTPER Denna inriktning ger kunskaper i diagnostik, reparation och service av lätta fordon. Exempel på yrkesutgång: Personbilsmekaniker Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Örnsköldsvik
Sida 10 Transport - FTTRA Denna inriktning ger kunskaper i trafikkunskap, transportsystem och logistik. Exempel på yrkesutgångar: Lastbilsförare Bussförare Sollefteå, Sundsvall, Örnsköldsvik Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom fordons- och transportprogrammet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket efter samråd med det lokala programrådet. De kurser eleven läser inom programfördjupningen kan som på alla yrkesprogram leda till en yrkesutgång. Det betyder att eleven efter examen ska vara anställningsbar inom valt område. Även om programmet i första hand syftar till jobb inom angivna yrken, finns möjlighet för vidareutbildning såväl inom yrkeshögskolan som inom universitet och högskolor. För grundläggande behörighet till universitet och högskolor behöver eleven utöver en yrkesexamen ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Dessa kurser kan eleven läsa som individuellt val eller som utökat program. 2.2.7 Fakta om handels- och administrationsprogrammet -HA Handels- och administrationsprogrammet ska liksom alla andra yrkesprogram ge eleven en grundläggande yrkesutbildning. Inom handels- och administrationsprogrammet kan eleven välja mellan nedanstående två inriktningar. Administrativ service - HAADM Denna inriktning ger fördjupade kunskaper för arbete med administrativa och organisatoriska arbetsuppgifter inom företag och offentlig förvaltning. Exempel på yrkesutgångar: Ekonomiassistent Kommunikatör Personalassistent Ingen kommun! Handel och service - HAHAN Denna inriktning ger fördjupade kunskaper för arbete inom detalj- och partihandel. Exempel på yrkesutgångar: Butikssäljare Marknadsförare Varumottagare Sollefteå, Sundsvall, Örnsköldsvik
Sida 11 Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom handels- och administrationsprogrammet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket efter samråd med det lokala programrådet. De kurser eleven läser inom programfördjupningen kan som på alla yrkesprogram leda till en yrkesutgång. Det betyder att eleven efter examen ska vara anställningsbar inom valt område. Även om programmet i första hand syftar till jobb inom angivna yrken, finns möjlighet för vidareutbildning såväl inom yrkeshögskolan som inom universitet och högskolor. För grundläggande behörighet till universitet och högskolor behöver eleven utöver en yrkesexamen ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Dessa kurser kan eleven läsa inom programfördjupningen, som individuellt val eller som utökat program. 2.2.8 Fakta om hantverksprogrammet - HV Hantverksprogrammet ska liksom alla andra yrkesprogram ge eleven en grundläggande yrkesutbildning. Inom hantverksprogrammet kan eleven välja mellan nedanstående fem inriktningar. Finsnickeri - HVFIN Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i tillverkningsmetoder och hantering av verktyg och maskiner samt kunskaper om material som används inom branschen. Exempel på yrken: Båtbyggare Möbelsnickare Trä- och byggvarubranschen Ingen kommun Florist - HVFLO Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i att kombinera olika material för att skapa blomsterarbeten av teknisk och estetisk kvalitet, samt kunskaper om krukväxter, snittblommor och övrigt förekommande material inom branschen. Exempel på yrke: Florist Ingen kommun! Frisör - HVFRI Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i olika behandlingar, tekniker och hantering av verktyg samt kunskaper om material som förekommer inom branschen. Exempel på yrke: Frisöraspirant Sollefteå, Örnsköldsvik Textil design - HVTEX Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i konstruktion, tillverkningsmetoder och hantering av verktyg och maskiner samt kunskaper om material som används inom hantverksområdet. Exempel på yrken:
Sida 12 Inköpsassistent Sömmerska Textil och konfektion Ingen kommun! Övriga hantverk Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i arbetsuppgifter, tekniker och hantering av verktyg samt kunskaper om material som förekommer inom den valda profilen. Skolan väljer vilken eller vilka profiler de erbjuder. Exempel på yrken: Glasblåsare Guld- eller silversmed Hår- och makeupstylist Låssmed Kramfors, Sundsvall Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom hantverksprogrammet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket efter samråd med det lokala programrådet. De kurser eleven läser inom programfördjupningen ska som på alla yrkesprogram leda till en yrkesutgång. Det betyder att eleven efter examen ska vara anställningsbar inom valt område. Vissa yrken kräver dock färdigutbildning. Även om programmet i första hand syftar till jobb inom angivna yrken, finns möjlighet för vidareutbildning såväl inom yrkeshögskolan som inom universitet och högskolor. För grundläggande behörighet till universitet och högskolor behöver eleven utöver en yrkesexamen ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Dessa kurser kan eleven läsa som individuellt val eller som utökat program. 2.2.9 Fakta om hotell- och turismprogrammet - HT Hotell- och turismprogrammet ska liksom alla andra yrkesprogram ge eleven en grundläggande yrkesutbildning. Inom hotell- och turismprogrammet kan eleven välja mellan nedanstående två inriktningar. Hotell och konferens - HTHOT Denna inriktning ska ge kunskaper för arbete inom hotell- och konferensverksamhet. Exempel på yrken: Bokning Reception Våningsservice Sundsvall, Örnsköldsvik
Sida 13 Turism och resor - HTTUR Denna inriktning ska ge kunskaper för arbete med turistinformation, organisation och planering av resor, aktiviteter och upplevelser av olika slag. Exempel på yrken: Bokning och försäljning Guidning Turistinformation Sollefteå, Sundsvall, Örnsköldsvik Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom hotell- och turismprogrammet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket efter samråd med det lokala programrådet. De kurser eleven läser inom programfördjupningen kan som på alla yrkesprogram leda till en yrkesutgång. Det betyder att eleven efter examen ska vara anställningsbar inom valt område. Även om programmet i första hand syftar till jobb inom angivna yrkesutgångar, finns möjlighet för vidareutbildning såväl inom yrkeshögskolan som inom universitet och högskolor. För grundläggande behörighet till universitet och högskolor behöver eleven utöver en yrkesexamen ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Engelska 6 ingår i de programgemensamma ämnena. Övriga kurser kan eleven läsa som individuellt val eller som utökat program. 2.2.10 Fakta om humanistiska programmet - HU Humanistiska programmet ska förbereda elever för högskolestudier, i första hand inom humaniora men även inom samhällsvetenskapliga områden. En elev som går humanistiska programmet kan välja mellan nedanstående två inriktningar. Kultur - HUKUL Denna inriktning ger fördjupade kunskaper i kultur och estetiska uttrycksformer, litteratur, filosofi och psykologi, samt visar hur människan skapar kultur och hur kulturen påverkar människan. Ingen kommun! Språk - HUSPR Denna inriktning ger fördjupade kunskaper i språk och belyser samband mellan språk, kultur och samhälle. Härnösand Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom humanistiska programmet programfördjupning ett stort antal ämnen och kurser som huvudmän kan sätta samman till kurspaket. Inom programfördjupningen finns såväl fördjupande kurser inom till exempel språk som kurser i bild och
Sida 14 form, entreprenörskap, pedagogik, naturkunskap, geografi, journalistik, kommunikation, teater och internationella relationer. 2.2.11 Fakta om industritekniska programmet - IN Industritekniska programmet ska liksom alla andra yrkesprogram ge eleven en grundläggande yrkesutbildning. Inom det industritekniska programmet kan eleven välja mellan nedanstående fyra inriktningar. Driftsäkerhet och underhåll - INDRI Denna inriktning ger kunskaper om det strategiska och systematiska underhållets betydelse för utrustningars funktion och driftsäkerhet. Exempel på yrken: Automationstekniker Resemontör Underhållsmekaniker Ingen kommun! Processteknik - INPRO Denna inriktning ger kunskaper om kemiska och mekaniska industriprocesser, kvalitetskontroll samt styr- och reglerteknik. Exempel på yrken: Laboratorietekniker inom kemisk industri Processoperatör Sundsvall Produkt och maskinteknik - INPRK Denna inriktning ger kunskaper om hantering av verktyg och industriella utrustningar samt om hantering och bearbetning av material. Exempel på yrken: CNC-operatör Stentekniker Tryckare Verkstadssnickare Kramfors, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik Dessutom erbjuder Sollefteå kommun inriktningen till sina medborgare genom samverkansavtal med Jämtlands gymnasium/bispgården. Svetsteknik - INSVE Denna inriktning ger kunskaper om och förmåga att hantera olika svetstekniker, plåtbearbetning och tillhörande arbetsmoment och kan på vissa skolor leda till nivån "internationell svetsare". Exempel på yrken: Internationell svetsare Svetsare
Sida 15 Kramfors, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik Dessutom erbjuder Sollefteå kommun inriktningen till sina medborgare genom samverkansavtal med Jämtlands gymnasium/bispgården. Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom det industritekniska programmet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket efter samråd med det lokala programrådet. De kurser eleven läser inom programfördjupningen kan som på alla yrkesprogram leda till en yrkesutgång. Det betyder att eleven efter examen ska vara anställningsbar inom valt område. Även om programmet i första hand syftar till jobb inom angivna yrken, finns möjlighet för vidareutbildning såväl inom yrkeshögskolan som inom universitet och högskolor. För grundläggande behörighet till universitet och högskolor behöver eleven utöver en yrkesexamen ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Dessa kurser kan eleven läsa inom programfördjupningen, som individuellt val eller som utökat program. 2.2.12 Fakta om naturbruksprogrammet - NB Naturbruksprogrammet ska liksom alla andra yrkesprogram ge eleven en grundläggande yrkesutbildning. Inom naturbruksprogrammet kan eleven välja mellan nedanstående fyra inriktningar. Djur - NBDJU Denna inriktning ger kunskaper om djur, djurs beteende och behov samt samspelet mellan djur och människa. I inriktningen ska eleverna, utifrån ett vetenskapligt synsätt, lära sig att arbeta yrkesmässigt med djur och att sköta djuranläggningar. Exempel på yrken: Hästskötare Djurskötare inom lantbruk Djurvårdare Ingen kommun! Lantbruk - NBLAN Denna inriktning ger kunskaper om mark, växter, djur, ekonomi och teknik. Inriktningen ska ge kunskaper om produktion av varor och tjänster och om lantbrukets betydelse för landsbygdsutveckling samt miljö-, natur- och landskapsvård. Exempel på yrken: Lantbruk - djur Lantbruk - maskiner Lantbruk - växtodling Ingen kommun! Skog - NBSKO Denna inriktning ger kunskaper om skogen som en förnybar och uthållig resurs. Inriktningen ger också kunskaper om skogen för rekreation och upplevelser. Exempel på yrken:
Sida 16 Jakt och viltvård Naturguidning Skogsmaskinförare Sollefteå Trädgård - NBTRA Denna inriktning ger kunskaper om mark, växter, växtmiljöer och trädgårdens betydelse i samhället. Inriktningen ger också kunskaper om odling av trädgårdsprodukter på friland och i växthus. Exempel på yrken: Skötsel av utemiljöer Trädgårdsanläggning Trädgårdsodling växthus Ingen kommun! Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom naturbruksprogrammet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket efter samråd med det lokala programrådet. De kurser eleven läser inom programfördjupningen ska som på alla yrkesprogram leda till en yrkesutgång. Det betyder att eleven efter examen ska vara anställningsbar inom valt område. Även om programmet i första hand syftar till jobb inom angivna yrken, finns möjlighet för vidareutbildning såväl inom yrkeshögskolan som inom universitet och högskolor. För grundläggande behörighet till universitet och högskolor behöver eleven utöver en yrkesexamen ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Dessa kurser kan eleven läsa som individuellt val eller som utökat program. 2.2.13 Fakta om naturvetenskapsprogrammet - NA Naturvetenskapsprogrammet ska förbereda elever för högskolestudier, i första hand inom det naturvetenskapliga och tekniska området, men även inom andra vetenskapliga områden. Programmet ger också en god förberedelse för de flesta högskoleutbildningar. Inom naturvetenskapsprogrammet kan eleven välja mellan nedanstående två inriktningar. Naturvetenskap- NANAT Denna inriktning ger fördjupade kunskaper inom biologi, fysik, kemi och matematik. Kramfors, Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik Naturvetenskap och samhälle - NANAS Denna inriktning ger fördjupning inom naturvetenskap, samhällskunskap och geografi.
Sida 17 Kramfors, Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom naturvetenskapsprogrammet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket. Inom programfördjupningen finns såväl fördjupande naturvetenskapliga och tekniska kurser som humanistiska och samhällsvetenskapliga kurser som är inriktade mot till exempel entreprenörskap, språk, konst eller kultur. Exakt hur kurserna utformas och vilka programfördjupningskurser en enskild skola ger, kommer att vara upp till skolorna och deras huvudmän. 2.2.14 Fakta om restaurang- och livsmedelsprogrammet-rl Restaurang- och livsmedelsprogrammet ska liksom alla andra yrkesprogram ge eleven en grundläggande yrkesutbildning. Inom restaurang- och livsmedelsprogrammet kan eleven välja mellan nedanstående tre inriktningar. Bageri och konditori - RLBAG Denna inriktning ger kunskap för arbete inom den hantverksmässiga, till skillnad från den industriella delen av dessa näringar. Exempel på yrke: Bagare och konditor Ingen kommun! Färskvaror, delikatesser och catering -RLFAR Denna inriktning ger kunskap inom livsmedelsområdet i syfte att sälja, samt kunskap om måltiden och dess delar som råvaruval, tillagning, drycker, exponering och uppläggning. Exempel på yrken: Butikssäljare inom färskvaror och delikatess Delikatess-säljare Färskvarusäljare Ingen kommun! Kök och servering - RLKOK Denna inriktning ger kunskap inom matlagning och servering av mat och dryck i offentlig eller privat restaurangverksamhet. Exempel på yrken: Kock Servitris eller servitör Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Örnsköldsvik Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom restaurang- och livsmedelsprogrammet ett
Sida 18 stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som skolor huvudmän kan sätta samman till kurspaket efter samråd med det lokala programrådet. De kurser eleven läser inom programfördjupningen kan som på alla yrkesprogram leda till en yrkesutgång. Det betyder att eleven efter examen ska vara anställningsbar inom valt område. Även om programmet i första hand syftar till jobb inom angivna yrken, finns möjlighet för vidareutbildning såväl inom yrkeshögskolan som inom universitet och högskolor. För grundläggande behörighet till universitet och högskolor behöver eleven utöver en yrkesexamen ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Dessa kurser kan eleven läsa inom programfördjupningen, som individuellt val eller som utökat program. 2.2.15 Fakta om samhällsvetenskapsprogrammet - SA Samhällsvetenskapsprogrammet ska förbereda elever för högskolestudier inom ett brett samhällsvetenskapligt område. En elev som går samhällsvetenskapsprogrammet kan välja på nedanstående tre inriktningar. Beteendevetenskap - SABET Denna inriktning ska ge kunskap om människors utveckling, socialisation och samspel i olika sammanhang. Dessutom ska inriktningen ge kunskaper i kommunikation, lärande och ledarskap samt förmåga att tillämpa samhällsvetenskaplig metodik. Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik Medier, information och kommunikation - SAMED Denna inriktning ger kunskaper i åsikts- och opinionsbildning och hur vår omvärldsuppfattning formas, samt om medieteknik och mediernas roll i samhället. Härnösand, Sundsvall Samhällsvetenskap - SASAM Denna inriktning ska ge kunskap om samhällsstrukturer och livsvillkor utifrån individ-, grupp- och samhällsnivå. Elevens förståelse för samhällsfrågor fördjupas genom tillämpning av samhällsvetenskaplig metodik. Kramfors, Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom samhällsvetenskapsprogrammet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket. Inom programfördjupningen finns fördjupande kurser inom till exempel samhällsvetenskap och humaniora, entreprenörskap, naturkunskap, geografi, juridik, pedagogik, konst och kultur.
Sida 19 2.2.16 Fakta om teknikprogrammet - TE Teknikprogrammet ska förbereda elever för högskolestudier, i första hand inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena, men även inom andra vetenskapliga områden. En elev som går teknikprogrammet kan välja mellan nedanstående fem inriktningar. Design och produktutveckling - TEDES Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i design och produktutveckling där datorstyrd design samt konstruktion är centralt. Den ska också behandla designprocess och designmetodik. Kramfors, Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Örnsköldsvik Informations- och medieteknik - TEINF Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i informations-, kommunikations- och medieteknik. Den ska behandla datorkommunikation, programmering, digital media, webbutveckling samt dator- och kommunikationsteknik. Kramfors, Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik Produktionsteknik - TEPRO Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i produktion och företagande. Den ska behandla automation och hur produktionslinjer styrs samt ge produktionskunskaper inom olika områden. Sundsvall, Ånge Samhällsbyggande och miljö - TESAM Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i samhällsbyggande, miljö och arkitektur. Den ska behandla byggande och miljöfrågor ur ett brett perspektiv, såväl ekologiskt och estetiskt som ekonomiskt och socialt. Sundsvall, Örnsköldsvik Teknikvetenskap - TETEK Denna inriktning ger kunskaper om och färdigheter i teknikvetenskapens arbetsmetoder och verktyg för matematisk modellering, simulering, styrning och reglering. Den ska fördjupa kunskaper om teknik, matematik och fysik. De obligatoriska kurserna på de fyra första inriktningarna fokuserar på var sitt teknikområde medan de obligatoriska kurserna på inriktningen teknikvetenskap bygger på kunskaperna om teknik, matematik och fysik. Sundsvall
Sida 20 Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Inom programfördjupningen finns ett stort antal ämnen och kurser, som huvudmän kan sätta samman till kurspaket. Några exempel är teknikkurser som CAD, ljudproduktion och industritekniska processer liksom naturvetenskapliga ämnen, matematik och humanistiska ämnen som bild och form, filosofi samt historia. 2.2.17 Fakta om VVS- och fastighetsprogrammet - VF VVS- och fastighetsprogrammet ska liksom alla andra yrkesprogram ge eleven en grundläggande yrkesutbildning. Inom VVS- och fastighetsprogrammet kan eleven välja mellan nedanstående fyra inriktningar. Fastighet - VFFAS Denna inriktning ger kunskaper om uppbyggnad och funktion i energitekniska anläggningar, teknisk dokumentation, service, drift och underhåll samt kommunikation med entreprenörer, beställare, boende och kunder. Exempel på yrken: Fastighetsskötare Fastighetsvärd Fastighetstekniker Ingen kommun! Kyl- och värmepumpsteknik - VFKYL Denna inriktning ger kunskaper i installation, service, drift och underhåll, samt energioptimering av kyltekniska anläggningar, systemtänkande, miljö och säkerhet. Exempel på yrken: Kylmontör Härnösand, Örnsköldsvik Ventilationsteknik - VFVEN Denna inriktning ger kunskaper i service, drift och underhåll samt mätning och injustering av luftbehandlingsanläggningar, felsökning och förståelse av plan- och sektionsritningar för installationer, flödesscheman samt styr- och reglerscheman. Exempel på yrken: Ventilationstekniker Ingen kommun! VVS - VFVVS Denna inriktning ger kunskaper i installation, service och underhåll av till exempel värme- och sanitetssystem, gällande installationsregler och bygglagstiftning, kunskaper om energi- och miljöfrågor samt säkerhet. Exempel på yrken: Industrirörsmontör Isoleringsmontör VVS-montör
Sida 21 Härnösand, Örnsköldsvik Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. De kurser eleven läser inom programfördjupningen kan som på alla yrkesprogram leda till en yrkesutgång. Det betyder att eleven efter examen ska vara anställningsbar inom valt område. Även om programmet i första hand syftar till jobb inom angivna yrken, finns möjlighet för vidareutbildning såväl inom yrkeshögskolan som inom universitet och högskolor. För grundläggande behörighet till universitet och högskolor behöver eleven utöver en yrkesexamen ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Dessa kurser kan eleven läsa som individuellt val eller som utökat program. 2.2.18 Fakta om vård- och omsorgsprogrammet -VO Vård- och omsorgsprogrammet ska liksom alla andra yrkesprogram ge eleven en grundläggande yrkesutbildning. Inriktningar Vård- och omsorgsprogrammet har inga inriktningar, men programmet ger möjlighet till specialisering inom ramen för programfördjupningen. Exempel på yrken: Akutsjukvård Funktionsnedsättning Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Örnsköldsvik Valmöjligheter Utöver de obligatoriska ämnena och kurserna kan huvudmän profilera utbildningen inom programfördjupningen och det individuella valet. Det finns inom vård- och omsorgsprogrammet ett stort antal ämnen och kurser inom programfördjupningen som huvudmän kan sätta samman till kurspaket efter samråd med det lokala programrådet. De kurser eleven läser inom programfördjupningen ska som på alla yrkesprogram leda till en yrkesutgång. Det betyder att eleven efter examen ska vara anställningsbar inom valt område. Även om programmet i första hand syftar till jobb inom angivna yrken, finns möjlighet för vidareutbildning såväl inom yrkeshögskolan som inom universitet och högskolor. För grundläggande behörighet till universitet och högskolor behöver eleven utöver en yrkesexamen ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Svenska eller svenska som andraspråk 2 ingår i de programgemensamma karaktärsämnena. Övriga kurser kan eleven läsa inom programfördjupningen, som individuellt val eller som utökat program.
Sida 22 2.2.19 De fem introduktionsprogrammen Preparandutbildning - IMPREP Preparandutbildning ska ge eleven behörighet till ett nationellt program, antingen högskoleförberedande eller yrkesprogram. Utbildningen är anpassad för en elev som är studiemotiverad och snabbt vill bli behörig. Den utformas för en enskild elev och ska pågå i högst ett år. Det ska också vara möjligt för en elev att göra mindre ämneskompletteringar för att bli antagen till ett nationellt program efter kort tid. En lösning med sommarkurser är tänkbar. Kommunen är skyldig att erbjuda preparandutbildning. Programinriktat individuellt val - IMPRO Programinriktat individuellt val är en utbildning som ska leda till antagning på ett nationellt yrkesprogram. Utbildningen är sökbar och står öppen för ungdomar som saknar behörighet till ett yrkesprogram. För att antas ska de ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk. Dessutom krävs godkända betyg i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller godkända betyg i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. Eleven kan följa flera kurser på ett nationellt program samtidigt som han eller hon läser de kurser som saknas för behörighet. Programinriktat individuellt val måste inte erbjudas av kommunen. IMPRO erbjuds f.n. i Sollefteå. Yrkesintroduktion - IMYRK Yrkesintroduktion vänder sig till ungdomar som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram. Eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Utbildningen kan utformas både för en grupp elever eller för en enskild elev. Om den utformas för en grupp elever är den sökbar. I annat fall ska huvudman och elev komma överens om hur utbildningen ska utformas. Yrkesintroduktion kan passa i de fall där man uttömt övriga möjligheter för eleven i gymnasieskolan. Även elever från grundsärskolan kan gå yrkesintroduktion om de vill och bedöms kunna klara av utbildningen. Elever som är behöriga till ett nationellt program kan i vissa undantagsfall gå yrkesintroduktion. Kommunen är skyldig att erbjuda yrkesintroduktion. Individuellt alternativ - IMIND Individuellt alternativ förbereder elever till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. Utbildningen utformas för enskild elev och vänder sig till ungdomar som saknar behörighet till ett nationellt yrkesprogram. Individuellt alternativ är inte sökbart. Det anpassas individuellt efter varje enskild elevs behov. Det vänder sig i första hand till ungdomar som har stora kunskapsbrister och svag motivation eller till ungdomar som vill ha en mer allmänt inriktad utbildning som förberedelse för annan utbildning. Utbildningen är öppen även för elever från grundsärskolan om de vill och bedöms kunna klara av utbildningen. Elever som är behöriga till ett nationellt program kan i vissa undantagsfall gå individuellt alternativ. Kommunen är skyldig att erbjuda preparandutbildning. Språkintroduktion - IMSPR Språkintroduktion ska ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning i svenska för att de ska kunna gå vidare till gymnasieskolan eller annan utbildning. Språkintroduktion är inte sökbar utan individuellt anpassad efter varje enskild elevs behov. Kommunen är skyldig att erbjuda preparandutbildning.