Församlingsinstruktion Antagen 2007
Innehållsförteckning 1. Presentation av Österåker-Östra Ryds församling Inledning 13 Kyrkor och församlingslokaler 15 Kyrkogårdar och begravningsplatser 15 Organisation 16 Bemanning i församlingen 16 Ekumenik 17 Ekonomi 17 2. Utan spaning ingen aning omvärldsanalys Inledning 18 Styrkor ur ett externt omvärldsperspektiv 18 Svagheter 18 Hot inför framtiden 18 Möjligheter inför framtiden 18 Strategier inför framtiden 19 3. Domkapitlets regler 10 4. Det pastorala programmet Teologisk grundsyn 11 Pedagogisk grundsyn 11 Folkkyrka 12 Församlingens uppgift att fira gudstjänst 12 Teologisk reflektion 12 Musiken 14 Gestaltande 14 Gudstjänstformer 15 Vem är ansvarig 16 Gudstjänstutveckling 16 Kyrkliga handlingar 16 Församlingens uppgift att bedriva undervisning 18 Undervisning i egen verksamhet 18 Undervisning på förskolor och skolor 19 Församlingens uppgift att utöva diakoni 20 Diakoni att tjäna varandra 20 Diakoni för vård och omsorg 21 Ett öppet församlingshem 21 Diakoni för familj, barn och ungdomar 21 Den tysta diakonin och själavården 22 Frivilligas engagemang 22 Kyrkans familjerådgivning 22 Den andliga vården på kriminalvårdsanstalten 23
1.Presentation av Österåker-Östra Ryds församling Inledning Österåker-Östra Ryds församling är belägen i Stockholms stifts nordöstra del. Församlingen tillhör Roslags kontrakt och utgör liksom hela Österåkers kommun en gränszon mellan stor - - stad och skärgård. År 1991 förenades de två separata församlingarna Österåker och Östra Ryd inom samma pastorat till en församling med ett kyrkofullmäktige och ett kyrkoråd. Församlingen är belägen i Österåkers kom - mun och utgör ungefär halva dess geografiska yta men består av c:a 93% av dess befolkning. Förväntade befolkningsförändringar Ser man på hela Österåkers kommun beräknas befolkningen öka med 1,2 2,1% per år fram till 2016. Vid slutet av 2006 var 37 900 bosatta i kommunen. Omräknat skulle det enligt prognosen innebära att det kommer bo ungefär 40 400 invånare inom Österåker-Östra Ryds församlings geografiska gräns år 2010 och 44 400 invånare år 2016. Svinninge som är ett expansivt område beräknas öka med drygt 1 100 personer till 2900 personer fram till år 2016, en ökning med 62% på tio år. I hela kommunen permanentas c:a 30 35 fritidshus per år. Österåkers kommun med församlingens geografiska gräns markerad Befolkning Vid slutet av 2006 var 35 500 personer bosatta i Österåker-Östra Ryds församling, en ökning med 3200 personer på sex år. Församlingsdelen Östra Ryd, som tidigare utgjorde en egen församling, bebos av c:a 3 250 personer (9%). Av dessa bor c:a 700 personer (2%) i stationssamhället Rydbo, 1 790 personer (5%) i Svinninge och 335 personer (1%) i Täljö. Kyrkotillhöriga I slutet av 2006 var 78% kyrkotillhöriga i Österåker-Östra Ryds församling. Andelen har minskat med 0,9% per år åren 2000 2002 och med 1,1% per år åren 2002 2006. I Stockholms stift var 67% tillhöriga i slutet av 2005 och där har kyrkotillhörigheten minskat med 1,4% per år från år 2001. 3
Från vänster: Österåkers kyrka, Åkersberga kyrka och Östra Ryds kyrka Riket som helhet ligger närmare församlingen med 77% tillhöriga i slutet av 2005. Där har minskningen varit 1,3% de senaste åren. Åldersfördelning I Österåker-Östra Ryds församling bor många barnfamiljer. Det framgår av åldersgruppsfördelningen i kommunen jämfört med landet i övrigt. Ett relativt stort barnafödande leder till att antalet barn i församlingen kommer att fortsätta vara stort. Grupperna 0 20 år, 30 45 år och 55 63 är för-hållandevis stora i församlingen, medan grup - perna 20 30 och 65 och uppåt är förhål landevis små. (Österåker kommunfakta 2006). Medelåldern i kommunen är 37 år. Fram till 2014 kommer antalet kommun - invånare i åldersgruppen 65+ att öka med 80%, dvs med c:a 3 250 personer, från nuvarande 4 055 till 7 300. Det innebär c:a 460 nyblivna pensionärer per år i snitt. 2005 föddes 480 personer och 216 avled. Det föds alltså mer än dubbelt så många som 4 det dör. Boende Inom församlingens gränser fanns i december 2006 13 360 hushåll, en ökning med 360 hushåll på sex år. Befolkningen i församlingen är huvudsakligen koncentrerad till Åkersberga som har stora områden med villa- och radhusbebyggelse. I Skärgårdsstad och Rydbo finns ett fåtal flerfamiljsfastigheter, men i huvudsak är det i centrala Åkersberga som denna typ av boende finns, och även där i en begränsad mängd. Det sker dock en kontinuerlig utbyggnad av flerfamiljs- och enfamiljshus, företrädesvis i redan etablerade bostadsområden, men också i helt nya oetablerade områden, exempelvis Hagbyhöjden och Kvisslingby. Småhus utgör 72% av hushållen. I Österåker bor 2,65 personer i varje hushåll. Detta kan jämföras med länet och riket där det bor 2,1 personer i varje hushåll. Det fanns år 2004 knappt 500 socialbidragstagande hushåll i kommunen (ingen senare uppgift finns). In- och utflyttning År 2005 uppgick inflyttningen till Österåkers kommun till 2 208 personer medan utflyttningen samma år var 2 000 personer. Foto: R shot / Camilla Gradén
Foto: Camilla Gradén Församlingsgårdarna Österåkers prästgård (till vänster) och Vasagården i Rydbo (till höger) Arbete 18 460 personer (77%) av kommuninvånarna i åldern 16 64 år var förvärvsarbetande år 2006. 36% av dessa arbetar inom Österåkers kommun. Cirka 2 000 personer pendlar in till Österåkers kommun och 11 750 (64%) pendlar ut från kommunen. Huvuddelen pendlar till Stockholms innerstad eller till arbetsplatser i nordostsektorn. Täby-Arninge bedöms få en snabbare tillväxt än många andra regionala kärnor varför området kan få en ökad betydelse för Österåker som arbetsplats och handelscentrum. Av de arbetstillfällen som finns inom kom - munen (från år 2004) återfinns 21% inom handel och kommunikation, 17% inom utbildning och forskning, 16% inom vård och omsorg, 12% inom finansiell verksamhet och företagstjänster, 9% inom personliga och kulturella tjänster, 8% inom byggindustrin, 7% inom tillverkning och utvinning och 6% inom offentlig förvaltning, 1% inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske och 1% inom energi, vatten och avfall. Kyrkor och församlingslokaler Österåker-Östra Ryds församling har tre kyrkor varav två ligger utanför tättbebyggt område. Österåkers kyrka från 1200-talet ligger fyra kilometer nordväst om Åkersberga centrum. Här firas huvudgudstjänst på kyrkoårets stora högtidsdagar, liksom många dop, konfirmationer, vigslar och begravningsgudstjänster. Här sker också många musikgudstjänster och konserter. Östra Ryds kyrka från 1430-talet ligger strax söder om Rydbo vid Rydboholms slott. I Östra Ryds kyrka firas gudstjänst varje söndag. Här sker också många dop, vigslar, begravningar och konserter. Åkersberga kyrka, inrymd i Åkersberga Kyrkliga Centrum, är församlingens modernaste kyrka från 1980. I Åkersberga kyrka hålls regelbundna huvudgudstjänster vanliga söndagar, samt många gudstjänster under veckan. Åkersberga Kyrkliga Centrum är församlingens fysiska kärna. Här finns reception, kontor och verksamhetslokaler och en övervägande del av församlingens verksamhet bedrivs där. I prästgården vid Österåkers kyrka och i Vasa-gården i Rydbo har församlingen också verk-samhetslokaler. Kyrkogårdar och begravningsplatser I anslutning till Österåkers kyrka finns en gammal kyrkogård med en minneslund och en ny askgravlund (nov 2007). Kyrkliga begravningar 5
sker i kyrkan medan begravningsceremonier i annan ordning än Svenska kyrkans kan ske i den särskilda ceremonilokalen Acreliussalen som ligger i anslutning till Österåkers prästgård. Östra Ryds kyrka har även den en kyrkogård och en minneslund. Garnsvikens begravningsplats ligger en kilometer väster om Österåkers kyrka. Det är den senast anlagda begravningsplatsen med gott om plats inför framtiden. Den har också en minneslund och ett kapell som används vid urnsättningar och begrav ningsceremonier i annan ordning än Svenska kyrkans. Vid Garnsviken finns också ett separat gravkvarter för muslimer. Organisationen Den nuvarande organisationen i församlingen: Bemanningen i församlingen Kyrkofullmäktige Församlingens arbete leds av kyrkoherden. Till sin hjälp har han en ledningsgrupp bestående av en verksamhetschef, en ekonomichef och en personal- och organisationschef. Kärnverksamheten i församlingen kräver olika yrkeskompetenser. I församlingen finns f n åtta prästtjänster, sju komministrar och kyrkoherden samt två diakoner. Två familjerådgivare, en diakoniassistent samt en projektanställd präst arbetar på ett särskilt sätt inom det utåtriktade diakonala arbetet. För församlingens musikverksamhet ansvarar sex kyrkomusiker varav en organist och en ensembleledare. I arbetet bland barn, ungdomar och familjer arbetar elva pedagoger med tjänster som försam-lingsassistent, förskollärare och barntimmeledare. Inom vaktmästeri, fastighetsskötsel och kyrkogård arbetar en fastighetsskötare, två snickare, en vaktmästare/kyrkvaktmästare, en kyrkvakt- Kyrkoråd Kyrkoherde Arbetsutskott Personal- och begravningsorgan Chefsansvar Kyrkoherde Verksamhetschef Ekonomichef Personal- och organisationschef Områden Gudstjänst Kyrkliga handlingar Konfirmation Kyrka Samhälle Barn Ungdom Fö ä Vuxenarbete Ekonomi Fastighet Kyrkogå Administration Service Information Avdelning Gudstjänst Konfirmand handlingar Husdiakoni och institution Utåtriktat diakonalt arbete 0-12 år Ungdom 13-24 år Vuxenmusik Vuxenundervisn. Ekonomi ästeri Fastighet Begr.verks. Administration Service Information Kyrkoherde Vakant Avdelningsansvarig Avdelningsansvarig Avdelningsansvarig Avdelningsansvarig Avdelningsansvarig Avdelningsansvarig Verksamhetschef Ekonomichef Ekonomichef P/O chef P/O chef Ledningsgruppen utgörs av områdescheferna: kyrkoherde, verksamhetschef, ekonomichef samt personal- och organisationschef. De är utsedda av kyrkorådet. Verksamhetskollegiet utgörs av avdelningsansvariga, kyrkoherden, verksamhetschefen och informatör. Gruppen är utsedd av kyrkoherden. 6
Foto: Camilla Gradén Österåker-Östra Ryds församlings personalgrupp som den såg ut augusti 2007 när församlingsinstruktionen antogs. Ny kyrkoherde har tillträtt sedan dess. mästare, åtta kyrkogårds- och kyrkvaktmästare (varav tre är säsongsanställda). Inom församlingens administration arbetar en ekonom och en ekonomiassistent, en informatör och en informationssekreterare, en receptionist, en kyrkoskrivare, en sekreterare och två husmödrar. Församlingen har dessutom ofta en ungdomspraktikant och en pastorsadjunkt. Församlingen har 56 anställda varav en del på deltid, vilket omräknat till heltidstjänster blir 52,75 tjänster. Ekumenik I Åkersberga finns förutom Österåker-Östra Ryds församling även Säbykyrkans församling som tillhör Svenska Missionskyrkan och Bergakyrkan som tillhör Pingströrelsen. Dessutom finns en katolsk församlingsgrupp som tillhör Vår Frus katolska församling i Täby. Församlingsgruppen firar sina gudstjänster varje söndag i Åkersberga kyrka. Det finns ett ekumeniskt råd med viss verksamhet, exempelvis nyårsdagens gemensamma gudstjänst, kvinnofrukostar med föredrag och världsböndagen. Ekonomi Österåker-Östra Ryds församling har en god ekonomi. Kyrkoavgiften är för 2007 fastställd till 86 öre varav begravningsavgiften utgör 12 öre per skattekrona. Församlingens soliditet är 92,41%. Förutom starkt eget kapital (drygt 72 miljoner) har församlingen också kunnat redovisa ett årsomslut i balans under de senaste åren trots svagare konjunktur och utan större inskränkningar i verksamheten. Dessutom har församlingen förmått satsa på utvecklingsarbete såsom en kammarorkester och samtalsakut. 7
2. Utan spaning ingen aning omvärldsanalys Inledning Den analys som genomfördes i maj 2000 beskriver församlingens omvärld med uppgifter om samhällsutvecklingen i stort, Österåkers kommuns demografi, lokala förväntningar på kyrkan samt rekommendationer om fortsatta områden att bearbeta. Inför årets revidering har delar av denna om-världsanalys uppdaterats och åter belysts. Ett särskilt arbete har genomförts av en konsult som på församlingens uppdrag bearbetade delar av materialet samt kompletterade med ytterligare aspekter. Materialet bearbetades vidare av hela personalgruppen och delar av församlingens förtroendeorgan på personaldagar under våren 2006. Materialet redovisas nedan som styrkor och svagheter i församlingen och som olika företeelser i omvärlden som kan utgöra hot och möjligheter inför framtiden. Här föreslås också några strategier för vårt fortsatta arbete. Styrkor ur ett externt omvärldsperspektiv Starka faktorer hos församlingen är: Den kännedom bland de boende i Österåker som finns om församlingen. Det faktum att många människor i Österåker ser församlingen som kyrkan på orten. Den stora kontaktyta som församlingen har gentemot individer, grupper, organisationer, myndigheter och företag inom Österåker. Det mycket stora förtroendekapital för kyrkan som finns bland många människor och organisationer i Österåker. De många förväntningar inom olika områden som människor uttrycker kring församlingens verksamhet inför framtiden. De relativt stora personella, ekonomiska och materiella resurser som finns inom försam- lingen. Den etablerade och i många stycken uppskattade verksamhet som församlingen bedriver inom olika områden. Den höga kännedomen om att Österåker-Östra Ryds församling tillhör Svenska kyrkan. Svagheter Församlingen uppfattas fortfarande som relativt: osynlig och/eller profillös, traditionell (i meningen oföränderlig) och förutsägbar, institutionell, isolerad, främmande. Hot inför framtiden Allvarliga hot inför framtiden som församlingen måste beakta: Om ett växande ointresse för kyrkan uppstår och marginalisering av dess roll som följd av de svagheter som anges under föregående rubrik. Om det uppstår ett minskat folkligt stöd för kyrkan om människor uppfattar att den i framtiden inte lever upp till de förväntningar eller behov som finns. Etablering av olika typer av verksamhet i närheten av områden som församlingen arbetar med. Möjligheter inför framtiden Möjligheter inför framtiden är: Den stora befolkningsökning, med inflyttning och barnafödande, som Österåker står inför, med olika behov av kyrkan som följer av det (se kapitel 1, Förväntade befolkningsförändringar sid.3). Utvecklingen av de s k förnyelseområdena, där församlingen kan etablera nya kontakter och verksamheter. Det växande behovet av äldreverksamhet som uppstår i samband med ett ökande antal äldre i kommunen i framtiden. 8
Det växande sociala behov som vi ser bland barn och ungdomar i Österåker. Den längtan efter en traditionsbärande kyrka i Österåker som uttrycks. Den förväntan/önskan om ett fördjupat organiserat samarbete med kyrkan som flera organisationer, myndigheter, institutioner uttrycker. Den öppenhet som finns hos många i Österåker för en kyrka som aktivt engagerar sig i samhällsfrågorna. Den ökade öppenheten och intresset för t ex andliga och existentiella frågor. Strategier inför framtiden Tydligare profilering Det är väsentligt med en tydlig profilering kring vad kyrkan står för. Svenska kyrkan i Österåker- Östra Ryd är vår kyrka lokalt. Vi hör ihop med den världsvida kyrkan i glädje och ansvar, var den än visar sig, lokalt och internationellt. Kyrkans uppdrag är att förkunna evangeliet om Jesus Kristus. Ett sätt att stärka församlingens profil är att finnas i människans vardag och där etablera naturliga kontakter med de som bor och vistas i församlingen. I dessa kontakter kan vi fullgöra vårt uppdrag och skall då vara trovärdiga budbärare och representanter för kyrkan. För att klara detta behöver församlingens anställda och frivilliga medarbetare rustas genom utbildning och handledning. Församlingens olika kommunikationskanaler, t ex trycksaker och webb skall också på ett tydligt sätt stärka församlingens profil och identitet. Ett annat sätt att stärka församlingens profil är att tydliggöra befintliga verksamhetsområden och utveckla nya verksamheter. Exempel på detta under de senaste åren är utvecklingen av diakonal verksamhet och musik för alla åldrar. Ökad marknadsföring Förstärkning och utveckling av församlingens marknadsföring bör ske främst i form av personliga kontakter, riktad information och genom utveckling av webbsidan. Det finns behov av att finna nya träffpunkter och kontaktytor där församlingen kan informera och kommunicera med människor som vi idag inte möter. En viktig målgrupp är de nyinflyttade som saknar kännedom om församlingen. Verksamhetsutveckling Ett medvetet långsiktigt verksamhetsutvecklande arbete ska pågå kontinuerligt för att pröva och utveckla nya arbetsformer och metoder inom församlingens verksamhetsfält. Engagemang i utvecklingen av förnyelseområden och nybyggnadsområden Församlingen bör visa aktivt engagemang i de områden inom kommunen där förändringar sker. Församlingens närvaro i bostadsområden ger församlingen möjlighet att bygga upp verksamheter riktade mot nya målgrupper. Fördjupat samarbete med andra aktörer Församlingen bör fortsätta arbetet med att bygga nätverk och samarbeta med olika grupper, institutioner och organisationer inom Österåkers kommun. I utvecklingen av olika samarbetsprojekt med andra aktörer ska församlingen analysera kopplingen till kyrkans uppdrag och tydliggöra Foto: Fotosearch 9
det för dem vi ska samverka med. 3. Domkapitlets regler Här följer de slutsatser församlingen dragit av de regler som Domkapitlet får besluta om och deras tillämpningar. 1. Huvudgudstjänst varje sön- och helgdag I församlingen firas minst en, oftast två, huvudgudstjänster varje sön- och helgdag. På nyårsdagen firas dock av tradition endast en ekumenisk gudstjänst i Åkersberga kyrka. 2. Användande av annan gudstjänstordning på huvudgudstjänst Frågan är för närvarande ej aktuell. 3. Minsta antal huvudgudstjänster med nattvard Varje söndag och helgdag utom nyårsdagen och långfredagen firas minst en högmässa i församlingen växelvis i Åkersberga/Österåker och Östra Ryd. Två huvudgudstjänster med nattvard firas på följande sön- och helgdagar: Kyndelsmässodagen Midfastosöndagen Jungfru Marie bebådelsedag Påskdagen Pingstdagen Apostladagen Kristi förklaringsdag Tacksägelsedagen Alla helgons dag Första söndagen i advent Det innebär att det under ett år firas cirka 60 huvudgudstjänster med nattvard i församlingen. 4. Huvudgudstjänst med annat trossamfund På nyårsdagen firas regelbundet en ekumenisk gudstjänst inom ramen för Ekumeniska rådets verksamhet. Se punkt 1. 5. Huvudgudstjänstens uppbyggnad samt gudstjänstplan Kyrkorådet har tillsatt ett antal rådgivande grupper, bl a en för gudstjänstfrågor. I denna grupp behandlas såväl frågor som rör gudstjänsternas utformning och uppbyggnad som gudstjänstplanen. Före kyrkoherdens beslut sker samråd med präster och kyrkomusiker, vilka dessutom är representerade i gudstjänstgruppen. 6. Vem som får leda en gudstjänst I de fall då annan än präst leder gudstjänsten sker detta av person som av biskopen tilldelats venia eller då kyrkoherden har fattat beslut om detta och informerat domkapitlet. 7. Utfärdande av bestämmelser för den dopundervisning som föregår konfirmationsgudstjänsten 10
För konfirmationsundervisning inom församlingen ansvarar alltid en präst eller församlingspedagog. 4. Det pastorala programmet Österåker-Östra Ryds församling är en lokal församling i Stockholms stift och Svenska kyrkan. I Kyrkoordningen sägs bl a: Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och delar den kristna bekännelsen och lovsången till en treenig Gud. (Kyrkoordningen kap. I Inledning) Församlingen är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen. (Kyrkoordningen kap. 2, 1) Kyrkans och församlingens uppgift är med andra ord att förkunna budskapet om Kristus och levandegöra Guds kärlek i människors liv. Teologisk grundsyn Församlingens arbete skall vara förankrat i tron på att varje människa är skapad av Gud till Guds avbild och i övertygelsen om att Jesu Kristi död och uppståndelse erbjuder oss alla försoning och upprättelse i en ofullkomlig värld. För Österåker- Östra Ryds församling betyder detta att vi med utgångspunkt i övertygelsen att varje människa är önskad av Gud och att alla människor är lika värdefulla skall verka för att skapa miljöer där människor kan mötas, hämta kraft och växa. Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, som också några av era egna skalder har sagt: vi har vårt ursprung i honom. 11 Församlingens väv: Inslagen i väven med sina olika färger är vårt uppdrag: gudstjänst, diakoni, undervisning och mission. Varptrådarna är vår verksamhet och vår orga-nisation. Mötet uppstår när inslag och varptrådar korsar varandra. Då är vår församling en del av Kristi kyrka på jorden. (Apg 17:28) Det är vårt uppdrag att i Kristi efterföljd, gå sida vid sida med våra medmänniskor, ställa upp för de mest utsatta och vid behov föra deras talan. Pedagogisk grundsyn Församlingens liv och verksamhet bygger på en pedagogisk grundsyn som utgår från tanken att lärande är en livslång process och att människans liv ses som ett ständigt växande. Människans tro föds, växer och lever om det finns en god jordmån i församlingen. Församlingens förebild är Jesus som genom berättelser, samtal, liknelser och frågor hjälpte Illustration: Annika Ericsson
De fyra aspekterna gudstjänst (centrum), undervisning (inåtgående spiral), diakoni och mission (pilar ut från och in mot centrum) Illustrationsidé: Annika Ericsson lokalt gestalt i Österåker-Östra Ryds församling. Med Kristus som centrum har kyrkan något att erbjuda varje människa. Församlingens identitet bestäms därför utifrån detta centrum så som det uttrycks i den ideologiska och den pedagogiska grundsynen. Det innebär ett ansvarstagande för såväl de kyrkotillhöriga som för alla övriga som vistas i församlingen. Med respekt för oliktänkande strävar vi efter att alla ska känna att de är välkomna in i kyrkan. Där erbjuds de hjälp till livstydning, trygghet och gemenskap som bär både i tid och evighet. Kristus ger uppdraget: Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar; döp dem i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut. (Matt 28:19-20) människor att bearbeta sina erfarenheter. I mötet blir människan upprättad och bekräftad. Församlingens uppgift är att skapa mötesplatser som uppmuntrar och ger utrymme för dialog, erfarenhetsutbyte, tolkning och personlig växt. I dialogen utgår församlingen från det kristna budskapet och kyrkans tro. Församlingens tilltal skall här präglas av respekt för den enskilda människan, hennes sökande och egna funderingar om liv och tro, hennes längtan efter sammanhang och hennes rädsla. I lärandet upptäcker människan sitt eget värde och självkänslan växer. Människan kan gå vidare i livet med ny kunskap. Detta kan i sin tur leda till delaktighet och ansvarstagande i försam-lingen. Folkkyrka Svenska kyrkan är en episkopal kyrka där biskopen ansvarar för ledning och tillsyn. Samtidigt är Svenska kyrkan en öppen folkkyrka. Enligt kyrkoordningen är församlingen kyrkans primära enhet. Folkkyrkan tar därför Församlingens uppgift att fira gudstjänst Teologisk reflektion Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. (1 Mos 1:27) Varje människa är följaktligen skapad till att vara en del i helheten och att genom sin blotta existens vara en lovsång till Gud och bidra till gemenskapen. Människan är inte utlämnad åt sig själv: Gud vill leva i gemenskap med var och en. Därför skapar Han ständigt nya mötesplatser och möjligheter att stärka medvetenheten om sin närvaro. Gemenskapen stärks mellan Gud och människor och människor emellan. På många sätt söker Han oss: genom händelser, upplevelser, känslor, 12
sinneserfarenheter och ord. Inte minst i måltidsgemenskapen anar vi något av Guds ständiga närvaro och omsorg. När tiden var inne lät Gud sig själv födas som människa i Jesus Kristus. Han blev synlig för oss, Gud mitt ibland oss. När vi betraktar och lär känna Jesus Kristus väcks längtan att alltmer likna honom och hämta kraft från samma källa: Guds utgivande kärlek (agape). Enligt Jesu löfte till de första lärjungarna bor hans Ande i våra hjärtan och vill hjälpa oss att tro och leva i hans efterföljd. Den heliga Anden, som påminner oss om Jesu ord och liv drar oss samman till en både synlig och osynlig gemenskap, kyrkan de som tillhör Herren. Kyrkans gemenskap är utan ände i tid och rum. Vi är beroende av dem som gått före oss, och vi går före dem som kommer efter oss. Alltsedan människor blivit medvetna om Guds närvaro har en dialog ägt rum på det personliga planet i längtan och bön och i gemenskap med andra i den gemensamma liturgin. Liturgi betyder i sitt kristna sammanhang folkets tjänst för Gud och Guds tjänst för sitt folk. Liturgi är mot-tagande och givande där hela livet kan få sin tydning. Allt är gåvor från Gud. Ett mönster att hantera dessa gåvor får vi i eucharistin, tack-sägelsen i mässan. Bibeln ger flera uttryck för ömsesidigheten i gudstjänsten och det kristna livet: när ni samlas har var och en något att bidra med. (1 Kor 14:26) liksom vi har en enda kropp men många lemmar, alla med olika uppgifter, så utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra. Vi har olika gåvor (Rom 12:4-6) Jesus sade: Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra. (Joh 15:5) Om de första kristna kan vi bl a läsa att Konfirmationsgudstjänst i Österåkers kyrka de deltog troget i apostlarnas undervisning, den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna. (Apg 2:42) där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem. (Matt 18:20) Gudstjänsten är ett möte mellan Gud och människa och människor emellan. Dess syfte är inte enbart att ge undervisning, utan att vara en källa till gemenskap, inspiration och mottagande av Andens ledning, både för den som anat/funnit Gud och för dem som ännu inte har det. I Kyrkoordningen sammanfattas denna teologiska bas så här: Gudstjänsten är kyrkolivets centrum där församlingen möter Gud i Ordet och sakramenten Gudstjänsten är hela församlingens gåva och uppgift den gudstjänstfirande församlingen gestaltar tillsammans varje enskild gudstjänst I gudstjänsten får tron näring de som firar gudstjänst sänds ut för att i vardagen vittna om evangelium och göra kärlekens gärningar, till mission och diakoni. (Kyrkoordningen, 17 Kap, Gudstjänstliv, Inledningen.) Foto: Camilla Gradén 13
Foto: Camilla Gradén Vårkonsert i Österåkers kyrka Gudstjänsten är en övningsplats en möjlighet att förbereda oss för himmelriket. Det är fråga om att uttrycka något av himmelrikets härlighet, enkelhet, storslagenhet, harmoni och lugn och det ger utrymme för fantasi, glädje och leklust. Gudstjänsten är därför det centrum kring vilket all församlingens verksamhet och liv kretsar och leder in mot. Här påminns vi samtidigt om diakonins och missionsarbetets naturliga utgångspunkt: den gemensamma liturgin. I gudstjänsten och mässan blir vi inspirerade att gå ut med det vi funnit och förstått, om det så bara är att dela ett bröd eller ge en hjälpande hand att vara kyrka i värl-den. Så bygger vi församling. Musiken Människan är skapad till Guds avbild, och musik är en del av människans väsen. Följaktligen är musiken också en del av Guds väsen och ett uttrycksmedel för Gud. Dess källa finns i Gud och den är en Guds gåva. Därför kan den ge en förnimmelse av skapelsen och skapelsens ursprung. Men den förmedlar också något av inkarnationens mysterium. I musiken har Gud speciella möjligheter att uppenbara sig, och genom den kan människor få hjälp att skapa sig en bild av Gud. Musik kan ge människor andliga erfarenheter, oändlighetskänsla och upplevelse av oändlighetsmystik. Musiken besitter kraft att öppna dörrar i män-niskans inre. Den talar till människans inre bortom det förnuftsmässiga och intellektuella, och understryker därför det mysteriösa elementet i gudstjänsten. Mysteriet framhävs och förstärks. Ofta är musiken ett redskap för ordet och ett medel med vilket man kan förmedla ordet. Musiken kan både väcka tro och stärka tro. Tron är en process och något man växer in i. Musiken kan hjälpa människor att ta till sig Ordet och leda till ett möte mellan Gud och människa. I bön, lyssnande och lovsång kan musiken hjälpa människor att närma sig Gud. I gudstjänst och liturgi skapar kyrkan denna möjlighet till möte mellan Gud och människa och människor emellan. Musik är alltså en viktig del av det kristna livet och ett uttrycksmedel för människan i lovsång till Gud. Musikverksamheten syftar till att möjliggöra och fördjupa det kristna mötet genom allt från meditativt lyssnande till aktivt delta-gande. Församlingens musikverksamhet arbetar för att nå en god musikalisk kvalitet och stor musikalisk bredd. Detta förverkligas genom att i en stimulerande mångfasetterad musikalisk gemenskap entusiasmera körsångare, instrumentalister och andra musikaliskt intresserade till större delaktighet i gudstjänster och konserter. Gestaltandet Det man hör glömmer man. Det man ser kommer man ihåg. Det man gör förstår man. Gudstjänsten ger möjligheter till möten. De bästa möjliga förutsättningar för att dessa möten ska kunna äga rum måste skapas för alla som vill delta i gudstjänstfirandet. Behoven är olika, 14
och gudstjänstens gestaltande måste på olika sätt anpassas efter dessa och efter de förutsättningar som finns i vår församling. När gudstjänsten blir en försmak av den himmelska glädjen strömmar man dit från alla håll för att finna det man omedvetet saknat. (Broder Roger, Taizé) Medvetna om att det mesta är subjektivt, försöker vi svara mot olika människors behov för att de ska kunna möta sig själva, andra människor och den levande Guden. Vi har uppdraget att tillsammans med barn, unga och vuxna, kvinnor och män och med människor med olika kulturell bakgrund bearbeta trons frågor. Nådegåvorna är många och olika, vilket vi behöver lära oss att ta till vara. I gudstjänstens gestaltande ingår bland annat: Förhållningssätt Kontinuitet Förankring i kristen tro och tradition Öppenhet för nya uttryck Kristna tolkningsmönster Upprättelse, förlåtelse Atmosfär präglad av värme och öppenhet Medvetenheten om människors olika behov Delaktighet göra Kristi kropp synlig Möjlighet för många att vara med och ta ansvar och bidra Byggstenar Följa kyrkoåret Rytm åt dagen och veckan Struktur genom gudstjänstordning Uttrycksformer som talar till olika sinnen Musik Stillhet och eftertanke Meditation Bibelläsning Förkunnelse Bön Nattvardsmåltiden med alkoholfritt vin Gemenskap vid kyrkkaffet Olika gudstjänster förutsätter olika byggstenar, varje gudstjänst kan inte byggas med alla byggstenar. Gudstjänstdeltagarna har olika behov och vid valet av byggstenar måste vi vara medvetna om vilka som deltar. Det kan ibland innebära att vi behöver vara flexibla i stunden. Anden blåser vart den vill. (Joh 3:8) I gudstjänsten ska vi eftersträva enkelhet men inte torftighet, begriplighet men inte utslätning eller pratighet. Det är viktigt att ständigt påminna sig om att människan är kropp, själ och ande och att hon har flera sinnen: hörsel, syn, känsel, lukt och smak genom vilka Guds tilltal kan nå oss. Det liturgiska agerandet i kyrkorummet ska inte kunna uppfattas som teater utan ska vara ett med den präst eller någon annan som utför det. Det ska också vara genomtänkt så att det är begripligt eller förnimbart för gudstjänstdeltagarna. Ibland kan ett inledande förklarande ord: så här gör vi idag, räcka för att öppna upp för någon att ana en ny dimension eller aspekt. När Guds mysterium blir förnimbart genom symbolernas enkla skönhet och inte förkvävs av de många orden, banar den öppna gemensamma bönen väg för himmelsk glädje bland människor (Broder Roger, Taizé) Gudstjänstformer Det är viktigt att ge utrymme för olika sätt att fira gudstjänst. Söndagens gudstjänst är dock huvudgudstjänsten, varje söndag är en påskdag. Huvudgudstjänsten utformas normalt som en mässa, dvs nattvardsgudstjänst, enligt något av alternativen i Kyrkohandboken; företrädesvis högmässa eller familjemässa. Utöver den söndagliga mässan strävar vi efter att fira gudstjänst flera gånger i veckan i någon av församlingens kyrkor, t ex stilla mässa, temagudstjänst och mässa i taizéanda. Vid särskilda händelser, exempelvis vid olyckor eller katastrofer, kan speciellt utformade gudstjänster firas. 15
Kören, som är en viktig del av församlingen med uppgift att stödja och bära församlingssången i psalmer och liturgi. Genom hymner och körsatser i anslutning till gudstjänstens tema ger den också musikaliskt uttryck för livstolkning och gudsnärvaro. Gudstjänstutveckling Ett utvecklingsarbete sker i församlingen för att göra fler människor delaktiga i gudstjänstarbetet. Kyrkorådets rådgivande grupper arbetar kontinuerligt tillsammans med präster och andra församlingsmedarbetare med olika tankar kring ett breddat gudstjänstengagemang bland församlingens medlemmar. Illustrationsidé: Annika Ericsson Innehållet i dessa gudstjänster koncentreras kring musik, bön och mässa. Vem är ansvarig? Ytterst har kyrkorådet och kyrkoherden ansvar för gudstjänstlivets utformning. Vid varje enskild gudstjänst vilar dock ansvaret på: Den gudstjänstfirande församlingen som samlas för att gemensamt fira gudstjänst. Prästen vad gäller t ex de enskilda momentens utformning, val av alternativa texter, uppgiftsfördelning, psalm/sångval i samråd med kyrkomusikern. Se i övrigt Kyrkoordningen kapitel 17, paragraf 12. Kyrkomusikern för gudstjänstens musikaliska gestaltning. Kyrkvärdarna och kyrkvaktmästaren när det gäller att skapa en välkomnande miljö, att be för gudstjänsten, vara behjälplig i sakristian. De ingår i den grupp som förbereder gudstjänsten. Gudstjänstgruppen förbereder enskilda moment, t ex förbön, textläsning, dramatisering och procession. Kyrkliga handlingar I samband med församlingens kyrkliga handlingar har vi möjlighet att upprätta kontakt och skapa relation med människor. Vid dop, vigsel och begravning är det viktigt att vi har god framförhållning, god service, hög teologisk medvetenhet och ett genomarbetat förhållningssätt. Då stärker och bevarar vi församlingsbornas förtroende för kyrkan. Dop Dopet sker på Jesu befallning: Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn... (Matt 28:19) Dopinbjudan skickas till alla barn som har minst en kyrkotillhörig förälder. Konfirmander som inte är döpta erbjuds dop under lästiden. I församlingen arbetar vi också med frågan hur vi skall nå icke-döpta vuxna. En enklare presentation av dopets innebörd finns i dopinbjudan. I det dopsamtal som alltid föregår dopet samtalar man kring dopets innebörd och praktiska frågor. Dopet sker vanligtvis i särskilda dopgudstjänster i någon av församlingens kyrkor. Då 16
församlingen har många dop kan upp till tre barn döpas i varje gudstjänst. Enskilt dop kan också äga rum. Församlingen följer upp dopet genom sina familjegudstjänster, dopfester, barnverksamhet och i samarbetet med förskolorna i kommunen (se avsnittet om dopundervisning). Dopförnyelsegudstjänster är en annan tillämpad form för dopuppföljning. Konfirmation Konfirmation är en uppföljning av dopet, en förnyad sändning att leva i sitt dop. Konfirmationstiden och konfirmationsgudstjänsten är en helhet. Den senare präglas därför av den gemenskap, de upplevelser, erfarenheter och frågor som konfirmander och ledare bearbetat under konfirmationstiden. Konfirmationsgudstjänsten firas med mässa i vår egen församling. Den individuella förböns- och välsignelsehandlingen är tillsammans med måltiden centrum i denna gudstjänst. Vigsel och Kyrklig välsignelse I vigseln lovar man och kvinna varandra evig trohet och att de ska älska varandra i nöd och lust ett löfte som inte alltid är så lätt att leva upp till. Johannes skriver: Det har jag sagt er för att min glädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig. Mitt bud är detta: att ni ska älska varandra så som jag har älskat er. (Joh 15:11-12) Vigseln föregås av ett samtal mellan präst och vigselpar. Såväl frågor om äktenskapets innebörd som praktiska frågor kan här diskuteras. Vigseln sker i de flesta fall i någon av församlingens kyrkor. För att stödja par/familjer i deras stävanden att lyckas i sina relationer, erbjuder församlingen familjerådgivning. Där kan de få hjälp att lyfta fram och bearbeta konflikter och relationskriser. Kyrklig välsignelse kan tillämpas för par som Sista måltiden på skärtorsdagen med Klippans förskola ingått vigsel i annan ordning, efter borgerligt ingånget äktenskap eller efter registrerat partnerskap. Begravning Den kristna begravningens identitet finns i Kristi uppståndelse. Begravningsgudstjänstens centrala innehåll är dels avskedstagandet och dels överlämnandet av den avlidne till Gud, i förtröstan på nytt liv i fullkomlig Gudsgemenskap. Kristus gör det möjligt för varje människa som vill, att leva, dö och uppstå innesluten i försoningens verklighet. Om anden från honom som har uppväckt Jesus från de döda bor i er, så skall han som har uppväckt Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom att hans ande bor i er. (Rom 8:11) Begravningsgudstjänsten föregås av ett sorgehussamtal. Detta kan innehålla samtal kring exi-stentiella frågor, men är också ett tillfälle för praktisk planering. Foto: Camilla Gradén 17
Begravningar hålls huvudsakligen i Österåkers kyrka eller i Östra Ryds kyrka. Församlingen kan erbjuda såväl enskilda samtal efter begravningen som deltagande i en sorgegrupp. Församlingens uppgift att bedriva undervisning Församlingens undervisning bygger på idén om ett livslångt lärande där människor kan växa och få möjlighet att upptäcka den kristna tron och förena den med sitt eget liv. Församlingen möter den enskilda människan där hon befinner sig och genom lärandet kan hon få hjälp att se och förstå sitt liv i ljuset av tanken: Du är värdefull och har något att bidra med. Trygghet, tillit och öppenhet är väsentliga förutsättningar för lärande. Nyfikenhet och längtan är starka drivkrafter som finns hos varje människa och det är viktigt att se vars och ens möjlighet att ta emot och dela med sig. Dessa förutsättningar ger församlingen goda möjligheter för en livsnära undervisning. Med hjälp av den goda kraften som uppstår när vi växer i gemenskap kan vi förhålla oss till det onda som livet utsätter oss för. I församlingen skall finnas lärande miljöer där vi har tid att se och lyssna på varandra och uppleva saker tillsammans. Genom samtal finns möjlighet att tillsammans få pröva tankar och brottas med livets och trons frågor. Det är en viktig del i både ungdomars och vuxnas lärande. I församlingens dopundervisning får barnen och deras föräldrar möjlighet att möta det kristna budskapet tillsammans i en genomtänkt pe-dagogik och i en trygg miljö. Musiken erbjuder också barn, unga och vuxna upplevelser som på ett särskilt sätt öppnar för tolkning av det kristna budskapet och bearbetning av livets frågor. I nätverk och genom samverkan med det omgivande samhället får församlingens frivilliga och anställda medarbetare och de förtroendevalda dessutom möjlighet till lärande och utveckling. Illustrationsidé: Annika Ericsson Undervisning i församlingens egen verksamhet Människor som lever i församlingens gemenskap får ta del av kyrkans undervisning på många olika sätt. Genom att uppleva saker tillsammans, reflektera, mötas och samtala med varandra och delta i olika aktiviteter lär vi oss för och av livet. Gudstjänsten är en naturlig plats för detta lärande, särskilt när människor får möjlighet att öva och pröva på genom aktivt deltagande. I församlingens barnverksamhet får barn och deras föräldrar möjlighet att möta det kristna budskapet genom, lek, musik, berättande och skapande verk-samhet och tack vare en god pedagogik. I församlingens ungdomsverksamhet skapar 18
vi ett livsrum för unga människor som ger dem trygghet i livet. Här ges de möjlighet att lära vad kristen tro kan innebära genom aktiviteter, samtal och upplevelser. I vuxenverksamheten ställs de frågor i centrum som handlar om liv och tro. Det ska finnas utrymme för fördjupning, dialog, reflektion, kraftsamling och möjlighet till enskilt samtal. Inom den musikpedagogiska verksamheten erbjuds både barn och vuxna möjlighet att sjunga och spela på olika kunskaps- och färdighetsnivåer och upptäcka glädjen i musiken. Konfirmationsundervisning Unga människor bidrar till att forma kyrkan i framtiden. Det är därför viktigt att församlingen bjuder in alla som vill till konfirmationsundervisning. Ungdomarna behöver känna sig välkomna i församlingens gemenskap och få möta trygghet och goda förebilder för att kunna mogna och växa som människor. Ansvaret för konfir-manderna vilar på alla, såväl frivilliga ledare, personal, förtroendevalda som på den gudstjänstfirande församlingen. Uppgiften är att vandra tillsammans med konfirmanderna under en tid i deras liv och hjälpa dem att formulera och bearbeta sina frågor och upptäcka att den kristna tron är en möjlighet i deras fortsatta liv. I undervisningen finns utrymme att möta de ungas frågor: Vem är jag? Duger jag? Får jag vara med? Vad skall jag göra av mitt liv? Konfirmationsundervisningen bedrivs i olika former och omfattar minst sex månader. Alla konfirmationsformerna innehåller läger och har en del av undervisningen förlagd hemma i församlingen. I undervisningen ingår musiken som en naturlig och viktig del för att ungdomarna skall kunna ta till sig det kristna budskapet och bearbeta tron och livets frågor. Församlingen erbjuder också anpassad grupp för de ungdomar som finns på särskolan så att de kan konfirmeras. Vidare erbjuder församlingen en speciell undervisning för de ungdomar och vuxna som inte konfirmerats när de var 14 15 år, men som senare vill konfirmeras. Ledarutbildning för frivilliga medarbetare Församlingens ledarutbildning är en självklar del i församlingens undervisning. Det är en möjlighet för unga och vuxna att växa tillsammans och rusta sig för att vara medarbetare i församlingens olika sammanhang. Ledarutbildningen omfattar c:a 90 timmar och är uppdelad i tre steg. För att gå in i en ledaruppgift bland barn, konfirmander och ungdomar krävs de två första stegen. Det tredje steget i ledarutbildningen är en fördjupning för alla som redan har någon form av ledaruppgift. Innehållet i utbildningen är bred, med allt från teologi, pedagogik och ledarskap till lek, skapande och sjukvårdskunskap. Undervisning på förskolor och skolor 0 20 år 19
Genom samarbete med förskolor och skolor i församlingen får barn, som inte på något annat sätt kommer i kontakt med kyrkan och kristen tro, del av församlingens undervisning. Förskolekontakt Församlingen har kontakt med barn, föräldrar och personal på kommunala och alternativa förskolor samt med skolans 6-årsverksamhet genom vardagsgudstjänster, kyrkvisningar och studiebesök samt besök på förskolan för samtal om kyrkan och det kristna budskapet. Församlingen har samarbete med Klippans förskola (en alternativ förskola på kristen grund) varje vecka för att berätta, fira andakt och samtala med barnen och personalen. Skolkyrkan Församlingen samverkar med skolan i dess arbete enligt läroplan och lokal skolplan i de ämnen där kyrkan på ett naturligt sätt kan bidra med kunskap och upplevelse. Vi vill i dialog hjälpa elever, lärare och personal att bearbeta livsfrågor, i gudstjänstens form hjälpa skolorna uttrycka högtid och gemenskap samt vara tillgänglig på skolorna för diskussion, möten och samtal. Församlingens uppgift att utöva diakoni Vi tror att Gud har skapat alla människor med lika värde och att Kristus har försonat hela världen. Vi tror också att Kristus kom för att rädda det som var förlorat, att Han alltid står på de svagas sida, tar parti för dem som är mest utsatta. Det är vår kallelse att vara Kristus för våra medmänniskor. Kristus har utgivit sig själv för oss, och därför är vi kallade att utge oss själva för varandra, att älska vår nästa som oss själva. När människor har det svårt är kyrkan kallad att vara ett barmhärtighetens tecken. Diakoni är en fråga om kyrkans, församlingens och vår egen trovärdighet som kristna. Diakoni är att med församlingen som bas sträcka ut en öppen hand mot en medmänniska. Om människor tar tag i varandras utsträckta händer sker ett möte som kanske följs av en handling som hjälper till att lösa något som är svårt, skapar en fortsatt kontakt mellan människor och visar på församlingens gemenskap. Diakoni är att analysera samhälls utvecklingen underifrån och ge röst åt de tysta och hävda människans okränkbarhet. Centrum för församlingens liv är gudstjänsten och gudstjänsten har en riktning in mot Gud och ut mot människor. Genom olika symboler, språk, musik och sång gör liturgin Gudsmysteriet närvarande. Diakonin gör det i handling, i tjänande handling. (Biskop Caroline Krook i visitationstalet 25 mars 2001) Diakoni att tjäna varandra tjäna varandra i kärlek (Gal 5:13) Diakoniuppdraget innebär ett förhållningssätt och ett synsätt som säger att vi utifrån den kristna tron ska tjäna medmänniskan. Detta gäller alla som på olika sätt är aktiva i församlingen och ska prägla alla våra möten med människor liksom våra verksamheter. I församlingen finns en stor bredd när det gäller frivilligas och anställdas engagemang och Illustrationsidé: Annika Ericsson 20
kompetens. Detta gör det möjligt för församlingen att med hjälp av dessa människor utföra sitt diakonala uppdrag att tjäna andra människor. Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått: profetisk gåva i förhållande till vår tro, tjänandets gåva hos den som tjänar, undervisningens gåva hos den som undervisar, tröstens gåva hos den som tröstar och förmanar, gåvan att frikostigt dela med sig, att vara nitisk som ledare och att med glatt hjärta visa barmhärtighet. (Rom 12:6-8) I denna uppgift har församlingens diakoner ett särskilt ansvar. Diakonen är genom sin gärning ett barmhärtighetens tecken i både församlingen och samhället. Diakonen har ett ansvar att göra kärlekens gärningar, särskilt mot utsatta människor. (Kyrkoordningen kap. 30, inledningen) Utifrån vårt diakonala uppdrag eftersträvar vi en atmosfär där vi har tid att stanna upp, se varandra och sitta ned en stund. En sådan anda ger goda förutsättningar för tjänande och nära samtal. I uppdraget att möta den utsatta människan går det inte att dra en gräns mellan vad som är kyrkans och samhällets ansvar. I den värld vi verkar som församling har vi uppdraget att tjäna människan och i vissa sammanhang kan kyrkan vara ett komplement eller alternativ till kommunens olika samhällsfunktioner. Ett exempel är projektet med kyrkans samtalsakut som är en mottagning för människor i friska livskriser. Diakoni för vård och omsorg Det blir fler och fler äldre i församlingen vilket ökar efterfrågan på vård. Det ställs inom vården större krav på den personal som kommer ha omsorg om en större grupp äldre med olika behov av vård. Allt fler både äldre och yngre i livets slutskede vårdas på sjukhem och i hemmiljö. Allt fler äldre fungerar som anhörigvårdare. Med bakgrund av detta förväntar vi oss en ökad efterfrågan på församlingens närvaro på sjukhem och vårdhem, men också för enskilda i hemmiljö. Behovet av andakt, gudstjänst och samtal finns idag bland boende, anhöriga och personal. Församlingens intention är att öka närvaron och tillgängligheten för samtal samt regelbundet fira gudstjänst med nattvard, vilket framgår av församlingens gudstjänstplanering. I våra andakter på vårdinstitutioner är musiken ett ovärderligt hjälpmedel för att skapa högtid, stämning och kontakt. Ofta berör musiken mer än det talade ordet, speciellt i arbetet med demenssjuka. Musiken kan åstadkomma effekter av lugn, tröst och välbefinnande. Med olika musikreferenser och varierade musikstilar kan vi aktivera minnesrester och vitalisera minnesförmågan och på så vis knyta an till den sjukes tidigare liv. Musiken blir därigenom ett medel att nå förstärkt gemenskap och hjälp att bevara identiteten. Ett öppet församlingshem En utmaning är att skapa levande och öppna miljöer i församlingen. Redan i dag möts många grupper och människor varje vecka, till exempel pensionärer, småbarnsföräldrar och ungdomar. Vi vill kontinuerligt utveckla Åkersberga Kyrkliga Centrum och Vasagården till öppna mötesplatser, även för människor som inte är aktiva i någon särskild verksamhet. Här kan vi hjälpa till att bygga relationer och öka människors känsla av tillhörighet. Vi har också inom frivilligverksamhetens ram inlett ett arbete med att utveckla kyrkkaffet i samband med våra gudstjänster till en mötesplats för människor i olika generationer. Diakoni för familjer, barn och ungdomar Det finns ett växande behov av insatser för barn, ungdomar och föräldrar. Församlingen avsätter 21
och olyckor som ibland innebär utanförskap, ensamhet och isolering. Allt fler söker kyrkans själavård. Existentiella frågor om liv och död och om kärlek och livets mening är alltid aktuella i människors liv. I samband med olyckor i närområdet eller större katastrofer blir människors behov större av plats för eftertanke och stillhet, men också av samtal. Den här typen av samtal ryms i det vi kallar den tysta diakonin, vilket det är viktigt att vi som församling alltid har utrymme för. Präster och diakoner har församlingens själavårdsansvar med en särskild tystnadsplikt varför en del av samtalen i den tysta diakonin skall handhas av dem. Foto: Camilla Gradén Församlingens Dag samlar många människor, här servering och musik vid Åkersberga Kyrkliga Centrum. resurser för att arbeta med hela familjer som i olika skeden i livet kan vara utsatta för svårigheter. Det handlar exempelvis om barn som far illa, familjer som går sönder eller föräldrar som behöver stöd i sitt föräldraskap. Församlingen engagerar sig också i relationsbearbetning, åtgärder mot mobbing och konflikthantering i skolan. I detta arbete skapas kontakter mellan församlingen och ungdomar, föräldrar och skolpersonal som är av diakonal och själavårdsmässig art. Idag finns det många tonåringar i vår församling som är vilsna i tillvaron. Församlingen vill arbeta mot drogmissbruk, mobbning och utanförskap genom att skapa positiva och tryg-ga mötesplatser för ungdomar. Detta gör vi till-sammans med föräldrar, skola, kommun, Ung-domsmottagningen i Åkersberga och med föräl-dravandrarna Dojan samt i olika nätverk. Den tysta diakonin och själavården All diakoni sker i möten med människor, ofta med dem som har hamnat i livskriser och förändringar i sitt liv. Många drabbas av sjukdomar Frivilligas engagemang i det diakonala arbetet För att kyrkan och församlingen ska kunna fylla sin funktion i samhället i framtiden fordras ett kraftigt utvecklat deltagande av frivilliga krafter. Det är nödvändigt att lekmän engageras för olika uppgifter. Det handlar också om att det finns många som vill göra en insats och som också är lämpliga för speciella uppgifter i församlingen. De kan på detta sätt få uppleva sig som delar i ett större sammanhang, som levande lemmar i kroppen och att församlingen tar vara på deras kompetens och erfarenheter. Det diakonala arbetet bör inriktas på att rekrytera frivilligarbetare. En av församlingens viktigaste uppgifter blir att leda, handleda, inspirera och stödja dessa frivilliga, dels i deras egna liv och dels i deras uppdrag att möta andra med ett diakonalt förhållningssätt. En utvecklingstanke för frivilligarbetet är en väntjänst där församlingen står för tryggheten i att förmedla kontakter mellan de som vill hjälpa och de som behöver hjälp på olika sätt. Kyrkans familjerådgivning Familjerådgivningen är en mötesplats, ett rum för samtal om samlevandets förutsättningar och pro- 22