Byggnadsstyrelsens informationer T: 148 Tillträdes-o ch skyddsanordningar för tak 1992-12
Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens informationer T: 148 %LW KSBYGGSSTYRELSEN NAD Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc Dokumentets datum 1992-12 Ärendebetecknin g Projektnamn (ev förkortat) Tillträdes- och skyddsanordningar Uppdragsgivare för tak Gunnilla Billgren, Th Lars-Göran Liljedahl, Th Torbjörn Osterling, Bentab Byggkonsult AB Byggnadsstyrelsen Tekniska enheten H usbygg nadssektionen Dokumentets titel Tillträdes- och skyddsanordningar för tak Gällande krav och grundläggande principer för dels omfattning, dels utförande och montering av tillträdes- och skyddsanordningar. Checklista för kontroll av tillträdes- och skyddsanordningar på tak avsedda att användas för planering av olika underhållsåtgärder. Nyckelord fotrännor, fästdon, infästningar, nockrännor, skyddsräcken, snöglidhinder, snörasskydd, snöräcken, tak, takbryggor, takfotsräcken, takskyddsanordningar, takstegar Försäljningsställen Byggnadsstyrelsens publikationsförråd 08-7831153 Svensk byggtjänst Stockholm 08-73450 00 Göteborg 031-81 00 85 Malmö 040-70955 Umeå 090-1259 10 Red Torbjörn Osterling Byggnadsstyrelsen 1992 ISSN Omfång 116 sidor Ref Lars-Göran Liljedahl Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan 30 08-78310 00 104 46 build S 08-78311 80 106 43 STOCKHOLM
INNEHÅLL 1. ALLMÄNT OM ARBETE PÅ TAK...... 1 2. BEGREPP... 2 - Fasadhöjd... 2 - Fallhöjd... 3 -Takbrygga... 3 - Taklutning, lutningsförhållande... 4 - Takfotsräcke... 4 -Takstege... 4 - Kockräcke... 5 - Snöräcke... 5 - Snoglidhinder... 5 3. KRAV PÅ FASTA TAKSKYDDSANORDNINGAR PÅ TAK... 7 - Allmäntom PBL... 7 - Krav enligt nybyggnadsreglerna... 8 - Retroaktiva krav på takskyddsanordningar... 25 4. SVENSK STANDARD FÖR TAKSKYDD - EN ÖVERSIKT...,. 29 y. - BST översikt 115... 29 - Produktstandarder... 29 - Funktionsstandarder... 33 - Provningsstandarder... 42 5. TYPGODKÄNDA TAKSKYDDSSYSTEM... 46 6. INFÄSTNING AV TAKSKYDDSANORDNINGAR... 49 -Allmänt... 49 - Material i fästdon, fästdetaljer o d - generella krav... 51 - Tätningar - täthet vid infästningar... 51 - Temperaturrörelser i taktäckningsmaterialet - bandtäckning... 52 - Räckesföljare, skarvning av räckesföljare mm... 60 - Infästning av takstegar...... 60 - Infästning av skorstensstegar od... 64 BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:148
- Infästning av takbryggor... 65 Infästning av nock- och takfotsräcken samt snörasskydd... 68 - Infästning av skyddsräcken runt uppstigningsöppningar... 75 - Infästning av glidskydd... 78 - I nfästn ingav fästäg lor... 79 - Fotrännor... 82 - Montering av snabbfästen eller s kvippankarskruv... 85 - Påkänningar i livlinor och på människor... 88 7. SNÖRASSKYDD... 90 - Allmänna ordningsstadgan.. 90 - Lokal ordningsstadga... 90 - Avspärrning av trottoar och/eller del av gata... 91 - Arbetarskyddsstyrelsens lokalanvisningar... 91 - Retroaktiva krav på snörasskydd... 92 - Utformning och dimensionering av snörasskydd och snöglidhinder... 92 - Taklutningens inverkan på risken för uppkomst av snöras... 98.. o 8. TEMPORÄRA SKYDDSANORDNINGAR VID ARBETE PÅ TAK... 101 - AFS 1983:12, Takarbete... 101 9. LITTERATURFÖRTECKNING... 104 Bilaga 1. Checklista för kontroll av tillträdes- och skyddsanordningar på tak... 106 Bilaga 2. Sammanställning över större förändringar i kraven på takskyddsanordningar... 111 BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148
FÖRORD Nya skärpta krav på tillträdes- och skyddsanordningar för tak infördes 1991 i nybyggnadsreglerna (NR). Sedan dess har nya standarder tillkommit. Därför har en ny rapport om tillträdes- och skyddsanordningar utarbetats som ersättning för rapport 65 "Yttertak - underhåll och kompletteringar" från 1984. Omfattande arbete har under de senaste två åren bedrivits för att få fram såväl enklare som mera ändamålsenliga produkter för taksäkerhet. Boverket har typgodkänt flera olika takskyddssystem, bl a efter provningar på Statens Provningsanstalt. 1 denna rapport redovisas gällande krav och grundläggande principer för dels omfattning dels utförande och montering av tillträdesoch skyddsanordningar. Rapporten innehåller även en checklista för kontroll av tillträdes- och skyddsanordningar på tak. Checklistan är avsedd att användas för planering av olika underhållsåtgärder. För sammanställningen svarar Torbjörn Osterling, Bentab Byggkonsult AB. Där inte annat anges svarar författaren för foto och illustrationer. Stockholm i november 1992. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148
á
1 ALLMÄNT OM ARBETE PÅ TAK Olycksfall bland takarbetare eller vid arbete på tak är ett allvarligt problem. Fall kan inträffa dels i samband med uppförande av en byggnad dels vid underhåll och/eller reparation av tak. Ca 1 000 byggnadsarbetare och plåtslagare drabbas varje år av olycksfall vid takarbete. 4-5 dödsfall inträffar varje år. En intressant uppgift i TAK 86 [1] är att över 60 % av olycksfallen skett från fallhöjden 4 meter eller lägre. Detta skall då bl a jämföras med att krav på fasta skyddsanordningar enligt Nybyggnadsreglerna krävs vid en fasadhöjd som är 4 meter eller mer. För att begränsa risken för olycksfall vid arbete på eller vid tak har under de senaste åren flera olika insatser gjorts. BI a finns sedan 1984 Arbetarstyrelsens Kungörelse om takarbete, AFS 1983:12. [2] Vidare har reglerna vad gäller fasta takskyddsanordningar fortlöpande skärpts från 1960 och fram till de föreskrifter som idag finns i nybyggnadsreglerna. BFS 1988:18 [3] med tillägg och ändringar i BFS 1990:28 [4].1 bilaga 2 lämnas en sammanfattande redogörelse för hur kraven på fasta takskyddsanordningar förändrats under de senaste 30 åren. Sammanställningen redovisar de stora förändringarna. Centrala arbetsmiljökommitten inom byggnadsplåtslageribranschen har också på olika sätt bidragit till att sprida information om gällande regler, bl a genom framtagning av olika broschyrer. Idag finns också en stor mängd svenska standarder för takskydd. En översikt finns i BST 115. Ett arbete som avslutats hösten 1992 [15] har haft syftet att peka på problem och sprida kunskap om infästning av olika takskyddssystem, eftersom det visat sig att många bristfälliga montage har utförts. Foto 1.1. Tänk på att även vid montering av fasta takskyddsanordningar åtgärder för att förhindra olycksfall. krävs BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:148 1
2 BEGREPP 1 olika dokument, materialbroschyrer och liknande förekommer benämningar och uttryck som emellanåt kan misstolkas. Begreppsbestämning framgår dels av nybyggnadsreglerna, BFS 1988:18 [3] dels av Plan- och byggtermer 1989 [l] samt de svenska standarderna för takskydd. Härskall några av de väsentligaste begreppen beröras. 2.1 Fasadhöjd Enligt TNC 89 är fasadhöjden "skärningslinjen mellan fasad - plan och takplan till marknivå". När det gäller tillträdes- och skyddsanordningar för tak bestäms fasadhöjden till den lägsta marknivån enligt figur 2.1. Fasadhöjd avståndet från skärningslinjen mellan fasadplanet och taktplanet till lägsta marknivån där ej annat anges Fasadhöjd Figur 2.1. Fasadhöjd. (Illustration: [6]) BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 2
2.2 Fallhöjd Nivåskillnad mellan översta delen av en uppstigningsanordning, den yta man står på eller ett arbetsplan på en skorsten och den nedanför befintliga takoch markyta som beräknas kunna hind ra en person att falla vidare till lägre nivå. En sådan yta förutsätts ha en mindre lutning än 1:10 och en utsträckning av minst 2,0 m bakåt och åt sidorna räknat från uppstigningsstället. s-. 6 och mera FALLHÖJD mätes till marken närmast uppstigningsstället..;, Max. 6 FALLHÖJDmätes till närmaste yta som hindrar fallet. När avståndet till takkanten är mindre än 2,0 m mätes fallhöjden till marken. Yta som hindrar fall ska vara minst 2,0 m bakåt och åt sidorna.från uppstigningsstället. Figur 2.2a. Fallhöjd vid taklutning mindre än 1:10. (Illustration: [6J) Figur 2.2b. Fallhöjd vid taklutning 1:10 och mera. (Illustration: [6J) 2.3 Takbrygga Takbrygga (gångbryggs), brygga (350 mm bred) som används för att förflytta sig i sidled på taket eller där taklutningen är mindre än 10 även längs takfallet. Takbrygga är ofta placerad vid nocken, vid skorstenar eller i anslutning till uppstigningslucka. Utgör infästningspunkt för säkerhetslina. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:148 3
2. 5 Tak fotsräcke Räcke, med minst en räckesföljare, som är placerat vid takfot eller takbrott och avsett att ge fotstöd vid arbete, exempelvis snöskottning. Takfotsräcke med lämplig utformning kan ge skydd mot snöras. Takfotsräcke kan ersättas med fotränna. Ståndränna är en äldre benämning för fotränna. Foto 2. 1. Takbrygga vid nock. 2.4 Taklutning - lutni ngsfärhållande Vid angivande av taklutning används dels lutningsförhållande dels lutningsvinkel. I tabell 2.1 finns en förvandlingstabell mellan lutningsförhållande och vinkel för vanligt förekommande taklutningar. Lutningsförhållande Lutningsvinkel (ca) 1:o 0 1:16 4 1:10 6 1:8 7. 1:6 10 1:4 14 1:3 18 1:2,5 2T 1:2 27 1:1,5 34 1:1,25 38 1:1 45 1,25:1 51 1,5:1 56 1,75:1 60 2:1 63 Tabell 2:1. Foto 2.2. Takfotsräcke med två räckesföljare. 2.6 Takstege Takstege, stege från uppstigningsställe, taklucka eller väggstege till nock. Kan också användas mellan takbrygga och platser på taket som skall vara tillgängliga, t ex skorstenar. Takstegar indelas enligt SS 3313 32 i takpinnstegar och taktrappstegar. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 4
Foto 2.3. Taktrappstege. 2.7 Nockräcke Räcke, placerat längs taknocken eller den övre takkanten och som är avsett som fäste för säkerhetslinor. Nockräcke är även tänkt att utgöra gåstöd i sidled på tak i de fall takbrygga inte krävs. Möjligheten att gå med nackräcke som stöd är dock mycket begränsad. 2.8 Snöräcke Räcke, med minst två räckesföljare, som är placerat på tak vid takfot och avsett att förhindra snöras. Placerat vid takfot eller takbrott kan snöräcket även tjäna som fotstöd. Snörasskydd är en benämning som ofta används för arrangemang av olika slag för att förhindra snöras. Ofta kompletteras ett takfotsräcke med ett eller två rör alternativt en grind som då tillsammans bildar ett snörasskydd. Snöräcke är en något vilseledande benämning på takfotsräcke. Snöräcke används ofta som benämning på det räcke/stöd för fotfäste som används vid snöskottning. Eftersom krav på fotstöd vid takfot inte är kopplat till något allmänt krav på snöskottning bör benämningen snöräcke undvikas. 2.9 Snä glidhinder Snöglidhinder används för att förhindra ogynnsamma belastningar på ett tak eller där man vill förhindra snö att okontrollerat glida ner t ex mot en takgenomföring, skärmtak eller motsvarande. Exempel på snöglidhinder, se foto 2:8. Beakta att snöglidhinder aldrig får ersätta ett takfotsräckelsnärasskydd som livlineinfästning. Foto 2.4. Nockräcke på ett äldre tegeltak. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 5
ci) L cl) c å :oc 0 N O 0
3 KRAV PÅ FASTA TILLTRÄDES- OCH SKYDDSANORDNINGAR PÅ YTTER-. 3.1 Allmänt om PBL Den 1 juli 1987 trädde nya plan- och bygglagen (SFS 1987:10, senast ändrad i SFS 1992:541), PBL i kraft efter ett riksdagsbeslut ett drygt halvår tidigare. Samtidigt upphävdes byggnadslagen från 1947, byggnadsstadgan från 1959 och lagen om påföljder och ingripanden från 1976. Den 1 juli 1987 trädde även plan- och byggförordningen (SFS 1987:383, senast ändrad i SFS 1991:1634), PBF i kraft efter beslut av regeringen. Plan- och bygglagen innehåller i huvudsak regler rörande kommunernas planläggningsarbete och byggnadsnämndernas verksamhet. l PBL anges även grundläggande tekniska krav på en byggnad. Däremot finns inga byggnadstekniska detaljföreskrifter. 3.1.1 Takskydd i PBL PBL 3 kap 6 anges Byggnader skall ge ett tillfredsställande skydd mot olycksfall, mot uppkomst och spridning av brand och mot personskador vid brand. Avfall skall kunna tas om hand och forslas bort från byggnader på ett tillfredsställande sätt. Även om takskyddsanordningar inte nämns direkt är det helt klart att skrivningen beträffande olycksfall även omfattar sådana anordningar. PBL 17 kap 20 anges: Byggnader som har uppförts före den 1 juli 1960 eller för vilka byggnadslov har beviljats före nämnda dag skall, om det behövs, vara försedda med anordningar för uppstigning på taket och anordningar till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket. 1 fråga om byggnader som har uppförts före den 1 juli 1974 eller för vilka byggnadslov har sökts före nämnda dag skall portar och liknande anordningar vara utförda så att risk för olycksfall inte uppkommer. Till byggnader som har uppförts före den 1 juli 1977 eller för vilka byggnadslov har beviljats före nämnda dag skall höra sådana anordningar som skäligen kan fordras för att åstadkomma godtagbara arbetsförhållanden för dem som hämtar avfall från byggnaden. Krav enligt första - tredje styckena får inte påtagligt avvika från vad som kan krävas enligt motsvarande äldre bestämmelser. PBL innehåller inga byggnadstekniska föreskrifter. Dessa utarbetas av planoch bostadsverket (Boverket). Den senaste utgåvan av tillämpningsreglerna är NYBYGGNADSREGLER, BFS 1988:18 med ändringar i BFS 1990:28 och BFS 1991:38. Nybyggnadsreglerna ersätter Svensk Byggnorm (SBN 1980) och de kompletterande föreskrif- BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 7
ter om tillträdes- och skyddsanordningar på tak som gavs ut 1986. (PFS 1985:4) 3.2 Krav enligt nybyggnadsreglerna Tillträdes- och skyddsanordningar för tak behandlas i NR, 1:26.1 det fortsatta skall reglerna redovisas i den ordningsföljd som de behandlas i NR. 3.2.1 Hållfasthet och utförande Fasta tillträdes- och skyddsanordningar skall ha tillräcklig hållfasthet och styvhet och utföras av beständigt material, såsom varmförzinkat stål, lättmetall eller rostfritt stål. De skall ha betryggande infästningar i bärande konstruktioner eller andra byggnadsdelar med tillräcklig hållfasthet. Yttertak skall ges skäligt skydd mot halkning och genomtrampning. Kravet gäller även de takytor som beträds under en byggnads uppförande. 3.2.1.1 Korrosionsskydd Det vanligaste korrosionsskyddet av stål i tillträdes- och skyddsanordningar på tak är varmförzinkning. Enligt de svenska standarderna skall varmförzinkningen vara utförd i klass A enligt ss 3583. Detta innebär i sin tur att zinkskiktet skall ha en viss minsta tjocklek beroende på godstjocklek. Ståldetaljer med en tjocklek mellan 3-6 mm skall ha ett zinkskikt med medeltjockleken 85 µm. Minsta lokal skikttjocklek får vara 70 pm. Om ett duplexsystem används - zink + industriell lackering - måste tillses att korrosionsskyddet är jämförbart med klass A enligt SS 3583. Tillverkare av takskyddssystem måste kunna verifiera korrosionshärdigheten hos de produkter som ingår i systemet. Det förekommer ofta att kapningar på plats måste göras av olika takskyddsanordningar. För att inte korrosionsangrepp och missfärgningar snabbt skall uppstå måste kapytor bättringsmålas. Av NR framgår klart vilka material som kan användas i takskyddsanordningarna.1 de svenska standarderna, som närmare behandlas i avsnitt 4 finns exempel på anordningar som anses uppfylla kraven på hållfasthet och beständighet. För infästningarna gäller att de antingen skall provas och typgodkännas eller utföras enligt HusAMA 83, avsnitt X.6. Exempel på olika infästningar redovisas närmare i avsnitt 6. Provning och typgodkännande behandlas i avsnitt 5. Foto 3. 1. Kapyta som bätfringsmålats med zinkrik färg. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 8
3.2.1.2 Skydd mot halkning Av ovanstående utdrag ur NR framgår också att yttertaket skall ges skäligt skydd mot halkning. För att fastställa om en ytbelagd plåt, takplåtsfärg, takfolie ed uppfyller kravet måste provning ske enligt en särskild utarbetad och av Boverket godkänd provningsmetod. Takytor av koppar, rostfritt stål, tegel, betong och papp, liksom omålad förzinkad plåt och aluminium, uppfyller föreskriftens krav utan provning. Ytor av obehandlat trä som beträds under en byggnads uppförande uppfyller också kraven. Här bör naturligtvis uppmärksammas att kravet i sig inte innebär en säkerhet mot halkning. Olämpliga skor, regn, is eller snö på taket är betydligt viktigare faktorer som måste beaktas av den eller de som skall utföra ett takarbete. 3.2.2 Tillträdesanordningar till yttertak Tillträde till takskall kunna ske invändigt via taklucka eller vägglucka i uppbyggnad på taket. Om byggnadens fasadhöjd vid uppstigningsstället är högst 8 m, får dock tillträde anordnas utvändigt via väggstege. Tillträde till tak skall enligt NR alltid kunna ske. Jämfört med äldre byggföreskrifter där man endast krävde anordningar när man behövde ett "regelmässigt tillträde" till taket gäller idag kraven generellt. Förutom för sotning, snöröjning, tillsyn av fläktar mm kan krav på en tillträdesled till och på ett tak även aktualiseras när det gäller fläktrum och hissmaskinrum. Nödutrymning vid brand kan också medföra krav på tillträdesanordningar. Som framgår av utdraget ur NR får tillträde till tak ske utvändigt om fasadhöjden - vid uppstigningsstället - är högst 8 meter. Vid högre fasadhöjd skall tillträde ske invändigt. 3.2.2.1 Imrändiga förbindelseleder För invändigt tillträde till taket skall takluckor ha ett fritt mått av minst 0,60 x 0,60 m och väggluckor ett fritt mått av minst 0,60 x 0,80 m. Om uppstigningsluckan har ett fönster, skall detta utföras av material som inte brister vid stängning av luckan. Det översta våningsplanet eller vindsplanet från vilket uppstigningen sker skall ha trappförbindelse med marken. Om nivåskillnaden mellan vånings- eller vindsplanet och uppstigningsöppningen överstiger 1,20 m, skall en fast eller fällbar stege med stegbredden minst 0,35 m anordnas. Uppstiningsöppningarna skall ha minst 0,5 m högt räcke, om byggnadens fasadhöjd närmast uppstigningsstället är 4 m eller mer och taklutningen överstiger 1:4. Räcket skall ha en öppning mot tillträdesanordning på tak. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 9
Taklucka som bår personlast utföres enl. HusAMAM-. 262 Vid taklutning upptill 1:1 (45 ), dagermått minst0,6 x 0,6 m. Vid större lutning, mått i höjdled minst 0,8 m. (Se även SS 8313 34) Minst 0,15m Figur 3.1. Taklucka skall ha ett fritt mått av minst 0,60 x 0,60 m. (Illustration: [6]) Vägglucka, dagermått minst0,6 x 0,8 m. Invändigt O,8 m," 0,6 m Max. 0,6 m \ Vid nivåskillnad större än 0,6 m anordnas plattform med trappa. Nivåskillnaden mellanplattformen och luckan max. 0.6 m. Figur 3.2. Vägglucka skall ha ett fritt mått av minst 0,60 x 0,80 m. (Illustration:[6]) BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 1 0
S5 831333 51CYDD6 CKEt4 KONT ÖGA TAKFÖNSTEQ TAkLOCK0 1 oo M RI CK NlEP 5IN IN1 ASTNIN6 SKALL 0 1 ALLA?UNITEa TfiiA IJ 1Y MI5K I.A5TN1 NG ENLIGT 55 $31360 Figur 3.3. Om nivåskillnadenmellan vindsbjälklaget och takluckan är mer än 3,0 m rekommenderas plattform med trappa. Mellan plattformen och luckan anordnas fast eller fällbar stege om nivåskillnaden är 1,5-2,0 m. (Illustration:[6]) 1 SS 831334 anges funktionskrav på tak- och väggluckor. Enligt NR ska räcke finnas vid uppstigningsöppning om fasadhöjdenär 4,0 m eller mer och taklutningen överstiger 1:4 (ca 14 ). Branta tak bör, även om fasadhöjden understiger 4,0 m, kompletteras med räcke eller motsvarande vid taklucka. Takluckor- inspektionsluckor - som öppnas utifrån taket kan godtas utan räcke eftersom säkring med livlina då redan skett. Vid vissa placeringar av luckor kan räcke eventuellt undvaras om risk för nedstörtning inte bedöms föreligga. Figur 3.4. Vid fasadhöjd 4,0 m eller mer - närmast uppstigningsstället - och en taklutning mer än 1:4 skall ett minst 0,5 m högt räcke monteras runt takluckan. Funktionskrav på räcken anges i SS 3313 33. 3.2.2.2 Utvändiga förbindelser För utvändig uppstigning på tak skall en fast väggstege anordnas. Stegar skall sluta på barnsäkert avstånd från mark. För utvändig uppstigning på tak där byggnadens fasadhöjdvid uppstigningsstället är högst4 m får dock lös stege användas. Lösa stegar skall vara lätthanterliga och förvaras lätttillgängliga. Vid takfoten i anslutning till en stege eller brygga på tak skall det finnas en anordning som förhindrar att stegen kan glida. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 11
N N.y ' i II i. III 1 Figur 3.5. Vid en fasadhöjd som är högst 4,0 m - vid uppstigningsstället - får lös stege användas.) SS 8313 42 anges funktionskrav på glidskydd. (Illustration: [6]) Vid fast monterade väggstegar bör stegen avslutas ca 2,0 m över mark (nedersta stegpinnen). Om stegen även skall användas för nödutrymning gäller dock 1,5 m. En fast utvändig stege kan anses "barnsäker" om den avslutas minst 1,2 m ovanför marken eller anordnas så att dess nederdel går att skjuta upp till denna höjd. Avslutning på stegar skall i underkant ha avrundade kanter. Figur 3.6. Vid en fasadhöjd > 4 s 8 m - vid uppstigningsstället - får uppstigning ske utvändigt via fast monterad väggstege. SS 8313 40 innehåller funktionskrav för fast monterade vertikala stegar. (Illustration : [6]) 3.2.2.3 Tillträde till skorstenar Tak som lutar mer än 1:10 skall som tillträdesanordning till skorstenar ha en fast takstege eller takbrygga med en bredd av minst 0,35 m om avståndet mellan uppstigningsplatsen och skorstenen överstiger 1,0 m. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 12
Tillträde skall som framgår av föreskriften kunna ske oavsett fasadhöjd, antingen på en takstege eller takbrygga. Det är endast taklutningen som är kravutlösande. Beakta dock att det alltid finns en halkrisk på tak och att man även vid taklutning mindre än 1:10 bör montera en förbindelsied. Bestämmelserna i förskrifterna gäller skorstenar som innehåller kanaler, för vilka rensningsskyldighet föreligger enligt räddningstjänstlagen, RÄL. Vid val mellan takstege eller takbrygga kan SS 8313 32 tjäna som vägledning. Med hänsyn till svårigheter att vid låga taklutningar använda takstegar bör takbrygga användas vid taklutningen 0-12 taktrappstege användas vid taklutningen 8-45 takpinnstege används vid taklutningar över 25. I( \t\t\ \ er än 1,0 m Vid utvändig förbindelse, fasadhöjd högst 8,0 m. Figur 3.7.Om avståndet mellan uppstigningsplatsen (stege eller lucka) och skorstenen överstiger 1,0 m skall tillträdesanordning anordnas om taklutningen överstiger 1:10. (Illustration:[6]) BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 13
3.2.2.4 Uppstigninganordningar på skorstenar Skorstenar, vars höjd överstiger 1,2 m vid uppstigningsstället, skall förses med en utvändig uppstigningsanordning. Om fallhöjden överstiger 10 m, skall anordningen förses med skydd mot fall från denna höjd. Om en rökkanals area vid basen är större än 1,0 m2, skall kanalen förses med en invändig uppstigningsanordning från vilken det går lätt att komma åt att sota. Om kanalen förses med en godtagen anordning för mekanisk sotning, exempelvis ett tryckluftssystem, får skorstenen förses med en utvändig uppstigningsanordning. Uppstigningsanordningar i fristående skorstenar med en eller flera rökkanaler inom en mantel skall förses med skydd mot fall. Vilplan skall anordnas på 30-metersnivån och därpå följande 10-metersnivåer. Uppstigningsutrymmet skall förses med belysning och ventilation. Instigningsöppning med minsta mått 0,60 x 0,80 m (bredd x höjd) skall anordnas vid skorstenens bas och vid uppstigningsöppning av minst 0,60 x 0,60 m eller 0,60 m i diameter i skorstenens topp. Stegar eller stegjärn skall ha en stegbredd av minst 0,35 m. Stegjärn skall ha en god förankring och vara försedda med halkskydd vid sidorna. Vid behov av skorstensstege måste även bedömasom det finns möjlighet att stå uppe på skorstenen i samband med sotning. Om man inte kan stå uppe på skorstenen finns behov av skorstensstegeredan om höjden överstiger ca 0,5 m, dvs den höjd som bl a nämns i avsnitt 3.2.2.5. Det kan ofta vara en fördel om skorstensstegen lutar något. Dels är den lättare att använda dels kan stegen då även användas som stagning av skorstenen. Detta på grund av att stegens nedre del då måste fästas i taket. Stegar och skydd mot fall (ryggskydd) som utförs enligt SS 8313 40 uppfyller föreskriftens krav. Aven en skyddsanordning mot fall, omfattande skena, löpsko och säkerhetsbälte, godkänd av arbetarskyddsstyrelsen uppfyller kraven. Avståndet mellan ryggskyddet och stegen bör vara ca 0,65 m. Vid montering av ryggskydd kan det finnas skäl att anordna detta även under nivån 10 m. Som framgår av figur 3.11 är det en allmän uppfattning att regeln skall tolkas så att ryggskydd endast erfordras ovanför 10-meters.o nyvan. Utvändiga fästen för stegjärn o d kan anbringas i skorstenens omslutningsvägg. l skorstenar med %-stens omslutningsväggar måste stegar fästas med band runt skorstenen. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 14
Stege bredd 0,35 m eller mera / Skorstenshöjden mats vid uppstigningsstället N a N.r Figur 3.8. Skorstenshöjd mer än 1,2 m och en fallhöjd mindre än 8 m. (Illustration: [6]) Anslutningsbåge för löpvagn Exempel på detalj av skena med löpvagn,,l Som fallskydd rekommenderas skena längs hela stegen med löpsko/löpvagn för koppling till fallskyddssele Anslutning av löpvagn vid uppstigningsstället Figur 3.9. Skydd mot fall från skorsten om fallhöjden är mer än 10,0 m. (Illustration:[6]) BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 15
3.2.2.5 Arbetsplaner på skorstenar Arbetsplanen skall enligt NR vara minst 0,30 x 0,60 m. En minsta bredd på,.... Skorstenar vars hojd overstiger 0,35 m bör dock eftersträvas. 2,0 m vid uppstigningsstället skall förses med ett arbetsplan. Detta gäller även skorstenar med lägre höjd, om fallhöjden är mer än 8 m. Om speciella säkerhetsrisker föreligger, skall även andra skorstenar förses med arbetsplaner. Ett arbetsplan skall vara minst 0,30 x 0,60 m stort och utgöras av en horisontal yta på skorstenens krön eller av en plattform som ligger 0,5 m under krönet. Det skall förses med ett 1,0 m högt räcke med följa- _ re vid överkanten och på halva räckhöjden. En skorsten skall förses med en stege med en minst 0,35 x 0,30 m stor stegplatta, om fallhöjden är mindre än 8 m och upp- ' / stigningsanordning krävs. På stegens ena sida skall det som stöd finnas en bygel ovanför stegplattan. Vid en invändig uppstigningsanordning får i stället för ett invändigt arbetsplan skorstenskrönet förses med ett fotstöd och en handledare som löper runt kanalen. Handledaren skall placeras vid skorstenskrönet och fotstödet 1,0 m under ledaren. Om tillsynen och skötseln av en skorsten kan ordnas på något annat betryggande sätt än att en fast stege och ett arbetsplan monteras, får en flyttbar steganordning användas. En sådan anordning skall vara försedd med en minst 0,35 x 0,30 m stor stegplatta och kunna förankras så att stadigt stöd ges vid arbete med skorstenen. i m m- Handledare på ena sidan höjd minst 1,0 m Stegplatta minst 0,35 m x 0,30 m (se även SS 83 1336) Figur 3.1 D. Exempel på stegplatta som kan användas på småhus och andra lägre byggnader. (Illustration: [6]) BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER' T:148 16
- / 1,0 m Dubbelledat räcke - Arbetsplan 0,5 m under krönet eller horisontell yta på skorstenens krön - minst 0,30 z 0,60 m, Stegens lutning högs 200från lodlinjen Skydd mot fall från 10,0 m fallhöjd och uppåt. Ryggskyddet kan ersättas av annat fallskydd godkänt av Arbetarskyddsstyrelsen. Figur 3.11. Skorstenshöjdmer än 2,0 m samt skorstenshöjdmer än 1,2 m om fallhöjden överstiger 8,0 m. (Illustration: [6]) 3.2.2.6 Tillträde tilltaknockar På tak som lutar mer än 1:10 skall en fast takstege med minst 0,35 m bredd finnas mellan uppstigningsöppningen och taknocken, om byggnadens fasadhöjd närmast öppningen överstiger4 m och avståndet i takets plan mellan öppningen och nocken är mer än 1,0 m. Om fasadhöjden är 8 m eller mer och taket lutar mer än 1:4, skall taket ha en brygga vid taknocken för förflyttning längs taket. Till antenner, fläktar, värmeväxklare, solfångare och andra anordningar som fordrar tillsyn och service skall under samma förutsättningar som anges i första stycket, anordnas stegar eller bryggor. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 17
Fasadhöjd högst 8,0 m vid utvändig förbindelse Till anordningar på taket där tillsyn och service fordras, anordnastegar eller bryggor. Vid avstånd mer än 1,0 m mellan uppstigningsstället och taknocken - takstege eller takbrygga. Lämpliga lutningsområden 'för takbryggor, taktrappstegar och takpinnstegar, se S S 8313 32. Exempel vid invändig, förbindelse till tak. Figur 3.12. Takbrygga, takpinnstege eller taktrappstege till nock och anordningar som fordrar tillsyn och service krävs på tak som lutar mer än 1:10 om byggnadens fasadhöjd överstiger 4,0 m. Beakta att vid olika anordningar kan plattformar och skyddsräcken erfordras för att klara olika typer av underhållsarbete. Se AFS 1983:12. (Illustration:[6]) BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 18
Figur 3. 13. Vid fasadhöjd 8,0 m eller mer och om taklutningen är mer än 1:4 skall taket förses med en takbrygga. Beakta att kravet gäller även om det inte finns anordningar med servicebehov. (Illustration: [6]) BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 19
3.2.2.7 Fästanordningar för linor till säkerhetsbälten Ett tak skall ha fästanordningar för linor till säkerhetsbälten eller säkerhetsselar vid taknocken eller motsvarande högre del av tak, om byggnadens fasadhöjd är 4 m eller mer. Fästanordningarna skall utgöras av nockräcken eller takbryggor utformade så att linor kan fästas i bryggorna. Om taklutningen är högst 1:10, får fästanordningarna utgöras av fästöglor med högst 3,0 m inbördes avstånd monterade på högst 10 m avstånd från takfoten. På småhus med normal utformning får taket förses med två fästöglor. Tänk på att fästöglor som placeras nära takkant på ett lågt hus kan innebära att man vid fall från taket når marken om säkerhetslinan är lång. o Högst 3,0 m Högst 10,0 m Figur 3.15. På småhus med normal utformning godtas att 2 st fästöglor monteras på yttertaket, även om taklutningen överstiger 1:10. Beakta att krav på tillträde till skorstenar och/eller nock även gäller småhus. (Illustration:[6]) ' -- Vid småhus med taklutning mer än 1:4 bör liksom vid andra typer av byggnader ett nockräcke eller en takbryggs monteras även om fästöglor godtas enligt NR. Figur 3.14.Om byggnadens fasadhöjd är 4,0 m eller mer skall taket förses med fästanordningar för linor till säkerhetsbälten eller säkerhetsselar. Vid en taklutning som är högst 1:10 får fästöglor c 3,0 m användas. (Illustration:[6]) BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:148 20
Figur 3. 16. Vid en fasadhöjd 4,0 m eller mer och en taklutning mer än 1:10 skall nockräcke finnas som kan användas för infästning av säkerhetsbälte/sele. Vid taklutning mer än 1:4 rekommenderas användning av takbryggs i stället för nockräcke. (Illustration:[6]) Alla delar av ett takskall kunna nås med en 10 m lång lina som är infäst i någon takskyddsanordning. Figur 3. 1'. Om fasadhöjden är $,0 m eller mer och taklutningen överstiger 1:4 skall takbrygga finnas längs nocken. (3.2.2.6) Denna kan användas som fästanordning för lina till säkehetsbälte/sele (Illustration: [6]). BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER' T:148 21
3.2.2.8 Fotstöd vid takfot och takbrott Ett tak skall vid takfot och takbrott förses med anordningar som ger stadigt fotfäste, om byggnadens fasadhöjd överstiger 8 m och taket eller delar av det lutar mer än 1:3. Snöräcken med infästningar skall ha erforderlig hållfasthet. Trästomme med konsolkrok Exempel på fotrännor, se HusAMA M-,211 och M-.413 0 ', y, m e r Figur 3.18. Fotstöd vid takfot eller takbrott. (Illustration: [6]) BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:148 22
Om fasadhöjden eller taklutningen är olika för olika delar på en byggnad finns det skäl att betrakta delarna var för sig vid tillämpningen av föreskriften. Fotstöd kan utgöras av ett takfotsräcke eller fotränna som är minst 150 mm hög. Fotrännor beskrivs ingående i kap M i HusAMA 83. Vad gäller fotrännor bör beaktas att krav på en minsta höjd av 150 mm formellt endast kan ställas då fotrännan skall fungera som fotstöd. Det innebär t ex att en fotränna på ett lågt och litet entretak inte alltid behöver göras 150 mm hög. Beakta att fotrännor i snörika trakter kan behöva förstärkas. För dimensionering kan laster enligt SS 8313 67 användas. Snörasskydd behandlas närmare i avsnitt 7. Antingen höjd minst 0,35 m... / 3.2.2.9 Skyddsanordningar vid fönster, brandventilatorer i tak mm Takfönster, lanterniner, uppstigningsluckor och rökluckor med större lagmått än 0,60 x 0,80 m skall förses med en skyddsanordning mot nedstörtning, om de kan komma att beträdas vid arbete på tak och inte kan bära belastningen från en person. Takfönster och uppstigningsluckor skall utformas så att deras kanter når minst 0,35 m över takytan eller är försedda med ett minst 0,50 m högt räcke. Ett räcke skall placeras runtom ett takfönster, om taklutningen understiger 1:10 eller om fönstret har ett horisontalt mått som överstiger 4,0 m. Vid större taklutning eller vid fönster med mindre mått får räcket placeras upptill och vid sidorna av fönstret. Beträdbara nedåtöppnade brandventilatorer med fjärrmanövrerad utlösningsanordning skall kompletteras med galler, nät e d som skydd mot nedstörtning....elle räcke höjd minst 0,50 m, se SS 831333 / / / Figur 3.19. Takfönster, lanterniner, luckor o d större än 0,60 x 0,80 m och som inte kan bära en personlast skall förses med ett minst 0,5 m högt skyddsräcke eller utföras med en minst 350 mm hög sarg om taklutningen understiger 60. (Illustration: [6]) För skyddsräcke se SS 8313 33. Huruvida takfönster, lanterniner e d kan bära belastningen från en person kan exempelvis påvisas genom en provnings- eller beräkningsmetod som är godkänd av Boverket. Det innebär att man vid osäkerhet om bärigheten hos ett takfönster eller lanternin från leverantören skall kräva ett provningsintyg eller typgodkännandbevis. På marknaden finns takfönster som - under vissa förutsättningar - är typgodkända för personlast. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 23
Mindre än4,0m 3.2.2.10 Skyddsanordningar vid takfönster i gårdsbjälklag mm Vid lutning 1:10 (ca 6 ) eller mer där horisontala måttet understiger 4,0 m: Räcke upptill och vid sidorna. '7 Mer än 4,0 m, /,' j 7 / Vid lutning mindre än 1:10 (ca 6 ) eller där horisontala måttet överstiger 4,0 m: Räcke runtom fönstret. Figur 3.20. Takfönster i tak som lutar 60 eller mindre skall skyddas med ett minst 0,5 m högt skyddsräcke. (Illustration: [6]) / Fönster i gårdsbjälklag e d skall förses med ett räcke som är minst 1,10 m högt, om de är så belägna att de kan beträdas men inte bära upp förekommande laster. Schaktöppningar (T ex ljusbrunnar i tak), belägna på en plats dit allmänheten inte har tillträde, skall förses med ett 0,50 m högt räcke eller något annat motsvarande skydd. Fönster i bjälklag e d skall, om det behövs med hänsyn till läget, förses med galler, nät e d, som skydd mot åverkan vid snöskottning, snöras eller av nedfallande föremål. Galler, nät, luckor e d, som är placerade i öppningar till ventilationsschakt, varustörtar o d på platser där allmänheten har tillträde, skall dimensioneras för personlaster och annan förekommande belastning. i Galler, nät e d som skydd mot nedstörtning I I I. II )) I Il,, ' Öppning högst 0,20 m z 0,20 m ;' rekommenderas av Centrala LLt' arbetsmiljökommitten Räcken bör utformas på motsvarande sätt som t ex ett balkongräcke, dvs öppningarna skall vara högst 100 mm och räcket skall inte vara klätterbart. Figur 3.21. Nedstörtningsskydd i en nedåtöppnande brandventilator kan även utgöra ett inbrottsskydd. (Illustration: [6]). Tänk på att takfönster eller ljusinsläpp som är beträdbara kan vara mycket hala, särskilt vintertid. De bör därför förhöjas eller på annat sätt markeras. 3.2.2.11 Kontroll av takskyddsanordningar 1 NR 9:3 finns krav på kontroll av olika detaljer under byggarbetets gång. Här framhålls att särskild uppmärksamhet bl a bör ägnas åt utförandet av takskyddsanordningar. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER' T:148 24
3.2 Retroaktiva krav På takskyddsanordni ngar 3.2.1 Ombyggnader För ombyggnader skall kraven enligt PBL Kap 3 10 och 3 PBF tillämpas. Några detaljregler har inte utarbetats av Boverket. Detta innebär att tillämpningen av nybyggnadskraven skall ske utifrån en skälighetsbedömning baserad på ingreppets art eller byggnadens beskaffenhet. Då det gäller byggnadsarbeten på tak kan sägas att taket berörs av en ändring eller en ombyggnad då arbeten av större omfattning än underhållskaraktär utförs på taket. Sådana arbeten kan vara utbyte av takbeläggning helt eller till större delen, åtgärder i takkonstruktionen, vindsinredning och anordnande av mer än enstaka takfönster och takkupor mm. Även om utbyte av taktäckning till en ny likadan - av underhållsskäl - inte är lovpliktig bör man se till att takskyddsanordningarna kompletteras och/eller bytes så att säkerhetsnivån åtminstone uppfyller de krav som kan ställas retroaktivt. Det bör även beaktas att själva takarbetet i sig kan innebära krav på tillfälliga skyddsanordningar enligt AFS 1983:12. Detta behandlas ytterligare i avsnitt 8. 3.2.2 Retroaktiva krav För Byggnadsstyrelsen har fram till och med tillkomsten av Plan- och bygglagen gällt att man varit befriad från kravet på ansökan om bygglov. Här måste dock gälla att de retroaktiva kraven skall ställas mot bakgrund av vilka bestämmelser som legat till grund för Byggnadsstyrelsens interna (egna) behandling. Mot den bakgrunden liksom att Byggnadsstyrelsen inte längre är generellt bygglovsbefriad har de olika kraven relaterats till det förhållandet att bygglov skulle ha krävts. 3.2.2.1 Bygglov sökt före 1 juli 1960 För äldre byggnader för vilka bygglov sökts före 1 juli 1960 kan takskyddsanordningar krävas med stöd av 17 kap 20 PBL: Byggnader som har uppförts före den 1 juli 1960 eller för vilka byggnadslov har beviljats före nämnda dag skall, om det behövs, vara försedda med anordningar för uppstigning på taket och anordningar till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket. Av samma paragraf framgår att kraven inte påtagligt får avvika från vad som kan krävas enligt motsvarande äldre bestämmelser. Detta innebär att olika detaljkrav kan gälla beroende på när byggnaden uppförts. Sammanfattningsvis gäller för dessa att uppstigningsmöjlighet ska finnas (stegar) skydd mot nedstörtning ska finnas (nockräcke eller brygga) om fasadhöjden är minst 8,0 m och taklutningen överstiger 1:4 fotstöd vid takfot eller takbrott ska finnas när lutningen är mer än 1:3 och fasadhöjden är mer än 11,O m eller om fasadhöjden är 8,0-11,0 m och taket lutar mot för allmänheten tillgängligt område BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 25
skydd vid takfönster ska finnas. Det bör beaktas att de retroaktiva kraven kan ställas utan samband med någon ombyggnad eller reparationsåtgärd. även tillträdes- och skyddsanordningar på tak. Brister i dessa anordningar ska således åtgärdas. Kravnivån är i princip densamma som redovisats ovan för bygglov sökt före 1 juli 1960. 3.2.2.3 Bygglov sökt efter 1 januari 1982 Från och med 1 januari 1982 infördes bl a vissa skärpningar vad gäller fotstöd vid takbrott. Tidigare undantag vid en fasadhöjd på 11,0 m togs bort. 3.2.2.4 Bygglov sökt efter 1 januari 1986 1 janauri 1986 infördes en rad skärpningar: Krav på tillträde till taknock vid fasadhöjd 4,0 m eller mer och taklutning merän 1:10. Generellt krav på fästanordning för lina från 4,0 m fasadhöjd - oavsett taklutning (ögla, rockräcke eller takbrygga). Krav på skyddsräcke vid uppstigningslucka vid fasadhöjd 4,0 m eller mer och taklutning mer än 1:4. Foto 3.2. För takskyddsanordningar kan retroaktiva krav ställas. 3.2.2.2 Bygglov sökt efter 1 juli 1960 Om tillträdes- och skyddsanordningar för tak inte utförts på en byggnad som uppförts efter den 1 juli 1960, är husägaren skyldig att efterfölja de bestämmelser som gällde då byggnaden uppfördes eller då bygglov söktes. Husägaren har även underhållsplikt enligt PBL 3 kap 13. Detta innefattar Krav på takbrygga vid nock om fasadhöjden är 8,0 m eller mer och taklutningen är mer än 1:4. 3.2.2.5 Bygglov sökt efter 1 januari 1989 Den 1 januari 1989 trädde nybyggnadsreglerna i kraft men blev inte bindande förrän den 1 januari 1991. Den som sökte byggloveller gjorde icke bygglovspliktiga åtgärder under övergångstiden kunde antingen välja BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER' T:148 26
det gamla (SBN 1980 + PFS 1985:4) eller det nya regelsystemet (NR). Det innebär att eventuella retroaktiva krav kan ställas antingen med stöd av NR eller SBN 1980 och PFS 1985:4. 3.2.2.6 Bygglov sökt efter 1 januari 1991 Nybyggnadsreglerna (NR, avsnitt 1:26) skall tillämpas. Observera att NR1 har kompletterats i BFS 1990:28 (NR 2) och BFS 1991:38 (NR3). 3.2.2.7 Allmänna synpunkter på tillämpningen av de retroaktiva kraven Vid fastställande av de retroaktiva kraven - med stöd av PBL 17 kap 20 - kan - som redan påtalats - normalt inte kraven ställas högre än vad som krävdes när byggnaden uppfördes. Det är dock skäligt att man ser till att takskyddsanordningarna utförs och monteras enligt den kravnivå som tillämpas idag, och som anses nödvändig för att säkerställa en säker arbetsplats för takarbetarna. 1 bilaga 1 lämnas förslag till en checklista som kan användas vid kontroll av takskyddanordningarna på en fastighet. De retroaktiva kraven på takskyddsanordningar- liksom eventuellt behov av snörasskydd - är även aktuellt för kulturhistoriska byggnader och byggnadsminnesmärken. Härvid uppstår ofta diskussioner om estetiskt störande utseende om taken kompletteras med takskyddsanordningar. Det måste dock beaktas att säkerhetskraven skall respekteras, inte minst med tanke på att ett fungerande takskydd bidrar till att taken kan vårdas och underhållas. Vid utformning och montering av takskyddsanordningarna måste manta hänsyn till varje byggnads/taks speciella förutsättningar, t ex vad gäller placering och kulör. Några råd i detta avseende kan vara: montera takbryggor och nockräcken på de minst framträdande takfallen måla takskyddsanordningarna i kulör avstämd med taket i övrigt placera takfotsräcken, nockräckenltakbryggor så att takets ytterkonturer om möjligt inte påverkas från de vanligaste betraktelsepunkterna. Takfotsräcke bör dock placeras så nära takfoten som möjligt montera snörasskydd - eventuellt snöglidhinder - där sådana krävs med stöd av ordningsstadgan. Som framgår av ovanstående sammanställning har förbättrade säkerhetskrav införts succesivt vid olika tidpunkter. En sammanställning finns även i bilaga 2. Detta har medfört att säkerhetbestämmelserna blivit splittrade på olika årgå'gar av byggnader och att de som anlitats för takarbeten haft svårt att veta vilka krav som de kan ställa. Under de senaste åren har också kritik framförts från olika håll på att efterlevnaden av bestämmelserna varit och är dålig. Byggnadsnämnderna har inte heller haft tillräckliga resurser för att inventera befintligt fastighetsbestånd. Riksdagen har också givit regeringen till känna att regeringen i lämpligt sammanhang bör vidta åtgärder för att informera bl a kommuner och fastighetsägare om deras skyldighet att tillse att skyddsanordningar på tak verkligen kommer till stånd och vidmakthålls enligt lagstiftningens krav. l bostadsdepartementet har också frågor väckts dels om åtgärder för en bättre kontroll i fråga om efterlevnaden av gällande förskrifter om säkerhetsanordningar på tak dels om behovet av upprustnings ätgärder i det befintliga byggnadsbeståndet. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 27
Några beslut har inte - hösten 1992 - ännu fattats. Det bör dock ligga i Byggnadsstyrelsens intresse som fastighetsägare att på frivillig väg kontrollera takskyddsanordningarna på sina fastigheter. När det gäller kravnivån bör vid kontrollen nybyggnadskraven tillämpas. Om detta av olika skäl inte bedöms möjligt bör åtminstone följande minimikrav uppfyllas: permanent glidskydd för lösa stegar vid takfot fasta tillträdesanordningar till taknock om taklutningen är större än 1:10 och fasadhöjden är 4,0 m eller mer förbindelseled till skorsten i form av fast takstege om taklutningen är större än 1:4, oavsett fasadhöjd fästanordningar för säkerhetsbälte vid taklutning större än 1:10 och en fasadhöjd på 8,0 m eller mer. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 28
4 SVENSK STANDARD FÖR TAKSKYDD - EN ÖVERSIKT För takskydd och takskyddsanordningar finns ett flertal svenska standarder. Standarderna är av tre slag: produktstandarder funktionsstandarder provningsstandarder. 1 det fortsatta skall de olika standarderna kort redovisas. 1 några fall lämnas kompletterande detaljkommentarer. För detaljuppgifter hänvisas till de olika standarderna. 1 sammanställningen anges inte utgåvenummer med hänsyn till att de olika standarderna revideras fortlöpande. Standarderna åberopas i nybyggnadsreglerna och i HusAMA liksom den objektspecifika byggnadsbeskrivningen. 4.1 BST översikt 115 Översikten innehåller en sammanfattande beskrivning av såväl gällande som planerad svensk standard för takskydd. BST 115 åberopas normalt inte i några handlingar. 4.2 Produktstandarder Sedan lång tid tillbaka har det funnits produktstandarder för följande takskyddsanordningar: Nock- och takfotsräcken, SS 831301 Takbryggor, SS 8313 02 Takstegar, SS 8313 03 Glidskydd för lösa stegar, SS 831304 Stegar av stål för fast vertikal montering, SS 8313 06. Produktstandardernanger mått och material i detaljför respektive anordning. l takt med att funktions- och provningsstandarderna utarbetats har delvis produktstadardernas betydelse minskat. Enligt uppgift kommer de att dras in under 1993. 1 följande sammanställning beskrivs dock produktstandarderna, främst av det skälet att det i framtiden kan uppstå behov av att tillverka och komplettera takskyddsprodukter med de "gamla" utseendet. Detta innebär också att handlingarna måste kompletteras så att alla detaljer kommer med eftersom det - närväl standarderna är indragna - inte kommer att finnas några standarder som man allmänt kan hänvisa till. l detta sammanhang måste man då också beakta att gällande funktionskrav skall uppfyllas. 4.2.1 Takskydd - Nockräcken och takfotsräcken - Hållare och räckesföljare, SS 8313 01 Standarden är en produktstandard som anger mått och material för sex olika typer av konsol till nock- och takfotsräcken vid olika taktäckningsmaterial. Av standarden framgår även hur räckesföljare av rör skall skarvas samt hur räckesföljarea skall förhindras snurra. Ett viktigt krav är att räckesföljaren BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 29
förankras så att den inte kan rotera eller förskjutas i längsled. Avslutande fria ändar på räckesföljare får inte ha längre utliggning än 300 mm. Alla räckesföljare måste avslutas med ändstopp. KON50L &'?PJ r 6On TATHIN Figur 4.1. Låsning av räckesföljare. 1 handlingarna skall konsoltyp liksom längd på räcket anges. De takfotsräcken som redovisas i ss 8313 01 anses inte uppfylla kraven på ett snörasskydd. Funktionskrav på nock- och takfotsräcken anges i SS 8313 31. Foto 4. 1. Takbrygga och konsol enligt SS 8313 02. Funktionskrav på en takbrygga anges i SS 8313 32. Snögenomsläpplighet bedöms enligt SS 8313 63. 4.2.2 Takskydd - Takbryggor och hållare, SS 8313 02 Standarden är en produktstandard som anger mått och material för en typ av takbrygga och två typer av konsoler. Beakta att takbrygga ska vara snögenomsläpplig samt ha ett minst 20 mm högt halkstopp på sidorna. 1 handlingarna skall konsoltyp liksom längd påtakbryggan anges. Bryggan skall ha en minsta bredd av 350 mm. Enligt äldre standarder godtogs 300 mm. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 30
Överkragning max. 300 Krokskruv o 10 L30x30x4 2 st skruv SS 0 1504017-. 2 M10x20-8.8 fzv Snögenomsläpplig Halkstopp vid sidorna höjd minst 20 Gåbredd minst 350 L30x45x4 0 Figur 4.2. Takbrygga med konsol. (Illustration: [6» 4.2.3 Takskydd - Takstegar, SS 8313 03 Standarden är en produktstandard som anger mått och material för en takpinnstege samt två typer av konsoler. Pinnarna i en takpinnstege ska vara genomgående i sidostängerna och svetsade på utsidan. Funktionskrav på en takstege anges i SS 8313 32. Takstege som fästs i takläkt får inte anordnas på byggnader med fasadhöjd 4,0 m eller mer. 1 handlingarna skall konsoltyp liksom stegarnas längd anges. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 31
'm'...,...::il;:y..::si{il ltiui111t :i'' k'4': ::{il lu'i1 Foto 4.2. Takstege på plåttäkt tak. För detaljer se figur 4.3. 250-300 samtliga avstånd lika mellan pinnarna 80-110 vinkelrätt mot Vinkelstång 50 x 50 x 5 takytan eller regel 50 x 100 Figur 4.3. Montering av takpinnstege. (Illustration: [6]) BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 32
4.2.4 Skyddsanordningar - Glidskydd för lösa stegar, SS 831304 Standarden är en produktstandard som anger mått och material för glidskydd för anliggande stegar. Två typer finns. En för montering på tak, en för montering på vertikala ytor. 1 handlingarna skall typ av glidskydd anges. 4.2.5 Skyddsanordningar - Stegar av stål för fast vertikal montering, SS 8313 06 Standarden är en produktstandard som anger mått och material för utvändig eller invändig fast, vertikalt monterad stege. Två konsoltyper finns liksom mått mm för handledare, ryggskydd och lös stege med upphängningskrokar. 1 handlingar skall anges: längd på fast stege längd på lös stege handledare konsol ryggskydd. Beakta att konsolerna måste ha en längd som är större än taksprång inklusive eventuell hängränna. Funktionskrav för fast monterade väggstegar finns i SS 8313 40. Foto 4.3. Exempel på fast monterade väggstegar 4.3 Funktionsstandarder Funktionsstandarderna har givits ut sedan slutet av 1980-talet för olika takskyddsanordningar. Standarderna anger produktneutrala grundläggande krav vilket innebär att detaljutformningen av olika takskyddsprodukter kan variera jämfört med de som anges i en produktstandard. Det är också med hänsyn till funktionsstandarderna som produktstandarderna har förlorat sin funktion. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 33
4.3.1 Ta kskydd -Fästögl a för sä kerhetslina - funktions krav SS 83 13 30 Standarden är en funktionsstandard för fästöglor för säkerhetslina. Fästöglan med sin infästning skall tåla en statisk belastning av 1,5 kn i alla riktningarutan kvarstående deformation samt en dynamisk belastning från en säkerhetslina i alla riktningar vid provning enligt SS 8313 60. Vidare framgår av standarden att fästöglans hål skallvara minst 0 50 mm eller om hålet inte är cirku lärt skall minsta tvärmått vara 50 mm. Hålets centrum skall ligga minst 150 mm över takytan. Inga skarpa kanter eller andra ojämnheter som kan nöta på säkerhetslinan får förekomma. / ///,'J 'f! f/r,'!; % ' f%f!f%r 'r r.:f.:"!/'f%/r:;n;: Jf:r. r/ r. J r r/.' j ' ri % r ir.li i f. :r:%fr:f %fil F '!{'' {;' :i f :; f f r' l'f i f r}ir %i i! : /f Foto 4.4. Fästöglor på ett tak med tätskikt av papp. fö 1 >,5oWM 5p MM STÅT ISIG S L1 e1'ning 1.5 k%4 I ALLA QI i' JIIZ 4 DY N AI64 $ S.flSTtJIN twligt 55 83 360 ( ite F6e SÅC.- 4ETSLINA - DAM151v vovlin) Figur 4.4 Fästögla. 4.3.2 Takskydd - Nockräcken och takfotsräcken - Funktionskrav, SS 83 13 31 Standarden är en funktionsstandard för nockräcken och takfotsräcken. Takräcke - nockräcke och takfotsräcke - skall utgöra fästpunkt för säkerhetslina och vara ett fotstöd för förflyttning längs räcket eller vid arbete på taket. Infästningsmöjlighet för säkerhetslina placeras ca 150 mm över takytan. Infästningsmöjligheterna kan vara: rör e d med största tvärmått 40 mm hål minst 0 50 mm eller icke cirkulärt hål med minsta tvärmått 50 mm. Kantavstånd måste i någon riktning vara 40 mm eller mindre,dock minst 3 mm. BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER T:148 34