Fluorerade växthusgaser frågor och svar

1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fluorerade växthusgaser frågor och svar Vi har samlat svaren på de vanligaste frågorna om fluorerade växthusgaser i en pdf. Informationen riktar sig framför allt till i första hand tillsynsmyndigheter, men även verksamhetsutövare (både företag som arbetar med till exempel service och operatörer) Förkortningar som används i dokumentet: Svenska f-gasförordningen Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen EU:s f-gasförordning Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser EU:s certifieringsförordning Kommissionens förordning (EG) nr 303/2008 om fastställande av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande av certifiering av företag och personal i fråga om stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser EU:s ozonförordning Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ner ozonskiktet Nya msa-förordningen Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter Gamla msa-förordningen Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter FMH Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1. Vad är det för skillnad på aggregat och anläggning? Ett aggregat är utrustning som f-gas kan flöda genom. I lagstiftningen används uttrycket applikation. Om ett köldmedium kan cirkulera genom flera sammanbyggda aggregat, räknas det som ett aggregat (en applikation). Vid identifiering av en applikation (ett aggregat) betraktar kommissionen den tekniska strukturen som det främsta kriteriet, inte placeringen eller funktionen. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

NATURVÅRDSVERKET 2(7) Sammanbyggda kylkretsar är när köldmedium kan gå igenom hela systemet. I ett aggregat som består av flera kylkretsar kan inte köldmedium gå genom hela systemet. Varje krets i aggregatet som innehåller köldmedium räknas då separat, till exempel för läckagekontroll. Ett eller flera aggregat inom samma verksamhet, på en fastighet eller på flera intilliggande fastigheter, räknas som en stationär anläggning. Detta kan man läsa mer om Naturvårdsverkets allmänna råd om Kylanläggningar och värmepumpar med ozonnedbrytande köldmedier eller HFC köldmedier (Allmänna Råd 97:2). Allmänna råd 97:2 sidan 32. 2. Vad är en installation? Är driftsättande av aggregat detsamma som installation? Nej. En installation görs när två delar, till exempel rör, som innehåller köldmedier, eller är avsedda att innehålla köldmedier, sätts samman på en plats (artikel 3 i EU:s förordning 303/2008). Om detta inte sker har inte en installation utförts. Inget undantag görs för privatpersoner. I svensk lagstiftning har man lagt till att driftsättande av enhetsaggregat också ska läckagekontrolleras. Ett aggregat som driftsatts med 10 kg eller mer köldmedier blir rapporteringsskyldigt (23 svenska f-gasförordningen ). På detta sätt återfinns de större aggregaten i rapporteringen till tillsynsmyndigheten. 3. Vad gäller före installation eller konvertering av utrustning på 10 kg eller mer? Den som är eller avser att bli operatör en stationär kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning (det vill säga. aggregat) som innehåller 10 kg f-gaser eller mer ska enligt 28 i svenska f-gasförordningen i god tid informera och samråda med tillsynsmyndigheten. Detsamma gäller vid konvertering. Detta ger tillsynsmyndigheten vetskap om anläggningen och möjlighet att kunna påverka eller ifrågasätta om det är möjligt att använda alternativa köldmedier. Den som inte informerar tillsynsmyndigheten måste betala en miljösanktionsavgift på 5000 kr (9 kap. 16 msa-förordningen). Stora anläggningar kan omfattas av anmälningsplikt enligt FMH-bilagan (verksamhetskod 40.110 och 40.120). I 17 FMH finns också bestämmelser om anmälningsplikt för värmepumpar för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Kommunen har rätt att meddela föreskrifter om luftvärmepumpar till skydd för människors hälsa, enligt 40 FMH. 4. Vilka regler gäller för arbete med installation av värmepumpar med mindre än 3 kg köldmedia?

NATURVÅRDSVERKET 3(7) En installation får bara göras av ett certifierat företag med personal som är certifierad för att göra denna typ av installation. Det finns ingen nedre gräns för installation utan det krävs alltid certifierad personal (EU:s certifieringsförordning). Vid installation av enhetsaggregat (till exempel kylskåp) finns däremot inget krav i lagstiftningen på att det utförs av certifierad personal. Det är också bra att känna till att det i 17 FMH finns bestämmelser om anmälningsplikt för värmepumpar för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Dessutom kan det finnas lokala bestämmelser om värmepumpar, eftersom kommunen har rätt att meddela föreskrifter om luftvärmepumpar till skydd för människors hälsa, enligt 40 FMH. Minimikraven som gäller för kylområdet enligt EU-kommissionens förordning 5. Vilka aggregat ska läckagekontrolleras? Hur ofta ska läckagekontroll göras på olika aggregat? Läckagekontroll ska utföras på aggregat med en köldmediemängd på 3 kg eller mer. Detta gäller för varje enskilt aggregat, inte anläggningens totala mängd. Hur många aggregat en operatör har är inte avgörande. Om ett aggregat har mellan 3-30 kg F- gaser ska det läckagekontrolleras minst en gång var tolfte månad. Ökar mängden F-gaser ökar också antalet läckagekontroller. Ett aggregat med mellan 30-300 kg F- gaser ska alltså läckagekontrolleras minst var sjätte månad. Ett aggregat som innehåller 300 kg eller mer ska läckagekontrolleras minst en gång var tredje månad. I EU:s f-gasförordning, artikel 3, finns kraven på läckagekontroll beskrivet. I den svenska f-gasförordningen står det i 24 att dessa kontroller även gäller mobila aggregat och HCFC. 6. Vilka anläggningar och aggregat ska räknas in i den årliga köldmedierapporten? I 29 i den svenska f-gasförordningen finns krav på rapportering till tillsynsmyndigheten. Det är operatören som är ansvarig för att rapporteringen görs. Rapportering ska göras i de fall då ett aggregat eller flera aggregat i en anläggning totalt når upp till 10 kg f-gaser eller mer. I den totala mängden f-gaser är det endast aggregat som innehåller 3 kg eller mer som räknas med. Har anläggningen under någon del av året innehållit en total köldmediemängd på 10 kg eller mer, ska man skicka in resultaten av läckagekontrollerna som gjorts i en årlig rapport till tillsynsmyndigheten. Rapporten ska skickas in senast den 31 mars året efter det att läckagekontrollen gjorts.

NATURVÅRDSVERKET 4(7) Exempel: En anläggning har tre aggregat 3+4+5 kg=12 kg. Anläggningens totala köldmediemängd är då över 10 kg och ska rapporteras. Till den totala mängden räknas inte längre aggregat med mindre än 3 kg köldmedium. 7. Hur ska intervallet minst 12 månader för läckagekontroll tolkas? Europeiska kommissionen har konstaterat att intervallet inte ger utrymme för flexibla tolkningar, vilket innebär att kontrollen måste utföras inom en period om högst 12 månader efter den dag då den sista kontrollen utfördes. Det inte får alltså inte gå mer än 365 dagar mellan läckagekontrollerna, då det gäller aggregat som innehåller 3-30 kg fluorerade växthusgaser, i enlighet med EU:s f- gasförordning artikel 3.2. Operatören ansvarar för att läckagekontroller utförs. Den som utför kontrollerna måste vara certifierad. Praxis i mark- och miljödomstolarna spretar dock. Till exempel har miljödomstolen vid Nacka tingsrätt den 25 augusti 2009 (M2878-09) konstaterat att den nu gällande skrivningen i EU:s f-gasförordning inte är så tydlig att den kan anses innebära att kontrollen måste ske inom en exakt tolvmånadersperiod. Miljödomstolen upphävde därför kommunens beslut om miljösanktionsavgift. 8. Är icke aktiva aggregat undantagna från återkommande kontroll? Nej. Ett aggregat med köldmedier ska läckagekontrolleras, oavsett om det används eller inte. Samma intervall för läckagekontroll gäller för köldmedier när det är kvar i aggregatet. Exempel: En mobil isbana kyls av ett aggregat som innehåller 42 kg köldmedium. Tre månader varje vinter används aggregatet. Resterande nio månader står det i en container som förvaras i en lagerhall. Aggregatet kommer vara fyllt med HFC under dessa nio månader. Enligt artikel 3 EG-förordning 842/2006 ska ett aggregat som innehåller 30 kg fluorerade växthusgaser eller mer läckagekontrolleras minst var sjätte månad, även om aggregatet flyttas till annan fastighet och inte är aktivt. 9. Vem är ansvarig för den periodiska kontrollen av ett aggregat? Det är operatören som är ansvarig för att kontroller görs (artikel 3 i EU:s f-gasförordning ). I de allra flesta fall är det likställt med verksamhetsutövare. Operatör är den som har det faktiska bestämmandet över tekniska funktionerna av utrustningen, tillgång till utrustningen, som beslutar om tekniska ändringar, byten av delar med mera. Det finns en informationsbroschyr från EUkommissionen som beskriver detta lite mer. Operatören ska rapportera resultatet av den återkommande läckagekontrollen till den kommunala tillsynsmyndigheten senast den 31 mars om den totala köldmediemängden vid anläggningen överstiger 10 kg (29 i den svenska f-gas förordningen ).

NATURVÅRDSVERKET 5(7) Informationsbroschyr från EU-kommissionen 10. Får en privatperson installera en värmepump utan att ha certifikat? Nej. En person som ska installera en värmepump ska vara certifierad enligt artikel 4 i EU- förordningen 303/2008. Inget undantag görs för privatpersoner. 11. Ska privatpersoner läckagekontrollera och föra register på system med 3 kg köldmedium eller mer, enligt EU:s f-gasförordning? Ja. Privatpersoner omfattas av EU:s f-gasförordning med krav på läckagekontroll av köldmediesystem som innehåller 3 kg köldmedium eller mer samt registerkrav. Det görs ingen skillnad mellan verksamhetsutövare och privatpersoner. Privatpersoner omfattas även av miljösanktionsavgifter för utebliven läckagekontroll. 12. Kan en leverantör avtala bort att ta tillbaka köldmedier kostnadsfritt? Nej. Det går inte avtala bort det kostnadsfria återtagandet av köldmedier, i enlighet med 27 i den svenska f-gasförordningen. 13. Om en ägare har tre stora aggregat på 30-300 Kg, och inte gjort kontroller, blir det miljösanktionsavgiften tre gånger 5000 kr då? I handboken 2001:1 Handläggning av ärenden om miljösanktionsavgift, s. 51, finns ett uttalande i en dom från Miljööverdomstol (MÖD 2001:14) som säger att vid samma anläggning kan det endast påföras en miljösanktionsavgift för överträdelse av en föreskrift, även om det kan vara fråga om flera samtida överträdelser av samma slag på samma anläggning. (Fallet gällde avsaknad av stabilt svämtäcke vid två av flytgödselbehållarna på en fastighet.) Det talar för att det bara ska påföras en miljösanktionsavgift om tre aggregaten finns på samma ställe, i samma verksamhet. Är det istället en firma som har kylaggregat på tre olika ställen, en i Stockholm, en i Malmö och en i Haparanda, bör man se det som tre olika verksamheter och då blir det tre miljösanktionsavgifter. 14. Gäller ett certifikat i Sverige som är utfärdat i ett annat EU-land och som motsvarar kraven i EG/303/2008? Ja. Om man har skaffat ett certifikat i ett visst EU-land så kan man arbeta på detta certifikat även i Sverige.

NATURVÅRDSVERKET 6(7) 15. Finns det någon förteckning över vilka företag eller personer som är certifierade? Det går att kontakta INCERT som är ett ackrediterat certifieringsorgan. De har förteckning över företag eller personer som är certifierade. Där kan du bland annat få reda på när certifikat togs och för vilken klass. www.incert.se 16. Ska miljösanktionsavgift påföras för försenad utförd läckagekontroll för ett aggregat (mer än 30 kg) och vilken punkt i msa-förordningen ska användas? Ja. Läckagekontroll måste utföras med sex månaders intervall på aggregat som innehåller 30 kg köldmedium eller mer. Exempel: Ett företag rapporterar i sin årsrapport att man gjort läckagekontroll i mars 2009 och i november 2009 för ett aggregat som innehåller mer än 30 kg köldmedium. Det blir ett intervall på åtta månader. Den punkt som ska användas är 6.2.1 i den gamla msa-förordningen, om det är f- gaser och överträdelsen skett innan 1 juli 2012. Miljösanktionsavgiften är 5 000 kronor. Om överträdelsen skett efter den 1 juli 2012 gäller 9 kap. 1 nya msaförordningen (2012:259). Om det är fråga om en mobil utrustning som innehåller f-gaser och överträdelsen skett innan 1 juli 2012 är det punkten 6.7.1 i gamla msa-förordningen. Om överträdelsen skett efter den 1 juli 2012 gäller 9 kap. 14 nya msa-förordningen. 17. Ett företag har sålts under året, vem har rapporteringsansvar? Om den nye ägaren blir operatör, övertar denne även ansvaret för att underlag med mera för rapportering finns. Om man tar över en verksamhet där underlag saknas så att rapporteringen inte kan skickas in i tid, så faller MSA ut på den nye operatören. Frågan om vem som är skyldig att rapportera. Det torde vara den nya verksamhetsutövaren. Det finns ett rättsfall från miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt, dom den 11 april 2001, M 207-00 som säger att ingivaransvaret vilar på den som äger anläggningen vid rapporteringstidpunkten under det år rapportering ska ske. Det är dock viktigt att veta när överträdelsen begicks. Begicks den under tiden som den tidigare näringsidkaren fortfarande ägde företaget ska denne påföras MSA för den förseelse som denne begått. Däremot kan inte en ny näringsidkare, det vill säga att det är ett nytt organisationsnummer, påföras MSA med dubbelt belopp. Det spelar alltså roll om företaget har bytt identitet. Det är organisationsnumret som styr identiteten. Om den upprepade överträdelsen begås efter det att verksamheten har överlåtits

NATURVÅRDSVERKET 7(7) och bedrivs av en ny näringsidkare med nytt organisationsnummer, kan avgiften inte fördubblas. Ändringar av ägarförhållanden inom ett företag påverkar inte frågan om vem som ska påföras MSA eller om beloppet ska fördubblas vid upprepad överträdelse. Det är inte avgörande om det är A eller B som äger företaget. Miljösanktionsavgiften måste knytas till ett organisations- eller personnummer på ansvarig utövare/operatör. Om man kan konstatera att överträdelsen gjordes av den tidigare operatören t.ex. underlåtenhet att mäta, så ligger det ansvaret kvar på denne. Men rapporteringsskyldigheten vilar ändå på den nye. Det är olika överträdelser.