Vanligt förekommande frågor om cisterner enligt NFS 2003:24.

Naturvårdsverket Miljörättsavdelningen Clas Magnusson Bo Carlerup Heidi Wiik 2006-02-28 (Rev. vers. från 06-01-20. Ändringar är markerade ) Vanligt förekommande frågor om cisterner enligt NFS 2003:24. Fråga : 1 Kapitlet i NFS 2003:24 Omfattas farmartankar (=gårdscisterner)? Mobila cisterner, exv. sådana som används vid skogsavverkningar och som flyttas ofta, omfattas de? Omfattas diesel och RME? Förfinad diesel? Omfattas hydraulolja, transmissionsolja och motorolja av föreskrifterna? Gäller krav på information cisterner/tunnor/förvaringskärl mindre än 1m3? Vad gäller för hantering av mindre än 250 l brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde? Finns särskilda regler för förvaring? Vad ska man tänka på vid handläggning av etanoltankar? Vilka krav gäller för en cistern avsedd för lagring av etanol/-blandning (exv E85, lägre procent iblandning av etanol mm)? Vad gäller för en mycket gammal (ca 40 år) farmartank om 5 kbm som ligger utomhus ovan mark nära en vattentäkt, men inte inom vattenskyddsområde, och Svar: Enligt 1 kap 2 omfattas farmartankar vad gäller Information enligt 4 kap och kontroll enligt 8 kap 5 8. De omfattas inte av föreskrifterna om informationskravet och krav på återkommande kontroll enligt 1kap. 2. Men inom vattenskyddsområde omfattas de vad gäller krav på information enligt 4 kap. 1. Om ni vill reglera detta används MB:s bestämmelser i 26 kap och 2 kap i det enskilda fallet om behov föreligger. Det finns inga särskilda krav enligt dessa föreskrifter. För ADR-cisterner finns särskilda bestämmelser transport av farligt gods, SRV:s ansvar. Diesel omfattas men inte ren RME (flampunkt på 120 0 C). Men oftast ingår diesel i RME. Vad gäller förfinad diesel m.m. tolka utifrån 1. Föreskrifterna gäller brandfarlig vätska som definieras i 2 kap. Ja, de omfattas när det gäller inom vattenskyddsområde. Nej, de omfattas inte enligt 1 kap. 1, 2 utanför vattenskyddsområde om de inte är att anses som spillolja. För att lägga fast försiktighetsmått kan 26 kap. och 2 kap. MB användas i det enskilda fallet om behov föreligger. Ja, om behållaren ligger inom vattenskyddsområde. Regleras ej via dessa föreskrifter. Däremot kan det finnas föreskrifter för vattenskyddsområdet beslutade med stöd av 7 kap MB eller motsvarande. 26 kap i MB kan tillämpas i det enskilda fallet. Etanoltankar omfattas av föreskrifterna om de ligger inom vattenskyddsområde och om mer än 250 l hanteras. Annars inte NV:s ansvar. I vissa fall kan de falla mellan stolarna. NV:s föreskrifter: Om blandningen inte innehåller dieselbrännolja eller eldningsolja (eller spillolja) och det är utanför vattenskyddsområde gäller inte 2003:24. Om det är inom vattenskyddsområde, och mer än 250 l brandfarlig vätska hanteras, gäller 1 kap. 3 och infoplikten enligt 4 kap. Krav på sekundärt skydd framgår av 10 kap. Brandfarlig vätska definieras i 2 kap. För ytterligare info om E85, se SRV:s hemsida www.srv.se Omfattas av 1 kap 1 eller 2 beroende på om ledningarna ligger i eller ovan mark. Den omfattas av återkommande kontroll och kontrollintervall enligt 8 kap 6. Utanför vattenskyddsområde finns inga krav på sekundärt skydd enligt 2003:24. Tillsynsmyndighet se 2

som har enkel gummiledning in till den byggnad den försörjer med brännolja. Krävs besiktning/kontroll? Invallning eller annat sekundärskydd? Vem har tillsynen? Vilket ansvar för läckage kan markägaren få, även om det inte är markägaren som lagt upp cisternen? Hur ska tillsynsmyndigheten bedöma cistern/anordning ovan mark, tex 12-50 m3 innehållande eo1, men som på grund av markförlagda ledningar blir en markförlagd anläggning enligt föreskrifterna. Bör man inte ta hänsyn till brandrisken? Hade det inte varit för ledningarna skulle ju SÄIFS föreskrifter gälla. (kap 1,1 och 2 ) Hur skall villacisterner/inomhuscisterner klassas om de har sina rörledningar i golv eller mark? Vem har tillsyn av cisterner med brandfarlig vätska klass 3 som är större än 10 m 3? Är det korrekt uppfattat att MHN handlägger alla cisterner i mark med mer än 1m3 brandfarlig vätska av klass 3 oavsett hur stora de blir? Hur skall transformatorolja klassas? som diselbrännolja, eldningsolja eller spillolja? Har en cistern/behållare med diesel (2000L) som står på ett företag inom vattenskyddsområde. Det lite ovanliga är att det är en s.k. IBC-behållare och således omfattas av ADRbestämmelserna. Företaget avser dock inte att använda den som det utan den ska stå där den står. Nu undrar jag om cisternen omfattas av NFS 2003:24 och vilka delar är tillämpbara? Enligt ADRbestämmelserna skall den besiktigas vart 5:e år och enligt NFS-bestämmelserna vart 6:e år...10 kap borde väl ändå gälla? kap. Om det är försvarets anläggning är det generalläkaren annars är det vanligen miljöförvaltningen. Det är verksamhetsutövaren (VU) dvs den som nyttjar tanken som har ansvaret enligt 2 Kap MB. VU kan inte frånhända sig sitt ansvar. Pågående läcka verksamhetsutövaren. Läckage upptäckt i efterhand verksamhetsutövaren/markägaren enligt 10 kap. MB. Om rörledningarna finns i mark ska hela anordningen, trots att cisternen ligger ovan mark, anses vara markförlagd. Denna bedömning som NV gör enligt NFS 2003:24 påverkar inte tillämpningen av SRV:s föreskrifter. De tekniska krav som finns i SÄIFS 1997:9 för att ta hänsyn till brandrisken är i stort överförda till NFS 2003:24. Det är nämligen samma teknik för att skydda mot förorening som mot brand, nämligen att hålla ämnet inneslutet. Alltså tar man hänsyn till brandrisken. De omfattas av 1 kap. 1 - anordningen är markförlagd. Om cisternen ligger i mark eller ligger ovan mark med rörledningar i mark eller ligger inom vattenskyddsområde så omfattas den av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2003:24 enligt 1 kap 1.Då är det kommunen (MHN) eller den tillsynsmyndighet som anges i 2 kap 1. Brandfarlig vätska definieras i 2 kap Om cisternen ligger ovan mark och utanför vattenskyddsområde omfattas den inte av 2003:24 utan av Räddningsverkets föreskrifter SÄIFS 1997:9. Där är det normalt byggnadsnämnden eller motsvarande och räddningstjänsten som har tillsynen. Ja, när det gäller dieselbrännolja eller eldningsolja. Omfattas ej av 1 kap. 1 och 2, men väl av 1 kap. 3 inom vattenskyddsområde. Kasserad transformatorolja är spillolja och omfattas av 1, 2 3. Cisternen ska tydligen inte användas för sitt ursprungliga funktion, som en mobil cistern. Om cisternen ska stå inom vattenskyddsområde då omfattas den av 2003:24 1 kap 3 då det är fråga om hantering inom vattenskyddsområde. Ja, kraven på information enligt 4 kap, 6 kap och kontroll enligt 8 kap samt 10 kap ska tillämpas. En fråga är om behållaren över huvudtaget kan uppfylla kraven utan stora kostnader och åtgärder. SWEDAC anser att kontrollorganen inte skall göra ackrediterad kontroll på en IBC - behållare fastän det används till lagring pga av att IBC - är ett transportkärl och regleras i ADR-S bestämmelserna. Det bör vara miljö och hälsans uppgift att berätta för ägaren/brukaren av anläggningen att den inte får användas för lagring. SWEDAC gör kontroller mot beställning av kunden.

Enligt 17020 skall ett ackrediterat kontrollorgan alltid notera avvikelser vid en kontroll som kan göra att ett kontrollobjekt inte lämpar sig för en kontroll. En IBC av plast lämpar sig normalt inte för en sådan kontroll, En behållare omfattas (vid sidan av MB, som alltid gäller) antingen av Lagen om transport av farligt gods eller LBE. För transport är den tillåten enligt LFG, för förvaring är den förbjuden eftersom IBCbehållare inte är tillräckligt motståndskraftig mot brand. Den beskrivna tillämpningen ser inte ut att kunna få fortsätta. En cistern på 5 kubik som innehåller klass 3 (diesel), står utomhus och ovan mark, ledningarna är i marken. Denna står på en bensinstation, och då menar räddningstjänsten att deras föreskrifter är utformade så att de räknar samman klass 1, 2, och 3-vätskor just på bensinstationer. Detta kanske är helt riktigt, men gäller inte naturvårdsverkets föreskrifter ändå? 2 Kapitlet Vad är skillnaden mellan en K resp S- cistern och skyddad S-cistern? Kan en S-cistern bli en K-cistern eller få glesare intervall? Vem har tillsynen? Vem har tillsyn av oljecisterner belägna inom grustäktverksamhet? Vem har tillsyn av oljecisterner belägna inom vattenskyddsområden med fastställda skyddsföreskrifter? Är länsstyrelsens tillsyn begränsad till administrativa bestämmelser eller ingår även tillsynen på objekten inom vattenskyddsområden (här råder delade meningar)? I samband med information enligt 4 kap bör det framgå vad det är för cistern och då bör MHN kunna reagera och medde la att den ej bör installeras. Jo, de omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter och ska tillämpas. Med rörledningar i mark ska anordningen ses som markförlagd och omfattas då av 1 kap 1. NV:s och SRV:s föreskrifterna gäller parallellt. En K-cistern ska vara certifierad enligt 6 kap 1. Klar från fabrik. En skyddad S-cistern ska vara försedd med certifierat korrosionsskydd, se 2 kap 1 och 6 kap.1. En S-cistern är helt oskyddad. Nej, en S-cistern kan inte bli en K-cistern, men en skyddad S-cistern får besiktningsintervall som en K-cistern. - Tillsynen över cisterner bör/ska i första hand ligga på den kommunala miljönämnden. - Tillsynen över cisterner som ingår i objekt som är A eller B anläggningar enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd bör ligga på länsstyrelsen i de fall då länsstyrelsen har tillsynen över objekten. I annat fall är det den kommunala miljönämnden. - Tillsynen över cisterner som finns hos Försvarsmakten ska ligga hos Generalläkaren. Om täktverksamheten är tillståndsprövad enl. MB och cisternen ingår i verksamheten, så bör tillsynen av cisternen ligga på samma tillsynsmyndighet som har tillsynen över täktverksamheten. Länsstyrelsen har ju möjlighet att delegera/överlåta tillsynen av cisternen, om kommunen är villig att ta över det ansvaret. Om täktverksamheten är en C-verksamhet och har anmälts till kommunen är det kommunen som har tillsynen av cisternen. Om cisternen ligger inom ett vattenskyddsområde med fastställda skyddsföreskrifter, så bör det vara den som har tillsynsansvaret över vattenskyddsområdet som sådant som också har tillsynen av cisternen. Om tillsynsmyndigheten är länsstyrelsen så finns också möjligheten att överlåta tillsynen till kommunen, om kommunen är villig att ta över ansvaret. Tillsynsförordningen ger ingen vägledning, men tillsynsmyndigheterna skall samarbete. Vid problem kontakta varandra.

Vad är en cistern i respektive ovan mark? Finns det någon "definition" på mobila cisterner? Vem har tillsyn över ADRbestämmelserna? En cistern ovan mark är förlagd så att hela dess mantel kan inspekteras, se def. i 2 kap. Jfr 5 kap 3 i föreskrifterna. Se vidare fråga under 5 kap. SRV har ytterligare föreskrifter om detta. Notera att det finns avståndskrav till vägg osv. Se fråga nedan under kapitel 5. Det finns ingen definitiion i Naturvårdsverkets föreskrifter. Mobila cisterner är till för att flyttas och då är det ADRbestämmelserna som gäller. Oftast på hjul. Polisen och de ska följa SRV:s föreskrifter 4 Kapitlet Ett företag som har en farmartank på fastigheten och byter ut denna tank till en ny - gäller informationsplikten vid byte av cistern? Om någon underlåtit att informera enligt 1 är det i så fall straffsanktionerat? Vad är skillnad på information och anmälan? Vad gäller vid ändrad användning av cistern? Byte av bränsle från bensin till diesel samt borttagande av sugledning för återföring av bensinångor? Cisternen är enligt uppgift typgodkänd för både bensin och diesel. Skall tillsynsmyndigheten informeras om detta enligt 4 kap 1? Skall installationskontroll eller revisionskontroll göras enligt 8 kap 3 och 4? 5 Kapitlet Hur ska cisternen placeras? Hur ska skylten se ut? MHN bör ju veta vad det är för slag av cistern om den är gammal eller ny, K eller S-cistern m.m. Därför bör MHN informeras, enligt 4 kap, när cisternen. MHN skall informeras när lagervolym och andra uppgifter ändras så att registeruppgifter är aktuella. Installationskontroll krävs inte. Se även vad som gäller revisionskontroll. Ja, enligt 29 kap 6 MB. I praktiken är det ingen skillnad. Tillsynsavgift kan tas ut för en anmälan. MHN måste få vetskap om cisternen i och med att den genom ändringen kommer att omfattas av 2003:24. Infoplikt föreligger enligt 4 kap 1. Byte av media, som i detta fall, skall återföljas av en revisionskontroll enligt 8 kap 4 och rapporten skall sändas till MHN enligt 8 kap 8. För att göra en anordning lätt åtkomlig för kontroll utvändigt bör avståndet till kringliggande fasta objekt vara minst 0,4 m. För cistern uppställd inomhus anses det tillräckligt om cisternen är upplyft minst 0,1 meter över golv och övriga cisternytor befinner sig minst 0,2 meter från angränsande byggnadsdelar. En cistern som inte uppfyller dessa krav bör betraktas som en markförlagd cistern. I anslutning till manhålsöppningen bör det fria utrymmet vara minst 0,6 m om man ska gå in i tanken. Rörledningar förläggs lämpligen på sådant avstånd (minst 0,3 meter) från varandra och från andra föremål, att underhåll m.m. går att utföra på ett effektivt sätt. Se SÄIFS 97:9. Krav finns inte i föreskrifterna. Se 5 kap. 7. På cistern avsedd att förläggas i mark kan en lämplig placering av tillverkningsskylten eller annan märkning vara på manteln 0,1 m från manhålet mot ena gaveln. Om skylten med en sådan placering ändå skulle bli svåråtkomlig för avläsning, bör en kopia av skylten inplastas på manhålshalsens insida. Skylten måste vara läsbar under cisternens hela brukningstid.

Vad omfattar tekniska krav kap 5 i föreskrifterna? Cistern inomhus som har ledning mellan tank o panna i betonggolv. Ställer 10 kap 5 krav på att befintlig ledning tas upp och förläggas synligt? Märkning enligt 5 kap 7 gäller väl bara markförlagda cisterner? 6 Kapitlet Har det tagits fram några regler om certifiering av sekundära skydd? Ska en skyddad S-cistern vara försedd med certifierat korrosionsskydd, enligt 6 kap 1? Vilka olika certifierade korrosionsskydd finns det? Tekniska krav anges i 5 kap och gäller endast för cisterner i mark. Cisterner ovan mark regleras i detta avseende ej i 2003:24 ( men i SÄIFS 1997:9). Nej! Men det kan vara en bra rekommendation. Ja! Notera också 10 kap. 2 om skylt vattenskyddsområde. Nej. Ja. Certifieringen enligt 6 kap gäller anordningar i mark och/eller inom vattenskyddsområde. SRV har listor på sin hemsida. 8 Kapitlet Vilken kontroll avses i 7? Besiktningsintervall för cisterner i byggnad? Gäller byggnaden som sek. skydd (plats under uppsikt) utanför vattenskyddsområde så att besiktningsintervallet kan förlängas? Kan/får/bör kommunen sända ut meddelanden om att nu är det tid för besiktning? Installationskontroll, revisionskontroll och återkommande kontroll enligt 3, 4, 5, 6. Sekundärt skydd påverkar inte intervall för besiktningar av cisterner, ovan mark eller inomhus, som ligger utanför vattenskyddsområde. Byggnad i sig är inte att anses som sekundärt skydd. Ja, kommunen har rätt att skicka ut sådana meddelanden om besiktningstid. Det kan vara ett lämpligt sätt att arbeta. Däremot har kommunen ingen skyldighet att skicka ut sådana meddelanden. Eftersom det är ett frivilligt åtagande från kommunens sida kan inte kommunen debitera sådant arbete. När krävs installationskontroll? Det krävs för alla markförlagda cisterner på mer än 1 m3,enligt 8 kap 1, innehållande brandfarlig vätska klass 3 och spillolja enligt NFS 2003:24. För alla andra cisterner på mer än 1m3 innehållande brandfarlig vätska klass 1-3 gäller SÄIFS 1997:9. Inomhus placerad K-cistern med S- rörledning i betonggolv. Vilket intervall? Utomhus s.k. gårdscistern. Vad gäller? När ska en cistern kontrolleras som cisternägaren tidigare frivilligt kontrollerat när det inte fanns krav på återkommande kontroll? Vad gäller för cisterner vid anläggningsarbeten t.ex. vägbyggen osv.? Installationskontroll av gårdscisterner utförs ibland i samband med Det är alltid den sämsta delen i en anläggning som styr intervallet. I det här fallet alltså max 6 år. Ledningarna bör tas upp ur mark/golv. Men det är inget som regleras via förrskrifterna. Utanför vattenskyddsområde gäller, om den är väderbeständigt skyddad utvändigt och har ett certifierat korrosionsskydd invändigt som täcker minst en ¼ av omkretsen i botten, att den får 12 års intervall i annat fall vart 6 år. Inom vattenskyddsområde skall den även ha sekundärt skydd. Kan cisternägaren visa upp en kontrollrapport med SWEDACs logo och som visar att en fullständig kontroll har utförts inklusive täthetsprovning så bör intervallet räknas från när kontrollen utfördes. I annat fall så är kontrollen ofullständig och övergångstiderna i NFS 2003:24 gäller. Om de är mobila, se fråga under 1 kap. Om de är av typen stationära så regleras de via 1 kap 2 - krav på information. De mobila regleras via ADR-bestämmelserna. De skall vara certifierade, utrustade och godkända för att flyttas med vätska i. De skall kontrolleras med 2,5 års intervall av kontrollanter godkända av SRV. De uppgifter som inte kan fyllas i på verkstaden kan kompletteras före leverans.

tillverkningskontrollen inne på verkstad. Detta är OK enl SÄIFS 97:9. Problem kan då uppstå med att fylla i vissa uppgifter. Revisionsintyg för gårdscisterner. Vad gäller? Ska en kopia av kontrollrapporten sändas till tillsynsmyndigheten beträffande kontroll av ovanjordscisterner utomhus? S-cistern med invändigt katodiskt skydd och ingen uppgift om rostskyddsbehandlad utvändigt och ingen uppgift under anmärkning. Ska cisternen betraktas som Skyddad S- cistern? På vissa rapporter står det att anläggningen är godkänd, men att returledningen bör tas bort. Är detta något som tillsynsmyndigheten ska ställa krav på och var i NFS 2003:24 stödjer vi oss på? Vem ska vi egentligen rikta våra krav och föreläggande mot när det gäller besiktning av villaoljecistern? Den som äger/hyr ut cisternen eller mot fastighetsägaren? När en anläggning kontrolleras kontrollerar man ju hela anläggningen med cistern, rörledningar och sekundärt skydd. Om nu anläggningen innehas av två olika ägare hur gör man då Ska hyrföretaget eller lantbrukaren ha beslutet om ev. åtgärd/beslut om kontrollintervall som kontrollen föranleder? Skall även rörledningarna bedömas? En kontrollbesiktning av en cistern i mark genomfördes 1998. Cisternen bedömdes ej betryggande. Cisternen har efter denna besiktning inte använts. Cisternen rengjordes i samband med besiktningen. Fastíghetsägaren tänker inte använda cisternen men vill samtidigt inte ta den ur bruk. Kan MHN kräva att ägaren ska reparera cisternen och efter detta fortsätta att göra regelbundna kontroller eller ska han plombera cisternen och skicka in ett intyg på detta? Cisterninnehavare är normalt företaget som hyr ut cisternen. Annars vet företaget vem man säljer den till. När företaget tar in cistern för rekonditionering eller revision kan det behövas ett revisionsintyg som kan förvaras hos uthyrande firma varefter ett nytt installationsintyg upprättas. Ja! Eftersom det inte finns någon uppgift om rostskyddsbehandling bör man med hänsyn till försiktighetsprincipen utgå från att det är en S- cistern. Föreskriften NFS 2003:24 anger inget sådant krav. Men det kan vara lämpligt. Ni kan använda er av 26 kap miljöbalken om ni anser att det behövs i det enskilda fallet. Vi anser att det är verksamhetsutövaren (VU), dvs. fastighetsägaren/vu, som ni bör rikta era krav mot. Förhållandet mellan verksamhetsutövaren och hyrföretaget är ett civilrättsligt förhållande och inte en sak som tillsynsmyndigheten behöver bry sig om. Om anläggningen ägs av två ägare och ni vet vilka ägarna är, bör ni vända er mot bägge ägarna om dessa också är VU/användare/ innehavare av anläggningen Det är i första hand verksamhetsutövaren/lantbrukaren som skall ha beslutet om ev. åtgärd. I det här fallet, om ni vet vilket hyrföretaget är, så bör beslutet skickas även till hyrföretaget för kännedom. Lantbrukaren är både VU, användare och innehavare av cisternen. Han är dock inte ägare. Enligt 8 kap. 1 framgår att kontrollen skall omfatta både cisternerna och rörledningarna. I 1 framgår i vilka fall installations-, revisions- och återkommande kontroll ska ske beroende på om det är markförlagda cisterner eller ej eller om de ligger inom vattenskyddsområde. Reglerna finns i 9 kap. Ägaren får bestämma sig hur han vill ha det antingen ta den ur bruk eller besiktiga om. Det är viktigt att cisternen inte kan fyllas t.ex. genom att den plomberas och att påfyllningen och överfyllnadsskyddet tas bort.. Om den ska tas i bruk igen krävs reparation och information enligt 4 kap.

Vilket besiktningsintervall gäller för cisterner? Utanför vattenskyddsområde Inom vattenskyddsområde Med sekundärt Skydd Utan Sek. skydd K-cistern och skyddad S-cistern 12 år 12 år 6 år S-cistern 6 år 6 år 3 år Om en cistern utanför vattenskyddsområde frivilligt har sekundärt skydd så ger det inte avsteg från intervallerna i 2003:24 Tillsynsmyndigheten kan i det enskilda fallet ställa strängare krav med stöd av 26 kap i miljöbalken. Det kan vara så att det eventuellt kan regleras ytterligare med stöd av föreskrifter för det enskilda vattenskyddsområdet. Hur ska/bör en cistern klassas som står ovan mark men där rörledningar är förlagda i mark. Ska en sådan cistern klassas som i eller ovan mark? Hur ska en gårdscistern med ej korrosionsskyddade rörledningar klassas? Ska ovanjordscisterner genomgå installationskontroll? Har MHN tillsynen när det är fråga om revisionskontroll? Om en cistern blir underkänd vid kontroll, finns det egentligen något stöd i föreskriften för att denna får användas över huvudtaget innan bristerna åtgärdats? Kan en revisionskontroll godtas som en installationskontroll eller ska man tänka på något speciellt när man får in en revision kontrollrapport? (kap 8 4). Kan en besiktningsfirma göra en "mellanbesiktning" vart sjätte år av s- ledningarna (och inte närmare undersöka själva cisternen) och kontrollera hela anläggningen vart tolfte år om cisternen är en K- cistern? Gör en bedömning av hela anordningen både cistern och rörledningar. Ligger ledningarna i mark så bedöms anordningen som markförlagd trots att cisternen ligger ovan mark. En gårdscistern har korta självtömmande rörledningar så dessa behöver ej vara korrosionsskyddade. Är cisternen eller rörledningen ej korrosionsskyddade så leder detta till tätare kontrollintervall. Enligt 8 kap. 1 ska endast cisterner och rörledningar i mark enligt 1 kap 1 genomgå installationskontroll. Den som installerar en anordning ovan eller i mark, enligt 1 kap 1,2 och 3, ska skriftligt informera tillsynsmyndigheten enligt 4 kap 1. Dock behövs inte detta för ovanjordscisterner som installeras inomhus. Krav på installationskontroll finns enligt SÄIFS. Ja, kommunens miljönämnd är tillsynsmyndighet över föreskrifterna och alla de delar som ingår i föreskrifterna. Se def. av tillsynsmyndighet i 2 kap. Nej, det finns inget stöd i föreskriften om den är underkänd. Men kontrollorganet gör en bedömning. När ska den åtgärdas? Snarast. Om reparationen sker på plats ska revisionskontroll ske. Om reparationen sker på verkstad ska installationskontroll ske (av markförlagda cisterner). Vissa delar av återkommande kontrollen är i så fall utförda i och med inst/rev-kontrollen. Hela anläggningen ses som en helhet, dvs cisternen med ledningar. Det är den svagaste länken som avgör när besiktning ska ske, beroende på om det är en K- eller en S-cistern. Är det en K-cistern men rörledningen är av mindre god korrosionsbeständighet blir intervallet vart 6:e år utanför vattenskyddsområde och inom vattenskyddsområde om det finns ett sekundärt skydd. Vi rekommenderar uppgrävning/utbyte Er rekommendation är bra. Men rekommendationer är inte bindande.

men det är inte alla gånger detta är möjligt Omfattas oljecisterner, mindre än 10 kubikmeter, i källare eller garage (dvs ovan mark) i villor av rapporteringsskyldigheten till tillsynsmyndigheten Kan andra besiktningsintervall anges? Krav på märkning av övriga tankar? Finns det andra krav på märkning än det som ska ske vid återkommande kontroll enligt 8 kap 7? För de cisterner som faller under både miljönämndens och räddningstjänstens tillsyn (ex lantbrukstank med diesel 4000 liter) - vart ska den återkommande kontrollrapporten sändas? Om vi får in en kontrollrapport från återkommande kontroll med SWEDAClogga där kontrollen är utförd åren innan 2000. Skall nästa besiktning ske senast 6 eller 12 år efter besiktningsdatum för utförd besiktning? Hur ska vi tolka kontrollrapporter där det står att gårdscisterner (farmartankar) ej har korrosionsbeständiga rörledningar? Ska även avluftning och påfyllnadsrör vara korrosionsbeständiga? Många farmartankar har ju en mack med tankslang kopplad till tanken. Omfattas denna slang av cisternkontrollerna och hur kan vi i så fall ur rapporten avgöra om den uppfyller kraven? Hur snart bör en skadad cistern åtgärdas om skadan är mellan 25 och 50 % och minst 2 mm av plåttjockleken återstår? Kan en skadad cistern (25% skada) med certifierat invändigt katodiskt skydd ges 12 års besiktningsintervall? Revisionskontroll ska ju göras tex när en anordning har "undergått omfattande reparation". Vi har exempel på varierande grad av rostpåverkan (porer) samt att överfyllnadsskyddet saknas. Krävs en revisionskontroll när man åtgärdar sådana brister. Om inte, kan det Det finns inga krav i 2003:24. Kontrollrapport behöver inte skickas till miljökontoret (=tillsynsmyndigheten) om det gäller inomhuscistern ovan mark, 8 kap 8. Det saknas sådana möjligheter i nuvarande föreskrifter. I de fall de inte uppfyller kraven bör de åtgärdas snarast. Nej förutom 5 kap 7. Märkningen gäller cisterner och/eller rörledningar i mark Olika föreskrifter gäller(nfs OCH SÄIFS) och olika myndigheter berörs. Därför ska båda föreskrifterna följas. Kontroll enligt NFS rapporteras till MHN. Kontroll enligt SÄIFS rapporteras till BN/RN. Samarbeta gärna mellan BN/RN och MHN! Ja, beroende på om det är en markförlagd S-cistern eller en K- cistern/skyddad S-cistern. Om det är en kontroll av ovanjordscistern före år 2000 och är frivillig ska alla de moment som anges i nuvarande föreskrifter finnas med för att kunna räknas som besiktning som påverkar kontrollintervallen. Före 22 april 2000 gällde SNFS 1990:5 som omfattade markförlagda cisterner och cisterner ovan mark inom vattenskyddsområde. Dessa cisterner fanns då i rullorna och skulle besiktigas enligt de intervall som då gällde, alltså vart 6:e eller vart 12:e år. Tidpunkten för dessa omfattas alltså inte av tiderna som anges i övergångsbestämmelserna under punkt 3 och 3a.r 2004 respektive år 2006 gäller de cisterner som inte besiktigats enligt SNFS 1990:5 dvs. ovanjordscisterner utanför vattenskyddsområde. Som S-cisterner. Det innebär ett intervall på vart 6:e eller vart 3:e år. Det finns egentligen inget i föreskrifterna om att de ska vara undantagna. NV är medvetna om att de används på sådant sätt att de aldrig står olja i dem och när det gör det är de under kontroll. De ska omfattas av kontrollen och bör framgå av KO:s rapport Snarast är huvudregeln. Det är 8 kap 4 1 och 2 som ska tillämpas.

räcka med ett enklare intyg från besiktningsfirma att åtgärden har skett? Om en cistern blir underkänd vid kontroll, finns det egentligen något stöd i föreskriften för att denna får användas över huvudtaget innan bristerna åtgärdats? Om en återkommande kontroll visar på brister som föranleder att anläggningen blir underkänd skall åtgärder vidtas. Då detta är gjort och ett besiktningsföretag konstaterar att anläggningen uppfyller kraven för godkänt, skall tidpunkten för nästa återkommande kontroll räknas från den första återkommande kontrollen, eller från det att besiktningsföretaget gjort den uppföljande kontrollen? Företagen vet ofta inte vart man skall skicka kontrollrapporterna Nej, inte om den är underkänd. Men kontrollorganet gör en bedömning. Räkningen sker från den ordinarie första återkommande kontrollen. Står på kontrollrapporten Enligt 8 kap 8 ska de sändas till MHN. Verksamhetsutövaren ska sända det om inte kontrollorganet gör det. 9 Kapitlet Vem ska skriva under ev. skrotningsintyget? Vem kan skriva intyg och vad som skall stå i detta när man har tagit en cistern ur bruk, tagit ur all diesel och demonterat cisternen? Kan MHN "tvinga" ägarna att ta bort en tank som tagits ur bruk? Enligt de allmänna råden till NFS 2000:4 bör cistern som varaktigt tas ur bruk avlägsnas. Ingen ny cistern ska installeras, utan oljan ska ersättas med direktel. Frågan är om det går att få dispens från kontrollen av en cistern som ska skrotas om några månader. Går det att få dispens från kontrollen om cisternen ändå ska skrotas om några månader? Hur ska vi på tillsynsmyndigheten ställa oss till detta? Cisterner som bara "står", t ex oljecisterner som inte kopplats till rörledningar, dieselcisterner som inte används men som de vill spara osv. Ibland vill de använda dem till att ha vatten i. Vi har ställt krav på tankrengöring, men vilka tekniska åtgärder ska vi ställa krav på för att förhindra att de fylls med olja? Enligt 9 kap 1. Verksamhetsutövaren/användaren anmäler till tillsynsmyndigheten. Normalt är det firman som gör rent cisternen som skriver intyget och har i så fall omöjliggjort fortsatt påfyllning. Det är svårt att se hur en privatperson kan göra rent och ta hand om det miljöfarliga avfallet som är en restprodukt vid tankrengöring. Har detta ändå skett så är det OK att anläggningsägaren skriver intyget i form av ett brev där det intygas att rengöring och demontering har utförts och att påfyllnadsrör och överfyllnadsskydd är bortmonterat. Nej! Naturvårdsverkets allmänna råd till NFS 2000:4 är just råd och vägledning för tillämpningen av föreskriften. Råden är inte tvingande och måste alltså inte följas. Om det bedöms att det föreligger en risk för att olägenheter eller skada på miljön eller för människors hälsa så kan tillsynsmyndigheten använda sig av 26 kap. miljöbalken för att "tvinga" att cisternen tas bort. Föreskriften NFS 2003:24 innehåller inga regler om dispens. Det är alltså inte möjligt att med stöd av föreskrifterna lämna dispens från kontrollkravet. Föreskriften NFS 2003:24 innehåller inga regler om dispens. Det är alltså inte möjligt att med stöd av föreskriften lämna dispens från kontrollkravet. Se 9 kap 1. Kravet är att de ska tömmas och rengöras. Föreskrifterna anger inte i detalj vilka åtgärder som ska vidtas för att hindra påfyllning. De finns olika alternativ. Tekniskt kan man ta bort överfyllnadsskydd, låsa påfyllnadsledningar och sandfylla m.m. Rimligast är väl att verksamhetsutövaren i det enskilda fallet får redovisa hur denne avser att säkerställa att cisternen inte fylls av misstag. Tillsynsmyndigheten kan med stöd av 26 kap. ställa ytterligare krav i

Ska det vara ett ackrediterat KO som tömmer och demonterar och vidtar åtgärder för att ta cistern ur bruk? Cistern som tas ur bruk ska anmälas till miljökontoret. Cistern och rörledning ska tömmas och rengöras. Gäller det även utom vattenskyddsområde? Många som köpt gammalt hus med cistern som inte varit i bruk på 10-15 år har blivit uppmanade av kontrollorganet (KO) att beställa skrotning av cistern. 10 Kapitlet För inomhuscisterner enligt 3 2 st. krävs inte sekundärt skydd. Om sekundärt skydd saknas ska de ha tätare besiktningsintervall då? Krav på sekundärt skydd gäller ej för anläggningar installerade före 1990. Vilka skyddsåtgärder kan krävas och med stöd av vad då? Ska alla protokoll enligt 8 sändas till tillsynsmyndigheten eller enbart de för utomhuscisterner? NFS 2003:24 anger minikrav på hantering och förvaring av olja mm. Om det finns föreskrifter inom ett vattenskyddsområde som tydligt anger hårdare krav på sekundärt skydd, gäller dessa i så fall i stället för Naturvårdsverkets föreskrifter? Skall en cistern som ej finns i vattenskyddsområde ha sekundärtskydd. Kan kommunen fatta ett beslut om att samtliga utomhuscisterner för diesel med en volym över 1 m3 skall vara försedda med sekundärt skydd typ invallning med tak? Finns det några krav ytterligare på sekundär skydd (invallning) inom industri? Kan ett sekundärt skydd under någon som helst omständighet förlänga kontroll intervallen för återkommande kontroll? Om golvbrunn sätts igen, kan pann-, cisternrummet då ses som en invallning (sekundärt skydd)? Gäller kraven för vattenskyddsområde varje enskilt fall. Nej, det finns inga sådana krav i föreskrifterna Ja! Behöver ej tas bort eller skrotas, men det kan vara lämpligt. Den ska tömmas och rengöras och åtgärder mot fyllning ska vidtas enligt 9 kap. Om den inte tas ur bruk enligt 9 kap ska den genomgå återkommande kontroll. MHN kan ställa krav enligt 26 kap MB i det enskilda fallet. Ja. Golvet räknas inte som ett sekundärt skydd. Krav kan ställas med stöd av 26 kap MB i varje enskilt fall. Vilka skyddsåtgärder som behövs avgörs från fall till fall. Protokoll från alla typer av kontroll. Jfr 8 kap 8 Ja. Nej det finns inget krav på att det generellt ska vara så, enligt NFS 2003:24. Men miljöförvaltningen i kommunen kan ha särskilda regler och ställa krav i det enskilda fallet med stöd av 26 kap i MB. I NFS 2003:24 finns krav på sekundärt skydd för cisterner inom vattenskyddsområde. Nej, det finns inte något sådant bemyndigande till kommunerna om generellt krav på sekundärt skydd enligt 2003:24. Om ni vill att alla cisterner i kommunen ska ha sekundärt skydd så får ni i varje enskilt fall besluta och motivera de miljömässiga skälen till detta. Eventuellt i villkoren när företaget fick sitt tillstånd enligt miljöskyddslagen eller miljöbalken. Eller eventuellt i skyddsföreskrifterna till beslutet om vattenskyddsområdet för vattentäkten. Utanför vattenskyddsområde nej det finns inga sådana möjligheter enligt 2003:24. Inom vattenskyddsområde avsaknad av sekundärt skydd ger tätare kontrollintervall vart 6:e eller vart 3:e år. Se vidare 10 kap. 8 och 8 kap. 6. Nej inte självklart. Se kraven i 10 kap om sekundärt skydd. Det kan finnas andra rörgenomföringar, sprickor osv. Det finns krav på återkommande kontroll av sekundärt skydd inom vattenskyddsområde. Ja, vattenskyddsområdet omfattar primär, sekundär och eventuell

även inom tertiärzon? Övriga frågor Vad menas med inomhus? tertiär zon. (Tidigare benämning var yttre och inre skyddszon) Naturvårdsverkets syn: Vad som menas med "inomhus" är inte klart definierat i föreskrifterna (NFS 2003:24) eller i allmänna rådet till 2000:4. Klart är att om cisternen står ett pannrum eller i ett separat rum i en byggnad så är det inomhus. Om cisternen ställs utomhus i en invallning med tak över så är det inte att anses som inomhus. Ett syfte med att cisternen står inomhus kan vara att den ska vara skyddad mot regn och vatten, sol och vind. Det innebär att det åtminstone bör finnas tak och väggar som skyddar. Sedan finns det ju tolkningar som ni får göra. Vi anser genom dessa föreskrifter att inomhus och byggnad är samma sak. Detta synsätt på inomhus bör vara utgångspunkt för tolkning av uttrycket byggnad i kontrollrapporterna. Det finns många synpunkter om vad som menas med inomhus, utan att det är definierat. I vissa fall sätts likhetstecken mellan inomhus och byggnad. I vissa fall har det från MHN ställts krav på att byggnaden skall vara uppvärmd för att anses som inomhus. Ett uppvärmt utrymme minskar skador pga kondens och därmed korrosion. Den förklaring som finns för byggnad finns i PBL. Det innebär att en carport också är en byggnad. Det innebär att byggnaden inte behöver väggar. Byggnaden behöver inte heller vara uppvärmd. Dessutom har Räddningsverket krav på uppställning, avstånd m.m. En cistern inomhus ska inte förväxlas med krav på sekundärt skydd enligt 10 kap 3 om vad som där står om bostadshus och regelbunden uppsikt. Vad gäller om inomhuscisterner? Bland annat ska de enligt övergångsbestämmelserna, punkt 2 och 3, genomgå kontroll senast 1 juli 2006. Sekundärt skydd för cisterner utanför Det finns inga krav på sekundärt skydd för cisterner vattenskyddsområde vad gäller? utanför vattenskyddsområde. Sekundärt skydd utanför vattenskyddsområde påverkar inte den återkommande Kontrollrapporter för cisterner som inte uppfyller ställda krav ska enligt övergångsreglerna vara kontrollerade 2004 eller 2006. Kan anläggningsägaren med hänvisning till övergångsreglerna vänta med åtgärd till 2004 eller 2006 även om felen är allvarliga? kontrollen enligt föreskrifterna. Om inspektören konstaterar att kraven inte uppfylls kan han kräva att bristerna åtgärdas så snabbt som möjligt. Övergångsbestämmelserna ( p 3a) reglerar endast när kontroll ska ske och säger inte att anläggningsägaren kan vänta till 2004 resp. 2006 I övergångsbestämmelserna finns glapp mellan nov 1999 och juli 2000 vad gäller återkommande kontroll. Vilka föreskrifter gäller? Vid vilken typ av skador bör man tillämpa tätare intervaller för återkommande kontroll. Besiktningsmannen gör ju ett utlåtande om cisternen är betryggande för fortsatt användning. Syftar han i så fall på att Vid behov kan man ställa krav enligt 26 kap. MB. Lita på besiktningsmannen. SWEDAC:s vägledning för kontroll av öppen cistern tillämpas.

cisternen kan användas ytterligare ex 12 år(för k-cistern) eller bara att den uppfyller de krav som ställs och att skadorna är mindre än 25%. Det är ju väldigt svårt att bedöma hur en mindre skada kan påverka cisternens skick då det är besiktningsmannen som sett skadan och inte jag själv. Hur ska tillsynsmyndigheten agera om man konstaterar brister efter 1 juli 2004 respektive 1 juli 2006? Ska man göra åtalsanmälan? Måste man som cisternägare (K-cistern) och har tillstånd för brandfarlig vara besiktiga om sin K- cistern? Finns det något sätt att hitta de ovanjordscisterner som miljöförvaltningen (MF) inte haft kännedom om förut? Behövdes tillstånd/anmälan tidigare till byggnadsnämnd? Inom/utom vattenskyddsområden? Svårt att svara generellt på den här typen av frågor och ger alltid ett visst utrymme för nya frågeställningar och tolkningar. Enligt 26 kap. 2 MB skall tillsynsmyndigheten göra åtalsanmälan om man konstaterat överträdelser av bestämmelser, om det finns misstanke om brott. Om bristen efter den 1 juli 2004 alt. 1 juli 2006 består i att återkommande kontroll inte utförts måste tillsynsmyndigheten ställa sig frågan: skall detta åtalsanmälas(?), är det ett misstänkt brott(?). Om den uteblivna kontrollen beror på att det ackreditarade kontrollorganet inte hunnit med att utföra kontrollen, dvs skälet till att kontrollen inte skett ligger utanför cisternägarens rådighet, så skulle man kunna hävda att misstanke om brott inte föreligger. Detta resonemang bör användas endast då det är uppenbart att cisternägaren gjort vad han kan för att få kontrollen till stånd. Övergångsbestämmelserna ska tillämpas. De cisterner som skulle besiktigas färdigt den 1 juli 2004 är de som inte har besiktigats tidigare med stöd av SNFS 1990:5, dvs ovanjordscisterner utomhus och som ligger utanför vattenskyddsområde. Motsvarande cisterner inomhus ska ha besiktigats om senast 1 juli 2006. SNFS 1990:5 omfattade markförlagda cisterner och cisterner inom vattenskyddsområde. Dessa cisterner ska redan finnas med rullorna och ska följa de intervall som de fick då, dvs om de besiktigades 1997 ska de besiktigas åter om (3 år), 6 år eller om 12 år. Prata gärna med byggnadsnämnden/räddningsnämnden eller sotaren. Gå ut med information till allmänheten om vad som gäller. Det finns två olika lagstiftningar inom området, dels f.d. sprängämnesinspektionens, nuvarande Räddningsverkets föreskrifter (SÄIFS 1997:9)som byggnadsnämnden eller motsvarande eller räddningstjänsten har tillsyn över och dels Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2003:24 där miljönämnden är tillsynsmyndighet. Om krav på tillstånd/anmälan behövdes till byggnadsnämnden framgår av Räddningsverkets föreskrifter. Vi får frågor om dispenser för återkommande besiktning. T ex att nästa år blir fastigheten ansluten till fjärrvärme enligt kontrakt med fjärrvärmebolaget. Kan vi besluta om sådan dispens för ett år? Alternativt förelägga om besiktning senast nästa år, då ju inkopplingen till fjärrvärmet sker och oljecisternen tas ur bruk? Kan förefalla oskäligt att kräva besiktning för tusentals kronor för bara Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter, både tidigare 1990:5, 2000:4 och nuvarande 2003:24,omfattades även cisterner inom vattenskyddsområde. Dispensmöjligheter från föreskrifterna saknas.

½-1 års extra användning? Hur ska en kontrollrapport som saknar information om rörledning bedömas? Detta problem är mycket vanligt då det gäller bla hyrcisterner. Säljaren av cistern kontrollerar endast cisternen och ej ev rörledningar. Information om en cistern har rörledningar eller ej borde också anges på kontrollrapporten Rapporterna kan vara olika utformade och ha olika kvalitet vad gäller redovisning av uppgifterna och vissa uppgifter saknas ofta. Vad kan vi kräva som tillsynsmyndighet och vilket ansvar/kunskap har egentligen de företag som utför kontrollen? Vem ska tillsynsmyndigheten ställa krav på/debitera tillsynsavgift i samband med återkommande besiktning. Är det den som hyr ut cisternen, låter besiktiga den och skickar in kontrollrapporten till myndigheten eller den som hyr och nyttjar cisternen? Vem kan antas vara ansvarig för eventuella föroreningar som orsakats vid påfyllning av en cistern som saknar ett fungerande överfyllnadsskydd? Vem har ansvaret för att överfyllnad ej sker? Cisternägaren/brukaren eller företaget som utfört påfyllningen? Naturvårdsverket har svarat att om länsstyrelsen har tillsynsansvaret över ett vattenskyddsområde så har också länsstyrelsen tillsynsansvaret för cisterner inom området. Gäller det alla cisterner inom ett vattenskyddsområde, även de som finns vid c-verksamheter och s k fria verksamheter där kommunen har tillsyn enligt miljöbalken? Cisternägare har blivit uppringda av kontrollorganet (KO) och informerade att om de inte beställer en besiktning före 1 juli 2006 så får de böter av miljökontoret. Vi på MHK har inte för avsikt att jaga eller ens resurser att bötlägga dessa, vi har inte haft krav på att registerhålla dem. Många ringer oss och frågar hur det gäller för de som har lite olja kvar i Den ska bedömas som ofullständig. Både cistern och rörledningar som ingår i anordningen ska besiktigas. De nya kontrollrapporterna har information om rörledningar. De nya blanketterna har nr 1120411. De nya kontrollrapporterna skall användas f.o.m. augusti 2005. Ni kan kräva att de är ordentligt ifyllda. Kravet ställs på kontrollorganet. Om uppgifter saknas kontakta kontrollorganet och om det upprepas kontakta SWEDAC. Till verksamhetsutövaren. Sedan kan det finnas ett civilrättsligt avtal mellan VU och cisternägaren/uthyraren men det är en annan fråga Din fråga avser ett civilrättsligt förhållande mellan två parter, som Naturvårdsverket inte skall lägga sig i. Vi vill ändå för din skull redovisa ett resonemang om frågeställningen. Att överfyllnadsskyddet skall fungera är cisternägarens/brukarens ansvar. Om överfyllnadsskyddet inte fungerar så skall oljebolaget/tankbilen eller motsvarande inte fylla på olja i cisternen. Normalt får tankbilsföraren en signal om att överfyllandsskyddet inte fungerar när han ansluter kontakten och slangen. Vem som skall stå för sanering m.m. får i sista hand avgöras i domstol. Se nedan om domar som rör cisterner. Först vill vi hänvisa till Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd, 2003:6, om vattenskyddsområden, sid 68f. Handboken finns på verkets hemsida. I handboken sägs bl.a. att "Enligt bilagan till tillsynsförordningen (1998:900) punkt A 19 är det den kommunala nämnden som utövar tillsynen över de vattenskyddsområden som har beslutats av kommunen (Kf) och enligt punkt A 18 är det länsstyrelsen som har tillsynen över de vattenskyddsområden som har beslutats av länsstyrelsen." Härutöver är det vår uppfattning att om vattenskyddsområdet riskerar att skadas/förorenas, så får/skall den tillsynsmyndighet som har tillsynsansvaret för vattenskyddsområdet ingripa oavsett om det är en c-verksamhet eller en s.k. fri verksamhet. Se vidare om samarbete m.m. i handboken. Som tillsynsmyndighet är ni skyldiga att förelägga/åtalsanmäla enl 26 kap 2 MB om det visar sig att föreskrifterna inte följs. Undantagsregler saknas

tanken som de vill använda upp innan de skrotar tanken. Oljan de har kvar vill de kanske vänta med att använda tills det blir riktigt kallt och det hinner de inte innan 1/7 2006. Hur strikt ska vi se på detta? Är det ALLTID 1/7 som gäller och att de då får välja: vill de använda oljan som är kvar måste de besiktiga tanken senast 1/7 och sedan kan de använda upp den sista oljeskvätten när det är kallt, eller om de inte vill besiktiga cisternen, skrota den direkt? Eller kan man tumma på besiktningsdatumet, att de använder upp oljan under vintern 2006/2007 och besiktigar tanken sedan? 1/7 2006 gäller om det är övergångsbestämmelserna som ska tillämpas. Finns ingen dispens. Nej, det är inte alltid 1/7 2006 som gäller. Istället får de kontrolleras före den 1/7 2006. VU behöver tydligen vara ute i god tid istället med sin besiktning. Frågor av teknisk art. Kan en cistern avsedd för etanol byta media till diesel? Vi får ofullständigt ifyllda kontrollrapporter. Vad göra? Kryssruta för skyddad S-cistern saknas. Bedöms zinkbehandlade cisterner som S eller K-cistern? Vad är korrosionsbeständiga rör? Domar som rör cisterner. B 2098-03 Västmanlands tingsrätt (tr) B 645-01 Jönköpings tr B 1713-01 Växjö tr B 1112-05 Örebro tr M 938-05 Växjö tr, miljödomstolen 2003:24 reglerar inte denna fråga. Men är den förlagd i mark omfattas den av 4 och 6 kap och då finns det krav på att den utrustas med certifierat överfyllnadsskydd. Vid enstaka kontrollrapporter ta kontakt med det ackrediterade kontrollorganet och begär ny fullständig rapport. Vid flera eller många fel anmäl detta till SWEDAC i Borås. Den kommer med i de nya kontrollrapporterna som skall användas från och med 2005-08-01. Som skyddad S-cistern om de uppfyller kraven även på yttre väderbeständigt skydd. Det är t.ex. certifierade K-rör, rör som försetts med certifierat korrosionsskydd, syrafasta rör och presolrör. Se även definition i 2 kap. Dom 2003-10-17, ansvarsfrågan Dom 2002-05-30, ansvarsfrågan Dom 2002-06-14, ansvarsfrågan Dom 2005-10-26, underlåtit att tillse att cistern genomgått återkommande kontroll Dom 2005-06-28, föreläggande att inkomma med uppgifter m.m.