Försäkringar för nötkreatur Försäkring och riskbedömning Att ha djur innebär också att ta risken att de skadar sig, dör eller blir sjuka. Nötkreatur är inget undantag. I lönsamhetsberäkningar inkluderas ofta kostnader för en viss dödlighet samt kostnader för veterinär och annan förebyggande hälsovård. Risken att drabbas av dödsfall och sjukdomar ökar med: antalet djur antalet kontaktytor för smittspridning Olika företagare är dessutom mer eller mindre benägna att ta risker. Därför finns olika nivåer på försäkringarna. För att få en låg självrisk (dvs. den skadenivå du måste upp i för att försäkringsbolaget ska betala ut ersättning) får du betala hög försäkringspremie och vise versa. Djur med höga värden (t ex avelsdjur) kostar mer att försäkra. En del banker kräver dessutom i sin kreditprövning att djuren ska vara försäkrade. Försäkringsreglerna kan vara svåra att överblicka och ibland är det inte förrän skadan har skett som du riktigt förstår hur försäkringen fungerar och vad du är försäkrad mot. Nötköttsföretagaren kan försäkra enskilda individer och/eller hela besättningen. Djurförsäkringar kan dessutom ofta byggas på i olika nivåer. I regel är en lantbruksfastighet försäkrad genom en lantbruksförsäkring där egendomsskydd ingår. Lantbruksförsäkringen går sedan att bygga på med tilläggsförsäkringar för t ex djur. Vilken egendom som är försäkrad framgår av försäkringsbrevet. Är djur medtagna i försäkringsbrevet för lantbruksförsäkringens grundskydd innebär det i regel att djuren är försäkrade mot skada orsakad av: brand, explosion, åskslag och elfenomen storm, hagel och snötryck stöld, tjuvslakt eller uppsåtlig skadegörelse trafikolycka oförutsett avbrott i tillförsel av el, gas, vatten eller värme naturskada så som jordskred, jordras, bergras etc. Olika försäkringsbolag Uppbyggnad av lantbruksförsäkringen och villkoren varierar naturligtvis mellan försäkringsbolagen. Det som ingår i grundförsäkringen för ett bolag kan vara en tilläggsförsäkring i ett annat försäkringsbolag. I Sverige finns idag tre bolag som försäkrar nötkreatur; Agria Djurförsäkring, Sveland Djurförsäkringar och Dina Försäkringar. Dina Försäkringar skiljer sig från de andra två bolagen då de inte tecknar några separata nötkreatursförsäkringar utan endast erbjuder det som en tilläggsförsäkring till deras lantbruksförsäkringar. Grundprinciperna är dock samma för de tre bolagen, men det finns flera punkter som bolagen skiljer sig åt, 1
varför varje lantbruksföretag måste göra en egen bedömning av vilket bolag som möter de egna önskemålen när det gäller försäkringsskydd bäst. Grundläggande principer Försäkringen täcker inte sådant som betalas av någon annan part, t ex staten eller slakteriet. Om du exempelvis får en slaktintäkt från ett skadat djur, minskar försäkringsersättningen med lika mycket. Det här resonemanget används också om staten betalar delar av de kostnader som uppstår vid ett sjukdomsutbrott (zoonos- och epizootilagen). I dessa fall betalar försäkringen det resterande beloppet upp till den nivå som är reglerat i försäkringsbrevet. Individuell/enskild försäkring Nötkreatur kan försäkras som enskilda individer. Vanligast är försäkring av avelstjurar eller andra avelsdjur. Vid individuell försäkring dras vanligen ingen självrisk om ersättning betalas ut. De olika försäkringsbolagens enskilda försäkringar täcker olika delar, men det vanligaste är att försäkringen täcker då djuret: självdör insjuknar eller skadas så svårt att de enligt veterinär måste avlivas kommer bort Det är även möjligt att försäkra sig mot fruktsamhetsstörning på avelstjuren om det är bevisat att den har varit avelsduglig tidigare, vilket innebär att förstagångsbetäckare inte kan få detta skydd. Även kor kan försäkras mot t ex avelsoduglighet, kastning eller dödfödd kalv, då inkluderar försäkringen även kalven. Besättningsförsäkring Hela besättningen kan försäkras för olika risker. Det vanligaste är att besättningsförsäkringen inkluderar ersättning då djur: självdör insjuknar eller skadas så svårt att de enligt veterinär måste avlivas kommer bort Besättningsförsäkringen ger vanligen också en ersättning för kastade foster, dödfödda kalvar och kalvar som måste avlivas. Besättningsförsäkringen kräver dock att alla djur som kan komma i kontakt med varandra ska räknas med i försäkringen. 2
Dödsfall Ersättning för dödsfall får du om djuret självdör eller är så sjukt eller skadat att det måste avlivas. Det finns reglerat hur djurägaren ska bevisa att djuret är dött eller har behövt avlivas med intyg från kadaverhämtning, veterinär etc. För att försäkringspengar ska betalas ut måste djurvärdet på döda eller avlivade djur under försäkringsåret överstiga den förutbestämda självrisken eller skadegränsbeloppet. Om djur kommer bort Om djur försvinner och inte återfinns inom tre månader kan också ersättning från besättningsförsäkringen betalas ut. Detta förutsatt att beloppet är större än självrisken. Enstaka större skadehändelse Om olyckan skulle vara framme och flera djur dör eller måste avlivas på kort tid kan besättningsförsäkringen ge ersättning utan självrisk. Reglerna är lite olika för olika försäkringsbolag. Sjukdom Besättningsförsäkringen kan ge ersättning vid sjukdomar som t ex salmonella, blåtunga, tuberkulos, paratuberkulos, mul- och klövsjuka, boskapspest, mjältbrand och elakartad lungsjuka. En del försäkringar har ingen självrisk vid sjukdomsutbrott medan andra tillämpar samma självrisk som vid dödsfall. För sjukdomar som staten betalar ersättning till lantbrukaren för finns dock speciella regelverk. Paratuberkulos, tuberkulos och blåtunga Jordbruksverket ersätter företaget med 100 % av djurvärdet om en sjukdom som omfattas av epizootilagen upptäcks i besättningen och gården blir spärrad. Dessutom betalar Jordbruksverket ut 50-100 % av det beräknade produktionsbortfallet beroende på sjukdom. Besättningsförsäkringen kan ersätta produktionsbortfall med 80 % av det som Jordbruksverket betalar ut. Ett försäkringsbolag har begränsningen att ersättningen för produktionsbortfall maximalt kan bli 90 % (Jordbruksverket + besättningsförsäkringen). Produktionsbortfallet ersätts vanligen av besättningsförsäkringen i maximalt 24 månader. Mul- och klövsjuka, boskapspest, elakartad lungsjuka och mjältbrand Om en besättning spärras på grund av mul- och klövsjuka, boskapspest, elakartad lungsjuka eller mjältbrand och samtliga djur i besättningen måste avlivas kan en ersättning för förlorat värde på djuren betalas ut från besättningsförsäkringen. Ersättningen baseras på djurens marknadsvärde dagen innan gården spärrades, men maxbelopp finns. Dessa skiljer sig dock något åt mellan olika försäkringsbolag. Ersättningen minskas dock med samma summa som staten betalar ut. BVD Vid sanering av BVD-kroniker kan försäkringen betala ersättning för djur som måste slaktas. Två av bolagen lyfter särskilt fram BVD-kroniker i villkoren och ersätter dem vid utslaktningen med ett utslaktningsbidrag som varierar mellan 1 000 och 4 000 kr beroende på ålder på djuret och försäkringsbolag. 3
Salmonella Salmonella är en sjukdom som omfattas av zoonoslagen vilket innebär att Jordbruksverket kan ersätta de företag som drabbas för uppkomna kostnader. För ersättningar vid salmonellautbrott gäller olika regler. Den som köper mer än 150 djur per år från mer än fem besättningar får ingen ersättning från Jordbruksverket. Ett sådant företag måste teckna en speciell salmonellaförsäkring. De som köper mindre än 150 djur eller från fem besättningar eller färre får normalt 50 % av uppkomna kostnader ersatt från Jordbruksverket. Om besättningen är ansluten till frivilliga salmonellaprogrammet höjs ersättningen till 70 % av kostnaderna. Hos två av försäkringsbolagen ingår salmonellaskydd i besättningsförsäkringen för de besättningar som kan få ersättning av Jordbruksverkets vid ett utbrott. Det tredje bolaget erbjuder salmonellaskydd i en tilläggsförsäkring och då med kraven att besättningen kan få ersättning av Jordbruksverket vid ett utbrott samt att den är ansluten till frivilliga salmonellaprogrammet. Det är därför viktigt att kolla vad som gäller i det egna fallet. I de fall som salmonellaskydd ingår i besättningsförsäkring kan försäkringsbolaget betala upp till 30 % av det som Jordbruksverket betalar ut. Detta innebär att en besättning som är med i frivilliga salmonellaprogrammet kan få ut 91 % av uppkomna kostnader (70+21). Utan frivilliga salmonella programmet blir ersättningen 65 % (50+15). Jordbruksverket ersätter för produktionsbortfall under hela spärrtiden, medan det förekommer att försäkringsbolag sätter en tidsbegränsning på 18 månader. Det finns också begränsningar som säger att kostnader och förluster som inte direkt kan hänföras till den primära djurproduktionen ersätts inte detta oavsett om sådana kostnader och förluster ersätts av Jordbruksverket. Det här tillsammans med en begränsad ersättningsperiod för produktionsbortfall gör att ersättningen i praktiken kanske inte uppgår till 30 % av det som Jordbruksverket betalar ut. Åter igen skiljer det här sig mellan försäkringsbolag och behöver därför kollas upp i det enskilda fallet. Det förekommer också att ersättningen är begränsad till ett visst högsta belopp. Salmonellaförsäkring för större ungnötsbesättningar För att få teckna en salmonellaförsäkring, vilket är aktuellt om du är ungnötsuppfödare som köper in fler än 150 djur per år från mer än fem besättningar, krävs det att besättningen är ansluten och godkänd i frivilliga salmonellaprogrammet samt ansluten i Svenska Djurhälsovårdens nöthälsoprogram. Två av försäkringsbolagen som försäkrar nötkreatur kan erbjuda den här typen av försäkring. Salmonellaförsäkringen fungerar som en tilläggsförsäkring till besättningsförsäkringen och alla djur som hör till besättningen måste vara försäkrade samt svenskfödda. Ersättning kan betalas ut när besättningen spärrats på grund av salmonella enligt bestämmelserna i zoonoslagen. Ersättningsnivåerna variera mellan bolagen och skiljer sig lite beroende om det gäller ersättning för djurvärdet, produktionsbortfall eller saneringskostnader. Djurvärdet ersätts upp till 75-100 %, beroende av försäkringsbolag. Produktionsbortfall ersätts under max en 12-månadersperiod och då mellan 70-75 %, ett av försäkringsbolagen har ett takbelopp för produktionsbortfall. Tilläggsförsäkringar Några försäkringsbolag erbjuder, förutom besättningsförsäkring och enskild försäkring, även olika typer av tilläggsförsäkringar. Dessa kan tecknas som tillägg till besättningsförsäkringen eller den individuella försäkringen. Detta lite olika beroende på försäkringsbolag. 4
Piroplasmos I vissa områden i landet finns stora problem med den fästingburna sjukdomen piroplasmos (blodhalning etc). Ett av försäkringsbolagen har en särskild tilläggsförsäkring för piroplasmos som ger en ersättning på högst 7 500 för ett vuxet djur om du förlorar djuret i sjukdomen. Detta utan avdrag för någon självrisk. Veterinärvård Två av försäkringsbolagen har även en tilläggsförsäkring som rör veterinärvård. Genom denna försäkring kan du få ersättning om veterinären behandlar djur på grund av klinisk sjukdom eller olycksfall. Viss ersättning för medicinkostnader i samband med veterinärbesöket lämnas också. Läs mer www.agria.se www.sveland.se www.dina.se www.jordbruksverket.se 5