INLEDNING TILL Konsumentpriser och indexberäkningar / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1961-1996. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1931/1959, 1960-1994. 1931/59-1961 utgiven av Socialstyrelsen. Parallelltitel på engelska: Consumer prices and index computations. - Med innehållsförteckning och sammanfattning på engelska. Föregångare: Konsumentprisindex / Socialstyrelsen. Stockholm, 1954-1962. Täckningsår: 1954:juli-1962. Detaljpriser och indexberäkningar åren 1913-1930 / Socialstyrelsen. Stockholm, 1933. (Sveriges officiella statistik). Efterföljare: Serierna Konsumentprisindex och Konsumentprisindextal inom Statistiska meddelanden, undergrupp P, 1969-1999. 1985-1999 har serierna koden P 14 (Konsumentprisindex) och P 15 (Konsumentprisindextal), 2000-2005: PR 14, resp. PR 15 (tryckt version). Fr.o.m. 2002 är serierna PR 14 och PR 15 fritt tillgängliga på SCB:s webbplats. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1960. Konsumentpriser och indexberäkningar. 1982. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-kpi-1982
Konsumentpriser och indexberäkningar 1982 Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån Stockholm 1983
Consumer Prices and Index Computations 1982 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden Stockholm 1983 Tidigare publicering Årspublikationen Konsumentpriser och indexberäkningar utges inom serien Sveriges officiella statistik. Årgångarna 1931/59, 1960 och 1961 utgavs av socialstyrelsen, årgångarna 1962 och framåt av statistiska centralbyrån. Previous publication The annual report on Consumer Prices and Index Computations is published within the series of Official Statistics of Sweden. The reports of 1931/59,1960 and 1961 were published by the Social Welfare Board; the reports of 1962 and onwards by the National Central Bureau of Statistics. Published by Statistics Sweden, S-115 81 Stockholm LiberFörlag ISBN 91-38-07804-X ISSN 0562-875X Printed in Sweden SCB-tryck, Örebro 1983
3 Förord Till grund för beräkningen av konsumentprisindex ligger ett stort antal prisuppgifter på varor och tjänster för privat konsumtion. Eftersom det för många ändamål föreligger ett behov av prisuppgifter för jämförelser över både längre och kortare tidsperioder utger statistiska centralbyrån årliga prisöversikter vilka ansluter till de översikter som för tiden tomår 1961 utgavs av socialstyrelsen, årligen eller för längre perioder. Föreliggande prisöversikt»konsumentpriser och indexbetäkningar 1982«har utarbetats inom sektionen för konsumentprisindex vid enheten för handelsstatistik. Stockholm i augusti 1983 STEN JOHANSSON Gunnar Stolpe
4 Innehåll Contents 6 Sammanfattning på engelska 8 Inledning 8 1 Konsumentprisindex 14 2 Nettoprisindex 15 3 Basbelopp och pensionspristal m m 18 Källhänvisningar 20 List of terms 22 Tabeller 22 1 Årsmedelpriser för representantvaror i konsumentprisindex 1981 och 1982 32 2 Medelpriser på vissa livsmedel, per månad 1982, kr 33 3 Årsmedelindextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex 1975 1982 (1980 = 100) 35 3 A Årsmedelindextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex 1974 1982 (1949 = 100) 37 4 Långtidsindextal för december 1975 1982 för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (december föregående år = 100) 39 5 Vägningstal och indextal (1980 = 100) för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex 1975 1982 40 5 A Vägningstal och indextal (1949 = 100) för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex 1960 1982 41 6 Indextal för vissa i konsumentprisindex inkluderade tjänster och varor, december 1962 1982 (juni 1954 = 100) 42 7 Indextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex januari - december 1982 (december 1980 = 100) 46 8 Prisutvecklingen i procent från månad till månad och 12-månaders utvecklingstal under 1982 för de huvudgrupper som ingår i konsumentprisindex (1980 = 100) Summary Introduction 1 Consumer Price Index 2 Net Price Index 3 Basic Amount and National Pensions Index etc. List of sources List of terms Tables 1 Average annual prices for goods and services included in Consumer Price Index 1981 and 1982 2 Average monthly prices, 1982 3 Annual index averages for main groups and subgroups in Consumer Price Index 1975 1982 (1980 = 100) 3 A Annual index averages for main groups and subgroups in Consumer Price Index 1974 1982 (1949 = 100) 4 Long-term index for December 1975 1982 for main groups and subgroups in Consumer Price Index (preceding December = 100) 5 Weights and index numbers (1980 = 100) for main groups in Consumer Price Index, long-term index 1975 1982 5 A Weights and index numbers (1949 = 100) for main groups in Consumer Price Index, long-term index 1960 1982 6 Index numbers for certain services and goods included in Consumer Price Index, December 1962 1982 (June 1954 = 100) 7 Index numbers for main groups and subgroups in Consumer Price Index, January - December 1982 (December 1980 = 100) 8 Monthly and yearly changes of the consumer prices during 1982 for main groups in Consumer Price Index (1980 = 100). Per cent
5 47 9 Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknade till 1980 = 100 48 10 Årsserier för nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI) med december föregående år = 100 samt långtidsindex för december med 1959 = 100 49 11 Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring 1960 1983 50 12 Korttidsindextal för konsumentprisindex (KPI), nettoprisindex (NPI) och basbeloppsindex (BBI) med 1980 = 100 50 13 Hur kronans värde förändrats med hänsyn till konsumtprisernas utveckling 1950 1982 52 Diagram 52 1 Konsumentprisutvecklingen december 1981 - december 1982 för olika grupper av varor och tjänster 53 2 Konsumentprisutvecklingen december 1981 - december 1982 för olika grupper av varor och tjänster 54 3 De årliga procentuella förändringarna 1972 1982 i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt långtidsindex för december 55 4 Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex 1955, 1960, 1965, 1970, 1975, 1980, 1981 och 1982 9 Net Price Index and Consumer Price Index (annual averages) recalculated to 1980 = 100 10 Annual series for Net Price Index (NPI) and Consumer Price Index (KPI) with the preceding December = 100 and long-term index for December with 1959 = 100 11 Basic Amount according to the National Insurance Act 1960 1983 12 Index numbers for Consumer Price Index. Net Price Index and Basic Amount Index (1980 = 100) 13 The value of the Swedish crown as reflected in the development of the consumer prices Charts 1 Contributions to the consumer price increase December 1981 - December 1982 from main groups of commodities and services according to Consumer Price Index 2 Contributions to the consumer price increase December 1981 - December 1982 from main groups of commodities and services according to Consumer Price Index 3 The annual percentage changes 1972 1982 of the Consumer Price index and the Net Price Index according to long-term index for December 4 Weights for main groups in Consumer Price Index, long-term index, 1955, 1960, 1965, 1970, 1975, 1980, 1981 and 1982 Teckenförklaring Explanation of symbols» o r Upprepning Intet finns att redovisa (värdet noll) Mindre än hälften av den använda enheten Uppgiften inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges Reviderad uppgift Repetition Magnitude nil Magnitude less than half of unit employed Data not available Revised data
6 Summary The Consumer Price Index has been computed regularly since July 1954 as a measure of the retail price movements in Sweden. Before 1954 cost-of-living indices (July 1914 = 100 and 1935 = 100) and a consumption price index (1935 = 100) were computed. Continuations of these series are derived from the present Consumer Price Index by the use of linking factors. Since January 1981 the Consumer Price Index has been recorded in such a way that the index figures give the price trend compared with the average for 1980 instead of for 1949. The change has been made for purely technical reasons; it does not affect the purpose or the content of the Consumer Price Index. The new index series (1980 = 100) will be developed in exactly the same way as the previous one which had 1949 as its base year (1949 = 100). The index figures are given to one decimal place. In addition, subindex figures are given with a new grouping of goods and services. In May 1965 a Net Price Index was first published. It is a consumer price index excluding indirect taxes and including subsidies. Further information about the older indicies and the construction of the Consumer Price Index can be obtained from»consumer Prices and Index Computations 1931-1959«(Official Statistics of Sweden). Consumer Price Index The Consumer Price Index aims at measuring the price changes for the private consumption on the domestic market. The Consumer Price Index is computed as a chain index with yearly links, the weights being changed for each link. Index numbers are calculated for these links (December preceding year = 100) and for the linked index. As from July 1954 the linked index has 1949 (the entire year) as its base. As from January 1981 its base is 1980 (the entire year). The index numbers for the months January- December are computed with weights based on the value of the private consumption on the domestic market during the preceding year, recalculated to the December prices of that year. This index is called the short-term index. For the month of December another index, the long-term index, is also calculated. The weights in this index are based on the value of the consumption during the current year, recalculated to the price level in December of the previous year. In addition to this the long-term index may also differ from the short-term index due to better information on the price development being available when calculating the long-term index. The Consumer Price Index is calculated for every month, with December of the previous year as its base. This index is then linked back, through the long-term index for December in each preceding year, to its base (1949 and 1980, respectively). During 1982 the Consumer Price Index increased by 10,0 per cent. The most significant price increases during 1982 were on Coffee, tea and cocoa with a 16,8 per cent increase, Meat 15,1, Fuel and electricity 14,9, Household appliances 14,8, Health and medical care 14,8, Household fats 14,6, Purchase of motorcars, bicycles and cycles with auxiliary engine 14,2 and Books, newspapers and magazines 14,1 percent. Net Price Index The Net Price Index is defined as an index in
7 which the prices of consumer goods have been reduced by the sum of the indirect taxes which in different production stages constitute cost elements in the production of the final consumer goods. The prices are also adjusted by including certain subsidies. As from May 1965 the base for the Net Price Index is 1959 (the entire year). As from January 1981 the base is 1980 (the entire year). Net Price Index numbers are computed for every month. Up to and including 1978 index numbers are usually computed only for the months of February, May, August and November. During 1982 the Net Price Index increased by 9,6 per cent. The lower increase as compared to Consumer Price Index is the net result of changes in indirect taxes, employers' fees, subsidies and tariffs. Subsidies for food were reduced and charge for building research were abolished. Taxes increased on value added energy. Basic Amount and Pensions Index Number Basic pensions, supplementary pensions, governmental study loan, certain life-annuities and maintenance allowances are guaranteed a constant value by adjustments based on the Basic Amount. As from 1982 the Basic Amount is calculated for a whole year as the ratio between a so called Basic Amount Index for November the preceding year and for June 1980 multiplied by 15 400 Swedish Crowns, any fractional part rounded off to the nearest full hundred of Crowns. For the months January to December 1981 the Basic Amount for a certain month was calculated as the ratio between the Basic Amount Index two months earlier and June 1980 multiplied by 15 400 Swedish Crowns. The Basic Amount was changed when the named ratio had increased or decreased by at least three per cent since the preceding change. The Basic Amount Index is a Net Price Index where the energy prices are unchanged. Up to and including December 1980 the Basic Amount for a certain month was calculated as the ratio between the Consumer Price Index two months earlier (up to and including July 1967 three months earlier) and September 1957 (146,12) multiplied by 4 000 Swedish Crowns. Up to and including June 1967 basic pensions were regulated by the Pensions Index Number. After that month basic pensions depend on the Basic Amount. The Pensions Index Number for a certain month is computed as the ratio between the Consumer Price Index (1949 = 100) three months earlier and that of December 1951 (123.15). For every third unit exceeding 100 one index supplement was paid.
8 Inledning Konsumentprisindex började beräknas i juli 1954. Från och med maj 1965 beräknas även en nettoprisindex. Denna beräknas som konsumentprisindex med avdrag för indirekta skatter och tillägg för subventioner. Basårsbyte företogs vid årsskiftet 1980/81 för såväl konsumentprisindex som nettoprisindex. Fram till dess var 1949 basåret för konsumentprisindex och 1959 basåret för nettoprisindex. From januari 1981 redovisas konsumentprisindex och nettoprisindex så att indextalen visar priserna jämfört med 1980 års medeltal (basår 1980 = 100). Vidare redovisas delindextalen i konsumentprisindex med en ny varu- och tjänsteindelning. Konsumentprisindex beräknades av socialstyrelsen fram till den 1 juli 1962, då statistiska centralbyrån (SCB) övertog beräkningarna. I avsnitt 1 återfinns uppgifter om konsumentprisindex, i avsnitt 2 uppgifter om nettoprisindex och i avsnitt 3 uppgifter om basbelopp och pensionspristal m m. 1 KONSUMENTPRISINDEX 1.1 Beskrivning Konsumentprisindex beräknas enligt principer som fastställts av regeringen och riksdagen. Indexen avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen. De priser som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar och som påverkas av bl a ändringar i indirekta skatter och subventioner. Indextalen beräknas exklusive direkta skatter och sociala förmåner. Prisnoteringar insamlas för ett urval av varor och tjänster, s k representantvaror. Prisuppgifter insamlas dels lokalt av intervjuare, dels centralt från SCB genom t ex postenkät. Prisutvecklingen representeras av ett urval av ca 340 varor och tjänster. Dessa s k representantvaror kan omfatta flera olika fabrikat och kvaliteter. För ca 250 varor insamlas priser genom besök i ca 1 300 butiker, vilket som regel sker under den vecka i månaden vari den femtonde infaller. För en stor del av varorna insamlas prisuppgifterna genom butiksbesök varje månad. Vid början av 1983 företogs vissa förändringar i insamlingen på dagligvaruområdet. För varor av typ färskvaror görs butiksmätningar liksom tidigare varje månad. För övriga dagligvaror sker butiksmätningar minst fyra gånger per år, medan prislistor istället används vid övriga tillfällen under året för att mäta prisutvecklingen. Butiksmätningarna för övriga dagligvaror utnyttjas vid indexberäkningarna för de ifrågavarande månaderna. Dessutom utnyttjas de vid de fortlöpande kontrollberäkningarna beträffande effekterna på index av att använda prislistor. Centralt insamlas priser för ca 90 representantvaror, bl a i sådana fall där en vara kan antas ha enhetliga priser över hela landet. Vid central prisinsamling för en vara insamlas priset per den femtonde i månaden. Bostadspostens prisförändringar, exklusive uppvärmningskostnader, undersöks för hyreslägenheter och egnahem. Uppvärmningskostnader ingår i posten värme och hushållsel. Hyresundersökningar görs en gång i kvartalet avseende januari, april, juli respektive oktober. Undersökningarna omfattar ca 1 000 hyreslägenheter och uppgifterna inhämtas genom postenkäter till fastighetsägarna samt vid oktoberundersökningen även genom intervjuer med hyresgästerna. Årligen utbyts en del av urvalet och samtidigt utökas urvalet med hänsyn till att
9 nybyggda lägenheter tillkommer i beståndet. Index justeras dock månatligen för effekter på den genomsnittliga hyresnivån av att nybyggda lägenheter tillkommer. Boendekostnaderna för bostadsrättslägenheter undersöks inte, utan utvecklingen av dessa sätts i indexberäkningarna lika med utvecklingen av boendekostnaderna för hyreslägenheter. Beräkningarna av egnahemskostnadernas utveckling omfattar delposterna räntekostnader, avskrivning, försäkringar, vatten, avlopp, renhållning, sotning och reparation. Delposten räntekostnader utgörs av räntor på olika låneformer - statliga bostadslån, bottenlån med bunden ränta, bottenlån med rörlig ränta samt övriga lån - plus beräknad nominell ränta på eget kapital. Räntor räknas utan avdrag för räntesubventioner eller för ränteavdrag vid statlig och kommunal inkomstbeskattning. Eget kapital utgörs av i fastighet nedlagt kapital (beräknat på anskaffningsvärdet) plus gjorda förbättringar minus lån och minus summa avskrivningar. Avskrivningar utgörs av i byggnaden nedlagt kapital gånger viss avskrivningsprocent, som är beroende av husets ålder vid senaste förvärv. Beräkningarna för egnahemsposten baseras på kostnadsundersökningar vissa år (den senaste är från 1973) genom intervjuer med ca 500 egnahemsägare. Vid de löpande beräkningarna framräknas kostnaderna enligt senast företagen sådan undersökning utifrån utvecklingen av räntesatser, kommunala taxor för vatten, avlopp och sotning, priser för reparationer etc. Vidare justeras indextalen för delposterna räntekostnader och avskrivningar med hänsyn till hur kostnadsbilden har påverkats av att vissa fastigheter har bytt ägare samt av att nya fastigheter har tillkommit i beståndet. Indextalet för räntekostnader justeras dessutom även med hänsyn till hur kostnadsbilden har påverkats av att summa eget kapital i fastigheterna efterhand minskar genom avskrivningen. Nämnda justeringar gjordes t o m 1979 i form av en årlig justering vid beräkning av index för december, men fr o m 1980 görs månatliga justeringar. Effekterna av ägarbyten, nybyggnation och minskning av summa eget kapital kalkyleras på det urval av egnahem, som har erhållits genom att man har utökat urvalet till kostnadsundersökningen för år 1973 med årliga tilläggsurval vilka svarar mot nybyggnationen. Två kompletterande undersökningar företas varje år på detta successivt utökade urval. Vid den ena undersökningen tar man reda på huruvida fastigheterna har bytt ägare under året samt om så varit fallet vad köpeskillingen uppgick till. Den andra årliga kompletterande undersökningen gäller de utvalda nybyggda fastigheterna och utgörs av att man inhämtar uppgift om förvärvspriset respektive totalt lånebelopp. Resultaten av de beräkningar, som görs utifrån undersökningarna, beaktas i index för december. Vid beräkningarna antages, beträffande omsatt fastighet, att köpeskillingen fördelade sig på lånat och eget kapital enligt motsvarande genomsnittstal från basundersökningen för år 1973. För såväl omsatta som nybyggda egnahem fördelas lånebeloppen schablonmässigt på olika lånetyper med ledning av resultaten från basundersökningen. För posten värme och hushållsel insamlas prisuppgifter centralt av SCB från ett urval av el, gas- och värmeverk samt från ett urval av oljeföretag. Representantvarorna och deras vägningstal revideras årligen i samband med årsskiftet. Genom detta förfarande tas successivt hänsyn till förändringarna i konsumtionens sammansättning. Som underlag för revideringen används uppgifter från nationalräkenskaperna om den privata konsumtionen. Uppdelning på mindre poster görs för matvaror, drycker och tobak med ledning av uppgifter från statens jordbruksnämnd och för övriga grupper med ledning av resultat från senast redovisad hushållsbudgetundersökning (den senaste avser år 1978). Genom att varubeskrivningarna på vissa varor ändras till att avse andra varianter än tidigare är medelpriserna för olika år ej alltid helt jämförbara. Årsmedelpriser redovisas i tabell 1 och medelpriser per månad redovisas i tabell 2 för vissa livsmedel. Indextal för huvudgrupper och undergrupper av konsumentprisindex framgår av tabell 3,3 A, 4 och 7. Konsumentprisindex är en kedjeindex med
10 årslänkar. Varje årslänk beräknas med december föregående år som bas. I det följande redovisas dels indextal för årslänkarna (december föregående år = 100), dels indextal efter kedjning (multiplikation) över de olika åren fr o m basåret 1949 (1949 = 100) respektive from det nya basåret 1980 (1980 = 100). För januari tom december beräknas index med vägningstal baserade på konsumtionens fördelning under närmast föregående år uttryckt i det årets decemberpriser. Indextal beräknade med dessa vägningstal kallas korttidsindex. För december månad beräknas dessutom en s k långtidsindex, med vägningstal baserade på konsumtionens fördelning samma år, uttryckt i prisnivån för december närmast föregående år. I långtidsindex beaktas, förutom förändringar i konsumtionens sammansättning under det gångna året, även prisförändringar som av olika skäl inte kunnat införas i beräkningarna under det löpande året. Dessutom beaktas i vissa fall metodändringar och justeringar föranledda av säkrare statistisk information m m. Vid kedjning över de olika åren används långtidsindex för december med december föregående år = 100. Långtidsindextalen för huvudoch undergrupper för åren 1960-1981 framgår av tabell 4 och 5. Regeringen fastställer konsumentprisindex (totalindex) för varje månad. I den nya serien med 1980 som basår fastställs totalindextalet med en decimal, medan man i den äldre serien med 1949 som basår fastställde totalindextalet utan decimal. De av regeringen fastställda s k officiella indextalen bör i allmänhet användas vid indexreglering av avtal med konsumentprisindex. För december månad fastställs endast korttidsindex. De justeringar som sker i långtidsindex påverkar därför först de officiella indextalen för januari påföljande år. Prisutvecklingen enligt korttidsindex redovisas i tabell 7 och 8. Vill man vid ekonomisk analys veta den procentuella prisförändringen från december ett år till januari påföljande år bör man jämföra januaritalet med långtidsindex för december. Man kan också gå till indextalet för januari i den serie som har december föregående år = 100. Önskar man jämföra prisnivån mellan november ett år och januari året därpå får man korrigera för (skarva bort) skillnaden mellan långtidsindex och korttidsindex för december. Man beräknar först indexhöjningen november-december (korttids-) och multiplicerar sedan detta indextal med januaritalet i årsserien (december föregående år = 100). Konsumentprisindex och dess föregångare levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner kan användas till att omräkna ett belopp till fast penningvärde. Vid sådan användning bör observeras att de nämnda indexserierna endast mäter prisutvecklingen för transaktioner som hör till den totala privata inhemska konsumtionen, dvs för transaktioner i samhällsekonomins slutled. Hur kronans värde förändrats med hänsyn till konsumentprisernas utveckling 1950-1982 framgår av tabell 13. Månadstalen för konsumentprisindex publiceras bl a i Statistiska meddelanden, serie P, och i Allmän månadsstatistik. 1.2 Andra undersökningar Som ett led i sin information om pris- och marginalutvecklingen lämnar statens pris- och kartellnämnd (SPK) fortlöpande redogörelser för prisernas förändringar i leverantörs- och konsumentleden. Månatligen utger man en månadsrapport som behandlar utvecklingen fr o m den första dagen tom den sista dagen i månaden samt utvecklingen från årets början. Månatligen utges vidare även en halvmånadsrapport som behandlar prisutvecklingen under den första hälften av månaden och från årets början. Prisutvecklingen enligt månadsrapporten publiceras fr o m mars 1981 varje månad i ett av SCB och SPK gemensamt utgivet pressmeddelande om konsumentprisutvecklingen. I meddelandet informeras sammanfattande om SCBs beräkningar av prisutvecklingen, konsumentprisindex, nettoprisindex och basbeloppet liksom om prisutvecklingen enligt SPKs månadsrapport. Vid årsskiftet 1971/72 fick SPK i uppdrag av Kungl Maj.t att i samtliga förädlings- och distributionsled upprätthålla en intensifierad över-
11 vakning av priser och marginaler på varor och tjänster, särskilt de varor och tjänster som är viktiga för konsumenterna. I SPKs uppdrag ingår att fortlöpande underrätta regeringen och informera allmänheten om rådande pris- och konkurrensförhållanden. Prisutvecklingen redovisas av SPK för huvudgrupperna dagligvaror, övriga varor, privata tjänster, diverse offentliga tjänster, diverse taxor och bostäder samt för den totala privata konsumtionen. Varugrupperingen överensstämmer inte med den som finns för konsumentprisindex. SPK använder i sina beräkningar uppgifter från cirkaprislistor och uppgifter om prisförändringar som tillverkare och importörer är skyldiga att anmäla till SPK. Man gör också speciella undersökningar och utnyttjar dessutom material från konsumentprisindex. Det senare gäller främst uppgifter om färskvaror, bostadskostnader och vissa offentliga taxor. SPK mäter prisutvecklingen för samma varuslag som de som ingår i konsumentprisindex, men urvalet av varuvarianter är annorlunda. Vägningstalen per vara för den slutliga sammanvägningen till totalindex tas från konsumentprisindex. SPK mäter prisutvecklingen för beklädnadsvaror en gång i halvåret. Realisationer, extrapriser och kampanjpriser påverkar inte SPKs beräkningar. Enligt SPKs mätningar steg den allmänna prisnivån i konsumentledet med 10,0 procent under 1982. Av höjningen anges 3,3 procentenheter hänföra sig till prishöjningar på dagligvaror, 3,6 procentenheter till övriga varor och 3,1 procentenheter till tjänster. En gruppering av varorna i indexberäkningarna för konsumentprisindex enligt den indelning som SPK använder, ger följande resultat. Prisökningar på dagligvaror höjde totalindex med 3,0 procentenheter, övriga varor med 3,7 och tjänster med 3,3 procentenheter. Skillnaderna mellan SPKs beräkningar och konsumentprisindex förklaras huvudsakligen av att det gäller olika mätperioder. Skillnaderna beror dock också på olikheter i mätmetoder och prismaterial samt på, liksom i alla statistiska undersökningar, en viss osäkerhetsfaktor. 1.3 Prisutvecklingen under 1982 1.3.1 Allmänt Under år 1982 (mitten av december 1981 - mitten av december 1982) steg konsumentpriserna med i genomsnitt 10,0 procent. År 1981 steg konsumentpriserna med 9,7 procent. Räknat i årstakt sjönk inflationen för tiden januari - september 1982 från 9,8 procent i januari till som lägst 7,9 procent i september, för att sedan på grund av devalveringen i oktoberr stiga under resten av året till 10,0 procent i december. I löneavtalen för 1982 hade liksom för de föregående åren fr o m 1978 lagts in en garantiregel. Denna regel utlöstes för september när prisstegringen totalt blev mer än 6,99 procent exklusive fjärrvärme, eldningsolja, kokgas och bensin. Med dessa avdrag steg konsumentpriserna under året med 9,6 procent. Denna uppgång i den s k avtalsindex gav löntagaren dels ett engångsbelopp för 1982 på 219 kronor, dels ett lönepåslag 1983 på 1,95 procent. En internationell jämförelse visar att konsumentpriserna steg inom OECD-länderna med 6,5 procent och inom de europeiska OECDländerna med 9,3 procent. I våra grannländer steg priserna med 9,0 procent i Danmark, 11,7 procent i Norge och med 9,0 procent i Finland. I Storbritannien steg konsumentpriserna med 5,4 procent, i USA med 3,9 procent, i Västtyskland med 4,6 procent och i Japan med 1,8 procent. (Källa: OECD.) Inom de olika huvudgrupperna av varor och tjänster i konsumentprisindex ändrades priserna under 1982 med följande procenttal (inom parentes anges motsvarande utvecklingstal för perioden december 1980-december 1981): livsmedel + 13,5 (+12,1), alkoholhaltiga drycker och tobak +7,2 (+3,9), kläder och skor +6,5 (+2,6), bostad, värme och hushållsel +8,9 (+13,2), varav för enbart bostad +7,1 (+10,5) och för enbart värme och hushållsel +14,9 (+21,8), inventarier och husgeråd +9,6 (+5,4), transport och samfärdsel +10,3 (+10,9), därav för bensin +9,8 (+17,4) och för transport och samfärdsel i övrigt +10,4 (+8,6), fritid nöjen och kultur +8,5 (+6,2) samt diverse +12,3 (+10,7). Av prishöjningarna under 1982 svarar höjda priser på livsmedel för 27 procent av den totala
12 höjningen, eller för 2,7 procentenheter. Höjda priser inom posten bostad, värme och hushållsel har dragit upp totalindex med 2,5 procentenheter och prisändringarna inom posten transport och samfärdsel har bidragit med 1,4 procentenheter. Av tabell 7 framgår utvecklingen månad för månad under 1982 för de olika huvud- och undergrupperna. Prishöjningarna har under 1982 varit störst för följande undergrupper (i procent): Kaffe, te och kakao (16,8), kött (15,1), värme och hushållsel (14,9), hushållsapparater (14,8), hälso- och sjukvård (14,8), matfett (14,6), inköp av motorfordon, cyklar och mopeder (14,2) samt böcker, tidningar och tidskrifter (14,1). I följande tablå framgår de olika huvudgruppernas inverkan på den totala prisutvecklingen under år 1981 och 1982. 1) Socker, salt, glass, sylt, marmelad, choklad och konfektyrm m. Undergrupperna Kött, Mjölk, ost och ägg samt Mjöl, gryn och bröd bidrog mest till uppgången. Prishöjningarna inom dessa undergrupper, vilka till stora delar utgörs av subventionerade baslivsmedel, svarar för drygt hälften av uppgången i livsmedelsindexen. Bland orsakerna till de höjda priserna på livsmedel kan nämnas sänkningen den 1 januari av livsmedelssubventionerna samt regelmässiga prisökningar den 1 januari och 1 juli inom ramen för jordbruksavtalet. 1.3.3 Alkoholhaltiga drycker och tobak Inom undergruppen Alkoholhaltiga drycker steg priserna med 8,7 procent. I genomsnitt så höjdes priserna på spritdrycker med 9,7 procent, priserna på vin med 6,1 procent och priserna på öl med 8,8 procent. Index för undergruppen Tobaksvaror gick upp med 4,4 procent. Beskattningen av alkoholhaltiga drycker höjdes den 1 maj. Tobaksskatten ändrades däremot inte under året. Se även diagram 1 om utvecklingen under 1982. 1.3.2 Livsmedel I följande tablå framgår de olika undergruppernas inverkan på totala prisförändringen inom gruppen livsmedel under år 1981 och 1982. 1.3.4 Kläder och skor Inom undergruppen Kläder har priserna under året stigit med 6,6 och inom undergruppen Skor med 6,3 procent. Inom undergruppen Kläder blev den genomsnittliga uppgången för tyger, garner och sybehör ca 9 procent, för päls- och skinnvaror m m ca 3 procent, för underkläder
13 och strumpor ca 10 procent, för blusar, skjortor och tröjor ca 9 procent och för övriga kläder ca 5 procent. 1.3.5 Bostad, värme och hushållsel Index för huvudgruppen Bostad, värme och hushållsel steg under 1982 med 8,9 procent. Undergruppen Enbart bostad ökade med 7,1 procent och undergruppen Enbart värme och hushållsel med 14,9 procent. Inom undergruppen Enbart bostad steg index för egnahem med 1,5 procent. På grund av diskontosänkningen den 12 mars minskade räntekostnaderna, vilka drog ner indextalet för undergruppen med 0,7 procentenheter. Å andra sidan påverkades index i uppåtgående riktning av ökade reparations- och underhållskostnader med 1,5 procentenheter samt av höjda avgifter för vatten, avlopp, renhållning och sotning med 0,5 procentenheter. Inom undergruppen Enbart bostad steg vidare index för hyror under året med 13,5 procent. Preliminära resultat av de kvartalsvisa hyresundersökningarna infördes i index för januari, april, juli och oktober. De slutliga resultaten av undersökningarna infördes i index för februari, maj, augusti och november. Index för värme och hushållsel steg med 14,9 procent under 1982. Prisändringar på de olika energislagen registreras vid beräkningarna när nya priser börjar tas ut av oljebolagen och när taxorna ändras vid energiverken. Det innebär att prisändringarna registreras i index innan de påverkar hyrorna för hyreslägenheter. Den kraftiga uppgången i index för värme och hushållsel beror framförallt på kraftigt höjda priser på eldningsolja. Dessa höjde index med 10,2 procentenheter medan taxehöjningar för fjärrvärme påverkade index med 1,9 och höjda eltaxor med 2,6 procentenheter. Den genomsnittliga prisökningen blev för eldningsolja 25,8 procent, för fjärrvärme 9,2 procent och för elström 6,8 procent. Höjningar av energiskatterna förklarar bortåt en tredjedel av uppgången i index för värme och hushållsel. 1.3.6 Inventarier och husgeråd Inom gruppen Inventarier och husgeråd i sin helhet steg priserna med 9,6 procent. Störst blev uppgången för undergruppen hushållsapparater med 14,8 procent, medan den minsta uppgången noterades för undergruppen hushållsartiklar (kem.tekn. artiklar m m) och hushållstjänster med 7,5 procent. 1.3.7 Transport och samfärdsel Index för huvudgruppen Transport och samfärdsel steg under 1982 med 10,3 procent. Därav kan 2,8 procentenheter hänföras till undergruppen inköp av motorfordon, cyklar och mopeder samt 6,0 procentenheter till driftskostnader för motorfordon varav 2,6 procentenheter faller på posten bensin, medan 1,5 procentenheter beror på höjda priser inom undergruppen resor och transporter (lokal-, buss-, järnvägsresor m m). Bensinpriserna steg under året 9,8 procent, vilket till närmare två tredjedelar beror på höjningarna av bensinskatten. Av övriga prishöjningar inom huvudgruppen skall nämnas +14,6 procent för personbilar, +15,5 procent för bilreparationer, +11,8 procent för lokalresor, +10,5 procent för järnvägsresor, +5,0 procent för taxiresor och +15,0 procent för flygresor. Några förändringar i postporto eller teleavgifter registrerades inte för året. 1.3.8 Fritid, nöjen och kultur Index för huvudgruppen Fritid, nöjen och kultur steg under året med 8,5 procent. För undergruppen Radio och TY blev dock uppgången endast 0,3 procent, främst på grund av betydande prissänkningar på kasettdäck och TV-bandspelare. För dagstidningarna noteras att prenumerationspriserna steg med 14,5 procent och att lösnummerpriserna steg med 10,0 procent. Inom veckotidningsområdet steg prenumerationspriserna med 11,7 procent och lösnummerpriserna med 13,2 procent. Prisläget för böcker kom under året att stiga med 17,5 procent. 1.3.9 Diverse Index för huvudgruppen Diverse steg under året med 12,3 procent. Därav förklaras 3,2 procentenheter av prishöjningar inom undergruppen Hälso- och sjukvård samt 5,8 procentenheter av prishöjningar inom undergrupperna Förtäring
14 utom hemmet, Vin, sprit och öl på restaurang och Hotellvistelse. Inom läkemedelsposten sjönk priserna under året med 2,9 procent. För posten läkarvård noteras en uppgång på 23,1 procent och för posten tandläkararvode en uppgång på 22,8 procent. Inom övriga områden märks stora prishöjningar främst på guldvaror ( +17,0 procent), förtäring utom hemmet (+12,9 procent) samt hotellvistelse ( + 12,0 procent). 2 NETTOPRISINDEX 2.1 Beskrivning Nettoprisindex visar utvecklingen av den del av konsumentpriserna som inte utgörs av indirekta skatter (men med tillägg av subventioner). Konsumentprisindex visar däremot utvecklingen av de priser som konsumenterna faktiskt får betala (inklusive indirekta skatter och exklusive subventioner). Nettoprisindex (konsumentprisindex med avdrag för indirekta skatter och tillägg för subventioner) avser att mäta den genomsnittliga relativa utvecklingen av de intäkter som den konsumtionsvaruproducerande sektorn inom näringslivet - efter avdrag av indirekta skatter och efter tillägg av subventioner - skulle erhålla från försäljning av en med konstant teknik producerad samt till sin storlek och sammansättning oförändrad mängd varor och tjänster. I nettoprisindex har sålunda konsumentpriserna rensats från indirekt beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter uttagna på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial och arbetskraft som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna. Även kostnadselement av indirekt skattetyp, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har bortrensats. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla belopp. En motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna. Av beräkningstekniska skäl kan nettoprisindexberäkningar ej göras för varje enskild konsumtionsvara. Därför kan endast en nettoprisindex som korresponderar mot totala konsumentprisindex beräknas. Nettoprisindex korresponderande mot huvudgrupperna i konsumentprisindex är inte heller möjligt att beräkna. Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter görs med utgångspunkt i de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. Vissa avvikelser förekommer dock. Följande indirekta skatter och subventioner har beaktats vid beräkningen av nettoprisindex år 1982. Indirekta skatter: Mervärdeskatt, allmän energiskatt, bensinskatt, vägtrafikskatt, försäljningsskatt på motorfordon, tullar, dryckesskatt på spritdrycker, vin samt malt- och läskedrycker, tobaksskatt, särskild varuskatt på choklad och konfektyr samt på tekniska preparat, avgift på vissa dryckesförpackningar, reklamskatt, lotteri-, tips- och totalisatormedel, särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, arbetarskyddsavgift, byggnadsforskningsavgift och barnomsorgsavgift. Subventioner: Livsmedelssubventioner, driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd till dagstidningar, statligt litteraturstöd samt statligt stöd till kommersiell service i glesbygd. Nettoprisindex publicerades första gången i maj 1965. Indexen beräknades åren 1959 t o m 1978 normalt endast för månaderna februari, maj, augusti och november. När väsentliga förändringar av de indirekta skatterna och subventionerna inträffade, beräknades nettoprisindex även för månaden före och månaden efter förändringen. Fr o m år 1979 beräknas nettoprisindex för varje månad. En mera utförlig resultatredovisning publiceras dock enbart en gång per kvartal - under åren 1979-80 efter beräkningarna för februari, maj, augusti respektive november, men fr o m 1981 efter beräkningarna för mars, juni, september respektive december. Fr o in januari 1981 redovisas nettoprisindex så att indextalen visar priserna jämförda med
15 1980 års medelpriser (basår 1980=100). Tidigare var 1959 basår. Publiceringen av nettoprisindex sker bl a i Statistiska meddelanden, serie P (fr o m december 1981 i rapporterna om konsumentprisindex) och i Allmän månadsstatistik. I tabell 9, tabell 10, tabell 12 och diagram 3 redovisas resultatet av beräkningarna av nettoprisindex. En modifierad nettoprisindex - nettoprisindex med bortseende från direkt inverkan av ändringar i energipriser - beräknades from oktober 1980 t o m november 1982 för att ligga till grund för framräkningen av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. I beräkningarna av denna särskilda s k basbeloppsindex fick priserna och skatterna på olika energislag stå oförändrade vid vad de var vid mättidpunkten i oktober 1980. Indexen beräknades i övrigt utifrån samma uppgiftsunderlag (inkl vägningstal) och enligt samma regler som nettoprisindex. 2.2 Utvecklingen under 1982 Nettoprisindex (korttidsindex) steg under 1982 (december 1981 - december 1982) med 9,6 procent medan konsumentprisindex (korttidsindex) steg med 10,0 procent. Skillnaden i utveckling mellan konsumentprisindex och nettoprisindex beror på att konsumentpriserna påverkats av ändringar i indirekta skatter och subventioner. Dessa påverkar inte nettoprisindex. Från december 1981 till december 1982 har nettot av indirekta skatter och subventioner ökat med 11,7 procent. Följande förändringar i indirekta skatter och subventioner har registrerats för perioden december 1981 - december 1982: Livsmedelssubventionerna sänktes och byggnadsforskningsavgiften slopades fr o m den 1 januari. Bensinskatten höjdes den 1 april och den 1 juli 1982. För eldningsolja m m höjdes den 1 april 1982 den allmänna energiskatten och den särskilda beredskapsavgiften. Den allmänna energiskatten höjdes sedan ytterligare den 1 juli medan den särskilda beredskapsavgiften sänktes samma datum. Dryckesskatten blev den 1 maj höjd för spritdrycker och sänkt för lättöl och läskedrycker. Uppgången av konsumentpriserna från december 1981 till december 1982 kan fördelas på pris- och skatteförändringar enligt sammanställningen ovan till höger. Kalkylen är utförd som om de skatteförändringar som trätt i kraft under perioden slagit igenom med sitt fulla belopp i konsumentpriserna under samma period. 3 BASBELOPP OCH PENSIONSPRISTAL M M Basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring framräknas på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. För tid t o m oktober 1980 användes konsumentprisindex. För tid fr o m november 1980 t o m november 1982 användes en särskild index (basbeloppsindex) som utgjordes av nettoprisindex med bortseende från direkt inverkan av ändringar i energipriser.
16 Fr o m år 1982 fastställer regeringen basbeloppet för helt kalenderår. Detta sker på grundval av prisläget i november föregående år. Tom december 1981 fastställdes basbeloppet för en månad i sänder på grundval av prisläget två månader tidigare. Reglerna med bestämmelsen att basbeloppet skall fastställas för år föreskrivs dels i lag (1981:1187) om ändring i lagen om allmän försäkring, dels i förordning (1981:1207) om beräkning av basbeloppet enligt 1 kap 6 lagen om allmän försäkring. Basbeloppet utgörs för varje år av 15 400 kronor multiplicerat med det tal (jämförelsetal), som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i november året före det som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Beräkningarna är upplagda på följande sätt: jämförelsetalet beräknas genom att man multiplicerar två olika tal med varandra. Det ena talet utgörs då av talet 1,0578 vilket anger kvoten mellan konsumentprisindex för oktober 1980 (594,82) och konsumentprisindex för juni 1980(562,31). Det andra talet utgörs av kvoten mellan basbeloppsindex för november året före det som basbeloppet avser och basbeloppsindex för oktober 1980 (102,31). Enligt de regler som gällde för januaridecember 1981 så utgjordes basbeloppet för viss månad av 15 400 kronor multiplicerat med det tal (jämförelsetal), som angav förhållandet mellan det allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avsåg och prisläget i juni 1980. Beräkningarna var upplagda på motsvarande sätt som beräkningarna av årligt basbelopp fr o m för år 1982. Jämförelsetalet beräknades således genom att man multiplicerade talet 1,0578 med kvoten mellan basbeloppsindex för andra månaden före den som basbeloppet avsåg och basbeloppsindex för oktober 1981. Talet 1,0578 utgör, enligt vad som tidigare nämnts, kvoten mellan konsumentprisindex för oktober 1980 och konsumentprisindex för juni 1980. Tom december 1980 utgjordes basbeloppet för viss månad av 4 000 kronor multiplicerat med det tal, som angav förhållandet mellan det allmänna prisläget under andra månaden (tom juli 1967: tredje månaden) före den som basbeloppet avsåg och prisläget i september 1957. Detta tal beräknades som kvoten mellan konsumentprisindextalen (med två decimaler) för de två ifrågavarande månaderna. Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. I reglerna ingick t o m december 1981 också bestämmelsen att basbeloppet fick ändras endast om prisläget hade ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring gjordes av basbeloppet. Denna s k treprocentsspärr slopades således ur reglerna i samband med att man beslutade att basbeloppet fortsättningsvis skulle fastställas för år. Regeringen har föreslagit att man fr o m beräkningen av basbeloppet för år 1984 skall återgå till att använda konsumentprisindex. Dock skall man neutralisera effekterna på index av devalveringen i oktober 1982. Basbeloppets storlek framgår av tabell 11. De beräkningar som anges i lagen om allmän försäkring skall göras med anknytning till basbeloppet. Detta innebär, att utbetalningar av tilläggspension och folkpension är anknutna till basbeloppet (fr o m år 1982 till»det basbelopp som har fastställts för året«och dessförinnan till»basbeloppet för den månad för vilken pensionen betalas«). Vidare så innebär det också att beräkningar av pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng är anknutna till basbeloppet (till»det vid årets ingång gällande basbeloppet«). Basbeloppet används vidare bl a till att reglera bidragsförskott from den 1 juli 1964, studiemedel fr o m den 1 januari 1965, vissa underhållsbidrag fr o m den 1 april 1967, indextillägg för yrkesskadelivräntor och tillägg till vissa trafiklivräntor from den 1 januari 1968, pensionstillskott fr o m den 1 juli 1969, giftorättsgods för efterlevande make fr o m den 1 januari 1970 och skadeståndslivräntor, indextilläggen till vissa ansvarslivräntor samt indextilläggen till vissa statliga skadelivräntor fr o m den 1 januari 1974. Särskilda regler gäller vid utbetalning av vissa förmåner som beräknas med ledning av basbeloppet för år 1983. Det gäller t ex folkpension, allmän tilläggspension och studiemedel. Storleken av ifrågavarande förmån skall beräknas på
17 grundval av basbeloppet (19 400 kr för år 1983) ökat med ett tilläggsbelopp på 300 kr. Summa basbelopp och tilläggsbelopp är 19 700 kr för år 1983. Reglerna framgår dels av lag (1982:1232) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av pensionsförmåner m m, dels av lag (1982:1243) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel. I lagen om folkpensionering ingick tom juni 1967 reglering av pensionsbeloppen genom indextillägg för att kompensera för de förändringar i penningvärdet som konstaterats enligt konsumentprisindex. Tom juli 1967 fastställdes ett pensionspristal, som uttryckte kvoten mellan månadens index och indextalet för december 1951 (123,15). Detta tal gällde under tredje månaden efter den som indexberäkningen avsåg. Fr o m juli 1967 värderegleras folkpensionerna med basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Med hänsyn till att vissa privata pensionsavtal fortfarande indexregleras med pensionspristalet fortsätter SCB tills vidare att beräkna detta tal. Skatteskalan för den statliga inkomstskatten är indexreglerad fr o m 1979 (inkomståret 1978). Skiktgränserna räknas således upp årligen på grundval av prisutvecklingen. Den beskattningsbara inkomsten i skatteskalans olika inkomstskikt uttryckes som ett antal s k basenheter. Basenheten, vilken fastställs av regeringen, ändras årligen med hänsyn till förändringarna från augusti föregående år till augusti innevarande år i det allmänna prisläget. I riksdagens beslut under våren 1982 om reformerad inkomstbeskattning ingick dock att basenheten för åren 1983-1985 skulle bestämmas på förhand till resp 7 300 kronor, 7 700 kronor och 8 100 kronor. Detta motsvarar en årlig uppräkning med i genomsnitt 5,5 procent. För inkomståren 1978-1980 utgjordes basenheten av 5 000 kronor multiplicerat med det tal som angav förhållandet mellan det allmänna prisläget i augusti året före inkomståret och prisläget i augusti 1977. Förändringarna i det allmänna prisläget beräknades på grundval av konsumentprisindex, rensat från effekter av ändringar i mervärdeskatteuttaget. För inkomståren 1981-1982 utgjordes basenheten av 6 400 kronor multiplicerad med det tal, som angav förhållandet mellan det allmänna prisläget i augusti året före inkomståret och prisläget i augusti 1980. Därvid beräknades förändringarna i det allmänna prisläget med bortseende från indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i energipriser samt med tillägg för subventioner. Basenheten avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Basenheten har för de olika inkomståren 1978-1985 fastställts till: Fr o m inkomståret 1986 skall basenheten utgöras av 8 100 kronor multiplicerad med det tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i augusti året före inkomståret och prisläget i augusti 1984. Därvid skall förändringarna i det allmänna prisläget beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i energipriser samt tillägg göras för subventioner. Basbeloppet, pensionspristalet, basenheten och procenttal för ändring av underhållsbidrag publiceras i anslutning till konsumentprisindex i Statistiska meddelanden, serie P, och i Allmän månadsstatistik. Basbeloppet och procenttal för ändring av underhållsbidrag offentliggörs även i svensk författningssamling.
18 Källhänvisningar Konsumentprisindex, levnadskostnadsindex och konsumtionsprisindex Betänkande angående levnadskostnadsindex. SOU 1943:8. Konsumentprisindex. Betänkande angående omläggning av levnadskostnadsindex. SOU 1953:23. Detaljpriser och indexberäkningar åren 1913 1930. SOS Sthlm 1933. Konsumentpriser och indexberäkningar åren 1931-1959, samt årligen from 1960. SOS. Broschyr»1980 Nytt basår för konsumentprisindex«. Örebro 1982. Nettoprisindex Nettoprisindex. SOU 1958:36. Beräkning av nettoprisindex. Statistisk tidskrift 1965:6. Basbelopp och tilläggsbelopp Lag (1981:1187) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Förordning (1981:1207) om beräkning av basbeloppet enligt 1 kap 6 lagen om allmän försäkring. Förordning (1982:1165) om basbelopp år 1983. Lag (1982:1232) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av pensionsförmåner m m. Lag (1982:1243) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel. Pensioner Lag (1962:381) om allmän försäkring. Lag (1962:382) om införande av lagen om allmän försäkring. Lag (1969:205) om pensionstillskott. Lag (1982:1232) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av pensionsförmåner m m. Underhållsbidrag Lag (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag. Förordning (1979:321) om ändring av vissa underhållsbidrag. Statistiska centralbyråns kungörelser om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag har utkommit med följande nummer i Svensk författningssamling (SFS): 1970:81, 1971:99, 1973:67, 1974:110, 1975:47, 1976:40, 1977:85, 1978:97, 1979:124, 1980:70, 1981:185, 1982:46, 1982:1281. Bidragsförskott Lag (1964:143) om bidragsförskott. Förordning (1976:808) om bidragsförskott. Ändrad genom SFS 1981:759. Studiestöd Studiestödslag (1973:349). Studiestödsförordningen (1973:418). Ändrad genom SFS 1981:579,1981:886. Lag (1982:1243) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel. Trafiklivräntor Lag (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor. Förordning (1967:666) om tillägg till vissa trafiklivräntor, som utgår av statsmedel, m m. Yrkesskadelivräntor Lag (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m m. Förordning (1967:920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor, som utgår av statsmedel m m. Lag (1982:1232) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av pensionsförmåner m m.