Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag

Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag Af PETER NILLSON, Institutionen för Handelsrett vid Lunds Universitet. 1. INLEDNING 1.1. Allmänt Överlåts ett företag till tredje man sker överlåtelsen normalt på marknadsmässiga villkor och det uppstår normalt inga skattemässiga värderingsproblem. Om ett generationsskifte eller en annan överlåtelse till en närstående sker görs överlåtelsen ofta mot en ersättning som understiger marknadsvärdet. Vid värdering av företag kan detta skapa olika skatterättsliga problem. Om man tillåter underprisöverlåtelser helt utan restriktioner kan detta medföra asymmetri i skattesystemet och det kan ge upphov till inte avsedda skatteförmåner. Under senare år har i Sverige ett stort antal förändringar genomförts inom skatteområdet för att underlätta just generationsskifte, omstruktureringar och andra överlåtelser av företag. År 1999 infördes särskilda inkomstskatterättsliga regler med syfte att underlätta sådana transaktioner inom företagssektorn. En viktig del i reformen var införandet av bestämmelser om särskilda skatterättsliga värderingsregler i samband med överlåtelser till underpris. Reglerna finns i inkomstskattelagen (IL). Även på gåvoskatteområdet har det så sent som innevarande år skett lättnader i beskattningen vid överlåtelse av företagsförmögenhet. Även i dessa fall tog den nya lagstiftningen sin utgångspunkt i förändrade värderingsregler. Gåvoskatt regleras i lagen om arvsskatt och gåvoskatt (AGL). I skrivande stund har regeringen valt att gå ytterligare ett steg för att underlätta generationsskifte av familjeföretag genom att föreslå att AGL helt slopas, dvs. arv och gåvor skall ske skattefritt. 1 Jag har valt att avgränsa framställningen till värderingsproblem i samband med underprisöverlåtelser ur dels ett inkomstskatterättsligt och dels ett gåvoskatterättsligt perspektiv. I nästa avsnitt behandlar jag kort allmänna principer för värdering, exempelvis klassificering av överlåtelsen som köp, gåva eller båda delarna samtidigt. Efter denna inledning har jag valt att dela upp den fortsatta framställningen i tre delar, nämligen värdering i samband med överlåtelse till underpris av fast egendom i näringsverksamhet, lös egendom i näringsverksamhet och aktier i fåmansföretag. 1.2. Allmänna principer för värdering Den inkomstskatterättsliga värderingen kan sägas vara marknadsvärdeorienterad. Utgångspunkten är att inkomster i annat än pengar skall värderas till marknadsvärdet. Med marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor eller tjänster. I fråga om tillgångar eller tjänster från den egna näringsverksamheten avses med marknadsvärde det pris närings- 1 Prop. 2004/05:1. RETTID 2005 11

idkaren skulle ha fått om tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden på villkor som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga. 2 Man eftersöker således något sorts objektivt jämförelsepris. 3 I vissa fall finns officiella noteringar, exempelvis för börsnoterade aktier, och då är värderingsproblematiken obefintlig. Andra tillgångar, exempelvis andelar i fåmansföretag, kan vara mycket svåra att värdera eftersom det inte finns någon egentlig marknad. För tillgångar där emellan exempelvis fastigheter och lös egendom i näringsverksamhet finns större eller mindre värderingsproblem. I ett fåtal fall bestäms marknadsvärdet schablonmässigt. 4 Även den gåvoskatterättsliga värderingen är som utgångspunkt marknadsvärdeorienterad. Tillgångar skall uppskattas till vad de kan antas ha betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning. 5 Från denna utgångspunkt finns många undantag. Exempelvis skall aktier som är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbunden notering värderas till antingen 75 procent eller 30 procent av det noterade värdet. 6 Aktier som inte omsätts marknadsmässigt exempelvis aktier i fåmansföretag värderas till marknadsvärdet. Under vissa förutsättningar kan aktiernas värde sättas ned till 30 procent, se vidare nedan avsnitt 4.2. Inte heller fast egendom värderas ut gåvoskatterättslig synvinkel till marknadsvärdet. Denna egendom värderas normalt utifrån dess taxeringsvärde. Detta värde bestäms genom allmänna fastighetstaxeringar och beräknas med ledning av försäljningar inom ett visst område. Som allmän grund vid värderingen gäller att värdet skall uppgå till 75 procent av fastighetens marknadsvärde. Genom ifrågavarande säkerhetsmarginal undviks att taxeringsvärdet kommer att överstiga fastighetens verkliga marknadsvärde. 7 Taxerigsvärdet justeras i princip varje år. Gränsdragningen mellan å ena sidan köp m.m. (onerösa överlåtelser) och å andra sidan gåvor (benefika överlåtelser) vållar normalt inga problem. Är det fråga om en överlåtelse till underpris kan emellertid olika klassificeringsproblem uppstå. Kännetecknande ur ekonomisk synvinkel för en överlåtelse till underpris är att överlåtelsen består av två delar, dels köp och dels gåva. Sådana blandade överlåtelser sker i första hand till närstående. Klassificeringen görs på olika sätt ur inkomstskatterättslig respektive gåvoskatterättslig synvinkel och utan harmonisering mellan systemen. Skillnad görs också på överlåtelse av fast respektive lös egendom. Klassificeringen baseras i huvudsak på två olika grundläggande principer, huvudsaklighetsprincipen och delningsprincipen. Huvudsaklighetsprincipen innebär att klassificeringens huvudsakliga karaktär styr bedömningen, varvid man jämför egendomens värde och vederlagets storlek. Uppgår vederlaget minst till egendomens värde är överlåtelsen i sig onerös (köp) och om vederlaget understiger egendomens värde är överlåtelsen i sin helhet benefik (gåva). Klassificeras förvärvet som gåva bortser man normalt från vederlaget och mottagaren övertar överlåtarens anskaffningsutgift för egendomen, kontinuitetsprincipen. 2 3 4 5 6 7 61 kap. 2 IL. Prop. 1999/2000:2, del 2, s. 662. Så är fallet för exempelvis olika förmåner för anställda och näringsidkare. Jfr 23 F andra stycket AGL. Värderingen styrs i princip efter vilken marknadsplats det är fråga om. Inkomstskatt, Lodin m.fl. s. 210 f. RETTID 2005 12

Delningsprincipen innebär att transaktionen delas upp i två delar, ett köp och en renodlad gåva. Uppdelningen går till så att vederlaget för egendomen ställs i relation till egendomens värde. Kvoten utgör sedan skiljelinje mellan den onerösa och benefika delen. Ett exempel får illustrera principerna. Egendomens värde är 2.000.000 kr och vederlaget 1.000.000 kr. Gåvoavsikt kan förutsättas då överlåtelsen sker mellan närstående. Enligt huvudsaklighetsprincipen betraktas överlåtelsen i sin helhet som benefik då vederlaget understiger egendomens värde och gåvoavsikt kan presumeras. Delningsprincipen medför att fånget till hälften (1.000.000/2.000.000) är oneröst och till hälften är benefikt. 2. FAST EGENDOM I NÄRINGSVERKSAMHET 2.1. Inkomstskatterättslig värdering Vid överlåtelse av fast egendom tillämpas huvudsaklighetsprincipen. Utgångspunkten för gränsdragningen är relationen 100:100 mellan prestation och värde. Som värde används inte fastighetens marknadsvärde utan dess taxeringsvärde som gäller för överlåtelseåret. Detta innebär att understiger vederlaget överlåtelseårets taxeringsvärde klassificeras överlåtelsen i dess helhet som gåva. Någon kapitalvinstbeskattning sker inte. Vidare tillämpas kontinuitetsprincipen som innebär att förvärvaren övertar överlåtarens anskaffningsvärde, avskrivningsplan m.m. Om fastighetens anskaffningsvärde understiger betald ersättning får inte förvärvaren tillgodoräkna sig mellanskillnaden som anskaffningsvärde. Är ersättningen lika med eller högre än nämnda taxeringsvärde klassificeras överlåtelsen i dess helhet som köp. Överlåtaren skall beskattas för den kapitalvinst som uppstår. Betald ersättning utgör förvärvarens anskaffningsvärde. Finns ingen gåvoavsikt klassificeras även överlåtelser mot ersättning som understiger taxeringsvärdet som köp. 2.2. Gåvoskatterättslig värdering Gåvoskatterättsligt tillämpas delningsprincipen. Denna innebär att skillnaden mellan fastighetens värde och ersättningen som utgår i samband med gåvan utgör gåvoskattepliktigt värde. Som fastighetens värde gäller dess taxeringsvärde året före överlåtelseåret. 8 Överförs skulder hänförliga till fastigheten till förvärvaren i samband med gåvan räknas överförd skuld som ersättning och minskar således gåvans värde. För att underlätta generationsskifte av företag har införts särskilda lättnadsregler som innebär att det gåvoskatterättsliga värdet sätts ned till 30 procent av taxeringsvärdet. För att denna reducering skall få ske måste bl.a. ett antal villkor vara uppfyllda, se vidare nedan avsnitt 3.2 angående detta. 2.3. Jämförelse mellan systemen Noterbart är att klassificeringen sker utifrån olika principer ur inkomstskatterättsligt respektive gåvoskatterättsligt perspektiv. I den praktiska tillämpningen kan detta utnyttjas på olika sätt. Ett exempel får illustrera en för den skattskyldige fördelaktig tillämpning av de båda regelsystemen. Antag att en fastighet överlåts för 1100 år 2. Fastighetens 8 I vissa fall, exempelvis vid stora och plötsliga värdeförändringar, görs särskild värdering. RETTID 2005 13

marknadsvärde vid överlåtelsen uppgår till 1600. Taxeringsvärdet var 1000 år 1 och 1200 år 2. Inkomstskatterättsligt klassificeras transaktionen som en gåva, ersättningen understiger överlåtelseårets taxeringsvärde (1200). Någon omedelbar inkomstskattemässig konsekvens uppstår inte utan kontinuitetsprincipen tillämpas. Inte heller någon gåvoskatterättslig konsekvens uppstår eftersom vederlaget överstiger taxeringsvärdet året före överlåtelseåret (1000). Således kan överlåtelsen till underpris göras utan såväl inkomstskatt som gåvoskatt. I vissa fall kan systemet dock vara ofördelaktigt för den skattskyldige. Antag att taxeringsvärdena är de omvända, 1200 år 1 och 1000 år 2. Vid klassificeringen bedöms överlåtelsen som köp ur inkomstskatterättslig synvinkel och samtidigt uppstår en skattepliktig gåva (skillnaden mellan taxeringsvärde och ersättning). Såväl gåvoskatt som inkomstskatt utgår. Noterbart är att det inte finns någon samordning mellan de båda systemen. 3. LÖS EGENDOM I NÄRINGSVERKSAMHET 3.1. Inkomstskatterättslig värdering 3.1.1. Allmänt Gränsdragningen mellan köp eller gåva har idag begränsad betydelse. Det är framför allt när det gäller överföring av skattemässiga reserveringar som det har betydelse. Klassificeras överlåtelsen som en gåva kan exempelvis expansionsfond överföras till förvärvaren. Överlåts lös egendom till underpris är huvudregeln att delningsprincipen gäller, dvs. överlåts tillgången mot en ersättning som understiger marknadsvärdet är det fråga om dels köp och dels gåva. Reglerna i IL är numera uppbyggda utifrån att man överlåter enstaka tillgångar. Vid klassificering av en överlåtelse av samtliga tillgångar i en näringsverksamhet som köp eller gåva skall sannolikt värderingen göras av hela den överlåtna förmögenhetsmassan tillgångar minus skulder. 9 Det som överlåts är en sammanhållen enhet. Det görs således ingen klassificering tillgång för tillgång. Någon ändring torde således inte ha skett genom införandet av underprisreglerna. 10 Ur ekonomisk synvinkel är det otvivelaktigt på det sättet att understiger ersättningen tillgångarnas marknadsvärde och gåvoavsikt föreligger är det fråga om delvis köp och delvis gåva. När det gäller klassificering av överlåtelsen som köp eller gåva är emellertid den allmänna uppfattningen att huvudsaklighetsprincipen skall tillämpas. I avsaknad av rättspraxis hävdas två linjer när egendomens värde skall bestämmas. 11 Den ena använder sig av tillgångarnas skattemässiga restvärde vilket innebär att motsvarar ersättningen tillgångarnas skattemässiga värde klassificeras överlåtelsen som ett köp i dess helhet. Den andra linjen använder sig av tillgångarnas marknadsvärde vilket innebär att en överlåtelse till skattemässigt restvärde och gåvoavsikt föreligger är gåva i dess helhet. 9 10 11 SOU 2002:52, Beskattning av småföretagare, Del 2 Generationsskiften, s. 181 ff. Jfr Regeringsrättens uttalande i dom den 21 april 2004, mål nr 2281-03. SOU 2002:52, Beskattning av småföretagare, Del 2 Generationsskiften, s. 181 ff. RETTID 2005 14

3.1.2. Uttagsbeskattning De allmänna reglerna om beskattning av näringsverksamhet täcker inte den situationen att en näringsidkare tar ut varor och andra tillgångar ur näringsverksamheten för konsumtion eller annat privat förfogande. De allmänna reglerna ger inte heller möjlighet till beskattning vid överlåtelse mot en ersättning som understigande marknadsvärdet till annan. Inkomstskattesystemet innehåller därför regler som beskattar uttag och överlåtelser till underpris. Grunden för dessa regler är att förhindra olika privata förfoganden av näringsegendom utan att beskattning sker. Innebörden av att uttagsbeskattning aktualiseras är att tillgången anses avyttrad mot en ersättning som motsvarar tillgångens marknadsvärde. Det uppstår en vinst i företaget. Samtliga tillgångar som finns i en näringsverksamhet kan träffas av uttagsbeskattning. Överlåts en hel näringsverksamhet torde inte bara tillgångar utan även upparbetad goodwill omfattas av uttagsbeskattningen. Normalt torde det dock inte finnas något goodwillvärde i enskild näringsverksamhet. 3.1.3. Underprisöverlåtelse Om uttagsbeskattning skulle ske villkorslöst vid alla överlåtelser till underpris skulle generationsskiften och andra omstruktureringar försvåras och i många fall omöjliggöras. Då fråga är om överlåtelse av tillgångar reglerar underprisreglerna under vilka förutsättningar en underprisöverlåtelse kan genomföras utan uttagsbeskattning. De tidigare villkor som uppställts i praxis för att uttagsbeskattning ska kunna underlåtas vid underprisöverlåtelser ersätts med en uttrycklig lagreglering. För att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas skall fem villkor vara uppfyllda. 1. Överlåtare och förvärvare skall vara en fysisk person, ett företag 12 eller ett svenskt handelsbolag. 2. Förvärvaren skall omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. 3. Överlåtarens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av näringsverksamhet eller en verksamhetsgren överlåts (föreligger koncernbidragsrätt kan enstaka tillgångar överlåtas). 4. Om överlåtaren är bl.a. en fysisk person och förvärvaren är ett företag skall samtliga andelar i förvärvande företag vara kvalificerade. 5. Det får inte under det beskattningsår då överlåtelsen sker ha uppkommit underskott i förvärvarens näringsverksamhet. Är så fallet kan förvärvaren välja att avstå från att utnyttja underskotten. Är nämnda villkor uppfyllda vilket oftast är fallet är det fråga om en underprisöverlåtelse. Detta innebär att uttagsbeskattning inte skall ske. Överlåts en tillgång mot en ersättning som motsvarar tillgångens skattemässiga värde utlöses således inte någon beskattning hos överlåtaren. Understiger ersättningen tillgångens skattemässiga värde anses tillgången överlåten för det skattemässiga värdet och förvärvad för samma belopp. Om ersättningen för tillgången överstiger det skattemässiga värdet men understiger marknadsvärdet anses den avyttrad för ett belopp motsvarande ersättningen och förvärvad för samma belopp. Här råder dock 12 Med företag avses bl.a. aktiebolag och ekonomisk förening. RETTID 2005 15

viss osäkerhet i det fall det är överlåtelse av en hel näringsverksamhet eller en verksamhetsgren och överlåtelsen klassificeras som gåva. 13 Frågan är komplicerad och får diskuteras i annat sammanhang. Sammanfattningsvis är det således möjligt att överlåta tillgångar mot en ersättning som understiger marknadsvärdet utan inkomstskattekonsekvenser för överlåtaren. Samtidigt tillämpas normalt kontinuitetsprincipen för förvärvaren. 3.2. Gåvoskatterättslig värdering Vi gåva av lös egendom som räknas till överlåtarens näringsverksamhet tillämpas delningsprincipen. Detta innebär att överlåtna tillgångar minskas med dels skulder i näringsverksamheten hänförliga till överlåtna tillgångar och dels den ytterligare ersättning som utgår. En viktig fråga är vilket värde som den överlåtna verksamheten eller egentligen de överlåtna tillgångarna skall åsättas. Värderingen torde ske enligt samma regler som om varje enskild tillgång hade överlåtits separat. Detta innebär att goodwillvärde inte beaktas. 14 Härvid är utgångspunkten att sådana tillgångar skall värderas till vad de kan antas ha betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, dvs. i princip tillgångarnas marknadsvärde. Detta värde överensstämmer i många fall med det värde som de är upptagna till i den bokföringsmässiga redovisningen. 3.3. Lättnad i den gåvoskatterättsliga värderingen För att underlätta generationsskifte av företag finns särskilda lättnadsregler för värdering av gåvor. Dessa innebär att gåvoskattepliktigt värde skall reduceras till 30 procent av gåvans värde. När lättnadsregeln tillämpas är utgångspunkten för värderingen företagets substansvärde. Värdet av goodwill tas inte upp som tillgång vid substansvärderingen. Med substansvärde menas skillnaden mellan värdet på samtliga tillgångar i den överlåtna näringsverksamheten reducerat med värdet av samtliga skulder i verksamheten. Normalt godtas det inkomstskatterättsliga värdet som substansvärde. Det är tre villkor som skall vara uppfyllda för att lättnadsregeln skall få tillämpas, 1. gåvan skall ha lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan, 2. gåvan skall avse hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller ideell andel av näringsverksamheten/verksamhetstsgren och 3. gåvotagaren skall behålla förvärvskällan eller väsentlig del därav i minst tre år. Utgår vederlag i samband med gåvan anses detta inte som ett otillåtet villkor. Däremot skall vederlaget kvoteras på samma sätt som den tillgång som överlåts. Ett exempel får illustrera. Antag att substansvärdet (som antas motsvara tillgångarnas skattemässiga värde) för en gåva uppgår till 1 000 000 kr. Samtidigt utgår ett vederlag om 300 000 kr till givaren. Detta leder till följande värdering enligt lättnadsreglerna. 13 14 I 18 kap. 7 IL anges att om inventarier förvärvas på annat sätt än genom köp, byte, eller på liknande sätt dvs. genom gåva anses marknadsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvärde. Carlsson m.fl. Generationsskiften och blandade fång, s. 124. RETTID 2005 16

+ 1 000 000 x 30 % = 300 000-300 000 x 30 % = 90 000 gåvans värde 210 000 4. AKTIER I FÅMANSFÖRETAG 4.1. Inkomstskatterättslig värdering Vinst vid avyttring av aktier beskattas som kapitalvinst. Är det fråga om kvalificerade andelar i fåmansföretag kan enligt särskilda klyvningsregler viss del av vinsten bli beskattad som inkomst av tjänst. Samtidigt gäller vid gåva kontinuitetsprincipen. Till skillnad från fastigheterna tillämpas delningsprincipen. Denna princip innebär att överlåtelsen delas upp i en köpdel och en gåvodel med utgångspunkt från förhållandet mellan vederlaget och egendomens marknadsvärde. När marknadsvärdet skall bestämmas kan olika värderingsmetoder tillämpas, exempelvis substansvärdemetoden eller avkastningsvärdemetoden. Härvid kan ett goodwillvärdet beaktas. Ett exempel få illustrera delningsprincipen. A säljer sina aktier, vars marknadsvärde är 300 000 kr, för 100 000 kr till sin dotter. Aktierna var köpta för 60 000 kr. A anses ha sålt (100 000/300 000) en tredjedel av aktierna till dottern för 100 000 kr. Två tredjedelar har överlåtits som gåva. Beträffande den delen som betraktas som köp skall en kapitalvinstberäkning göras. Mot inkomsten om 100 000 kr får A göra avdrag för motsvarande del av anskaffningsutgiften, dvs. en tredjedel eller (60 000/3=) 20 000 kr. Detta leder till en kapitalvinst om (100 000 20 000=) 80 000 kr. Är det fråga om kvalificerade andelar aktualiseras klyvningsreglerna och viss del av kapitalvinsten kan bli beskattad som inkomst av tjänst. 2/3 av aktierna anses överlåtna genom gåva. Härvid gäller kontinuitetsprincipen. Dotterns anskaffningsutgift för aktierna blir 100 000 kr avseende köpet och (60 000 x 2/3=) 40 000 kr avseende den del som utgör gåva (kontinuitetsprincipen). Dotterns sammanlagda anskaffningsutgift blir 140 000 kr. 4.2. Gåvoskatterättslig värdering Även ur gåvoskatterättslig synvinkel gäller delningsprincipen. Skillnaden mellan aktiernas värde och ersättningen utgör gåvoskattepliktigt värde. Aktier i fåmansföretag skall värderas till påräkneligt pris, dvs. marknadsvärdet. Har aktier av samma slag avyttrats kort tid före den aktuella överlåtelsen kan det värdet ligga till grund för den gåvoskatterättsliga värderingen. Finns ingen sådan försäljning används som stöd vid beräkningen en anvisning 15 av äldre datum från Skatteverket. Enligt anvisningen bör bolagets substansvärde utgöra aktiernas värde. Härvid tas lös egendom upp till skattemässigt värde och fastigheter till taxeringsvärdet året före överlåtelseåret. Substansvärdet får emellertid inte i alltför stor grad avvika från ett beräknat avkastningsvärde. Då beräknas aktiernas marknadsvärde till detta senare värde. 15 RSV:s meddelande 1972 serie I nr 7. RETTID 2005 17

Den ovannämnda lättnadsregeln 16 - reducering av aktiernas värde till 30 procent - får även användas vid värdering av aktier i fåmansföretag, vilket numera är det vanliga vid gåvor. Vid värderingen tillämpas substansvärdemetoden. Härvid värderas normalt lös egendom till tillgångarnas inkomstskattemässiga värde och fastigheter till taxeringsvärdet året före överlåtelseåret. Något goodwillvärde behöver inte beaktas. Formellt gäller samma tre villkor i detta fall som när en enskild näringsidkare skall få tillämpa lättnaden i gåvobeskattningen. I praktiken gäller däremot inte villkor 2 eftersom en aktie motsvarar en ideell andel av bolagets förmögenhet. Därmed är detta villkor alltid uppfyllt. Utgår ersättning skall denna kvoteras på samma sätt som värdet på aktierna. 16 Avsnitt 3.3. RETTID 2005 18