PM 2. Kattrumpans öde? Stämpelskattemålets påverkan på gåvobegreppet vid inkomstoch stämpelbeskattningen

Transkript

1 PM 2 Kattrumpans öde? Stämpelskattemålets påverkan på gåvobegreppet vid inkomstoch stämpelbeskattningen Högre kurs i företagsbeskattning Ellinor Fredriksson ellfr149@student.liu.se

2 Förkortningslista GåvoskatteL Lag (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt HD Högsta domstolen HFD Högsta Förvaltningsdomstolen HovR Hovrätten IL Inkomstskattelag (1999:1229) SKV Skatteverket SRN Skatterättsnämnden StämpelskatteL Lag (1984) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter TR Tingsrätten 2

3 Inledning Innan stämpelskattemålet, NJA 2013 s 886, avgjordes var kattrumpa en attraktiv skatterättslig lösning för bland annat generationsskiften. Tidigare behandlades ofta fastighetsöverlåtelser till bolag både inkomst- och stämpelskatterättsligt som gåvor om vederlaget understeg 85 % av taxeringsvärdet (så kallat blandat fång). HD slog dock fast i målet att blandade fång inte nödvändigtvis ska betraktas som gåvor i varje fall där vederlaget understigit 85 % av taxeringsvärdet, utan att överlåtelsens karaktär ska bedömas med hänsyn till samtliga omständigheter. Målets utgång har gett upphov till frågan om gåvobegreppets innebörd har påverkats även inkomstskatterättsligt. I slutet på 2014 kom SRN med två förhandsbesked där nämnden slog fast att en fastighetsöverlåtelse fortfarande kan betraktas som en gåva inkomstskatterättsligt, även om bedömningen kan bli en annan stämpelskatterättsligt. SKV har överklagat båda förhandsbeskeden. Syfte, metod och avgränsningar Mitt syfte med promemorian är att försöka utröna om, och i så fall hur, gåvobegreppet påverkats inkomstskatterättsligt med anledning av stämpelskattemålet. I promemorian presenteras mina reflektioner kring SRN:s förhandsbesked och vilken betydelse de kan få framöver om domstolarna står fast vid nämndens besked samt huruvida det finns ett behov av ett enhetligt gåvobegrepp vid beskattningen. Promemorian inleds med ett redogörande avsnitt avseende gällande rätt. Avsnittet innehåller en beskrivande del av relevanta begrepp och en beskrivning av den historiska utvecklingen av gåvobegreppet vid beskattningen. Avslutningsvis presenteras mina egna reflektioner och slutsatser. Promemorian är avgränsad till att behandla gåvobegreppet ur ett inkomst- och stämpelskatterättsligt perspektiv. Undantagsregler såsom underprisöverlåtelser enligt 23 kap IL behandlas inte. Redogörelsen är även avgränsad till behandling av, i synnerhet, gåvor (som blandat fång) i form av fastighetsöverlåtelser till aktiebolag vid generationsskiften. Avgränsningarna har gjorts med anledning av promemorians begränsade omfattning samt för att promemorians innehåll ska få ett djup. 3

4 Gällande rätt Kattrumpa Begreppet kattrumpa avser situationen där en fastighet överlåts som en gåva till ett aktiebolag vari överlåtaren och dennes närstående äger aktierna. I begreppet anses blandade fång vara inkluderade. Kattrumpa har bland annat använts som ett led vid generationsskiften. För att skattemässiga fördelar ska uppnås krävs att det är fråga om en gåva vid beskattningen. De skattemässiga fördelarna har bestått i att om vederlaget understigit marknadsvärdet har en skattefri gåva förelegat vid inkomstbeskattningen och om vederlaget dessutom understigit 85 % av taxeringsvärdet har fastighetsöverlåtelsen betraktats som skattefri gåva även vid stämpelbeskattningen. 1 Genom förfarandet kunde bland annat ersättningen kompensera närstående men även bidra till överlåtarens pensionsinkomst. 2 Gåvor och blandade fång Gåvobegreppet är hämtat från civilrätten. För att en gåva ska föreligga skatterättsligt krävs i stort sett att det föreligger en gåva civilrättsligt. 3 Gåvor var tidigare skattepliktiga enligt gåvoskattel, numera är de dock skattefria enligt 8:2 IL. Enligt kontinuitetsprincipen inträder mottagaren i givarens skattemässiga situation, 44:21 IL. 4 Även om gåva inte har en lagstadgad definition har begreppet rättsligt givits några kännetecken. För att en gåva ska föreligga krävs att en förmögenhetsöverföring skett frivilligt med gåvoavsikt. Förmögenhetsöverföringen ska ha berikat mottagaren på givarens bekostnad, frivilligheten utesluter rättsliga krav på motprestation och gåvoavsikten ska utgöras av en vilja hos givaren att berika mottagaren ekonomiskt. 5 Eftersom gåvans kännetecken vuxit fram i praxis har praxis en avgörande betydelse för bedömningen av huruvida en transaktion ska betraktas som gåva eller inte. Vid bedömningen av om en fastighetsöverlåtelse ska anses utgöra en gåva tillämpas huvudsaklighetsprincipen vilket innebär att transaktionen i sin helhet anses utgöra antingen köp/byte eller gåva, någon delningsprincip är således inte tillämplig. 6 En överlåtelse som skett 1 Kleerup & Tegnander, Fastigheten och skatten, s Stenman, Blandade fång: en vänbok till Magnus Carlsson, s Kleerup & Tegnander, Fastigheten och skatten, s 190 & Stenman, Blandade fång: en vänbok till Magnus Carlsson, s Kleerup & Tegnander, Fastigheten och skatten, s Carlsson, Silfverberg & Stenman, Generationsskiften och blandade fång: om gåvotransaktioner som innehåller villkor om vederlag, s Kleerup & Tegnander, Fastigheten och skatten, s 190 & Lodin, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt D. 1, s 197 4

5 under marknadsvärdet behandlas inte alltid som gåva inkomstskatterättsligt även om starka skäl talar för att gåva föreligger. 7 När överlåtaren erhåller fullgott vederlag för egendomen utgör transaktionen ett köp eller byte. Om inget vederlag erhålls är det fråga om arv, bodelning eller gåva. Ett blandat fång karakteriseras av att en överlåtelse har skett mot vederlag, men där vederlaget inte motsvarar egendomens hela värde. 8 Blandade fång har i flera fall betraktats som gåvor inkomstskatterättsligt. 9 Enligt 44:3 IL utgörs en avyttring av ett köp eller byte vilket medför beskattning. Ett köp eller byte av en fastighet medför stämpelskatteplikt enligt 4 1 st p 2 stämpelskattel. Gåvor medför inte stämpelskatteplikt vilket tidigare berott på att förvärvaren gåvobeskattades. Tidigare var uppfattningen att blandade fång inte medförde stämpelskatteplikt om förvärvaren erlade mindre än 85 % av fastighetens taxeringsvärde, 5 stämpelskattel. Lagrummet ger uttryck för en schablonregel som syftar till att förhindra att stämpelskatt undandras genom att ett förvärv som liknar köp betecknas som gåva. 10 Men genom stämpelskattemålet har det slagits fast att bestämmelsen inte ska läsas e contrario. 11 Om en transaktion anses vara skattepliktig utgår stämpelskatt med 1,5 % eller 4,25 % av fastighetens värde beroende på om förvärvaren är en fysisk eller juridisk person, 8 stämpelskattel. Historisk utveckling - gåvor till aktiebolag i inkomstskatterätten och gamla gåvoskatterätten I målen NJA 1980 s 642 I och II hade en näringsidkare överlåtit tillgångar till underpris till ett av honom delägt aktiebolag. Aktiebolaget ägdes även av överlåtarens närstående. HD slog fast att gåvoavsikt skulle presumeras om inte särskilda omständigheter föranlett annat eftersom de närstående ekonomiskt berikats genom transaktionen. Gåvoavsikten ansågs riktad mot bolaget, vilket var en förutsättning för att gåvoskatt skulle kunna utgå. Gåvoskatt utgick på hela gåvans värde trots att givaren själv delvis gynnats av överlåtelsen. I NJA 1995 C 43 gåvobeskattades en transaktion som skett mellan två aktiebolag. Bolagen ägdes av en familj med olika andelsinnehav. Förmögenhetsförskjutningen ansågs ha skett med gåvoavsikt. 7 RÅ 1993 ref 43 I och II & Lodin, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. D. 1, s Carlsson, Silfverberg & Stenman, Generationsskiften och blandade fång: om gåvotransaktioner som innehåller villkor om vederlag, s 17 & Lodin, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. D. 1, s Se nästföljande rubrik 10 Prop 1983/84:193 s 31 & Sjöblom, Stämpelskattelag: en kommentar, s Sjöblom, Stämpelskattelag: en kommentar, s 35 5

6 I RÅ 1993 ref 43 I slogs det fast att överlåtaren inte kan ge sig själv en gåva skatterättsligt. I målet hade en fastighetsöverlåtelse gjorts mellan två bolag. Det mottagande bolaget var helägt av överlåtaren. Gåvoavsikt ansågs inte heller föreligga när det förvärvande bolaget ägdes till 20 % av närstående, RÅ 1993 ref 43 II, men däremot när det ägdes till 40 % av närstående, RÅ 2001 ref 2. Historisk utveckling - gåvor till aktiebolag i stämpelskatterätten I NJA 1988 s 52 uttalades att vid bedömningen av om en fastighetsöverlåtelse ska anses utgöra gåva ska huvudsaklighetsprincipen tillämpas. HD uttalade att om vederlaget understeg 85 % av taxeringsvärdet skulle starka skäl tala för att förvärvet utgjorts av en gåva. I NJA 2008 s 1129 slog HD dock fast att schablonregeln inte ska läsas e contrario, således ska en enskild prövning göras huruvida transaktionen ska betraktas som gåva eller inte stämpelskatterättsligt, även om vederlaget motsvarat ett mindre belopp än 85 % av taxeringsvärdet. I målet framhöll HD att transaktioner som betingats av affärsmässiga skäl faller utanför gåvobegreppet. I det omtalade stämpelskattemålet hade PF, en fysisk person, överlåtit en fastighet mot ett vederlag motsvarande 68,8 % av fastighetens taxeringsvärde till PF AB som utgjorde ett helägt dotterbolag till PI AB. PI AB ägdes till 51,5 % av PF och resterande del ägdes av PF:s maka och barn. Överlåtelsen var rubricerad som gåva. Lantmäteriet ansåg att stämpelskatt skulle utgå. Både TR och HovR delade Lantmäteriets mening. HD anförde att huvudsaklighetsprincipen skulle tillämpas på transaktionen samt att det inte uttryckligen framgår av 5 stämpelskattel hur ett förvärv som understiger 85 % av taxeringsvärdet ska bedömas. Vidare anförde rätten att det vid tidpunkten före gåvo- och arvsskattens avskaffande fanns ett behov av ett enhetligt gåvobegrepp inom skatterätten, vilket numera inte behövs. 12 HD förtydligande vad som framgick i NJA 2008 s affärsmässigt betingade transaktioner faller utanför gåvobegreppet. Avgörande vid bedömningen vid överlåtelse till aktiebolag blir normalt gåvoavsikten och gåvoavsikten måste vara riktad mot det förvärvande bolaget. Slutligen framhöll HD att utgångspunkten bör vara att ett tillskott till ett aktiebolag saknar gåvoavsikt samt att en gåvoavsikt generellt ska sakna affärsmässiga motiv. Med anledning av att överlåtelsen var ett led i ett generationsskifte ansågs överlåtelsen sakna en till bolaget riktad gåvoavsikt. Fastighetsöverlåtelsen ansågs således utgöra ett stämpelskattepliktigt tillskott enligt 4 1 st 2 p stämpelskattel. 12 Bertil Bengtsson, Om gåvobegreppet i civilrätten, SvJT 1962 s. 689 ff. på s. 691 ff 6

7 SRN:s förhandsbesked I det första förhandsbeskedet 13 hade två makar överlåtit deras samägda fastighet till ett pris understigande taxeringsvärdet till ett aktiebolag som indirekt ägdes av makarna själva med 55 % och resterande del ägdes av deras barn. Nämnden framhöll i sin bedömning att även om transaktionen genomförts som ett led i ett generationsskifte kan ändå gåvoavsikt föreligga om gåvomomentet varit betydande, stöd för argumentet återfanns i RÅ 2001 ref 2 och RÅ 2004 ref 42. Gåvoskattens avskaffande hade i HFD 2013 not 40 inte ansetts påverka gåvobedömningen vid inkomstbeskattningen. SRN fann därmed att den i målet aktuella överlåtelsen utgjorde gåva och att utgången i stämpelskattemålet inte ledde till någon annan slutsats. I det andra förhandsbeskedet 14 hade en överlåtelse av fastighetsandelar skett till ett pris understigande taxeringsvärdet till ett bolag som ägdes till 50 % av överlåtarna och till 50 % av närstående. Nämnden anförde, likt vad de gjorts i det första förhandsbeskedet, att praxis ger stöd för uppfattningen att generationsskiften inte nödvändigtvis utesluter gåvoavsikt. SKV hade i målet fört fram att hänsyn måste tas till de övervärden som kommer överlåtaren till godo genom att aktievärdena i det mottagande bolaget ökar. SRN ansåg att praxis inte gav stöd för SKV:s uppfattning. 15 Gåvoskattens slopande ska enligt SRN inte ha någon betydelse för inkomstbeskattningen med hänsyn till vad HFD slagit fast i HFD 2013 not 40. SRN fann att kraven för att överlåtelsen skulle betraktas som gåva var uppfyllda med hänsyn till praxis, utgången i stämpelskattemålet ansågs inte leda till någon annan slutsats. SKV har överklagat båda förhandsbeskeden. 16 Mina reflektioner Gåvobegreppet och stämpelskatt Att stämpelskattemålet har fått betydelse för kattrumpa som skatterättsligt fenomen torde stå klart - varje fastighetsöverlåtelse som sker mot ett vederlag som understiger schablongränsen i 5 stämpelskattel medför inte automatiskt att transaktionen betraktas som gåva. Enligt min åsikt är målet mer av förtydligande art än av förändrande avseende schablonregelns tillämplighet. Redan år 2008 slogs det fast att 5 stämpelskattel inte ska läsas e contrario, således fanns det redan vid det tillfället tydliga indikationer från 13 SRN dnr 113/13-D 14 SRN dnr 18-14/D 15 NJA 1995 not C 43, RÅ 2001 ref 2, RÅ 2004 ref Se även SRN dnr 16/14-D 7

8 domstolarnas sida att de inte avsåg att godta en skatteuppgörelse i enlighet med schablonregeln. 17 Vad som sedan slogs fast i stämpelskattemålet var ett förtydligande i kombination med ett markerande avseende genomsynen som tillämpas inom beskattningen. En transaktions karaktär är inte beroende av dess benämning utan ska bedömas med hänsyn till dess verkliga innebörd genom beaktandet av samtliga omständigheter. Det anmärkningsvärda i målet var dock bedömningen av gåvoavsikten. HD framhöll att syftet att underlätta ett generationsskifte inte skulle kunna medföra att transaktionen utgjorde gåva samt att gåvoavsikten måste vara riktad mot bolaget. Med hänsyn till att generationsskiften är vanliga och viktiga anser jag att de snarare ska underlättas än försvåras. Småföretagare är viktiga för näringslivet, inte minst ur konkurrenshänseende. Genom domen utesluts gåvoavsikter som inkluderar avsikten att underlätta ett generationsskifte. Domen går dessutom emot praxis som etablerades i gåvoskattemålen från 1980 där gåvoavsikten ansågs riktad till bolaget trots att den ytterst var riktad mot de närstående. 18 HD framhöll förvisso i de äldre målen att gåvoavsikten ska vara betydande för att gåvoavsikt ska anses föreligga. Det kan dock ifrågasättas om gåvoavsiktens riktande förhöll sig annorlunda i stämpelskattemålet än i de gamla gåvoskattemålen och om detta i så fall bör leda till ett annat domslut. PF hade, likt överlåtarna i praxis, för avsikt att underlätta ett generationsskifte vilket skulle ske genom en fastighetsöverlåtelse till ett, med överlåtarens närstående, gemensamt ägt aktiebolag. Jag finner det märkligt att domstolen i stämpelskattemålet kommit fram till en helt annan slutsats än praxis utan någon tydlig motivering. Även om avsikten ytterst varit att gynna de närstående har praxis konstruerats på sådant sätt att gåvoavsikten har ansetts riktad till bolaget. Tidigare var en sådan tolkning delvis till nackdel för de skattskyldiga eftersom transaktionen gåvobeskattades. Numera skulle en tolkning, likt tolkningarna i de gamla gåvoskattemålen, i stället vara skattemässigt gynnsam för de skattskyldiga eftersom transaktionen inte skulle vara skattepliktig. Därför skulle det kunna ifrågasättas om inte HD:s tolkning av gåvoavsiktens riktande i stämpelskattemålet grundar sig i önskan att skapa en ny möjlighet för det allmänna att erhålla skattemedel. Det ska dock poängteras att gåvoskattemålen berör annan skatt än stämpelskatt och att stämpelskattemålet därför inte nödvändigtvis behöver anses ha ändrat gällande praxis. HD:s ställningstagande avseende gåvoavsikten får ändå anses ha betydelse för stämpelskattemål framöver, tidigare har praxis accepterat att ett kapitaltillskott till ett aktiebolag kan anses 17 NJA 2008 s NJA 1980 s 642 I och II 8

9 utgöra gåva. 19 I stämpelskattemålet uttalade HD i stället att utgångspunkten är att kapitaltillskott inte ska anses ha skett med gåvoavsikt. Med hänsyn därtill torde en rimlig slutsats vara att kapitaltillskott närmast presumeras utesluta gåvoavsikt och att bevisläget för överlåtaren därmed har försvårats. I samband med det försvårade bevisläget uppstår följdfrågan om det verkligen är upp till domstolen att fatta beslut som kan innefatta nackdelar för skattskyldiga framöver. 20 Stämpelskattemålet illustrerar ytterligare ett problem, förutsebarheten. Eftersom gåvobegreppet är praxisstyrt och att begreppet tillämpas olika beroende på vilken skatterättslig regel som är tillämplig blir det svårt för den skattskyldige att se vilka konsekvenser dennes handlande kan leda till. Vad som betraktas som gåva stämpelskatterättsligt behöver inte nödvändigtvis anses utgöra gåva inkomstskatterättsligt. För gemene man torde det knappast stå klart efter stämpelskattemålets utgång när en gåva ska få genomslag både vid inkomst- och stämpelbeskattningen. HD framhöll även att det spelar roll om överlåtaren är en fysisk eller juridisk person vid tillämpningen av 5 stämpelskattel, vilket gör området ännu mer svåröverskådligt. Å andra sidan bidrar det nuvarande upplägget till ett försvårande av skatteplanering. Det blir svårare för skattskyldiga att planera sina generationsskiften utifrån det rådande rättsläget vilket i slutänden skulle kunna leda till att färre skattebesparande transaktioner kan genomföras. Gåvobegreppet och inkomstskatt Med hänsyn till SRN:s förhandsbesked synes vid ett första ögonkast gåvobegreppet vara oförändrat vid inkomstbeskattningen. SRN avvisar i stort sett HD:s argumentation i stämpelskattemålet men framhåller vad som sades i målet avseende avsaknaden av ett enhetligt gåvobegrepp. Med hänsyn till att det görs en distinktion i praxis mellan gåvobegreppets tolkning vid inkomst- respektive stämpelskatt torde det fortfarande finnas spelrum till delvis olika tolkningar av gåvobegreppet inom beskattningen. Att SKV överklagat båda förhandsbeskeden får anses väntat, skulle tolkningen som gjordes i stämpelskattemålet få genomslag även vid inkomstbeskattningen kommer flertalet transaktioner sannolikt att betraktas som skattepliktiga avyttringar i stället för skattefria gåvor. Gåvoavsikten skulle dessutom sannolikt kunna bedömas till den skattskyldiges nackdel eftersom HD slog fast att generationsskiftet var affärsmässigt betingat, vilket skulle anses utesluta gåvoavsikt, samt att gåvoavsikten i fallet inte kunde anses vara riktad till det förvärvande bolaget. Om tolkningen av gåvobegreppet skulle tillämpas på ovannämnda sätt anser jag att det är upp till lagstiftaren 19 NJA 2008 s Se nästföljande rubrik 9

10 att ändra det rådande rättsläget, att börja tillämpa en ny tolkning inkomstskatterättsligt till den skattskyldiges nackdel faller inte inom varken SRN:s eller domstolarnas behörighet. 21 Jag tycker att det är anmärkningsvärt att SRN inte motiverar sitt ställningstagande avseende stämpelskattemålet. SRN framhöll endast att målets utgång inte leder till någon annan slutsats. Det hade behövts en tydligare motivering till varför nämnden egentligen inte tar ställning till målets utgång. En intressant aspekt som framhölls i förhandsbeskeden var SRN:s hänvisning till HFD 2013 not 40. Det aktuella målet slog fast att gåvobeskattningens avskaffande inte skulle påverka inkomstbeskattningen. Slutsatsen torde därför vara att gåvoskattemålen fortfarande har betydelse för gåvobegreppets tolkning vid inkomstbeskattningen. Om HFD i framtiden intar samma ställning som SRN skulle således skattskyldiga fortfarande kunna förlita sig på praxis, vari det finns stöd för att generationsskiften fortfarande kan anses ske med gåvoavsikt och att gåvoavsikten anses riktad till bolaget. Det är anmärkningsvärt att de högsta instanserna, samma år, har kommit fram till delvis olika slutsatser eftersom HD i stort sett tog avstånd från praxis i gåvoskattemålen, medan HFD slog fast att gåvoskattemålen fortfarande har relevans för gåvobegreppets tolkning. En slutsats skulle därför kunna vara att gåvobegreppet därmed definitivt givits olika innebörd inom inkomst- respektive stämpelbeskattningen. Jag tror dock inte att det är domstolarnas avsikt att försvåra gåvobegreppets tolkning, inte heller att orsaka en tydlig diskrepans mellan tolkningsmetoderna inom respektive skatteområde. Jag tror i stället att stämpelskattemålet inte ska tolkas som att det påverkat tolkningen vid inkomstbeskattningen samt att, enligt vad som anförts ovan, att HD:s avsikt i stället varit att förtydliga vad som framhölls i 2008 års mål att skatteupplägg i enlighet med schablonregeln inte godtas. Om stämpelskattemålet skulle få genomslag vid inkomstbeskattningen skulle en strikt tolkning av målets utgång kunna leda till att SKV:s bevisbörda i inkomstskattemål förenklas, det skulle räcka med att en transaktion är affärsmässigt betingad för att skatteplikt ska föreligga. Således kan inte generationsskiften anses ske med gåvoavsikt. Det torde även bli näst intill omöjligt för den skattskyldige att kunna påvisa att gåvoavsikten varit riktad mot det förvärvande bolaget. Jag anser att målets utgång inte kan anses ha givit upphov till några bevislättnader ännu, framtiden får utvisa vilken påverkan målet har för framtida fastighetsöverlåtelser. Det bör framhållas att det är upp till lagstiftaren och rättstillämparna att avgöra hur utgången i stämpelskattemålet ska påverka gåvobegreppets innebörd vid inkomstbeskattningen, SRN 21 Se 8:1-2 regeringsformen (2011:109) 10

11 tolkar skatterättsliga frågor som kan binda SKV under vissa förutsättningar men dess beslut binder varken HFD eller HD. Gåva som enhetligt begrepp? HD slog fast i stämpelskattemålet att det inte finns ett behov av ett enhetligt gåvobegrepp sedan avskaffandet av gåvoskatten. Jag anser dock att med hänvisning till vad som framlagts i promemorian att gåvobegreppets tillämpning i beskattningen är både otydlig och svår för gemene man att ta till sig. Eftersom tolkningen av gåvobegreppet kan ge olika utfall beroende på vilken skatterättslig regel som tillämpas undergrävs förutsebarheten i det nuvarande systemet. Ett enhetligt gåvobegrepp skulle underlätta för de skattskyldiga genom att de ges möjlighet att se vilka konsekvenser ett visst handlande får, skattesystemets förutsebarhet skulle således öka. Om gåvobegreppet samtidigt skulle lagregleras skulle skatteplanering i viss mån kunna undvikas. Å andra sidan kanske inte ett enhetligt gåvobegrepp alltid skulle stå i samklang med samtliga rättsreglers syften, möjligtvis passar inte ett enhetligt gåvobegrepp in i varje enskild situation och vad som ska anses utgöra gåva i ett sammanhang behöver inte nödvändigtvis passa ihop med en annan rättsregels syfte. Stämpelskattemålet illustrerar problematiken genom att HD förtydligade syftet med 5 stämpelskattel, lagrummet ska förhindra skatteupplägg där en transaktion benämns gåva men som i realiteten utgör köp. Med ett sådant syfte synes gåvobegreppet ges en snäv innebörd vilket kanske talar för att domstolen gjort en korrekt bedömning i det specifika fallet. Problematiken får delvis anses hänga ihop med att begreppet gåva saknar en definition i civilrätten. Eftersom neutralitet eftersträvas vid beskattningen borde diskussionen i stället påbörjas redan där. Diskussionen huruvida det finns ett behov av ett enhetligt gåvobegrepp i civilrätten faller dock utanför promemorians begränsade ramar. Avslutning Efter stämpelskattemålets utgång står det bara klart att det fortfarande saknas ett enhetligt gåvobegrepp inom beskattningen och att begreppets tolkning delvis har påverkats inom stämpelbeskattningen. Kattrumpa kommer därför sannolikt inte helt att upphöra som skattemässigt fördelaktigt fenomen, fastighetsöverlåtelsen torde fortfarande ses som en gåva vid inkomstbeskattningen innan SRN:s förhandsbesked slutligen prövats av domstolarna. Om 11

12 gåvan borde ges en enhetlig innebörd eller inte får primärt ses som en civilrättslig fråga som i första hand bör utredas som ett civilrättsligt spörsmål. 12

13 Källförteckning Förarbeten prop 1983/84:194 s 31 Rättsfall NJA 1980 s 642 I och II NJA 1988 s 52 RÅ 1993 ref 43 I och II NJA 1995 C 43 RÅ 2001 ref 2 RÅ 2004 ref 42 NJA 2008 s 1129 NJA 2013 s 886 HFD 2013 not 40 Myndighetsbeslut SRN dnr 113/13-D SRN dnr 18-14/D Litteratur Carlsson, Magnus, Silfverberg, Christer & Stenman, Olle, Generationsskiften och blandade fång: om gåvotransaktioner som innehåller villkor om vederlag, 2., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 1996 Kleerup, Jan & Tegnander, Hans, Fastigheten och skatten, FAR SRS Förlag, Stockholm, 2009 Lodin, Sven-Olof, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. D. 1, 15., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014 Sjöblom, Hases Per, Stämpelskattelag: en kommentar, Karnov Group, Stockholm, 2014 Stenman, Olle (red.), Blandade fång: en vänbok till Magnus Carlsson, eddy.se, Visby, 2014 Tidsskrifter Bertil Bengtsson, Om gåvobegreppet i civilrätten, SvJT 1962 s. 689 ff. på s. 691 ff 13