K-E Westergren, Utbildningschef Bil Hst 2005-06-03, 41:1 1 Ett underlag för högskolestyrelsens diskussion kring programutbudet vid mötet 20050603. STYRDOKUMENT 1. I april 1999 beslutade högskolestyrelsen om en vision för Högskolan där bl a universitetsambitionen slogs fast. Beträffande grundutbildningen anges att den ska bedrivas så att den ger: kunskaper och färdigheter förmåga till självständig och kritisk bedömning förmåga att självständigt lösa problem förmåga att följa kunskapsutvecklingen har ett innehåll som svarar mot grundläggande behov i Gävleborgsregionen har valda områden av excellens förenar naturvetenskap och teknik med humaniora och samhällsvetenskap är forskningsanknuten och att utbildningsutbudet ska göras tillgängligt för för livslångt lärande nationellt och internationellt genom distansutbildning i regionen genom att teori möter praktik 2. Staten formulerar årligen utbildningsuppdraget genom sitt regleringsbrev: Mål som direkt påverkar utbildningsutbudet i regleringsbrevet för 2005 är bl a att i samverkan med det omgivande samhället utforma utbildningar som tillgodoser såväl studenternas som arbetsmarknadens behov att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan att främja jämställdhet mellan kvinnor och män genom åtgärder för att få jämnare könsfördelning vid rekrytering till utbildningar och i lärarkår att en ökad del av utbildningen ska erbjudas på ett flexibelt sätt genom nätuniversitetet. 3. Högskoleverket (HSV) har av regeringen i uppdrag att lämna ett underlag för dimensioneringen av högskolans utbildningar mot yrkesexamina och mot generella examina med tydlig arbetsmarknadsinriktning. I det ingår bl a att analysera hur väl antalet nybörjare och examinerade stämmer överens med arbetsmarknadens behov idag respektive i framtiden att uppmärksamma universiteten och högskolorna samt regeringen på utbildningar som behöver koncentreras till färre högskolor till exempel på grund av begränsad efterfrågan på arbetsmarknaden eller av studenterna 4. Resurstilldelningssystemet. För att Högskolan ska kunna erbjuda konkurrenskraftiga utbildningar inom områden med (inslag av) teater, media, idrott, design m m krävs motsvarande resurser. Med ett givet utbildningstak innebär detta att beslut om förskjutningar i utbildningsuppdrag mellan institutionerna måste tas.
K-E Westergren, Utbildningschef Bil Hst 2005-06-03, 41:1 2 Några viktiga grundutbildningsfrågeställningar. Starka programområden Högskolan har studentmässigt starka programområden inom ekonomi, fastighetsförmedling, hälsopedagogik samt vård och omsorgsområdena (se tabell nedan) Lärarutbildningen med sin annorlunda organisation kan också räknas dit. Inom ekonomi och viss mån pedagogik har detta redan avspeglat sig i avlagda magisterexamina. Medan vårdområdet ännu ej nått därhän. Tabell: Program med fler än 60 registrerade vid terminsstart i åk 1. 2002 2003 2004 2005 Ekonompgm ht 123 111 125 Ekonompgm vt 82(65) Fastighetsmäklarpgm 90 111 94 Ekonomi- o fastighetsteknik 68 95 96 Hälsopedagogpgm 88 89 89 (Sociala omsorgspgm* 49 47 66) Sjuksköterska ht 81 80 83 Sjuksköterska vt 70 76 86 79 Lärarutbildning** 260 298 344 *åk04 socionom i samarbete m Örebro ** Inriktningar mot Ma-NO och senarelärare har låga söktal generellt sett Ekonomprogrammen Stark rekrytering: Civilekonomprogrammet, Ekonomi och fastighetsteknikprogrammet, Fastighetsmäklarprogrammet - samtligas efterfrågan är beroende av möjligheten att erhålla mäklarbehörighet. Huvudämnet är företagsekonomi Därtill kommer tre magisterprogram med ämnesbredd som ges på distans: Elektroniska affärer, MBA in marketing management samt Fastighetsförmedling. Svag rekrytering: Industriell ekonomi och logistik och Analytisk ekonomi huvudämne industriell ekonomi respektive nationalekonomi. Nationell bedömning (HSV). HT 2004 fanns ekonomutbildning med inriktning mot företagsekonomi, handel och administration att söka vid 27 lärosäten och i samtliga län. Antalet antagna är ca 8-9. Antalet förstahandssökande har minskat något senaste åren. Gruppen förvärvsarbetande ekonomer är drygt 60 och en åldersmässigt relativ ung grupp. Hög etableringsgrad på arbetsmarknaden drygt 80 %. Enligt SCB mycket god tillgång på nyexaminerade ekonomer. Tillströmningen ökar mer än efterfrågan. Ett ökande överskott förutses. HiG-perspektiv bedömning Studenterna på ekonomprogrammet har svarat för ca 80% av Högskolans magisterexamina. Trots det växande antalet ekonomer på marknaden har HiGs civilekonomer en hög etableringsgrad ca 90 % har jobb inom 6 månader efter examen. 75% av ekonomstudenterna anser att man haft mycket stor eller stor nytta av utbildningen i sin yrkesroll. Egen kompetens och underlag för bolognamagisterprogram finns på företagsekonomisidan. I samverkan med Institutet för bostads- och urbanforskning/uppsala universitet (IBF) finns kompetens och troligen underlag för bolognamagisterprogram på fastighetsekonomisidan och för analytisk ekonomi/nationalekonomi med inriktning mot fastighet och boende.
K-E Westergren, Utbildningschef Bil Hst 2005-06-03, 41:1 3 Forskargruppen inom industriell ekonomi är förhållandevis stark och har av externa bedömare rekommenderats magisterrätt med ämnesrätt. Studentunderlagsfrågan är dock kritisk. Förändringar Civilekonomprogrammet Efter revidering erbjuda Nationalekonomi/Analytisk ekonomi som en inriktning i civilekonomprogrammet. Öka samverkan med Industriell ekonomi. Inom nationalekonomi uppmuntra C-uppsatser med inriktning mot fastighetsekonomi och hälsoekonomi. Förändringar Ekonomi- och fastighetsteknikområdet HiG har sedan ht 2002 år drivit programmet Ekonomi- och fastighetsteknikområdet med inriktningarna fastighetsförmedling (47, 49, 91, 90), fastighetsekonomi (15, 9, 25, 15) och fastighetsteknik (11, 12, 12, 3) antalet förstahandssökande ht 2002-2005 inom parentes. Det starka söktrycket på program och inriktningar som ger mäklarbehörighet slår ut andra inriktningar (se mera nedan). HiG har en stark kompetens inom branschområdena boende, fastighet och byggd miljö. I Gävle finns dessutom IBF som också driver ett magisterprogram. En studiegång som för studenterna fram till en examen med fördjupningar inom ovanstående och ev. övergång till IBFs masterprogram förutsätter att mäklarkurser byts ut mot bl a nationalekonomi, matematik och statistik. 1) Studenternas kursval driver nuvarande programmet mot fastighetsförmedling ofta med avhopp när för mäklarbehörighet nödvändiga kurser inhämtats. De som fortsätter siktar mot civilekonom behörighet - med företagsekonomi som huvudämne - en parallell till existerande civilekonomprogram. Möjligen kan ett 3-årigt kandidatprogram med fastighetsteknikinriktning uppkomma i närheten av byggnadsingenjörsprogrammet. Viktiga faktorer att ta med vid bedömning av denna utveckling är, förutom mäklarkursefterfrågan, nuvarande examensstruktur med huvudämne om 60 p som begränsar utrymmet för andra fastighetsinriktade ämnen och HiGs institutionsorganisation med bygg- och fastighetsteknikämnen och geomatik på TB och företagsekonomi, nationalekonomi och juridik på E-institutionen och andra ämnen som sociologi och statistik på ytterligare ett par institutioner. 2) För att stärka HiGs profilering inom boende-, fastighets- och byggd miljö området så att HiG långsiktigt kan ta ansvar för branschens olika utbildnings- och forskningsbehov behövs strukturella förändringar både vetenskapligt i form av ett nytt huvudämne/kunskapsområde som kan vara bas för programområdet och organisatoriskt för att skapa bättre möjligheter för samarbete inom HiG och med IBF på både forskningsoch grundutbildningsområdet. Frågeställning: Utvecklingen i alternativ 1) drivs på av studentefterfrågan och befästs av nuvarande institutionsuppdelning. Med den samlade kompetens som finns på Högskolan och i Gävle borde det vara möjligt för Högskolan att erövra en nationellt slagkraftig position på en större del av branschområdet än bara förmedling. För att driva utvecklingen i riktning mot alternativ 2) krävs förändringar som stärker möjligheten till samverkan kring fastighet/boende/byggd miljö hur ser högskolestyrelsen på detta? Är områdets potential sådan att det motiverar stora förändringar?
K-E Westergren, Utbildningschef Bil Hst 2005-06-03, 41:1 4 Hälsopedagogprogrammet Hälsopedagogiska program finns endast vid Idrottshögskolan och i Gävle. Liknande program med inriktning mot folkhälsovetenskap finns vid 7 lärosäten. Totalt erbjuds 350 platser varav HiG svarar för drygt 25% eller 90 st. I genomsnitt finns 4 sökande/plats jämfört med HiGs 3.7. Det finns en allmän uppfattning om att hälsopedagoger behövs men arbetsmarknadens konkreta efterfrågan motsvarar inte studenternas. HSV har ännu inte gjort någon bedömning av behovet av denna studentgrupp. SACO gör följande bedömning: Hälsopedagog/Hälsoutvecklare/Hälsovetare En av de branscher som beskrivs ha goda framtidsutsikter är just arbeten som har med människors hälsa att göra. Behovet av personer med bred kompetens inom hälsa är stort och ökar både nationellt och internationellt. Strategiskt hälsoarbete bedöms ha en ökande efterfrågan inom kommuner, landsting och stat. (SACO: Framtidsutsikter för högskoleyrken nov 2004) HiGs bedömning Det hälsopedagogiska programmet har utvecklats ur det Friskvårdspedagogiska programmet, ett av HiGs första program. Undersökningar har visat att ca 2/3 av examinerade arbetar inom områden som har åtminstone viss anknytning till utbildningen. Hälsopedagogerna betyder mycket för friskvårdsmiljön på Högskolan genom sina olika aktiviteter. Även utåt företräder studenterna Högskolan på mässor och konferenser. Huvudämnet är pedagogik och rekommenderat andra ämne folkhälsovetenskap. Antalet magisterexamina i pedagogik växer som en avspegling av att programmet nu är etablerat. Egen kompetens och underlag för bolognamasterprogram finns. Förändringar Bättre utnyttjande av högskolans kompetens istället för intern konkurrens om studentunderlag. Ge hälsopedagogerna fler ben att stå på utveckla inriktningar. Vilka? Frågeställning: Hur försvarar vi HiGs starka ställning inom området? Ska vi leva som vi lär och uppdra åt hälsopedagoger att planera och arbeta med friskvård på Högskolan? Sjuksköterskeprogrammet och specialistsjuksköterskeutbildningen Sjuksköterskeprogrammet Enligt HSV har antagningen till sjuksköterskeutbildning ökat med 70 % 97/98 02/03 vilket innebär att antal examinerade sjuksköterskor kommer att börja öka från 2005 och så fortsätta några år. Utbildningen ges vid 26 lärosäten i 20 län. Antal sökande per plats är ca 3 nationellt (HiG ht 2005 3,0). Totalt antal antagna ligger omkring 2800 per hösttermin till det kommer vårterminsintagning och ca 3300 examineras per år. I Sverige finns ca 100 800 förvärvsarbetande sjuksköterskor. Många kommer att gå i pension de närmaste 10-15 åren. Sjuksköterskor har snabb etablering på arbetsmarknaden: över 90 % inom ett år. Bristsituation. Brist också på specialistutbildade sjuksköterskor. Bedömning och ev. behov av förändring/utveckling på HiG Enligt utbildningsansvarig på Landstinget Gävleborg råder ganska bra balans mellan tillgång och efterfrågan på sjuksköterskor. Sjuksköterskorna har dock svårt att få tillsvidareanställning. Utbildningen avser att tillmötesgå både landstingens och kommunernas behov av sjuksköterskor. Tyvärr har det visat sig att kommunerna inte har
K-E Westergren, Utbildningschef Bil Hst 2005-06-03, 41:1 5 ökat sjuksköterskebemanningen i den utsträckning som var planerat. De flesta sjuksköterskor finns inom landstingen där besparingar, anställningsstopp och nedskärningar har resulterat i att arbetsmarknaden även för den här gruppen är ansträngd. Nuvarande utbildningsvolym med 70-80 studenter/termin förefaller vara lämplig. Brist på kliniska utbildningsplatser är också ett hinder för ökad utbildningsvolym. Detta är enligt utbildningsansvarig på landstinget läget för de närmaste 10 åren. Sjuksköterskekåren inom den slutna vården är inte så hög, stora pensionsavgångar kommer senare. Specialistsjuksköterskeutbildningen De flesta studenterna har en treårig utbildning bakom sig (med studielån), många års yrkeserfarenhet och även fristående kurser. Specialistutbildningarna omfattar 40-50 p (Barnmorskeutbildningen 60 p, den har inte vi). Utbildningarna innehåller teoretiska och kliniska studier (vissa begränsningar finns i antalet kliniska utbildningsplatser som erbjuds från verksamheten). Det är brist på specialistutbildade sjuksköterskor i landet också i vårt län. Medelåldern bland sjuksköterskorna är relativt hög och många pensionsavgångar kommer att ske inom en femårsperiod. Trots detta utnyttjas utbildningsplatserna inom specialistutbildningarna inte fullt ut. Behov av ökad möjlighet till tjänstledighet, större engagemang från arbetsgivaren, bättre ekonomiska förutsättningar under studietiden samt att det ska löna sig att studera har angivits som några orsaker. Under höstterminen -05 ges Distriktssköterskeutbildningen och Psykiatriutbildningen. Anestesi- och Intensivvårdsutbildningen vilar ht-05 på grund av att utbildningsplatserna ej utnyttjats fullt ut under några år. Utbildningarna kommer att erbjuda på nytt ht-06. Förändringar/revideringar Under höstterminen 05 görs förberedelser för att kunna erbjuda ökad flexibilitet i utbildningsutbudet: utnyttja nät/web och telebildföreläsningar, erbjuda alternativ - hel eller halvfarts studier och utöka samarbetet mellan högskolor och universitet. Undersökning av behov av och förutsättningar för olika specialistutbildningar. T ex är Vård av äldre är en specialistutbildning som vi ej har erbjudit på Högskolan i Gävle (men en stor brist finns) där pågår samtal om att eventuellt erbjuda en nätbaserad utbildning med Nätuniversitetet inom en snar framtid. Frågeställning: Kritiska faktorer är tillgången på praktikplatser och bättre villkor och förutsättningar för vidareutbildning. Vad kan och bör HiG göra? Sociala omsorgsprogrammet Social omsorgsexamen finns vid 8 lärosäten. Antalet sökande per plats ca 1,9 nationellt (vid HiG 4,0 ht 2005 men ojämnt fördelat på studieorterna). Drygt 400 examineras per år. 78 % var etablerade 1 år efter examen. Balans mellan tillgång och efterfrågan råder fn enligt SCB. Tendensen är att socionomutbildningarna blir fler och social omsorg färre. Det kommer att råda brist på socionomer de närmaste 10 åren. HSV har i en rapport föreslagit en sammanslagning av utbildningarna. HiGs särdrag Högskolan i Gävle (HiG) inlämnade under 2003 en ansökan till Högskoleverket (HSV) om att bli prövad för rätten att utfärda socionomexamen. Det förslag till socionomutbildning som utvecklades i ansökan grundade sig på HSVs förslag till ny gemensam examen för social omsorgs- och socionomområdena. HiG granskades ht 2004 och ansökan avslogs
K-E Westergren, Utbildningschef Bil Hst 2005-06-03, 41:1 6 dec 2004. För att rätta till misstag i information till studenterna om detta har högskolan ingått ett avtal med Örebro Universitet om samverkan enligt vilket en årskurs studenter nu studerar med inriktning mot socionom enligt Örebro Universitets utbildningsplan. Till hösten 2005 antas studenter som vanligt till sociala omsorgsprogrammet. Arbete pågår med att rätta till de brister som framkom vid HSVs granskning. Ambitionen är att erhålla examensrätt antingen med nuvarande system eller för den nya sammanslagna utbildningen när den kommer. Övriga programområden Datavetenskapliga programområdet Antalet studenter som läser ADB-ämnen, datatekniska ämnen, programvaruteknik, teknisk informationsbehandling, elektroteknik och teknisk fysik har ökat från 55 869 till 87 629 mellan 93/94 och 02/03. Därefter har antalet minskat något. Antalet antagna/år har minskat från 11 736 till 7337 under samma period. Inom det begränsade datautbildningsområdet antas i genomsnitt alla förstahandssökande eller ca 2500 studenter. Genomströmningen är låg. Arbetsmarknaden är inte enhetlig. Medelåldern bland programmerare och systemerare är relativt låg. Andelen etablerade (=jobb inom ett år efter examen) låg på knappt 80% 2002 men har därefter sjunkit. Både behov och tillgång väntas öka. Under perioden fram till 2020 råder balans om ej KY-utbildade medtas. I annat fall överskott. Beträffande högskoleingenjörer och civilingenjörer med inriktning mot elektro- och datateknik råder balans av yrkeserfarna och överskott av nyutexaminerade. Brist på lång sikt. (Ur HSV bedömning av informations- och kommunikationsteknikområdet (IKT)) Snabbstatistiken inför ht 2005 Totalt antal förstahandssökande 2765 fördelade på 105 utbildningsprogram. Bland utbildningarna med fler än 2 sökande per plats fanns 3 spelinriktningar och en yrkeshögskoleutbildning i webdesign på distans. Den femte var Interaktiv design vid Malmö Högskola. Systemvetenskapliga och datavetenskapliga inriktningar vid Universitet går bra men inte vid mindre lärosäten. HiGs särdrag Antalet förstahandssökande till HiGs dataprogram sjunker kraftigt: Prognos Program 2004 Reg ht 04 2005 Reg ht 05 Dataingenjör 13 10 14 12 Dvp Campus 32 17 22 15 DVp Distans 17 15 10 10 Internettekn 56 24 21 18 Kreativ prg 31 31 18 18 BRP bred mag 29 19 10 0 178 116 95 73
K-E Westergren, Utbildningschef Bil Hst 2005-06-03, 41:1 7 80p Magister påbyggnad (under planering) Högskoletekniker 80p MaB Kandidat 120p MaC Högskoleingenjör 120p MaD Kreativ programmering 120p Ma C +prov Data basblock 20p+20p Data basblock 20p+20p Data basblock 20p+20p 20 p av basblocket Programmen är inte längre bärkraftiga var för sig. En skiss till hur programmen kan samordnas har lämnats av Datavetenskapliga ämnesavdelningen Bilden visar strukturen av ett Datavetenskapligt område med tre utbildningsvägar (+ Kreativ programmering). Samordningsvinster finns i form av samläsning under det första året (40p) som skulle bli gemensamt för alla tre utbildningsvägarna. Man ser det som genomförbart att ge en gemensam A- och B-nivå för alla dessa utbildningar. Genomförbarhet av förslaget förutsätter att dataingenjörerna inte längre läser ihop med elektronikingenjörerna i den projektbaserade ingenjörsutbildningen och alltså inte läser lika mycket elektronikkurser (om alls). Ur ämnesperspektiv ser man inte det som en stor nackdel, däremot kan dataingenjör som varumärke för en teknikinriktad utbildning förlora sin identitet, vilket gör det svårt att bedöma hur söktrycket kommer att förändras om kopplingen till elektronik försvinner. Det skissade förslaget ligger i linje med tidigare utredning och visioner om ämnet datavetenskap (april -05) med två profileringar, en mot IT-arkitekt och en mer Visualiseringsinriktad profilering. I det aktuella förslaget kan man se det så att utgången mot kanditatexamen profileras mot IT-arkitekt och ingenjörsexamen mot visualisering. Kreativ programmering kräver egna kurser men ca 20 p av det gemensamma Databasblocket enligt skiss ovan utgör redan idag en del av KP-utbildningen. Ingenjörsprogramområdet Nationell bedömning (HSV) Ur HSV:s rapport 2004:36R s70: Enligt Högskoleverkets mening bör det finnas ett betydande utrymme för profilering, samverkan och koncentration av högskoleingenjörsutbildningarnas olika inriktningar. Det är svårt att resursmässigt motivera att, som det i dag ser ut, så många snarlika utbildningar ska finnas på i princip alla högskolor. Förutom samordning bör en indelning i olika profileringar och fokusområden göras för de högre utbildningarna inom teknik. Högskoleverket räknar med att, efter samråd med berörda universitet och högskolor, kunna återkomma med konkreta förslag i denna riktning i nästa års redovisning av regeringsuppdraget.
K-E Westergren, Utbildningschef Bil Hst 2005-06-03, 41:1 8 Snabbstatistik nationellt Årets sökantal visar fortsatta svårigheter för data- och elektronikingenjörer.antalet erbjudna programinriktningar är mycket stort. Universitetens program är stora medan de mindre högskolornas i allmänhet har under 20 på sina. Snabbstatistik på HiG 2003 2004 2005 Byggnadsingenjör 29 22 32 Geomatikingenjör 26 16 8 Dataingenjör 20 13 14 Elektronikingenjör 12 8 9 Energiingenjör 14 8 13 Ekonomiingenjör 8 11 12 Maskiningenjör 27 16 24 Summa 136 94 112 Registrerade 120 85 100? Utbudsalternativ inom högskoleingenjörsområdet Vid HiG planeras som projektbaserad ingenjörsutbildning inriktningarna: ekonomiingenjör, energiingenjör, maskiningenjör, elektronikingenjör och ev. dataingenjör. Detta bör erbjudas som Lågrekryteringsalternativ ökad samordning gemensamt första år därefter val av inriktning. Endast de inriktningar som samlar tillräckligt med studenter ges. Planering för möjlighet att växla till högrekryteringsalternativ med självständiga inriktningar tidigare i utbildningen. Utanför den projektbaserade utbildningen: Geomatikingenjör, Byggnadsingenjör och ev. Dataingenjör. Projektbaserad ingenjörsutbildning kräver satsningar på små grupprum för 4-5 studenter. Rummen behöver utrustas med en dator och arbetsplatser för studenterna. Med nuvarande rekryteringsnivå behövs ca 12-15 grupprum för 2005/06. När alla tre årskurserna är inne behövs i lågrekryteringsalternativet ca 50 grupprum. Om som planerat Data Elektro tillkommer behövs ytterligare 15-20. Beredskap för något starkare rekrytering innebär ca 100 grupprum inom tre år. En utvidgning till att omfatta även byggnadsingenjörerna skulle öka behovet ytterligare. För de ingenjörsprogram som drivs utanför projektingenjörsmodellen är möjligheten till ämnesprofilering större förutsatt att rekryteringen är tillräcklig. I annat fall kan man ifrågasätta om de kan leva upp till kvalitetskraven på högskoleingenjör. Frågor: Hur ska nationella kraven balanseras mot lokala krav från näringslivet? Hur långt ska samordning av de olika programmen drivas? Konsekvenser av att ev. inte alla inriktningar kan ges (fullt ut)?
K-E Westergren, Utbildningschef Bil Hst 2005-06-03, 41:1 9 Anser HSt att HiG ska utöka den projektbaserade ingenjörsutbildningen med de konsekvenser i lokalbehov som följer? Ska Dataingenjörsutbildningen ingå i projektingenjörsområdet eller stå utanför och i så fall föras till och stärka det datavetenskapliga programområdet? Matematisk naturvetenskapliga programområdet (generella examina) HSVs bedömning nationellt Antalet behöriga förstahandssökande per antagen har legat på drygt 1 i flera år delvis beroende på att antal erbjudna platser minskat. Totalt finns inom området ca 70 000 studenter. Genomströmningen är mycket låg. Arbetsmarknaden är inte enhetlig. Det finns ca 24 000 naturvetare av dessa är ca hälften äldre än 50 år. Naturvetare etablerar sig långsamt på arbetsmarknaden; 66 % av de med kandidatexamen och 71 % av de med magisterexamen hade etablerat sig år 2002. Framtidsutsikterna varierar beroende på inriktning men behovet väntas öka med ca 35 % i perioden 2000-2020. Snabbstatistiken nationellt Det finns ett 30-tal biologiprogram med olika inriktning i Sverige. De har i allmänhet 10-20 sökande några har höga antal. HiGs låga söktal hör till ovanligheten. Fysikprogram har höga söktal bara vid de etablerade universiteten. Nya universitet och små högskolor har mycket låga tal. Söktalen till Matematikprogram är låga utanför etablerade universiteten. HiGs särdrag Vi har i flera år givit programmen (Tillämpad biologi, Tillämpad fysik, Naturvetarprogrammet och Matematik med datalogi) och trots låga söktal kunnat erbjuda anpassade studiegångar via samläsning med varandra och med lärarprogrammet. VHS:s ansökningssystem innebär att om HiG antar studenter till ett program förlorar studenten sitt andrahandsval. Hade studenten valt HiG med vetskap om att antalet studenter med samma studieinriktning är under 5? Frågor: Vi behöver erbjuda studiegångar inom matematik och naturvetenskaps områdena utan att knyta dem till program men hur? Kandidatexamen inom naturvetenskapliga området - lokal antagning? Biologiområdet borde dock kunna erbjudas som program inriktning? Ornitologi med spanska? Trädgård? Våren 2006 startar Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning mot design och hälsa kan det ge nya möjligheter? Kultur-, media- och kommunikationsområdet Ett omfattande revideringsarbete har påbörjats på HS-institutionen. Syftet är att kunna erbjuda ett nytt programområde baserat på en ny plattform som är mer koncentrerad än den nuvarande. Inriktningarna ska tematiskt utnyttja institutionens olika kompetenser kompletterad med bidrag från andra institutioner. Ambitionen är att åstadkomma en tydlig arbetsmarknadsanknytning och som kan vara intressant för studenter. Följande inriktningar diskuteras för närvarande: Samhällsanalys, Kulturanalys, Kommunikation/informationsdesign, Internationell samhällsanalys samt Politik och medier. Avsikten är att prioritera några av dessa för det fortsatta utvecklingsarbetet.
K-E Westergren, Utbildningschef Bil Hst 2005-06-03, 41:1 10 Studierna organiseras i en normalstudiegång som inleds med ett års studier i huvudämnet följt av en gemensam termin vars kurser har direkt bäring på den förestående C-uppsatsen i huvudämnet. Därefter följer ett par terminers studier inom för inriktningen lämpliga biämnen. Studiegången avslutas med C-nivåkurser inklusive uppsatsarbete. Av språken har endast engelska en stark ställning på HiG. Engelska ingår i lärarprogrammen och ges som en ingång i Kultur- och kommunikationsprogrammet. Tyska har tidigare funnits på kandidatnivå men inte längre. Spanska ges endast som fristående kurser och nuvarande lektor går i pension. Frågeställningar: Kommentarer till pågående utveckling vilka inriktningar är mest angelägna? Vilken ställning ska främmande språk ha på HiG? Att ta tillvara regionala förutsättningar/regionalt förlagda utbildningar Serie- och bildberättande (Hofors) 2 år i Hofors. Historiska skäl. Tillfredsställande rekrytering. Hör till HiGs designinriktade program. Mycket viktigt att utveckla den akademiska miljön i Hofors och att se till att programmets studenter får kontakter med t ex Kreativ programmering och Design och Träteknik i Gävle. Internetteknologi (Sandviken) 2 år i Sandbacka park/sandviken. Placeringen mitt i Sandvikens teknikpark ger goda förutsättningar för verksamhetsanknutna momenten i utbildningen liksom en bas för uppdragsutbildning. Den svaga rekryteringen kan tvinga fram flytt av utbildningen helt eller delvis till Gävle. Dramapedagogprogrammet (Sandviken, Västerberg) 2 år på Västerberg följt av 1 år vid HiG med teoretisk inriktning en praktisk utövande teaterinriktning vore önskvärd men kräver mer utbildningsresurser än HiG f n förfogar över. Enligt bedömning av Staffan Sjöberg, Dramatiska Institutet är X-län (Peter Oskarsson, Folkteatern) ett teaterforskningscentrum i Sverige f n finns här dessutom landets enda Dramapedagogikutbildning vid Västerbergs folkhögskola. Landstingets och Gävle kommun har gjort långsiktiga satsningar på kultur/teater. Arbetsmarknaden för dramapedagoger är god. Möjlighet att efter lärarutbildning bli gymnasielärare finns också: För gymnasielärarexamen krävs 60 p i två (skol)ämnen samt 60 p pedagogisk utb. Studenter som gått två år på Västerberg, samt läst Teater - regi B/C och Dramapedagogik C kan fortsätta på LP 60, tillgodoräkna sig 20 p pedagogik och läsa 40 p där. Frågeställning: Ska HiG satsa på teaterområdet? I så fall söka erhålla utbildningsresurser (teaterpeng eller motsvarande) vilket om det inte erhålls som extra uppdrag innebär omfördelningar mellan utbildningsområden. Trädgårdsmästarprogrammet (Ockelbo). 2 år i Ockelbo. Samarbete med Wij trädgårdar. Hör till HiGs designinriktade program. Programmet startar vt 2006.
Högskolan i Gävle Bil Hst 2005-06-03, 41:2 Utbildnings- och forskningskansliet Dnr KEW, Kjell Ekström, Björn Karlsson 2005-05-26 Diskussionsunderlag FÖRSLAG TILL PROGRAMUTBUD, BEHÖRIGHETER, URVAL OCH PRELIMINÄRA PLANERINGSTAL FÖR UTBILDNINGSÅRET 2006/2007 Utgångspunkter Nedan ges ett preliminärt förslag till programutbud för läsåret 2006/2007 inklusive behörigheter och planeringstal baserat på HS- och NT-nämndernas rekommendationer. Förslaget är avsett som underlag för Högskolestyrelsens diskussion på junimötet. Inför Högskolestyrelsens septembermöte kommer ett definitivt förslag att föreligga. Utgångspunkter för förslaget är högskolestyrelsens mål i regleringsbrevet föreskrivet utbildningsuppdrag med minimiantal för totala antalet HÅS och andel med NT- inriktning ( golvet ) kombinerat med bestämd anslagsnivå ( taket ) och examensmål högskolans till utbildningsdepartementet inlämnade budgetunderlag för budgetåret 2004-2007 högskolans målsättning att erhålla vetenskapsområden inom teknik och humaniora och samhällsvetenskap kommande högskoleproposition (juni 2005) Bologna-strukturens införande Till dessa utgångspunkter kommer följande fem punkter för bedömning av utbudets relevans och långsiktighet: studenternas efterfrågan arbetsmarknaden vår förmåga att genomföra utbildningen ekonomiska bedömningar strategiska bedömningar Konsolideringsperiod förnyelse sker inom existerande programutbud Under kommande läsår genomförs ett omfattande arbete med att revidera och utveckla det befintliga programutbudet. Högskolepropositionen förväntas ge riktlinjer som påverkar programutbudet i olika avseenden - det gäller speciellt magisterutbildningarnas examensrätt, omfattning och nivå men också utformningen av olika yrkesinriktade program, examensbestämmelser och eventuella förändringar i dimensionering och styrning av det nationella utbudet inom vissa områden. I avvaktan på detta ges ej fullständigt förslag i denna skrivelse. Ambitionen är att utarbeta ett sådant till högskolestyrelsens septembermöte.
Program inom humaniora, samhällsvetenskap och vård. Högskolans civilekonomutbildning har ett för riket stort antal förstahandssökande. Programmet utökas med en inriktning mot nationalekonomi som ersätter programmet Analytisk ekonomi. Högskolans program inom fastighetsområdet (ekonomi, förmedling och teknik) samlar ca 25 % av högskolans förstahandssökande. Störst söktryck har mäklarprogrammet och inriktningar som ger möjlighet att söka mäklarbehörighet. Programområdet ses över i syfte att öka tydligheten i utbudet, bättre utnyttja HiGs kompetens och att kunna erbjuda utbildningar för fler av bostadsbranschens delar. För Ekonomi- och fastighetsteknikprogrammet utreds frågan om att införa ett nytt huvudämne alternativt kunskapsområde som bas för programmet. Programmets olika inriktningar tas bort och ersätts med valfrihet inom programmets ram. Den breda magistern i fastighetsförmedling föreslås upphöra möjligheten att i samarbete med lämplig part erbjuda den som uppdragsutbildning undersöks. Antalet sökande till övriga utbildningar inom humaniora och samhälls-/beteendevetenskap varierar men utbildningsutbudet föreslås oförändrat. Kultur- och kommunikationsprogrammet föreslås ges oförändrat hösten 2006 men ett utvecklingsarbete inleds med syfte att minska splittringen och stärka arbetsmarknadsanknytningen. Sociala omsorgsprogrammet har fortsatt gott renommé med bra söktryck. Utvecklingsarbetet med att erhålla examensrätt för socionomexamen fortsätter och kommande förslag till förändringar i högskoleförordningen bevakas noga. Efterfrågan för sjuksköterskeutbildning är fortsatt stor liksom för hälsopedagogprogrammet. Naturvetenskapliga området För programmen inom områdena matematik och naturvetenskap är situationen besvärlig. På kursnivå däremot lyckas Högskolan genom samläsning programmen emellan och med lärarprogrammen nå acceptabla gruppstorlekar. Studenterna har härigenom möjlighet att avlägga kandidatexamen, lärarexamen eller fortsätta vid Uppsalas Naturvetarprogram via det avtal som slutits med Uppsala Universitet. I högskolans utbildningsutbud bör dessa möjligheter lyftas fram snarare än programmen som därför föreslås ersättas med ett naturvetarutbildningsutbud. För programmet Matematik med datalogi tas inriktningen mot datalogi bort och ersätts med en studieingång som lyfter fram de möjligheter som matematikstudier ger. Utformning, marknadsföring och antagning behöver ytterligare utredas liksom möjligheten att erbjuda en biologiinriktning i programform eftersom biologi nationellt lyckats bättre med rekrytering än på HiG. Datavetenskapliga programområdet HiG:s breda utbud av datavetenskapliga utbildningar gör söktalen per anmälningskod låga och en samordning av högskolans datavetenskapliga utbildningar måste genomföras för att de erbjudna alternativen skall locka tillräckligt många sökande och den datavetenskapliga utbildningen på sikt skall överleva. En utformning med gemensam ingång och innehållsmässig koncentration till 1-2 inriktningar föreslås. Detta innebär att en flyttning av delar av Yrkeshögskoleprogrammet Internetteknologi från Sandbacka Park i Sandviken till campus i Gävle kan bli nödvändig. En utredning av för- och nackdelar med att i det integrerade dataprogramområde inbegripa även dataingenjörsinriktningen görs. Kreativ programmering som nationellt rekryterande utbildningsprogram har försvagats och speciella åtgärder för att öka rekryteringen behöver vidtas inför hösten 2006. Möjligheter till samläsning med övriga datavetenskapliga programmen finns under framförallt första året. 2
Högskoleingenjörsutbildningen En fortsatt utveckling av den projektbaserad ingenjörsutbildningen med tillkommande inriktningar föreslås från hösten 2006. Huvudalternativet utformas så att de ingående programmen utgör inriktningar med långt driven samläsning. Det är anpassat till en situation med låg rekrytering. I takt med förbättrad rekrytering finns möjlighet till mer självständiga inriktningar. Den fortsatta satsningen på projektbaserat arbetssätt förutsätter ökat antal grupparbetsrum med ändamålsenlig utrustning samt resurser för lärarutbildning och utvecklingsarbete. Rekryteringssituationen inom högskoleingenjörsutbildningen är besvärlig. I snabbstatistiken april 2005 vände dock den nedåtgående rekryteringstrenden för HiG och byttes mot en viss ökning. Framförallt gällde det programmen inom den projektbaserade utbildningen samt Byggnadsingenjörsprogrammet. Antalet sökande till geomatikingenjörsinriktningen av Geomatikprogrammet däremot halverades. För data- och elektronikingenjörsprogrammen är situationen mycket besvärlig. Tre alternativ övervägs och konsekvensbedöms. I de båda första ingår data- och elektronikingenjörerna i den projektbaserade uppläggningen. Alternativen är: 1) Vid tillräcklig rekrytering kan data- och elektronikingenjör efter en gemensam inledning utveckla och fördjupa sina respektive inriktningar självständigt. Om rekryteringen fortsätter att vara svag kan något av följande alternativ bli aktuellt: 2) Dataingenjör och elektronikingenjör utökar sin samläsning och anpassar sig till de andra inriktningarna i projektingenjörsmodellen. 3) Dataingenjörsutbildningen lämnar, åtminstone för tillfället, den projektbaserade ingenjörsutbildningen och blir en inriktning inom det datavetenskapliga programområdet. Elektronikingenjörsprogrammet ges som inriktning inom den projektbaserade ingenjörsutbildningen och en ytterligare samordning med Energi-/Maskin- /Ekonomiingenjörsinriktningarna (EMI) genomförs vilket är en förutsättning för att få en hållbar ekonomi. Innebörden i det föreslagna programutbudet är att högskoleingenjörsutbildningen som yrkesutbildning stärks. Att försvara högskoleingenjör som ett kvalitetsbegrepp ett starkt varumärke- är en förutsättning för överlevnad som programkategori. Hoten mot en ingenjörsutbildning vid HiG kommer inte bara från vikande rekrytering utan även via statens rekommendationer och förslag till styrning. Utbudet av högskoleingenjörsprogram nationellt sett är avsevärt större än efterfrågan. Det är därför viktigt att den högskoleingenjörsutbildning som HiG erbjuder genom sin kvalitet och pedagogiska utformning efterfrågas både av studenter och arbetsliv och därmed har möjlighet att överleva på sikt. Magisterutbildningar I juni 2005 väntas regeringen lämna en proposition som ligger till grund för Bologna-strukturens införande inom svenskt akademiskt utbildningsväsen från 1 juli 2007. Förslagen kommer starkt att påverka lärosätenas utbildningsutbud på magisternivå. Det gäller vilka lärosäten som får magisterrätt, magisterprogrammens längd och deras inriktning. Extra möten i HS-nämnden och NT-nämnden sker i augusti 2005 för att diskutera och analysera konsekvenserna av förslagen i propositionen för att kunna utforma ett förslag till utbud på magisterområdet. 3
I föreliggande programutbudsförslag finns befintliga magisterprogram förtecknade samt de ämnen inom vilka vi kan utfärda magisterexamen med nuvarande bestämmelser. Skulle regeringens förslag bli att lärosäten som HiG inte får rätt att utfärda en tvåårig magisterexamen kan HiG under övergångstiden ändå fortsätta med nuvarande utbud. Tilläggsanmärkningar I förteckningen som följer är utbildningsprogrammen i stort sett listade efter nivå i Bologna-modellens mening, dvs program på magisternivå samlade under en rubrik och program som leder till examen på kandidatnivå under en annan. Vissa program med utgång vid 120 alternativt 160 presenteras dock tillsammans. Lärarutbildningen hålls också samman som tidigare aktuellt utbudsförslag föreligger ännu ej. Här presenteras utbudet från förra året. Plantal anger antal studenter och är då de anges preliminära. Definitivt förslag presenteras inför högskolestyrelsens möte i september. Strukturen för programutbud inom vissa angivna områden är preliminär. Utvecklingsarbete och diskussioner pågår ännu. Definitivt förslag kommer att presenteras inför högskolestyrelsens möte i september. FÖRSLAG TILL PROGRAMUTBUD, BEHÖRIGHETER OCH URVAL 2006/2007 Enligt HF 7 kap 9 meddelar Högskoleverket föreskrifter om vilken standardbehörighet som skall gälla för en utbildning som leder till en sådan yrkesexamen som inte har konstnärlig inriktning (HF 7 kap 9 ). Dessa utbildningar är markerade med *. Standardbehörigheterna framgår av bilaga 1. För program markerade med kan samläsning med andra program, kurser på distans eller vid andra lärosäten förekomma. För program markerade med + gäller att magisterinriktningen ges under förutsättning av erforderligt beslut om examensrätt Utbildningsprogram Anm kod Standard- Betygsurval/ Föreslagna behörighet Provurval planeringstal Program som leder till magisterexamen med ämnesdjup eller magisterexamen med ämnesbredd (avancerad nivå) NT-området Ämnesområden där HiG kan utfärda magisterexamen med ämnesdjup Energiteknik, Industriell ekonomi, Elektronik, Matematik Magisterprogram (under utredning, längst till sept. 2005) Elektronik, 80 p ämnesdjup 17081 4 120 p ak.ex Högsk.poäng 30 ht Industrial Management and Logistics 40p ämnesdjup Geomatik Lantmäteri, 80p ämnesbredd 17090 4 120 p ak ex Högsk.poäng 15 ht Energiteknik, 60 p ämnesdjup (ges i samverkan med andra lärosäten) Energisystem, 40/50 p ämnesbredd 17094 4 120 p ak.ex Högsk.poäng 30 ht Miljöpsykologi, 40 p ämnesbredd 17092 4 120 p ak.ex Högsk.poäng 30 ht Maskinteknik, 60 p ämnesbredd 17091 4 120 p ak.ex Högsk.poäng 15 ht Inomhusmiljö, 40 p ämnesbredd 17093 4 120 p ak.ex Högsk.poäng 15 ht Miljö och byggnadsvetenskap, 40p ämnesbredd xxxxx 4 120 p ak.ex Högsk.poäng 15 ht Besluts-, risk- och policyanalys 40p 13080 4 120 p ak.ex Högsk.poäng 30 ht magisterexamen med ämnesbredd 4
Utbildningsprogram Anm kod Standard- Betygsurval/ Föreslagna behörighet Provurval planeringstal HS-området Ämnesområden där HiG kan utfärda magisterexamen med ämnesdjup Företagsekonomi, Pedagogik, Medie- och kommunikationsvetenskap, Historia, Engelska, Litteraturvetenskap Medicinsk vetenskap, Psykologi, Religion, Sociologi Magisterprogram (utreds fram till sept. 2005) Företagsekonomi 80 p, ämnesdjup xxxxx 120 p ak.ex MBA-program i marknadsföring, 22090 4 120 p ak.ex.+ Högsk.poäng 30 ht 40 p ämnesbredd 2 års arb.livserf. 30 vt Socialt utrednings- och handlägg- 26090 4 120 p ak.ex. Högsk.poäng 30 vt ningsarbete, 40 p ämnesbredd Medicin 40 p, ämnesdjup xxxxx 120p ak.ex. Vård-området Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot - anestesisjukvård 40 p 11610 (Gävleborg) sv. leg. sjuksköt. Högsk- 12 ht 11611 (Dalarna) poäng - intensivsjukvård 40 p 16112 (Gävleborg) - - - - 12 ht 16113 (Dalarna) - - - psykiatrisk vård 40 p 16114 - - - - 10 ht - distriktssköterska 50 p 16115 - - - - 30 ht + 24 mån. heltidstjänstgöring som sjuksköterska 5
Utbildningsprogram Anm kod Standard- Betygsurval/ Föreslagna behörighet Provurval planeringstal PROGRAM MED HUVUDÄMNE INOM NT-OMRÅDET (grundnivå) Projektbaserat högskoleingenjörsprogram inriktning - ekonomiingenjör xxxxxx E.3* 60/40 15 ht - elektronikingenjör (utreds) xxxxxx E.3* 60/40 15 ht - dataingenjör (utreds) xxxxxx E.3* 60/40 15 ht - energiingenjör xxxxxx E.3* 60/40 15 ht - maskiningenjör xxxxxx E.3* 60/40 30 ht Byggnadsingenjör med inriktning mot 190127 E.3* 60/40 35 ht arkitektur och miljöanalys Ingenjör on-line (samv. mellan 8 lärosäten) 190138 E.3* 60/40 15 ht Geomatikprogrammet, - ingång kandidat 190134 D.4.1 60/40 15 ht - ingång ingenjör 190103 E.3* 60/40 25 ht - ingång högskoletekniker 190135 Ma B 60/40 15 ht Datavetenskapliga programområdet (utreds) - ingång campus 190010 D.4.1 60/40 30 ht - ingång distans 1 190011 D.4.1 60/40 30 ht - ingång dataingenjör (utreds) xxxxxx E.3* 60/40 20 ht - ingång YH xxxxxx Ma B 60/40 20 ht Design och träteknik 3 190123 D.4.1 60/40 24 ht Industriell ekonomi - 190121 D.4.1 60/40 30 ht Industrial Management and Logistics Kreativ programmering 2 190013 C.1 + Ma C 60/40 30 ht Matematiskt utbildningsområde (utreds ev. 4 ) Ma D, Fy B, 60/40 10 ht Ke B, Bi B Naturvetenskapliga utbildningsområdet 120 p Ma D, Fy B 60/40 10 ht samarbete med Uppsala U (utreds ev. 4 ) Ke B, Bi B Yrkeshögskoletekniker (arbetsnamn) xxxxxx Ma B 60/40 50 ht - inriktning automatiserad tillverkning - inriktning energi och VVS - inriktning styr- och regler (utreds) Trädgårdsmästarprogrammet, 2, 5 xxxxxx A Arbetsprov 25 vt 07 yrkeshögskoleprogram och intervju (Wij trädgårdar, Ockelbo) 6
Utbildningsprogram Anm kod Standard- Betygsurval/ Föreslagna behörighet Provurval planeringstal PROGRAM SOM LEDER TILL EXAMEN PÅ KANDIDAT- OCH MAGISTERNIVÅ INOM SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA OMRÅDET Civilekonomprogrammet. 190020 D.4.1 60/40 75 ht 60 vt - inriktning företagsekonomi - inriktning national ekonomi/ 190022 D.4.1 60/40 25 ht analytisk ekonomi Civilekonomprogrammet, distans, halvfart 190026 D.4.1 60/40 30 ht 30 vt - inriktning företagsekonomi Ekonomi och fastighetsteknikprogrammet - inriktning fastighetsvetenskap (utreds) 1900xx D.4.1 60/40 tot. 75 ht PROGRAM SOM LEDER TILL EXAMEN PÅ KANDIDAT- MAGISTERNIVÅ INOM HUMANISTISKA OMRÅDET Kultur- och kommunikationsprogrammet - engelska 190090 C.1 60/40 - medie- och kommunikationsvetenskap 190041 C.1 60/40 - litteraturvetenskap 190042 C.1 60/40 tot. 75 ht - historia 190044 C.1 60/40 - kulturpedagogik 190040 C.1 60/40 Människa-natur-religionsprogrammet 190043 A 60/40 45 ht Dramapedagogprogrammet (i samarbete med 15090 Sv B, En B 60/40 30 ht Västerbergs folkhögskola) 4 Sh A + särsk.krav PROGRAM SOM LEDER TILL EXAMEN PÅ KANDIDAT- OCH MAGISTERNIVÅ INOM BETEENDE- OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA OMRÅDET Hälsopedagogiska programmet 190001 A 60/40 90 ht Politik och medier 160 p 190045 C.1 60/40 45 ht PROGRAM SOM LEDER TILL EXAMEN PÅ KANDIDATNIVÅ INOM VÅRD OCH OMSORG Sjuksköterskeprogrammet 120p 190301 F.1.1 60/40 80 ht (distans) 80 vt Sociala omsorgsprogrammet 120 p (med inriktningar mot social omsorg) Distansutbildning - studieort Bollnäs 190310 D.1 60/40 8 ht - studieort Gävle 190311 D.1 60/40 16 ht - studieort Hudiksvall 190312 D.1 60/40 8 ht - studieort Norrtälje 190313 D.1 60/40 8 ht - studieort Hofors 190314 D.1 60/40 8 ht Program som leder till yrkeshögskoleexamen eller högskoleexamen, 80 p Fastighetsmäklarprogrammet (utreds) 190021 D.4.1 60/40 75 ht 7
Serie- och bildberättarprogrammet 190046 A Arbetsprov 28 ht yrkeshögskoleprogram (Hofors) intervju Utbildningsprogram Anm kod Standard- Betygsurval/ Föreslagna behörighet Provurval planeringstal LÄRARUTBILDNINGEN inr förskola mot Naturvetenskap/teknik,140 p 192400 G.11 + 60/40 60 ht Nk A mot Skapande möten i den mångkulturella xxxxx G.11 60/40 30 ht barngruppen inriktning grundskolans tidigare år, 140 p mot Sv-So 192301 G.1 60/40 30 ht mot Sve-Ma 192312 G.12 60/40 10 ht mot Ma-No 192403 G.15 60/40 30 ht mot Ma-No distans 192404 G.15 60/40 30 ht mot Ma-No distans, deltid 13020 G.15 60/40 15 ht Idrott och hälsa 192408 G.11+ 60/40 15 ht idrott A inriktning grundskolans senare år, 180 p mot Svenska 192304 G.13 60/40 8 ht mot Engelska 192310 G.13 60/40 8 ht mot Historia 192306 G.13 60/40 8 ht mot Religion 192308 G.13 60/40 8 ht mot Ma-No 192401 G.16 60/40 30 ht mot Ma-No, distans 192402 G.16 60/40 30 ht mot Ma-No, distans deltid 13010 G.16 60/40 15 ht Idrott och hälsa 192407 G.11 + 60/40 15 ht idrott A inriktning gymnasieskolan, 180/200 p mot Svenska 192305 G.11 60/40 8 ht mot Engelska 192311 G.11 60/40 8 ht mot Historia 192307 G.11 + 60/40 8 ht Hi B mot Religion 192309 G.11 + 60/40 8 ht Re B mot Ma-Fy 192406 G.11 + 60/40 15 ht Ma E, Fy B mot Ma-Bi 192405 G.11 + 60/40 15 ht Ma E, Bi B mot Ma-Naturkunskap 192411 G.16 +Ma E 60/40 10 ht inriktning hem- o. konsumentkunskap 192412 G.11 60/40 3 ht (i samarbete med Uppsala Universitet) 8
inriktning specialpedagogik mot olika skolformer 192800 G.12 60/40 30 ht Utbildningsprogram Anm kod Standard- Betygsurval/ Föreslagna ordnade efter högskolans profilområden behörighet Provurval planeringstal Lärarprogrammet, 60 p distans, inkl 14090 Skolrelaterade 30 ht samarbete med Luleå/Piteå ämnen med ämnesdidaktik 80-140 p inriktning yrkeslärare i gymnasieskolan xxxxx 60 p yrkesteori + 20ht omfattande yrkesverksamhet Magisterexamen med ämnesbredd xxxxx Lärarexamen minst 120p 20ht för yrkesverksamma lärare yrkesverksam 3 år Behörighetsgivande utbildningar Basår (40 studieveckor kan läsas helt eller delvis med olika studietakt 100 %, 50 % och 25%) Basår med garantiplats på - ingenjörsprogrammen 190111 Ma C 60/40 30 ht - lärarutbildningen ma-nv inriktning 192904 Sv B, En B 60/40 30 ht Ma C, Hi A, Sh A Basår med garantiplats på - ingenjörsprogrammen 190128 Ma B 60/40 30 ht - lärarutbildningen ma-nv inriktning 192905 Sv B, En B 60/40 30 ht Ma B, Hi A, Sh A Bastermin (25 studieveckor dec.- juni) Basår med garantiplats på 13090 4 Ma C 60/40 45 vt - ingenjörsprogrammen - lärarutbildningen inriktning ma-nv ämnen Sv B/Sv2 B, 60/40 mot grundskolans tidigare år En B, Sh A, Hi A, Ma C och Bi A Collegeutbildning 5 - studieort valfri kommun + campus 11090 4 Ma A 60/40 30 ht - studieort Hälsingland (distans + campus) 11091 4 Ma A 60/40 30 ht Noter * Högskoleverkets föreskrifter om standardbehörighet för yrkesexamen. Samläsning med andra program, kurser på distans eller vid andra lärosäten kan förekomma + Under förutsättning av beslut om examensrätt 1 De fyra första terminerna på distans. 2 Högst 2/3 av platserna tillsätts genom särskilt urval. 3 Särskilt urval till årskurs 2. 4 Lokal antagning. 5 Under förutsättning av erforderliga beslut. 9