Biogasanläggning i Sävsjö kommun

1 (32) Miljökonsekvensbeskrivning Biogasanläggning i Sävsjö kommun

2 (32) Sammanfattning Sävsjö Biogas AB söker tillstånd enligt Miljöbalken för en biogasanläggning intill Sävsjö reningsverk i Sävsjö kommun. Ansökan avser rötning av högst 100 000 ton gödsel och andra restprodukter samt en produktion av högst 6 miljoner Nm 3 råbiogas. Till tillståndsansökan skall en miljökonsekvensbeskrivning bifogas. Då processvattnet till större delen recirkuleras kommer i princip inget utsläpp till mark eller vatten att förekomma. Små volymer kondensatvatten från uppgraderingen av biogas samt BDT-vatten kan komma att ledas till reningsverket. Ytterligare flöden kan tillkomma vid genomförande av etapp 3. Spolvatten från mottagningshallen leds till substratlagret. Dagvatten från hårdgjorda ytor kommer att omhändertas enligt den policy som finns i kommunen, samt eventuella krav i framtida detaljplan. Utsläpp till luft av metan från processen förekommer framför allt vid service och driftstörningar. Metanen som då släpps ut facklas. Metan kan även komma att avgå från ett eventuellt slutlager, som dock kommer att vara täckt. Från slutlagret kan även en viss avgång av ammoniak förekomma. Totalt sett kommer avgången av både metan och ammoniak att reduceras genom rötningen. Vid uppgraderingen av biogasen separeras koldioxid från gasen och släpps ut till luften. Då gödsel och de andra substraten är förnyelsebara innebär detta dock inget bidrag till den ökande växthuseffekten. Biogasen renas även från svavelväte. Reningen sker genom filtrering, så svavelvätet samlas in och avges inte till luften. Eventuellt kommer uppvärmningen, som krävs för hygieniseringen och uppgraderingen av gasen, att ske genom förbränning av biobränsle eller gasol. Vid förbränning bildas kväveoxider som avges till luften. Vid eldning av biobränslen förekommer även stoftutsläpp. Eventuell förbränning av fossila bränslen ger bidrag av icke fossil koldioxid till atmosfären. En lösning med hjälp av fjärrvärme eller värmepump utreds också, eventuellt i kombination med någon av de andra uppvärmningsformerna. Störningsrisker för närboende förekommer i form av lukt och buller. Risken för luktstörning minimeras genom god skötsel och rätt utformning av anläggningen, samt att luft renas i ett biofilter. Bullret kommer framförallt att uppstå på grund av transporterna till och från anläggningen. Antalet transporter per dag kan komma att variera mellan 15 och 25, beroende på avstånd till anslutna gödselleverantörer och typ av substrat som rötas. Transporterna kommer att ske med lastbil och medelavståndet till gödselleverantörerna är vid uppstart ca 10 km. Riskerna för de närboende bedöms som små på grund av de stora skyddsavstånden och det begränsade antal transporter i förhållande till redan befintlig trafik. Det finns inga riksintressen eller natur- eller kulturreservat i närheten av den valda platsen. I närområdet har förekomst av några hotade fågelarter noterats. Risken för att etableringen på platsen ska påverka arterna negativt har bedömts som

3 (32) begränsad, då arterna inte anses så störningskänsliga för pågående verksamhet. Anläggningsfasen kommer att påbörjas under höst eller vinter, det vill säga innan häckningsperioden börjar i maj. Rakt söder om platsen finns en sumpskog, som till vissa delar klassats som innehållande vissa naturvärden i en genomförd våtmarksinventering. Med tanke på avståndet ner till det klassade området kommer anläggningen inte att kunna ge någon negativ påverkan. Kulturminnen i form av en färdväg finns strax söder om anläggningen, utanför den aktuella fastigheten. Kulturminnena kommer inte att påverkas negativt. Särskild hänsyn till detta kommer att tas även under anläggningsarbetet. Rötningen och biogasproduktionen bidrar till att uppnå flera av de nationella, regionala och lokala miljömålen. Ett viktigt mål är att öka produktionen av förnyelsebar energi, vilket biogasen är. Biogasen kan bland annat ersätta bensin och diesel som fordonsbränsle. Genom rötningen blir näringen i gödseln mer växttillgänglig, vilket innebär att mindre volymer gödsel behöver spridas per hektar. Trots ett visst utsläpp av växthusgaser minskar det totala utsläppet från gödselhanteringen med ca 60 %. Förutom minskad metanavgång, minskar även emissionerna av lustgas vid spridningen av biogödseln.

4 (32) Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 5 2 Verksamhetens omfattning och utformning... 5 2.1 Verksamhetens omfattning... 5 2.2 Anläggningens utformning... 6 2.3 Alternativ utformning... 8 3 Lokalisering med alternativ placering... 8 3.1 Lokaliseringsutredning... 8 3.2 Val av plats... 13 3.3 Planbestämmelser och skyddsavstånd... 13 4 Omgivningsbeskrivning... 14 4.1 Intilliggande verksamheter och omgivande vägar... 14 4.2 Närliggande bostäder... 15 4.3 Vattentäkter och vattenskyddsområden... 15 4.4 Natur... 16 4.5 Riksintressen, naturreservat, inventeringar och fornlämningar... 16 5 Miljöpåverkan... 18 5.1 Miljökvalitetsnormer, MKN... 18 5.2 Utsläpp till luft... 18 5.3 Utsläpp till mark och vatten... 21 5.4 Transporter... 21 5.5 Buller... 23 5.6 Lukt... 23 5.7 Damning... 24 5.8 Energianalys... 24 5.9 Kemikalier... 25 5.10 Avfall... 26 6 Hushållning med mark och vatten samt andra resurser... 26 7 Miljömål... 27 8 Driftstörning och risk för olyckor m.m.... 29 8.1 Driftstörningar... 29 8.2 Olycksrisker... 30 8.3 Risker vid gashantering inklusive brand... 30 8.4 Smittorisk... 30 9 Förslag till skyddsåtgärder... 31 9.1 Fysiska skyddsåtgärder... 31 9.2 Egenkontroll... 31 10 Bilagor... 32

5 (32) 1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Adress: Telefon: Sävsjö Biogas AB Att. Krister Ek Komstad Lidgården 576 91 Sävsjö 070-990 52 00 (Krister Ek, Sävsjö Biogas AB) 031-62 60 00 (Göteborg Energi AB) Organisationsnummer: 556695-9705 Fastighetsbeteckning: Sävsjö Eksjöhovgård 7:1 Kontaktperson miljöfrågor: Verksamhetskoder enligt MB: Kod för farliga ämnen (Seveso): Tillsynsmyndighet: 031-62 69 20 erika.andersen@goteborgenergi.se 40.10 B Anläggning för framställning av mer än 150 000 kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår 90.160 B Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall där den tillförda mängden är större än 500 ton, men inte större än 100 000 ton, per år. - Länsstyrelsen i Jönköpings län 2 Verksamhetens omfattning och utformning 2.1 Verksamhetens omfattning Sävsjö Biogas AB planerar att söka tillstånd enligt Miljöbalken för rötning av högst 100 000 ton gödsel och andra restprodukter. Enligt bilagan till Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd klassas sådan verksamhet som anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 500 ton, men inte större än 100 000 ton, per kalenderår.

6 (32) Dessutom söks tillstånd för en produktion av rågas motsvarande ovan nämnda volymer för rötning av gödsel och eventuellt annat substrat. Uppskattningsvis innebär det ca 6 miljoner Nm 3 eller 35 GWh biogas, vilket motsvarar klassning enligt kod 40.10, anläggning för framställning av mer än 150 000 kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår. Enligt Förordningen om MKB (1998:905) 3 punkt 1 skall verksamheter som omfattas av dessa verksamhetsbeskrivningar alltid antas medför betydande miljöpåverkan. Därmed krävs att en miljökonsekvensbeskrivning bifogas tillståndsansökan. Avfallet som ska rötas kommer huvudsakligen att utgöras av gödsel från lantbruk inom en radie av 15 km från Sävsjö samt slakteriavfall. Transporten kommer att ske med lastbil. Grundfasen (etapp 1) utgörs av rötning av ca 80 000 ton gödsel och 4 000 ton slakteriavfall per år. Som en utökning av projektet (etapp 2) kan avvattning samt inblandning av gröda eller matavfall bli aktuellt. För att möjliggöra längre transporter av slutprodukten kan även en förädling av biogödseln bli aktuell (etapp 3). För en mer detaljerad beskrivning av etapperna se tillståndsansökans kap 3 och 7. I dokumentet kommer miljöpåverkan i de tre olika etapperna redovisas separat där så är möjligt. Till anläggningen hör stödfunktioner i form av värmekälla, VA-anslutning mm. Även dessa ingår i ansökan och miljökonsekvenser för dessa beskrivs därmed också. 2.2 Anläggningens utformning Nedan följer en sammanfattning av funktionen för de viktigaste ingående systemen. En mer detaljerad redovisning, inklusive stödsystemen, finns i kap. 7, Teknisk beskrivning, i tillståndsansökan. Bild 1. Schematisk skiss över anläggningen. Mottagning och lastning kommer framför allt att ske inne i mottagningshallen (streckad linje).

7 (32) 2.2.1 Rötningsanläggning Rötningsanläggningen kommer att bestå av mottagning, hygienisering, rötning, rötrestlager och slutlagring. Genomförande av etapp 3 innebär även en förädling av biogödseln efter rötningsanläggningen. Mottagning kommer att bestå av en del för våta substrat som våt gödsel och slakteriavfall och en del för torra substrat, såsom torr gödsel, vall och restprodukter från jordbruket. Mottagningen av gödseln kommer att ske i en byggnad med möjlighet till avspolning och desinficering av fordonet. Efter mottagning lagras substratet i en substrattank för att åstadkomma en jämn matning av hygienisering och rötkammare. Substrattanken dimensioneras för att klara lagring av inkommande substrat under sammanlagt fyra dagar. Allt substrat kommer att hygieniseras till 70ºC i en timme. Detta kommer att ske i parallellkopplade tankar med värmeväxling med hetvatten eller med ånga. Från hygieniseringen pumpas substratet vidare till en rötkammare med totalomblandning. Rötresten pumpas över till ett rötrestlager i syfte att avstanna metanproduktionen och som buffert för vidare avvattning/avhämtning av biogödsel. Rötrestlagret dimensioneras för en volym som rymmer minst 8 dagars produktion. Biogödselns fosforhalt analyseras innan uttransport och biogödseln återlämnas till lantbrukaren. 2.2.2 Avvattning och biogödselförädling I etapp 2 kan delar av rötresten komma att avvattnas till en fast del som kan lagras på platta och transporteras ut på flak och till en våt fas. Avvattningen kan ske i en skruvpress eller centrifug. I etapp 3 är avvattningen nödvändig innan förädlingen. Syftet är att ur den våta fasen erhålla ett flytande näringskoncentrat och ett rent vatten som kan släppas till recipient. Det är den våta fasen som går vidare till förädlingen. Då kan även tillsats av polymer bli aktuell beroende på efterföljande kvalitetskrav för förädlingssteget. Tekniken för förädling är ännu relativt oprövad när det gäller drifterfarenheter och kostnader.det innebär att denna del i anläggningen måste utvärderas separat. Om förädlingen blir aktuell kommer ett utökningstillstånd sökas för denna del. 2.2.3 Lagring av gödsel Rötresten från rötningsanläggningen kan komma att lagras i ett säsongslager på anläggningen och pumpas då från rötrestlagret över till ett slutlager. Slutlagret täcks för att motverka ammoniakavgång. Vid genomförande av avvattning i etapp 2 och/eller 3 kommer fast gödsel lagras på anläggningen på en hårdgjord platta (i storleksordningen 5 000 m 2 ) med täckning eller motsvarande, alternativt lokalt ute på gårdarna (se även avsnitt

8 (32) Biogödselförädling ovan). För lagringen av biogödseln på gårdarna kan det komma att krävas ombyggnader på vissa gårdar, för t ex nya brunnar. 2.2.4 Gassystem och uppgradering Gasen leds från rötkammaren och rötrestlagret till en anläggning där rågasen uppgraderas till komprimerad metangas av fordonskvalitet. Det finns olika typer av uppgraderingsteknik och val av teknik kommer att göras efter upphandling utifrån funktionskrav. Efter uppgraderingen fylls gasen i gaslager på flak (container med gastuber) i en kompressorstation med växelsystem (ett flak fylls åt gången). Platsen för anläggningen ligger i anslutning till ett gasolnät. Alternativet att använda gasol som värmekälla ingår i ansökan. 2.3 Alternativ utformning Den exakta utformningen bestäms genom en teknikupphandling, där bästa möjliga teknik vägs mot ekonomi. Alternativa utformningar finns framför allt för uppgraderingen av biogasen och uppvärmningskälla. Dessa redovisas under kap 7 Teknisk beskrivning i tillståndsansökan. Rötning kan ske vid två olika temperaturområden mesofil omkring 37 grader och termofil omkring 55 grader. Utgångspunkten är att rötningen skall ske inom det mesofila området, eftersom det troligen ger en stabilare process. Förordningen om animaliska biprodukter, ABP, föreskriver att ABP -klassat material skall hygieniseras för reduktion av patogener. Olika metoder är godkända för att hygienisera materialet. Anläggningen utformas för att uppfylla villkoren i ABP- förordningen. 3 Lokalisering med alternativ placering 3.1 Lokaliseringsutredning En lokaliseringsutredning har utförts, med tre lokaliseringsalternativ. Nedan redovisas en sammanfattning av lokaliseringsutredningen, där fördelar och nackdelar med de tre alternativen redovisas. Slutsatserna från lokaliseringsutredningen redovisas i avsnitt 3.1.3. Den fullständiga lokaliseringsutredningen ingår som bilaga till tillståndsansökan. Där ingår även en miljömatris över respektive alternativ. 3.1.1 Lokaliseringsalternativ 1, Norra Ljungakrysset Ljungakrysset ligger ca 3 km väster om Sävsjö längs väg 127. Vägen norrut leder till Komstad (ca 1 km) och vägen söderut leder till Norra Ljunga kyrkby, med anor från järnåldern, ca en halv kilometer därifrån. En av Sävsjö Biogas ABs

9 (32) grundare äger den mark som utgör lokaliseringsalternativ 1. Vid etablering på platsen kan marken arrenderas eller köpas upp av Sävsjö Biogas AB. Bild 2. Karta över lokaliseringsalternativ vid Norra Ljungakrysset. Den röda ringen representerar den tänkta placeringen. Fördelar med lokaliseringen Marken ägs av en av bolagets delägare, med stora arealer skog runtom, vilket gör att t.ex. bullerdämpande skogsgardin kan garanteras. Området är glest befolkat. Närmsta by ligger på ca 500 meters avstånd, nordväst om lokaliseringen. I den dominerande vindriktningen (västsydvästlig vind) finns ingen bebyggelse på 2 km. Lokaliseringen innebär en optimering av transporterna (dvs så korta transporter som möjligt), utifrån de gödsellager (lantbruk) som i dagsläget planeras att anslutas till anläggningen. Möjlighet att pumpa gödsel och rötrest till närliggande lantbruk med stora gödselvolymer, vilket skulle minska det totala antalet transporter.

10 (32) Nackdelar med lokaliseringen En mindre sommarstuga ligger på bara ca 100 meters avstånd. Utöver den ligger närmsta hus på ca 500 meters avstånd. Anläggningen ligger bara 500-600 m från Ljungaån som är intressant som fiskevatten. Då Ljungaån redan är tungt näringsbelastad tillåts inte utsläpp av näringsrikt vatten till ån. Reningskrav på spillvatten från en ev. etapp 3 kan därför komma att ställas. Platsen ligger strax utanför gränsen för Norra Ljunga riksintresse för kulturvård. Närmsta kulturminne (milsten som ligger utanför riksintresset) ligger på drygt 50 meters avstånd. Platsen måste detaljplaneläggas. Utan förstärkningar i elnätet finns endast anslutningsmöjlighet till landsbygdsnätet, vilket innebär risk för spänningsbortfall mm. 3.1.2 Lokaliseringsalternativ 2 och 3, Södra industriområdet Lokaliseringsalternativ 2 och 3 ligger inom Södra industriområdet. De befintliga delarna samt ytterligare delar av industriområdet är detaljplanelagda som industrimark. En utvidgning av det befintliga industriområdet pågår. I översiktplanen utpekas ytterligare anslutande områden som framtida industrimark. Kommunen arbetar aktivt med att få nya industrier att etablera sig i området. Det är viktigt att de verksamheter som etablerar sig inte riskerar att störa varandra. För att möjliggöra detta planerar kommunen nu att detaljplanelägga även de markområden som idag ligger utanför detaljplanen och som kan komma att användas för biogasanläggningen. Lokaliseringsalternativ 2 ligger i områdets sydöstra hörn, delvis utanför befintlig detaljplan. Alternativ 3 ligger i anslutning till Sävsjö reningsverk. Rötningsdelen planeras här till ett område sydväst om reningsverket, som inte är detaljplanelagt. Området dit uppgraderingsanläggningen planeras är däremot redan detaljplanelagt. Bild 3 och 4 visar de två lokaliseringsalternativen i Södra industriområdet.

11 (32) Bild 3. Lokaliseringsalternativ 2 (stor röd ring) på kartbild med gränsen för detaljplanen utmärkt (obs! vägdragning mm i detaljplanen har ändrats). Bild 4. Lokaliseringsalternativ 3, intill reningsverket. Den något större vänstra ringen visar platsen för rötningsanläggningen. Den mindre ringen till höger om reningsverket visar platsen för uppgraderingsanläggningen. I bilden syns även befintlig detaljplan (grå markering).

12 (32) Fördelar med lokaliseringarna Inom eller i anslutning till detaljplanelagt industriområde. Dock kommer ny detaljplan krävas söder om reningsverket och för skogsparti i de södra delarna av industriområdet. Anslutningsmöjlighet till kommunalt VA. Kan bli av vikt om etapp 3, med förädling av biogödsel, genomförs. Tillgång till stadselnätet, med stabil tillgång på el. Möjlighet att koppla in sig till fjärrvärmenätet och gasolnätet. Båda energiformerna kan bli aktuella för uppvärmning av hygieniseringen. Närhet till befintligt lokalt gasnät. Även om biogasen är avsedd för fordonsgasmarknaden kan det vara bra att ha en alternativ avsättning vid produktionstoppar etc. God tillgänglighet och i stort sett lika korta transportavstånd som för alternativ 1. Sävsjö kommun planerar väg för att avleda industriområdets transporter från tätorten. Lokalisering av uppgraderingsanläggning i anslutning till reningsverket möjliggör för kommunen att röta sitt slam och få avsättning för gasen (lokaliseringsalternativ 3). Synergier gällande nyttjande av lokaler vid reningsverket (lokaliseringsalternativ 3). Nackdelar med lokaliseringen Närheten till järnvägen (Södra stambanan) vid lokaliseringsalternativ 3 innebär större risker. Den mindre tillgängliga arealen innebär svårigheter med tillräckliga skyddsavstånd vilket kan innebära ökade behov av skyddsåtgärder. Större andel transporter genom Sävsjö samhälle, dock framför allt längs med industriområden. Närheten till tätorten kan innebära risk för att lukt kan förekomma vid en eventuell driftstörning eller vid en incident i samband med transporten av gödseln (t.ex. lossning). Risk för störning av intilliggande verksamheter. 3.1.3 Slutsats från lokaliseringsutredningen Lokaliseringsutredningen visar på att lokaliseringsalternativ 2 och 3 inom Södra industriområdet är likvärdiga och de lämpligaste alternativen utifrån en samlad bedömning med ett ekonomiskt, miljömässigt och tekniskt perspektiv. I lokaliseringsmatrisen skiljer sig alternativ 2 och 3 åt med något enstaka poäng, men utifrån den enkla utvärderingsmetod som har använts kan inte detta anses vara signifikant.

13 (32) Även alternativ 1, Norra Ljungakrysset, lever dock upp till miljöbalkens kriterium om lämplig lokalisering, förutsatt att en kulturhistorisk inventering inte visar på något annat och att frågan om tillräckligt skyddsavstånd till närmast liggande bostadsfastighet går att lösa. 3.2 Val av plats Skillnaden mellan de två lokaliseringsalternativen inom Södra industriområdet som utvärderats i lokaliseringsutredningen är marginell. På grund av de samordningsvinster som kan uppnås vid en placering intill reningsverket har dock denna placering valts. Samordningsvinsterna innebär möjlighet till rötning av slam från reningsverket och utnyttjande av befintliga lokaler. Tillståndsansökan gäller därmed en placering intill reningsverket och uppgifterna i miljökonsekvensbeskrivningen utgår från detta alternativ. 3.3 Planbestämmelser och skyddsavstånd Den valda lokaliseringen ligger i anslutning till Sävsjö reningsverk. Rötningsdelen planeras till ett område sydväst om reningsverket, som inte är detaljplanelagt. Området dit uppgraderingsanläggningen planeras är däremot redan detaljplanelagt. I bild 4 ovan framgår gränsen för befintlig detaljplan. I översiktsplanen finns ytterligare områden runt Södra industriområdet utpekade som framtida industrimark, dock finns inte området söder om reningsverket med. Troligtvis på grund av att den begränsade ytan gjort att man inte bedömt att området skulle bli aktuellt för etablering. En etablering på marken strider dock inte mot några andra intentioner i översiktsplanen. Kommunen avser att detaljplanelägga marken i samband med etableringen. I översiktsplanen finns angivet att en ny anslutningsväg till industriområdet planeras. Avsikten är att leda trafiken utanför samhället. Den planerade vägen kommer att ansluta i närheten av uppgraderingsanläggningen. Något som gör att en etablering av tankstation för biogas kan bli aktuell på platsen. I Boverkets allmänna råd, 95:5 Bättre plats för arbete anges inga riktvärden för skyddsavstånd mellan bostäder och biogasanläggningar. För den likartade verksamheten komposteringsanläggning anges 500 meter som ett riktvärde för minsta avstånd till bostäder. I Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:15 anges följande avseende lokalisering av biogasanläggningar: Mellanlager samt rötnings- och komposteringsanläggningar bör lokaliseras, utformas och drivas utifrån lokala förutsättningar. Lämpliga skyddsavstånd bör bestämmas efter en samlad bedömning av förutsättningarna i det enskilda fallet. För områdesskydd enligt miljöbalken, se avsnitt 4.5.

14 (32) 4 Omgivningsbeskrivning 4.1 Intilliggande verksamheter och omgivande vägar Området söder om Sävsjö består av mindre industrier på flera industritomter. Närmaste anläggningarna är förutom reningsverket och järnvägen en industribyggnad med ett lackeringsföretag. En dryg kilometer norr om platsen ligger en skola. Vid Södra industriområdet passerar ca 1500 fordon per dag enligt Vägverket. De ca 20 transporter per dag som tillkommer i och med den planerade verksamheten kommer att utgöra ca 1 % av det totala trafikflödet. Nedan redovisas ett utklipp ur Vägverkets trafikflödeskarta över södra infarten till Sävsjö. Bild 5. Trafikflödeskarta från Vägverket för vägarna strax söder om Södra industriområdet. Vägarna inom Sävsjö tätort är kommunens egna. Översta siffran anger antal transporter, mellansiffran felmarginalen och nedersta siffran inom parentes anger året som räkningen utförts. Den röda cirkeln visar biogasanläggningens placering. Den väg som passerar genom den planerade anläggningen (se bild 4 ovan) kommer troligtvis att få dras om. Ett förslag på en dragning intill järnvägen finns,

15 (32) men ytterligare diskussion med Banverket kring frågan krävs. Yttranden har inkommit från berörda trafikanter, som framhäver vikten av att vägen anpassas till den utökade trafik som verksamheten innebär. 4.2 Närliggande bostäder Det närmsta bostadsområdet Nyhem ligger ca 900 meter norr om den planerade rötningsanläggningen, med ett tiotal friliggande hus. Ett större bostadsområde ligger på drygt en kilometers avstånd i nordöstlig riktning. Avstånden till uppgraderingsanläggningen blir något mindre, men störningsrisken från denna del är betydligt lägre. Den närmsta enskilda bostaden ligger ca 700 meter väster om rötningsanläggningen. Enstaka hus ligger även i rakt östlig riktning på ungefär en kilometers avstånd. I bilden nedan redovisas anläggningen som röda ringar och nämnda närboende som blåa ringar. Bild 6. Biogasanläggningen är markerad med röda ringar och närboende med blå ringar. 4.3 Vattentäkter och vattenskyddsområden Lokaliseringen ligger inte inom vattenskyddsområde eller i direkt närhet till reservvattentäkt. Platsen ligger däremot inom verksamhetsområdet för kommunalt VA.

16 (32) 4.4 Natur Södra industriområdet utgörs av befintlig industrimark och mark där markarbeten för att iordningställa ny industrimark påbörjats. Den senare utgörs i dagsläget av en stor grusplan. I anslutning till området finns skogsmark, mest barrskog och ytor med brukad mark. De delar som är aktuella för biogasanläggningen är fortfarande relativt orörda. Det sydligare området som är tänkt för etableringen av rötningsanläggning består idag till stora delar av skogsmark. Området delas på mitten av en grusväg. Marken består av grusig siltig sand med ett täckande lager av delvis sandig mull till ett djup av 0,2-0,8 m. Det mindre området närmast reningsverket tänkt för gasverksamheten utgörs av en skogsdunge. Båda markområdena ägs i nuläget av kommunen. Reningsverket har anlagda dammar där det finns ett aktivt fågelliv (se mer i avsnitt 4.5 nedan). Enligt vad som framkommit i samrådsunderlaget förekommer en viss friluftsverksamhet i området i form av promenader och cykling, då framför allt längs den befintliga vägen. 4.5 Riksintressen, naturreservat, inventeringar och fornlämningar Inget riksintresse finns i direkt närhet av den aktuella platsen. Närmsta riksintresse (för kulturmiljövården) är Eksjöhovgård ca 1 km öster Sävsjö tätort. Inget kultureller naturreservat finns i närheten, men ett lite långsträckt område från Sävsjös södra tätortsgräns och ca 2 km söderut omfattas av ett naturvårdsprogram som redovisar länsstyrelsen bedömning av kommuns värdefullaste områden. Området ligger uteslutande öster om Hjärtlandavägen och omfattar bland annat höga naturvärden (klass 2) enligt våtmarksinventeringen. Avståndet från den planerade uppgraderingsanläggningen och närmsta delen av klass 2-området är ca 200 m. Ca 600 m rakt söder om reningsverket börjar ett klass 3-område, med vissa naturvärden, enligt våtmarksinventeringen. En sumpskog börjar dock redan knappt 500 m från reningsverket, vilket blir drygt 200 meter från den planerade rötningsanläggningen. Delar av Hägneån uppströms från reningsverket är klassade som limnisk nyckelbiotop och strömmande sträcka. Inga av dessa naturvärden kommer att påverkas av anläggningen. I länsstyrelsens GIS-karta över hotade arter (gis.lst.se/lstgis) framkommer att hotade arter har identifierats vid de dammar som har anlagts intill reningsverket, se bild 7. Dammarna är näringsrika och är därmed troligen en bra födoplats för ett flertal arter. Några av de identifierade fåglarna anges i GIS-databasen som häckande på platsen. Exakt vilka arter det handlar om framgår dock inte och markeringarna på kartan anger troligtvis platser för observationer och inte häckning, då de finns mitt i dammarna samt i direkt anslutning till väg och järnväg.

17 (32) Bild 7. Urklipp från länsstyrelsens GIS-karta över hotade arter. De ljusblåa stjärnorna representerar observerade arter eller par. De röda ringarna representerar den planerade anläggningen. Enligt information från Länsstyrelsen i Jönköping finns ormvråk, grönbena och mindre strandpipare inom och i anslutning till områdena. Ormvråk är allmänt förekommande och anses inte som särskilt störningskänslig. Den flyger över stora områden och ingen information tyder på att något bo skulle finnas i direkt anslutning till platsen för anläggningen. Grönbenan häckar på myrar, mossar, sankängar och mader. Bogropen reds i en tuva, oftast på relativt torr mark. Häckning sker i maj till juni. Grönbenan har minskat markant i antal sedan 1800- talet på grund av att stora arealer våtmark har dikats ur och torrlagts. Mindre strandpiparen lägger sina ägg i en fördjupning i gruset eller bland småstenarna vid stränder. Sin föda söker de bland strandgruset. De kommer i april och ger sig av i slutet av juli. Både grönbenan och mindre strandpiparen är starkt förknippade med vatten och förekommer inte i skogsmark. Den skogsmark som kommer tas till anspråk för anläggningen används alltså inte av dessa fågelarter. Byggnader kommer inte att uppföras längs strandlinjen. Promenerade människor kan skrämma iväg de markhäckande fåglarna, men det är lätt att instruera personalen på anläggningen att inte röra sig intill vattnet under häckningssäsongen i april till juni. Anläggningsarbetet kommer att inledas under sen höst eller vinter, vilket innebär att aktivitet på platsen kommer att förekomma redan när flyttfåglarna kommer i april/maj. De har därför möjlighet att välja en boplats där de känner sig mindre störda.

18 (32) Knappt 100 m söder om den planerade rötningsanläggningen har Riksantikvarieämbetet registrerat en fornlämning i form av en hålväg (utmärkt som hålväg på karta, bild 4 och 6). Vägen är ca 20 m lång, 2 meter bred och 20 cm djup. Vägen var avsedd för hästar och vagnar mellan Hjärtlanda och Mejensjö. Vägen leder i riktning ner mot ån (Hägneån) där en sten finns placerad mitt i ån. Enligt tradition har folk vandrat över stenen, som är grå och nästan kvadratisk (2,2 x 2,2 m 2 ). Närmsta fornminnen i övrigt ligger på andra sidan järnvägen från reningsverket sett, ca 200-300 m från respektive anläggningsdel. Ca 200 m sydväst från hålvägen finns en fyndplats, där en skafthålsyxa hittats. Hänsyn till dessa fornlämningar kommer att tas vid anläggningsarbetet. 5 Miljöpåverkan 5.1 Miljökvalitetsnormer, MKN Anläggningen riskerar inte att påverka några miljökvalitetsnormer. 5.2 Utsläpp till luft Råbiogasen består av metan (ca 60 %), koldioxid (ca 40 %) och mindre mängder svavelväte. Vid normal och övervakad drift sker inga utsläpp från biogasanläggningen. En viss avgång sker dock alltid från ett eventuellt slutlager, eftersom detta inte är tätt, såsom övriga cisterner. Luftutsläpp sker även från värmekällan. Vilken typ av utsläpp det blir beror på vald uppvärmningsform. De olika typerna av utsläpp som kan förekomma redovisas nedan. 5.2.1 Metanförluster från rötkammare och rötrestlager Den främsta orsaken till metanläckage från rötkammaren och rötrestlagret är stopp i framledningen av den producerade gasen. Rötningsanläggningen skall leverera rågas till uppgraderingsanläggningen via en kortare gasledning. Risken för ett rörbrott eller annan störning på ledningen bedöms som mycket liten. Detta innebär att de största riskerna ligger i processtopp i uppgraderingen av gasen eller logistikproblem med att få nya containrar till kompressorstationen där gasen fylls. Vid ett stopp i framledningen av gasen kommer trycket i rötkammaren och/eller rötreslagret att öka. En tryckvakt öppnar då och släpper ut överskottsgasen till en fackla, som tänds automatiskt och förbränner gasen. Vid förbränningen omvandlas metangasen till koldioxid, som har 21 ggr lägre växthusverkan än metan. Om det blir stopp på framledningen till facklan kan ett direktutsläpp av metan ske via säkerhetsventil eller vattenlås. Ett visst metanläckage kan förväntas under uppstart av anläggningen. Jämfört med anläggningens totala livslängd kommer dock utsläppet under intrimningen att bli marginellt.

19 (32) Det totala läckaget av metan från rötkammaren är starkt beroende av antal driftstörningar och är väldigt svår att följa upp genom mätningar. Sävsjö Biogas har dock för avsikt att ansluta anläggningen till Avfall Sveriges frivilla åtagande för biogasanläggningar och uppgraderingsanläggningar. Åtagandet innebär att bolaget förbinder sig att inventera anläggningen på utsläpp. Vid varje inventering skall eventuella utsläpp som inte kan åtgärdas direkt kvantifieras och plan på åtgärd anges. De totala utsläppen från anläggningen skall summeras och ett mål uppges på utsläppen efter att föreslagna åtgärder genomförts. 5.2.2 Metanförluster från slutlagret Ett visst metanläckage från slutlager kan inte uteslutas. Faktorer som påverkar efterrötningen är t ex uppehållstid i rötkammare och rötrestlager, temperatur i rötresten och substratets innehåll av svårnedbrytbara ämnen. Biogasanläggningens syfte är att utvinna så mycket biogas som möjligt från materialet. För att minimera metanavgången ytterligare kyls substratet genom värmeväxling till inkommande substrat före det leds tills slutlagret, något som avstannar rötningsprocessen. Läckaget av metan bör bedömas i relation till det potentiella läckaget från orötad gödsel i slutlager och vid spridning. En mycket stor del av nedbrytbara kolföreningar i gödseln har fångats upp som metan i rötkammaren. Enligt Hushållningssällskapet (Miljöartikel 2 (8), 2008) visar försök med rötning av nötgödsel att avgången av växthusgaser (omräknat till koldioxid ekvivalenter) från lagring och spridning av gödsel minskade med ca 60 % när gödseln rötades. 5.2.3 Ammoniakförluster från slutlager Vid rötning av gödsel kan ph öka något på grund av nedbrytning av organiska syror. Detta i kombination med omvandling av organiskt bundet kväve till bl.a. ammoniumkväve kan innebära en risk för ökad ammoniakavgång från slutlager. Då ammoniaken utgör en viktig del av kväveinnehållet i gödslet är det viktigt att minimera avgången. Vid danska studier med rötad gödsel har man sett att kväveförlusterna vid lagring utan något svämtäcke kan bli upp mot 20 % av totalkvävet. Med hjälp av ett väl etablerat svämtäcke kan förlusterna minska med 80 % (Biogas ger energi till ekologiska lantbruk, Jordbruksverket 2005). Andra studier visar på att värmeväxling i syfte att kyla gödslet ger 11-23 % minskning av ammoniakavgången (www.lr.dk). Då det är känt att det ofta inte etableras något svämtäcke på rötad gödsel kommer någon form av konstgjord täckning att finnas över slutlagret. Detta tillsammans med värmeväxlingen som kyler ner det utgående gödslet bedöms ge ett tillräckligt gott skydd mot ammoniakförluster, i enlighet med miljöbalkens andra kapitel. Hushållningssällskapet konstaterar i sin Miljöartikel nr 2 från 2008 att rötning av gödsel i en biogasanläggning kraftigt minskar avgången av växthusgaser, utan att nämnvärt öka ammoniakavgången. Den danska lantbruksrådgivningen Landscentret refererar till studier som visar att ammoniakförlusterna vid spridning

20 (32) av gödseln minskar om den rötas, eftersom den rötade gödseln är så tunnflytande att den snabbt tränger ner i jorden (www.lr.dk). 5.2.4 Svavelväte och koldioxid Vid rötning bildas svavelväte naturligt i processen. För att avskilja svavel tillsätts järnklorid. Svavel binds kemiskt så att det kvarstannar i rötresten och inte avgår till gasen. En liten del svavelväte följer dock med rågasen men den fångas upp i uppgraderingsanläggningen. Metangasen samlas in för vidare användning, medan koldioxiden avges till luften. Ett visst utsläpp av koldioxid till luft sker vid uppgraderingsanläggningen. Då koldioxiden kommer från biologiskt substrat är den dock koldioxidneutral (lika stora volymer har tidigare bundits från luften). 5.2.5 Stoft och NOx med mera från förbränning Beroende på vald uppvärmningsteknik tillkommer olika typer av utsläpp till luft. Vid förbränning av pellets och flis fås utsläpp av stoft och kväveoxider (NO x ). Vid förbränning av gasol förekommer inte stoftutsläpp, men utsläpp av NO x och fossil koldioxid (CO 2 ). Om istället den egenframställda biogasen används som bränsle undviks utsläpp av fossil CO 2. Dock kan detta bränsle göra mer miljönytta som fordonsbränsle än för uppvärmning. För att minimeras utsläppen skall en miljögodkänd panna väljas. Om en biogaspanna i storleksordningen 1 MW väljs kommer den att utrustas med multicyklon. I Vägledning för miljötillsyn vid fjärrvärmeanläggningar (Miljösamverkan Västra Götaland, 2007) anges att man vid förbränning av torra biobränslen normalt klarar högst 100 mg stoft/nm 3 torr gas då man har multicyklon installerad. Strängare krav medför behov av textil- eller elfilter vilket medför betydligt dyrare investeringskostnad. I vägledningen anger man därför att 100 mg vid 13 volymprocent CO 2 är ett rimligt riktvärde. Erfarenheter från Göteborg Energi visar dock att mindre anläggningar med endast multicyklon kan ha svårt att klara ett sådant riktvärde vid ett prestandaprov med varierad last. Efter en eventuell installation av en större panna kommer därför en högsta utsläppsnivå på 120 mg stoft/nm 3 torr gas eftersträvas vid emissionsmätning enligt standardmetod. Erfarenheter från mätningar vid Göteborg Energis anläggningar visar på att en motsvarande nivå för NOx kan sättas till 100 mg/mj för både biobränsle- och gaspanna. Eventuellt kan det bli aktuellt med eldning av olja eller bioolja som reservbränsle. Eldning av olja ger låga stoftutsläpp, men utsläpp av NOx och fossil CO 2. Med bioolja fås inga utsläpp av fossil CO 2.

21 (32) 5.2.6 Köldmedium Vid användning av värmepumpar finns krav på typ av köldmedium och köldbärarvätska som används. Särskilda regler gäller även vid installation, service och byte av köldmedium, på grund av att vissa av de ingående beståndsdelarna kan bidra till att bryta ned det atmosfäriska ozonlagret, om de läcker ut. Användning av köldbärarvätska och köldmedium som har så liten negativ miljöpåverkan som möjligt kommer att eftersträvas om värmepump väljs som uppvärmningskälla. 5.3 Utsläpp till mark och vatten I kommunen finns en dagvattenpolicy som bolaget har för avsikt att följa. Om ytterligare anvisningar kommer från kommunen i samband med köp av marken eller detaljplaneläggningen kommer även dessa att följas. Möjlighet att stänga av dagvattenavloppet vid driftstörningar kommer att finnas. Avstängningsfunktionen är beroende av hur dagvattenfrågan i området kommer att lösas. Inget övrigt utsläpp till mark eller vatten kommer att ske i etapp 1 och 2. Vattenånga avskiljs från biogasen genom avkylning och kondensering i rågassystemet. Härifrån leds kondensatet till slutlagret alternativt till bufferttanken. Mindre mängder spolvatten och dylikt från rengöring vid service och liknande arbeten leds också till bufferttanken. En mycket liten mängd kondensvatten uppstår i uppgraderingsanläggningen. Detta vatten tillsammans med vatten från service och rengöring leds till reningsverket alternativ till bufferttanken. Beroende på val av teknik för uppgraderingen av gasen kan även mindre volymer spillvatten behöva omhändertas från koldioxidreningen. Förädlingen av biogödseln i etapp 3 kommer att leda till en så gott som ren vattenfas som kommer att behöva släppas ut. Eventuellt kommer vattnet ledas till kommunens reningsverk, men om vattnet är för rent kan det istället bli aktuellt med en alternativ lösning. Frågan får förhandlas med huvudmannen för reningsverket, efter att prov på vattenfasen kunnat tas. Tillståndsansökan eller anmälan för en alternativ avloppslösning (som enskilt avlopp eller dagvatten) måste lämnas hos kommunen alternativt Länsstyrelsen. Om värmepump väljs som uppvärmningskälla finns en liten risk för läckage av köldbärarvätska till grundvatten. Med modern standardteknik kan läckaget minimeras till ett fåtal liter. 5.4 Transporter Så långt det är möjligt kommer fulla returtransporter att eftersträvas, genom att samma lastbil både lämnar och hämtar gödsel. Med drygt 80 000 m 3 gödsel och avfall och 30 m 3 per transport blir det i snitt 12 tur- och returtransporter per arbetsdag under etapp 1. Efter genomförande av etapp 2, med fullständigt

22 (32) utnyttjande av tillståndsgivna volymer gällande gas beräknas transporterna bli i snitt 25 per dag. Gödseltransporterna kommer vid start av verksamheten (etapp 1) att gå till och från ett antal närliggande gårdar. Utifrån de idag planerade gårdarna har en uppskattning av antalet transporter från olika gårdar gjorts. Uppskattningen grundar sig på antal gårdar längs en vägsträcka och dessa gårdars gödselvolymer. Transportantalet redovisas i tabell 1 nedan och innefattar både transporter till och från anläggningen, det vill säga i båda transportriktningarna. Knutpunkterna som valts för att beräkna antalet transporter redovisas i bild 8. Bild 8. Knutpunkter för vilka antalet transporter har beräknats. Varje bokstav representerar intilliggande vägsträcka. Antalet transporter för vägsträckan kan utläsas i tabellen nedan. Antal transporter Knutpunkt (st/år) Antal transporter (st/arbetsdag) A 591 2-3 B 900 3-4 C 925 3-4 D 489 2 E 1466 5-6 F 600 2-3 G 154 1 I 434 1-2 J 5125 20 Tabell 1. Antalet transporter per knutpunkt (transporter i båda riktningarna på vägsträckan). Ett stort antal transporter (ca 13 per dag) kommer att förekomma från centrala Sävsjö och ner till anläggningen i Södra industriområdet. 5-6 av dessa transporter uppskattas att komma österifrån från väg 127 in mot Sävsjö. På den mindre vägen

23 (32) som kommer söderifrån direkt till anläggningen (intill järnvägen) kommer ca 1-2 transporter per dag att köra. Generellt sett kan det konstateras att transporterna blir relativt utspridda geografiskt. Vid uppstart kommer troligtvis samtliga lantbruk som levererar gödsel att ligga inom en radie av 20 km, med ett snittavstånd på 10 km. Antal körda kilometer per dag uppgår därmed till ca 150 eller knappt 55 000 km per år. För att få in mer substrat till anläggningen kommer dock troligtvis radien att utökas efterhand och totala transportarbetet öka. Genom avvattning av gödseln kan längre transportavstånd möjliggöras, vilket kan leda till ett mindre transportarbete. Faktorn som begränsar rimliga transportavstånd är ekonomin. Miljö/energimässigt skulle betydligt längre transportavstånd kunna motiveras. Uppskattningsvis ger en medeltransport om 10 km en energiåtgång motsvarande 1% av substratets bruttoenergiinnehåll. 5.5 Buller Störande buller kan förekomma från transporterna, se avsnittet ovan. Ett mindre bostadsområde ligger i direkt anslutning till en av vägarna genom industriområdet. Antalet transporter är dock små i förhållande till den trafik som redan finns på vägen. Enligt en räkning utförd av Vägverket 2003 är antalet transporter ca 1500 per dygn. Se även avsnitt 4.1. Kommunen har enligt översiktsplanen planer på att dra en ny anslutningsväg till industriområdet för att minska transporterna genom samhället, se avsnitt 3.2. Övrigt buller som kan förekomma är buller från pumpar och fläktar. Även fordon som lastar på och av kan alstra störande motorljud. På grund av det stora skyddsavståndet till bostäder kommer inga av dessa ljud kunna uppfattas av närboende. Intilliggande verksamheter bedöms inte vara känsliga för buller. Vid behov kan bullerskydd i form av grönridå eller plank uppföras. 5.6 Lukt I normalfallet sker inga utsläpp av luktande luft från den planerade typen av biogasanläggning. De anläggningsdelar som utgör risk för spridning av lukt till omgivningen är mottagningshallen, substratlagret och hygieniseringen. Dessa delar kommer att anslutas till ett ventilationssystem där luften behandlas med t.ex. biofilter eller jonisering. På så sätt fås en god kontroll av luftflödena och de ämnen som luktar tas bort innan luften släpps ut. Lukt utanför anläggningen kan dock uppstå vid driftproblem eller vid incidenter som ger luktutsläpp. Den dominerande vindriktningen i södra Sverige är västlig till sydvästlig vind. En placering intill reningsverket innebär därmed att sannolikheten är störst att ett eventuellt lukttillbud skulle drabba boende i bostadsområdet Norra Hägnen. På grund av det stora avståndet (mer än 1 km) skulle dock lukten bli begränsad. Vid

24 (32) en mer västlig vind finns risk för störning av enstaka bostadshus som ligger öster om placeringen. Det närmsta bostadsområdet Nyhem på ca 900 meters avstånd ligger ganska rakt norr om anläggningen och sannolikheten för en störning är därför mindre. Nedan (bild 8) visas en beräkning av hur ofta olika vindriktningar förekommer, se även Bilaga 2. Bild 8. De blå fälten visar den beräknade frekvensen för olika vindriktningar vid anläggningen. Referensmätningar (gröna fält) kommer från mätmast vid Jönköpings flygplats och Växjö Kronoberg. 5.7 Damning Vid eventuell lossning av pellets eller flis kan damning uppstå. Damm kan sprida sig över närområdet, men då ett eventuellt biobränslelager kommer att finnas i de södra, mer ensliga delarna, bedöms risken för störning av intilliggande verksamheter vara liten. Eventuellt skydd mot damm till omgivningen kan vara skogsridå eller plank. 5.8 Energianalys Typ av värmekälla och teknik för uppgradering av gasen är ännu inte fastställd, men effektbehovet uppskattas till ca 0,5 MW. Det totala elbehovet beräknas till 500 MWh och värmebehovet till 3000 MWh. Då både el- och värmeförbrukningen innebär stora kostnader i produktionen eftersträvas så effektiva system som möjligt. Värmeväxling kommer att tillämpas genom att värme förs från utgående till ingående substrat i rötningsprocessen. Även i uppgraderingsanläggningen kommer värmeväxling att tillämpas, förutsatt att det

25 (32) är förenligt med vald teknik och värmebehovet är tillräckligt stort för att det ska vara rimligt ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Inledningsvis kommer anläggningen att producera uppskattningsvis 15 GWh biogas per år. Till processerna används totalt ca 3500 MWh/år eller omkring 20% av bruttoproduktionen. Till detta tillkommer även en energiåtgång i transportledet. Då denna är starkt knuten till transportavståndet, som kan komma att variera med tiden, är det svårt att ange en exakt siffra. Uppskattningsvis kommer dock transporterna att stå för 1-5 % av bruttoproduktionen. Nettoproduktionen blir därmed ca 10 GWh/år i första fasen. En viktig faktor för att minska energiåtgången är därför att få en effektiv transportlogistik. Viktigt är naturligtvis också en optimerad temperaturhållning för att minska värmebehovet, bland annat genom värmeväxling. 5.9 Kemikalier Kemikaliebeskrivning Då den exakta utformningen av anläggningen inte är klar är det inte möjligt att redogöra en fullständig kemikalieförteckning. Istället redovisas här de kemikalier som kan komma att användas och dess användningsområden. Säkerhetsdatablad på typexempel av kemikalier som kan komma att användas bifogas, se bilaga 3. Dessa redovisas även i tabell 2 nedan. Troligen kommer järnklorid att användas för att fälla ut svavel, så att svavelvätehalten blir låg i den producerade råbiogasen. Även andra tillsatser i form av spårelement kan bli aktuella att tillsätta tillsammans med järnklorid. Vid enstaka tillfällen kan skumdämpare eller ph-reglerande medel tillsättas i tankarna, men det är ingen regelmässig användning. Tertrahydrotiofen eller likvärdigt används för odörisering av den uppgraderade gasen. Detta för att ett eventuellt läckage ska kunna upptäckas. Inom anläggningen kommer vanliga rengöringsmedel att användas. För tvätt av transportfordon kommer livsmedelsgodkända desinfektionsmedel att användas. Dessutom tillkommer vanliga kemikalier för underhåll, t.ex. smörjoljor, målarfärg mm. Vid genomförande av etapp 2 kan en polymer tillsättas för avvattningen och vid etapp 3 kan det tillkomma en fällningskemikalie för att koncentrera ammonium. Om tekniken med kemisk absorbtion väljs kommer aminer att användas i denna processdel. Vid uppgraderingen av gasen förekommer kemikalier för fällning av koldioxid. Exempel på detta är COOAB-vätskan som hanteras i ett i stort sett slutet system. En liten del fylls på årligen och hela volymen byts vart femte år.

26 (32) Vid installation av värmepump för uppvärmning eller värmeväxling mellan substrat kommer någon av de vanliga typerna av köldmedium (t ex R407) att förekomma. Kemikalienamn Användningsområde Uppskattad volym alt mängd/år Tetrahydrotiofen Odöriseringsmedel 40 gram Ucarsol Tillsatts till COOAB-vätskan som används vid uppgradering av gas Byts vart 5:e år. Lämnas som avfall. PIX 111 Järnklorid för utfällning av svavel 100-200 m 3 Tabell 2. Exempel på kemikalier som kan bli aktuella att hantera inom anläggningen, samt en uppskattning av förekommande volymer. Inga kemikalier innehållande begränsnings- eller utfasningsämnen kommer att förekomma. En fullständig kemikalielista kommer att upprättas i enlighet med kraven på egenkontroll innan anläggningen tas i drift. Kemikalieförteckningen och säkerhetsdatablad kan då skickas in till tillsynsmyndigheten efter begäran. Samtliga kemikalierna som används skall vara godkända enligt Göteborg Energis rutin för kemikaliehantering. 5.10 Avfall Inga större mängder av avfall kommer att uppkomma från anläggningen. Det farliga avfall som kan förväntas är små mängder av spillolja, lysrör, färgrester och annat avfall som uppstår vid normalt underhåll. Avfall kommer att lämnas till godkänd transportör och mottagare. Farligt avfall kommer att förvaras låst och invallat. Tydliga instruktioner om hur allt tänkbart avfall skall hanteras kommer att finnas. Rutiner för hantering av avfall och farligt avfall kommer att tas fram. Krav kommer att ställas på eventuella entreprenörer om att anlita godkänd transportör och mottagare för det avfall som uppstår till exempel vid service. 6 Hushållning med mark och vatten samt andra resurser För anläggningen kommer mark i direkt anslutning till Sävsjö reningsverk att utnyttjas. Marken utgörs idag av skogsmark. En placering intill reningsverket ger samordningsvinster genom att kommunen kan röta sitt slam och den biogas som bildas kan föras till Sävsjö Biogas anläggning för uppgradering av gasen. På så sätt utnyttjas den energiresurs som finns i avloppsslammet. Dessutom kan lokaler eventuellt samutnyttjas.

27 (32) Till processerna åtgår inte något vatten. En mindre mängd vatten kommer att gå åt till rengöring vid service och liknande arbeten, men detta vatten används sedan till spädning av det ingående substratet. Enligt 2 kap. 5 miljöbalken skall alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Energiåtgången kommer att minimeras, bland annat genom värmeväxling. Anläggningens syfte anses stämma väl överens med hushållnings- och kretsloppsprincipen. Användning av gödsel för produktion av biogas innebär energiåtervinning. Dessutom innebär återföring av den producerade biogödseln till åkermark att näringsämnena återförs till kretsloppet. Den producerade och renade biogasen kommer att användas till drivmedel till fordon. Därigenom minskas behovet av fossila bränslen och utsläppen av klimatförstörande koldioxid. 7 Miljömål Nedan redovisas en bedömning av hur den planerade verksamheten inverkar på de nationella, regionala och lokala miljömålen. I Sävsjö kommun finns lokala miljömål i översiktsplanen från år 2000. Dessa är oftast väldigt detaljerade och berör t.ex. en särskilt skyddsvärd natur- eller kulturmiljö. Utgångspunkten är dock de nationella målen. Detsamma gäller de regionala målen för Jönköpings län, som omfattar 14 av de totalt 16 nationella målen. Endast de miljö- och delmål som berörs av verksamheten redovisas. Jönköpings län har även tagit fram ett åtgärdsprogram, med prioriterade områden. Ett av de 13 prioriterade områdena är Energieffektivisering och ökad andel bioenergi och flödesenergi för energiförsörjningen. Mål: Begränsad klimatpåverkan Delmål: Minskade utsläpp av växthusgaser Tillverkning av biogas från den rötade gödseln innebär ingen ytterligare ökning av koldioxid- eller metanhalten i luften. Istället handlar det om energiutvinning från gödsel, där den utvunna energin kommer att nyttjas som bränsle till fordon. Utifrån en inledande metangasproduktion på 1,5 miljoner Nm 3 per år, minskar utsläppen av fossil koldioxid med drygt 3-4 000 ton per år om biobränslet ersätter bensin. Utökas volymen producerad rågas till den sökta högsta volymen på 6 miljoner Nm 3 motsvarar detta en minskning av drygt 9 000 ton fossil koldioxid per år. Även utsläppen av metan minskar då den metan som naturligt avgår från gödsel vid lagring nu istället samlas in. Genom rötning av kogödsel minskar klimatpåverkan från gödselhanteringen med ca 60 % (se avsnitt 5.2), även lustgasutsläpp minskas.