Var finns jobben? Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick

Ura 2012:1 Var finns jobben? Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick

Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. I Arbetsförmedlingens webbaserade vägledningsapplikation Yrkeskompassen finns mer detaljerade bedömningar för enskilda yrken. 1 Där visas arbetsmarknadsläget och framtidsutsikterna för närmare 200 yrken. Yrkeskompassen är utvecklad i syfte att vara ett stöd för alla som söker arbete men framför allt för dem som står i begrepp att göra ett yrkesval. Kompassen är också en hjälp för personer som arbetar med vägledning. Var finns jobben? har författats av Tord Strannefors och Torbjörn Israelsson. Gun Westberg har ansvarat för text- och bildredigering. Kort om metod Yrkesprognoserna bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar av yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknader. Bedömningarna har gjorts efter att förmedlingskontoren genomfört intervjuer med drygt 12 500 privata arbetsgivare, ett antal statliga arbetsgivare samt representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga kommuner och landsting. Till detta har förmedlingarna även lagt den kunskap som inhämtats i den dagliga verksamheten. Bedömningarna avser arbetsgivarnas förväntade behov av att rekrytera och Arbetsförmedlingens uppskattning av tillgången på lämpliga arbetssökande ett år framåt i tiden, det vill säga till och med slutet av 2012. Utöver detta gör Arbetsförmedlingens analysavdelning en makroekonomisk bedömning och branschprognoser som påverkar analysen av hur arbetsmarknadsläget för olika yrken utvecklas det närmaste året. Se rapporten Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011, som publicerades den 7 december i fjol. Var finns jobben? och Yrkeskompassen innehåller också långsiktiga utblickar på 5 till 10 års sikt. Dessa är framtagna genom analyser av statistik, bland annat avseende pensionsavgångar, utbildningsdimensionering och yrkesrörlighet. Till detta har sedan lagts en bedömning av behovet långsiktigt. Vidare har kontakter tagits med parterna på arbetsmarknaden, och det samlade resultatet har remitterats till en expertgrupp kopplad till Arbetsförmedlingens yrkesprognosverksamhet. Gruppen består av deltagare från parterna på arbetsmarknaden samt Statistiska centralbyrån. enligt Arbetsförmedlingens metod För att kvantifiera rekryteringsläget för ett visst yrke används ett så kallat bristindex. Detta index är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingskontors bedömningar för yrket, där bedömningarna graderats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande; 2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på sökande; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande är liktydigt med att det är mycket stor konkurrens om de lediga jobben, medan konkurrensen är mycket liten om det är stor brist på sökande. 2 Vi har därefter klassindelat bedömningarna enligt följande: 1 http://www.arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. 2 För yrket i fråga multipliceras alltså antalet arbetsförmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar visst överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det sker även en viktning av svaren mot antalet förvärvsarbetande inom respektive yrke inom motsvarande kommun. Det högsta bristindex ett 2

Bedömning Mycket liten konkurrens om jobben 4,01-5,00 Liten konkurrens om jobben 3,30-4,00 Balans 2,90-3,29 Stor konkurrens om jobben 2,00-2,89 Mycket stor konkurrens om jobben 1,00-1,99 För de yrken som fått ett bristindex över 4,0 råder således mycket liten konkurrens om jobben (stor brist på arbetssökande). På motsvarande sätt råder mycket stor konkurrens om jobben (stort överskott på arbetssökande) om bristindex ligger lägre än 2,0. Mindre skillnader i bristindex mellan olika yrken eller mellan två olika undersökningar bör dock alltid tolkas med viss försiktighet. Det bör även påpekas att det ofta förekommer regionala skillnader för enskilda yrken. Denna rapport avslutas med en tabell där bristindex redovisas för samtliga yrken som ingått i undersökningen sedan hösten 2007. yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar som lämnat uppgift om yrket förutser mycket liten konkurrens om jobben. Det lägsta möjliga värdet är 1, som på motsvarande sätt erhålles om samtliga förmedlingar räknar med mycket stor konkurrens om jobben. 3

Var finns jobben 2012 Tillgången på lediga jobb bedöms komma att minska under det närmaste året, det vill säga till slutet av 2012. Det sammanhänger med en försvagad konjunktur både globalt och inom landet. Försvagningen av rekryteringsbehoven motverkas till viss del av ett stort behov av att ersätta de stora pensionsavgångarna under året. Det är värt att påpeka att det även under år av en svag konjunktur sker många rekryteringar. Det finns skäl att anta att rekryteringarna blir ungefär lika många 2012 som 2009, det vill säga cirka 1,10 miljoner. Under 2010 och 2011 skedde 1,30 miljoner respektive 1,35 miljoner rekryteringar. 3 Detta innebär att även under perioder då efterfrågan på arbetskraft försvagas kommer det att finnas många jobböppningar. Detta faktum gäller inom många yrkesområden och regioner. På längre sikt 5 och 10 år in i framtiden kvarstår tidigare bedömning att rekryteringsbehoven kommer att vara stora, bland annat för att många lediga jobb uppkommer genom den stora generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Inom denna tidshorisont kommer många yrkesområden att brottas med brist på arbetskraft. Den fortsatt stora invandringen, som också ändrat karaktär genom att inslaget av arbetskraftsinvandring ökat markant, innebär dock att arbetskraften kan komma att växa något mer jämfört med tidigare beräkningar. Antalet nyanmälda lediga platser minskar framöver Ökningen av antalet nyanmälda lediga platser på Arbetsförmedlingen bromsade in under andra halvåret 2011, men det ackumulerade antalet blev betydligt fler 2011 än 2010. Under 2011 anmäldes drygt 690 000 lediga platser till landets arbetsförmedlingar, en ökning med 140 000 jämfört med 2010. Trots denna starka uppgång började utvecklingen på arbetsmarknaden att bromsa in under andra halvåret 2011 och nu står en försvagning för dörren. Detta kan bland annat slås fast genom Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar, olika framåtblickande indikatorer samt den tydliga ökningen av antalet varsel om uppsägning under fjärde kvartalet 2012. Detta indikerar en försvagad sysselsättning inom många yrkesområden under det närmaste året, en utveckling som bedöms bli särskilt tydlig inom tillverkningsyrken. Försvagningen av efterfrågan på arbetskraft under det kommande året leder till att rekryteringsproblemen reduceras. Trots den goda efterfrågan på arbetskraft sedan återhämtningen på arbetsmarknaden inleddes vid slutet av 2009 har rekryteringsproblemen ökat förhållandevis lite och under denna period har brist på arbetskraft endast påverkat lönerna blygsamt. Under hösten 2011 angav 26,3 procent av arbetsgivarna att de upplevt rekryteringsproblem under det senaste halvåret, vilket var en något högre andel jämfört med intervjuundersökningen våren 2011. Bristtalet var dock betydligt lägre än under perioden hösten 2006 till hösten 2008 då arbetsmarknaden senast utvecklades starkt. Återhämtningen på arbetsmarknaden har alltså inte gett upphov till rekryteringsproblem som medfört skadliga effekter på lönebildningen. Detta visar att sammansättningen av arbetslösheten varit av den arten att arbetsgivarna kunnat öka antalet anställda förhållandevis smidigt. 3 Antalet rekryteringar under 2011 är ett uppskattat värde. 4

Under 2012 går utvecklingen istället mot att konkurrensen om jobben hårdnar inom många yrkesområden. Därmed blir arbetslösheten ett mer dominerande problem, vilket i synnerhet drabbar grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och utrikes födda. Ett annat problem är en för liten tillgång på arbetskraft inom flera yrkesområden på längre sikt (5 och 10 år) och detta riskerar att komma i bakgrunden när arbetslösheten stiger. Den grundläggande problematiken kvarstår emellertid. Den stora generationsväxlingen fortsätter under de kommande fem åren och till detta kan läggas att det inom flera yrkesområden utbildas för få för att möta behoven på arbetsmarknaden. Detta innebär att risken är stor att det blir en jämförelsevis stor brist på arbetskraft inom vissa yrken när konjunkturen åter vänder uppåt. När konjunkturen åter börjar förstärkas är omöjligt att bedöma i dagsläget, men det mesta talar för att den nu pågående konjunkturförsvagningen riskerar att bli förhållandevis långvarig. Färre sysselsatta 2012 Sysselsättningen har ökat påtagligt under de senaste åren. Sedan slutet av 2009 har cirka 170 000 fler blivit sysselsatta. Sysselsättningstillväxten reducerades emellertid undan för undan under 2011 och närmar sig nu tidpunkten där den upphör. Vi beräknar att sysselsättningen minskar med 20 000 till 25 000 personer under loppet av 2012, det vill säga från december 2011 till december 2012. Denna beräkning har tagit hänsyn till att de framåtblickande indikatorerna har försvagats undan för undan, under påverkan av den turbulenta ekonomiska situationen i Euroområdet. Som årsgenomsnitt ökar dock sysselsättningen med 5 000 personer mellan 2011 och 2012, vilket sammanhänger med ett positivt överhäng från 2011 till 2012. Jobben har ökat inom flertalet yrkesgrupper, men den utvecklingen är nu på väg att brytas. Även under 2011 minskade dock sysselsättningen inom administrativa och finansiella yrken och inom jord- och skogsbruksyrken var sysselsättningen oförändrad. Inom övriga yrkesfamiljer ökade således sysselsättningen. Yrken inom bygg- och anläggning samt inom tillverkningsarbete uppvisade en särskilt god sysselsättningstillväxt liksom yrken som kräver längre eftergymnasial utbildning, men även yrken där utbildningskraven är låga uppvisade en ökning, vilket understryker att återhämtningen på arbetsmarknaden varit stark. Framöver står dock en försvagning för dörren. Under 2012 förväntas de industriella yrkena påverkas mest av konjunkturförsvagningen, vilket sammanhänger med att nedgången i den ekonomiska aktiviteten kommer från en försvagad global ekonomi. Detta påverkar även yrken som är beroende av den inhemska efterfrågan och dit hör bland annat byggnadsyrkena där efterfrågan reduceras från en förhållandevis hög nivå. Det är framförallt en påtaglig nedgång av bostadsproduktionen som försvagar byggkonjunkturen. Vidare påverkas yrken inom handeln och hushållsnära tjänster av hushållens svaga konsumtionslust, vilket bedöms drabba sällanköpshandeln mest. Även yrken inom hotelloch restaurangnäringen kan komma att påverkas relativt mycket. När konjunkturen försvagas på bred front reduceras även efterfrågan på yrken inom transportnäringen, vilket mildrar bristen på bland annat lastbilsförare. Inom det privata näringslivet kommer emellertid jobben fortsätta att öka för data- och teknikyrkena, men takten i sysselsättningstillväxten bromsar in. En fortsatt god utveckling vän- 5

tas för yrken som kräver högskoleutbildning inom hälso- och sjukvården, men liksom tidigare hämmas dock utvecklingen av brist på arbetskraft. Utbildningsyrkena går åt olika håll. Fortsatt brist väntas på förskollärare, yrkeslärare och specialpedagoger medan efterfrågan på gymnasielärare fortsätter att minska. Tabell 1 Förändring av antalet sysselsatta inom yrkesområden år 2011 och 2012, antal och procentuell förändring 2011 2012 Yrkesområde Antal personer Procent Antal personer Procent Datayrken 9 000 5,2 6 000 3,3 Tillverkningsyrken 20 000 4,8-16 000-3,7 Transportyrken 9 000 4,7 2 000 1,0 Teknikyrken 7 000 3,3 3 000 1,4 Bygg- och anläggningsyrken 7 000 3,0 1 000 0,4 Hälsovårds-, sjukvårds- och omvårdnadsyrken 20 000 2,9 8 000 1,1 Försäljningsyrken 7 000 1,5-1 000-0,2 Utbildningsyrken 3 000 1,4 3 000 1,4 Yrken inom kundservice, restaurang och annan service 4 000 1,4 2 000 0,7 Jord- och skogsbruksyrken 0 0,0 0 0,0 Administrativa och finansiella yrken -5 000-0,7-9 000-1,2 Övrigt 10 000 4,0 6 000 2,3 Totalt 91 000 2,1 5 000 0,1 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. Sysselsättningen kommer att försvagas i många kommuner, men de som är belägna kring Stockholm och viss mån Göteborg kan räkna med en fortsatt ökning, men ökningstakten dämpas. Den svaga utvecklingen i Skåne fortsätter åtminstone ett år till, men allra värst drabbas kommuner med ett stort inslag av sysselsatta inom industrin, bland annat småländska kommuner men också kommuner i Västra Götaland. Vidare bedöms utvecklingen bli svag i de sörmländska kommunerna, liksom i kommuner i Västmanland och Örebro. Universitetsstäderna med Uppsala i spetsen bedöms även framöver få en stark utveckling, även om sysselsättningstillväxten reduceras. I allmänhet bedöms skogslänen klara sig ganska bra, och allra bäst väntas utvecklingen bli i Norrbotten. Detta sammanhänger med en fortsatt stark utveckling i gruvnäringen. Västerbotten har tappat fart, men liksom tidigare håller Umeå uppe aktiviteten i länets ekonomiska utveckling. Gävleborgs län fortsätter att gå trögt vilket sammanhänger dels med den försvagade konjunkturen dels med fortsatta strukturella förändringar. Detsamma gäller för Västernorrlands län, ett län som drabbas av att processindustrin möter ett relativt kärvt år. 6

Färre jobböppningar Under det kommande året bedöms jobbförlusten bli tydligast inom yrken som kräver gymnasieutbildning, och inom dessa yrken stiger arbetslösheten. Detta rör bland annat tillverkningsyrken och yrken inom handeln. Liksom under tidigare konjunkturförsvagningar förloras också många jobb som endast kräver förgymnasial utbildning, och dessa jobb återkommer inte fullt ut när konjunkturen åter vänder uppåt. Även jobb som kräver högskoleutbildning påverkas, men där fortsätter sannolikt sysselsättningen att öka, fast i reducerad takt. Jobbtillväxten blir dock inte tillräcklig för att neutralisera ökningen av utbudet av arbetskraft, varvid arbetslösheten stiger även för de högskoleutbildade. Detta drabbar framför allt dem som saknar arbetslivserfarenhet, främst nyexaminerade men också utrikesfödda som inte har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Dock förblir arbetslösheten lägst för eftergymnasialt utbildade och högst för enbart förgymnasialt utbildade. Minskade rekryteringsproblem Rekryteringsproblemen kommer att dämpas under det kommande året. Det genomsnittliga bristtalet för samtliga yrken uppgick till 3,2 hösten 2011, vilket kan jämföras med 3,1 hösten 2010 och med 3,2 våren 2011. Under det kommande året minskar antalet bristyrken och möjligheterna för arbetsgivarna att hitta arbetskraft förbättras inom flera yrken. Rekryteringsproblemen fortsätter dock att vara stora inom bland annat yrken som kräver högskoleutbildning inom hälso- och sjukvården. Andelen bristyrken på högskolenivå uppgår till 48 procent och på gymnasienivå till 40 procent. Det kan jämföras med 51 procent respektive 42 procent våren 2011. Den konjunkturdämpning som står för dörren ökar sannolikheten för att arbetsgivarna skruvar upp rekryteringskraven, vilket påtagligt drabbar arbetssökande utan arbetslivserfarenhet. Denna utveckling innebär också att de redovisade bristtalen inte sjunker så mycket som man kan förvänta sig, eftersom de ökade rekryteringskraven avseende bland annat arbetslivserfarenhet inte alltid kan matchas mot de arbetssökandes kompetensprofil. Under det kommande året kommer det att bli ett jämförelsevis stort tillskott av arbetslösa med eftergymnasial utbildning men utan arbetslivserfarenhet och detsamma gäller för gymnasieutbildade. Det betyder att när arbetsgivarna bedömer brist på arbetskraft avser det i första hand utbildad och erfaren arbetskraft. Det finns dock en långsiktig utveckling mot ökad brist på arbetskraft inom relativt många yrken, men den problematiken kommer temporärt att döljas av att efterfrågan på arbetskraft minskar över ett brett spann av yrken. Det är emellertid viktigt att detta problem beaktas så att man kan undvika att bristtalen stiger kraftigt och snabbt inom många yrken vid nästa konjunkturuppgång. 7

Tabell 2 Genomsnittligt bristtal per yrkesgrupp (viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden) Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Yrkesgrupp 2011 2011 2010 2010 2009 2009 2008 2008 2007 Datayrken 3,91 Teknikyrken 3,69 3,78 3,49 3,40 3,18 3,09 3,46 3,73 3,56 Hälsovårds-, sjukvårds-, omvårdnadsyrken 3,29 3,28 3,17 3,14 3,14 3,23 3,39 3,46 3,43 Utbildningsyrken 3,37 3,36 3,21 3,09 3,15 3,14 3,30 3,40 3,29 Administrativa och finansiella yrken 2,70 2,77 2,77 2,66 2,68 2,67 2,79 2,93 2,93 Försäljningsyrken 2,84 2,80 2,92 2,76 2,54 2,34 2,64 3,08 3,14 Yrken inom kundservice, restaurang och annan service 2,82 2,70 2,79 2,72 2,69 2,70 2,77 2,94 2,94 Jord- och skogsbruksyrken 2,99 2,95 2,93 2,96 2,85 2,82 2,87 3,07 3,11 Transportyrken 3,08 3,04 3,03 2,88 2,83 2,74 3,08 3,40 3,38 Bygg- och anläggningsyrken 3,63 3,64 3,54 3,35 3,18 2,84 3,22 3,61 3,84 Tillverkningsyrken 3,25 3,32 3,16 3,07 2,81 2,67 3,06 3,49 3,59 Övriga tillverkningsyrken 3,33 3,49 3,27 3,04 2,95 3,25 3,30 3,33 3,33 Kultur- och mediayrken 1,50 1,40 Sjöfartsyrken 2,64 2,33 2,67 2,67 3,00 3,00 3,77 4,11 3,51 Totalt 3,17 3,16 3,11 3,01 2,92 2,86 3,11 3,36 3,36 Anm. Från och med hösten 2011 har Arbetsförmedlingen ändrat benämningarna på yrken inom IT-området. På grund av detta saknas historiska bristtal för denna yrkesgrupp. Källa: Arbetsförmedlingen Yrken inom företag som säljer tjänster till andra företag fortsätter att gå bra Sett på yrkesområden bedöms efterfrågan på arbetskraft bli förhållandevis god inom yrken som säljer tjänster till andra företag, även om också dessa yrken kommer att känna av konjunkturförsvagningen. Detta innebär en fortsatt god arbetsmarknad för olika datayrken som kräver en eftergymnasial utbildning. Sysselsättningen för dataspecialisterna har ökat stadigt sedan 2004, men ökningstakten reducerades under andra halvåret 2010 och under 2011 kom inte ökningstakten upp till den goda tillväxten under perioden tredje kvartalet 2009 till andra kvartalet 2010. Det är sannolikt en effekt av att den ökade bristen på arbetskraft försvårat möjligheterna att utöka antalet anställda. Detta avspeglas också av att arbetsgivarna i ökad utsträckning sökt arbetskraft utomlands. Ett tecken på att efterfrågan på datayrkena dämpats är att totalt inskrivna arbetslösa med en datavetenskaplig utbildning upphört att minska. En del av de dessa arbetslösa kan emellertid sannolikt inte uppfylla arbetsgivarnas kompetenskrav fullt ut, och för vissa kan det vara nödvändigt med en kompletterande utbildning. Under det närmaste året fortsätter efterfrågan på arbetskraft att reduceras, men trots detta kommer IT-yrkena att kännetecknas av stor brist på arbetskraft. Detta gäller i synnerhet arbetskraft som är utbildad och har yrkeserfarenhet. Exempel på yrken där bristen förväntas förbli stor är IT-arkitekter, mjukvaru- och systemutvecklare samt testare och testledare inom IT. En viss ökning av arbetslösheten är dock trolig och avser då i första hand arbetskraft som saknar erfarenhet inom IT-yrkena. På medellång sikt, det vill säga 5 till 10 år framöver, ökar behovet av datautbildade ytterligare och trots att något fler utbildar sig på högskolenivå bedöms utsikterna till arbete som goda. Detta är alltså 8

yrken där brist på arbetskraft kommer att utgöra ett problem i ett långsiktigt perspektiv. Ett medel är att öka arbetskraftsinvandringen, en utveckling som redan har påbörjats. Sysselsättningen inom datayrken beräknas komma att öka med 6 000 personer år 2012, vilket kan jämföras med 9 000 år 2011. Även under 2013 förväntas det komma att ske en viss ökning av sysselsättningen, vilket kan jämföras med att sysselsättningen bedöms minska påtagligt inom många andra yrken det året. Fortsatt brist på arbetskraft inom teknikyrkena Inom teknikyrkena ryms såväl civilingenjörer som högskoleingenjörer med olika inriktningar. De arbetar vanligen inom den privata tjänstesektorn, industrin eller byggnadsverksamheten. Efterfrågan på teknikyrkena ökade påtagligt fram till och med sommaren 2011, varefter en inbromsning skett. Detta avspeglas i att arbetslösheten upphört att minska och att ökningen av sysselsättningen bromsat in något. Även under 2012 kommer både civilingenjörer och högskoleingenjörer att möta en förhållandevis stark arbetsmarknad, men efterfrågan fortsätter att dämpas. Trots detta bedöms brist på civilingenjörer och högskoleingenjörer inom flertalet olika inriktningar under det kommande året. Undantaget är bland annat civilingenjörer och högskoleingenjörer med kemisk inriktning vilka förutses möta en arbetsmarknad i balans. Rekryteringsproblemen avser i första hand utbildad och erfaren arbetskraft, medan nyexaminerade kommer att känna av att efterfrågan på dem mattas. Antalet sysselsatta inom teknikyrken bedöms komma att öka med 3 000 personer mellan 2011 och 2012, men ökningen 2013 blir liten. På lite längre sikt, det vill säga om 5 till 10 år, ökar rekryteringsproblemen. Det sammanhänger med att det utbildats för få under lång tid. Under de senaste åren har dock antalet programnybörjare på olika teknikutbildningar ökat, men antalet bör utökas än mer. Till detta kommer att en del av dem som genomfört en ingenjörsutbildning väljer att arbeta inom något datayrke medan erfarna ingenjörer går över till en arbetsledande befattning. När det gäller pensionsavgångar blir de förhållandevis stora för högskoleingenjörer utanför storstadsområdena. Många bristyrken inom den offentliga tjänstesektorn Både kommunernas och landstingens ekonomier har utvecklats starkt, men den ökning som skett av antalet anställda har skett hos privat huvudman. Det betyder att antalet kommunoch landstingsanställda endast ökade svagt under 2011 medan antalet anställda hos privat huvudman fortsatte att öka påtagligt. Totalt sett ledde detta till en stark ökning av antalet anställda inom den offentliga tjänstesektorn. Under det kommande året försvagas kommunernas ekonomi även om det fortfarande blir överskott i de kommunala budgeterna. Kommunerna planerar dock för i stort sett oförändrat antal anställda 2012, vilket betyder en fortsatt god ökning av antalet anställda hos privat huvudman. Antalet anställda inom hälso- och sjukvårdsyrken samt yrken inom omsorgsverksamheten bedöms komma att öka med 8 000 under 2012. Liksom tidigare kommer det att vara stor brist inom vissa yrken som kräver högskoleutbildning, exempelvis läkare, tandläkare och vidareutbildade sjuksköterskor. Denna situation består också på 5 och 10 års sikt. Det kommer också att ske omfattande pensionsavgångar från 9

många hälso- och sjukvårdsyrken som läkare, tandläkare, specialistutbildade sjuksköterskor, biomedicinska analytiker med mera. Vårdbehovet bedöms dessutom komma att öka på grund av en åldrande befolkning. Trots detta väntas det komma att råda balans mellan utbud och efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor under de kommande 10 åren, men mycket talar för att tillgången krymper. Det finns nämligen ett stort behov av att utbilda fler specialistsjuksköterskor och de grundutbildade sjuksköterskorna utgör rekryteringsbasen för dessa utbildningar. När det gäller undersköterskor förblir det fortsatt stor konkurrens om de lediga jobben det kommande året. På lite längre sikt förbättras situationen, dels på grund av pensionsavgångar dels via en åldrande befolkning. Det stora trycket på äldreomsorgen kommer dock först mellan 2020 och 2030. Färre elever dämpar behovet av lärare inom gymnasieskolan Kommunerna fortsätter att krympa gymnasieutbildningen, vilket sammanhänger med ett vikande elevunderlag. Denna utveckling fortgår hela kommande femårsperiod (2011-2016), för att under nästa femårsperiod (2017 till 2021) avlösas av en uppgång. Grundskolan påverkas sammantaget till en början inte så mycket av demografin, men en svag neddragning sker under 2012. Elevunderlaget stiger nu emellertid för årskurserna 1 till 6, men fortsätter att krympa för årskurserna 7 till 9. Från och med 2013 stiger elevunderlaget i hela grundskolan. Dessutom går många lärare i pension, vilket i synnerhet gäller för gymnasielärare och speciallärare. Tillgången på gymnasielärare och grundskolelärare blir dock god under de kommande fem åren, men krymper därefter. Det senare beror bland annat på att färre utbildar sig till lärare och att behörighetskravet skärps. Under perioden 2011-2021 bedöms det råda brist på specialpedagoger, yrkeslärare och förskolelärare. Antalet sysselsatta inom det sistnämnda yrket ökade tydligt under 2011 trots en stor brist, vilket delvis beror på att utbildade grundskollärare gått in i yrket. Sysselsättningen väntas fortsätta öka under det kommande året. Detta sammanhänger med att barnsomsorgen fortsätter att byggas ut påtagligt, vilket är en följd av att födelsetalet fortsätter att ligga på en förhållandevis hög nivå. Dessutom förblir födelsetalen höga under de kommande 10 åren, enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. Antalet sysselsatta universitets- och högskolelärare ökade tydligt under 2011, och en viss fortsatt ökning är trolig under 2012. Sammantaget inom utbildningsyrkena beräknas sysselsättningen öka med 3 000 personer 2012, vilket helt motsvarar ökningen 2011. God tillgång på samhällsvetare de närmaste tio åren Efterfrågan på administrativa och finansiella yrken med akademisk utbildning har ökat, men långsammare än inom andra yrken. Arbetslösheten har förblivit hög under 2011. Den försvagning av konjunkturen som sker under det kommande året leder till att arbetslösheten ökar. På grund av detta, samt det faktum att det finns en del som talar för att de offentliga administrationerna kan komma att krympa något, förblir det stor konkurrens om de lediga jobben för samhällsvetare, humanister och ekonomer under 2012. Pensionsavgångarna blir dock större än normalt för samhällsvetare men samtidigt har antalet programnybörjare ökat kraftigt bland både samhällsvetare och ekonomer. Konkurrensen om jobben förblir därför stor under de kommande 10 åren. Ett undantag är dock redovisningsekonomerna, som det kommer att råda brist på under hela perioden. Under 2011 minskade sysselsättningen tydligt för yrken såsom sekreterare, kontorister och assistenter och det är en utveckling som fortsät- 10

ter under det kommande året. Tillgången på arbetssökande inom nämnda yrken blir stor under hela perioden 2010 till 2020. Antalet sysselsatta beräknas sammantaget komma att minska med 9 000 personer under 2012 inom administrativa yrken och en fortsatt minskning förutses för 2013. Hög efterfrågan men många arbetssökande inom försäljningsyrken Arbetsmarknaden för försäljningsyrken har försämrats något efter ett par goda år, vilket sammanhänger med att hushållen hållit tillbaka privat konsumtion och istället valt sparande. Detta beteende bedöms kvarstå under det kommande året. Tillgången på arbetskraft väntas öka, vilket innebär att arbetslösheten stiger och konkurrensen om jobben blir stor. Detta är en följd av att dessa yrken är en stor inkörsport till arbetsmarknaden för ungdomar, och eftersom arbetsmarknaden försvagas under det kommande året tillkommer arbetssökande från andra yrken. Ett yrke som finns inom många branscher är företagssäljare och det var också ett yrke som uppvisade en god sysselsättningsökning under 2011. En dämpning av efterfrågan sker 2012, men trots detta förutses fortsatt brist på arbetskraft. Under 2012 beräknas antalet sysselsatta inom försäljningsyrken komma att minska med 1 000 personer. Det finns många andra kundserviceyrken såsom restaurangyrken, lokalvård, kroppsvårdsyrken och friskvårdsyrken. Efterfrågan på dessa yrken påverkas av att hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken. Arbetslösheten kan komma att öka och konkurrensen om jobben blir stor inom flertalet av dessa yrken. Regionalt kan det dock förekomma brist på kockar. Säkerhetsyrkena fortsätter att expandera och arbetslösheten förblir därmed låg. Snabbt stigande brist på arbetskraft inom byggyrkena Efterfrågan på byggnadsyrkena har dämpats under hösten 2011, och det är en utveckling som fortsätter under det kommande året, bland annat på grund av en försvagad bostadsproduktion. Det finns flera tecken på att efterfrågan på byggnadsarbetare reducerats under hösten 2011, och ett av dessa är att rekryteringsproblemen mildrats. Det är dock värt att påpeka att vändningen sker från en hög nivå och att området fortfarande är ett av dem där bristen på arbetskraft är förhållandevis stor. Inom många byggnadsyrken har arbetslösheten minskat till en relativ låg nivå, men nedgången har upphört och en ökning står för dörren. Mellan 2011 och 2012 beräknas sysselsättningen komma att öka med 1 000 personer, vilket sammanhänger med ett positiv överhängseffekt från slutet av 2011 till 2012. Under 2013 finns risk för en viss minskning. Arbetsförmedlingarna bedömer fortsatt brist på arbetskraft inom flera byggnadsyrken under det kommande året, exempelvis betongarbetare, VVS-montörer, golvläggare, takmontörer, anläggningsarbetare med mera. De närmaste fem åren blir pensionsavgångarna av samma omfattning som på arbetsmarknaden i stort men samtidigt växer behovet av byggnadsarbetare. Trots att byggnadsprogrammet är populärt bland ungdomar ökar behovet mer än tillgången på byggnadsarbetare. Detta gäller också på tio års sikt. Ett problem är att allt för många ungdomar väljer att utbilda sig till träarbetare jämfört med andra byggnadsyrken, exempelvis betongarbetare. Det utbildas vida- 11

re stadigt för få VVS-montörer. Detta gäller också för andra byggnadshantverkare och ett vanligt problem är brist på arbetsledare. Ökade kompetenskrav inom industrin Efterfrågan på arbetskraft till industriyrken har avtagit tydligt under hösten 2011, och det är en utveckling som förstärks under det kommande året. Bakgrunden är en försvagad global ekonomi som drar ned världshandeln och därmed den svenska exporten. Det innebär att sysselsättningen, som ökat under det senaste året, minskar tydligt under det kommande året, eller med cirka 16 000 personer. Därför stiger arbetslösheten inom många industriyrken. Nedgången av sysselsättningen inom industriyrkena blir stor i förhållande till försvagningen av sysselsättningen inom industribranschen. Detta sammanhänger med att användningen av bemanningsföretag ökat och dessa företag bokförs inom den privata tjänstesektorn. Det pågår dessutom en kontinuerlig förskjutning från industriyrken som inte kräver en längre yrkesutbildning till mer kvalificerade industriyrken, och denna utveckling bedöms komma att förstärkas framöver. Även under 2011 rådde ett överskott på montörer och deras arbetsmarknad försämras tydligt under det kommande året. Det innebär att deras förhållandevis höga arbetslöshet i utgångsläget stiger undan för undan och överskottet på montörer bedöms därmed bli stort under det närmaste året. Efterfrågan på CNC-operatörer, licensierade svetsare, verktygsmakare med flera kommer också att dämpas under det kommande året, men trots detta väntas regionalt en viss brist på arbetskraft inom dessa yrken. Detta sammanhänger med att det utbildas för få kvalificerade yrkesarbetare till industrin. De arbetslösa med en kortare industriell utbildning måste genomgå vidareutbildning för att öka chanserna till arbete när konjunkturen åter vänder uppåt. Det utbildas få industriarbetare på gymnasieskolan. Trots att pensionsavgångarna blir av samma omfattning som på arbetsmarknaden sammantaget och att sysselsättningen fortsätter krympa långsiktigt så talar mycket för att det blir brist på kvalificerade yrkesarbetare på både 5 och 10 års sikt. Transportyrkena drabbas av lågkonjunkturen Den nedåtgående konjunkturen inom industrin och byggnadsverksamheten samt den fortsatt svaga privata konsumtionen dämpar aktiviteten inom transportyrkena under det kommande året. Dock finns det en del som talar för att kollektivtrafiken fortsätter att expandera. Antalet sysselsatta beräknas öka med 2 000 personer under det närmaste året, vilket helt kan kopplas till kollektivtrafiken. Det innebär också en rejäl nedväxling från 2011 då sysselsättningen ökade med 9 000 personer. Regionalt kommer det att vara svårt att få tag på lastbils- och bussförare under det kommande året. Detta gäller också i ett längre tidsperspektiv, det vill säga på fem och tio års sikt. Undantaget är flygnäringen som brottas med lönsamhetsproblem och ständiga personalneddragningar. Det innebär att piloternas arbetsmarknad bedöms komma att bli balanserad medan flygvärdinnorna möter en hård konkurrens om jobben under de kommande 10 åren. Dock förblir arbetslösheten låg bland flygvärdinnor eftersom de har lätt att hitta jobb inom andra yrken. 12

Yrken med störst brist på sökande år 2012 Tabell 3 Yrken där det råder störst brist på sökande (minst konkurrens om jobben) i landet. Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Civilingenjörer, elkraft Mjukvaru- och systemutvecklare IT-arkitekter Byggnadsplåtslagare Civilingenjörer, bygg och anläggning Läkare Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Testare och testledare, IT Operationssjuksköterskor Förskollärare Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Civilingenjörer, maskin Lastbilsmekaniker Kockar VVS-ingenjörer Barnsjuksköterskor Barnmorskor Geriatriksjuksköterskor Verktygsmakare Källa: Arbetsförmedlingen Yrken med störst överskott på sökande år 2012 Tabell 4 Yrken där det råder störst överskott på sökande (störst konkurrens om jobben) i landet. Marknadsanalytiker och marknadsförare Friskvårdskonsulent (friskvård) Montörer, metall, gummi och plast Språkvetare, översättare och tolkar Montörer, el- och teleutrustning Elevassistent Truckförare Köks- och restaurangbiträden Administratör/sekreterare Undersköterskor Parkarbetare Personliga assistenter Städare/lokalvårdare Lagerarbetare Försäljare, fackhandel Informatörer Vaktmästare Försäljare, dagligvaror Barnskötare Vårdbiträden Källa: Arbetsförmedlingen Yrken med störst brist eller överskott på sökande om 5-10 år Tabell 5 Största brist- och överskottsyrken på lång sikt Goda utsikter Teknikyrken Datayrken Läkare Vidareutbildade sjuksköterskor Undersköterskor Dentala yrken Många byggyrken Kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete Vissa läraryrken Mindre goda utsikter Vaktmästare Försäljningsyrken Vissa yrken inom hotell och restaurang Vårdbiträden Yrken inom kultur och media Biologer Montörsyrken Vissa maskinoperatörsyrken Källa: Arbetsförmedlingen 13

inom datayrken Mjukvaru- och systemutvecklare IT-arkitekter Testare och testledare, IT Drifttekniker, IT Supporttekniker, IT Systemförvaltn/systemadm Civilingenjörer elektr teletekn Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer bygg o anläggn Byggnadsing o byggnadstekniker Civilingenjörer, maskin VVS-ingenjörer Maskiningenjör o maskintekniker Elingenjörer och eltekniker Ing o tekn inom elektr o tele Ing o tekn inom gruv o metall GIS-ingenjörer Arkitekter Lantmätare Civilingenjörer, kemi Laboratorieingenjörer Kemiingenjörer och kemitekniker Fysiker Kemister Geologer inom teknikyrken 14

Läkare Operationssjuksköterskor Sjuksköterskor, psyk.vård Barnsjuksköterskor Barnmorskor Sjuksköterskor, akutsjukvård Geriatriksjuksköterskor Röntgensjuksköterskor Distriktssköterskor Apotekare Tandläkare Psykologer Receptarier Tandhygienister Logoped inom hälsovårds-, sjukvårdsoch omvårdnadsyrken Veterinärer Optiker Tandsköterskor Sjuksköterskor, (grundutb.) Arbetsterapeuter Dietister Sjukgymnaster Biomedicinska analytiker Skötare och vårdare Elevassistent Undersköterskor Personliga assistenter Barnskötare Vårdbiträden inom hälsovårds-, sjukvårdsoch omvårdnadsyrken (forts) 15

Förskollärare inom utbildningsyrken Gymnasielärare i yrkesämnen Speciallärare/Specialpedagoger Universitets- o högskolelärare Fritidspedagoger Trafiklärare Gymnasielärare i allm ämn Gymnlärare prakt-estetiska ämne Grundskollärare, tidigare år Grundskollärare, senare år Fritidsledare Revisorer Redovisningsekonomer Läkarsekreterare Miljö- o hälsoskyddsinspektör Speditör Jurister Socialsekreterare Löne- och personalassistenter Kuratorer Biståndsbedömare Transportledare Studie- och yrkesvägledare inom administrativa och finansiella yrken 16

Pers.tj.män (rekr,hr-pers mfl) Behandlingsassistenter Receptionister Bibliotekarier Ekonomiassistenter m fl Handläggar/Utredare off förv Marknadsanalytiker, marknförare Språkvetare, översättare, tolk Administratör/sekreterare Lagerarbete Informatörer Vaktmästare inom administrativa och finansiella yrken (forts) Företagssäljare inom försäljningsyrken Telefonförsäljare Bilförsäljare Försäkringstjänstemän Värdepappersmäklare Inköpare Banktjänstemän Fastighetsmäklare Försäljare fackhandel Försäljare dagligvaror 17

Kockar Flygvärdinnor Servitörer Poliser Kriminalvårdare Väktare Brandmän Tågvärd Fotvårdsspecialister Frisörer Bartenders Resesäljare Barista/cafébiträde Renhållnings- och återvinning Massörer Hudterapeuter Godshanterare/expressbud Friskvårdskonsulenter Köks- o restaurangbiträden Städare/lokalvårdare inom kundservice, restaurang och annan service Förare av skogsmaskiner inom jord- och skogsbruksyrken Lantmästare Maskinförare, lantbruk Jägmästare Skogsmästare Agronomer Skogsarbetare Djuruppfödare/djurskötare Biologer Trädgårdsarbetare Parkarbetare 18

Logistiker inom transportyrken Bussförare Lokförare Lastbils och långtradarförare Taxiförare Flygledare Flygtekniker Piloter Brevbärare Truckförare Byggnadsplåtslagare Golvläggare Takmontörer Betongarbetare VVS-montörer Plattsättare Anläggningsarbetare Murare Anläggningsmaskinförare Träarbetare Kranförare Isoleringsmontörer Glasmästare/glastekniker Målare Installationselektriker Fastighetsskötare Grovarb inom bygg o anläggn. inom bygg- och anläggningsyrken 19

Lastbilsmekaniker inom tillverkningsyrken Verktygsmakare Styr- och reglermekaniker Bergarbetare, gruva Tunnplåtslagare (exkl. bygg) CNC-operatörer Maskinreparatörer Grovplåtslagare Lackerare Bilmekaniker Låssmed Verkstadsmekaniker Gjutare Drifttekniker värme, vatten Svetsare Larmtekniker inom tillverkningsyrken (forts) Distributionselektriker Elmontörer Processoperatörer kemisk basind Processoperatörer stål o metall Maskinoperatörer kemisk ind Maskinoperatörer gummi o plast Maskinoperatörer livsmedelsind Maskinoperatörer sten o cement Maskinoperatörer grafisk ind Processoperatörer trä o papper Maskinoperatörer trävaruind Fordonsmontörer Montörer, metall och plast Montörer, el- teleutrustning 20

inom övriga tillverkningsyrken Bagare/konditor Styckare Slaktare inom kultur- och mediayrken Ljudtekniker Journalist Fotograf 21

inom sjöfartsyrken Maskinbefäl, fartyg Matroser Fartygsbefäl 22

, se inledningen för förklaring (viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden) Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Yrke 2011 2010 2010 2009 2009 2008 2008 2007 2007 Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 4,65 4,39 3,85 3,60 3,42 3,24 3,48 4,45 3,93 Civilingenjörer, elkraft 4,59 4,48 4,23 4,10 4,28 3,82 4,20 4,34 3,99 Mjukvaru- och systemutvecklare 4,54 IT-arkitekter 4,47 Byggnadsplåtslagare 4,45 4,53 4,27 4,02 3,91 3,32 3,60 4,10 4,33 Civilingenjörer, bygg och anläggning 4,43 4,54 4,43 4,11 3,71 3,37 3,90 4,08 4,25 Läkare 4,35 4,43 4,23 4,13 4,21 4,14 4,28 4,53 4,35 Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 4,33 4,37 4,14 4,09 3,08 3,24 3,31 4,15 4,26 Testare och testledare, IT 4,32 Operationssjuksköterskor 4,30 4,22 4,10 3,95 4,02 4,13 4,19 4,26 4,12 Förskollärare 4,27 4,30 4,04 3,79 3,90 3,93 4,22 4,23 4,24 Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,27 4,02 4,10 3,87 3,91 4,01 4,05 4,45 3,97 Civilingenjörer, maskin 4,23 4,27 3,83 3,48 3,19 3,34 3,75 4,17 4,01 Lastbilsmekaniker 4,17 4,15 3,92 3,76 3,55 3,46 3,88 4,21 4,39 Kockar 4,15 3,86 3,74 3,78 3,78 3,76 3,86 3,94 3,75 VVS-ingenjörer 4,10 4,37 4,08 3,89 3,82 3,68 4,08 4,18 4,03 Barnsjuksköterskor 4,08 3,84 3,62 3,59 3,59 3,67 3,92 3,83 3,83 Barnmorskor 4,08 3,89 3,56 3,57 3,47 3,53 3,85 3,87 3,86 Sjuksköterskor inom akutsjukvård 4,07 4,05 3,64 3,82 3,84 3,86 4,09 4,23 4,13 Geriatriksjuksköterskor 4,04 3,95 3,63 3,76 3,62 3,63 3,83 3,92 3,92 Maskinbefäl, fartyg 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 5,00 4,67 3,77 Verktygsmakare 4,00 3,98 3,95 3,57 3,12 3,01 3,86 4,03 4,14 Golvläggare 3,99 3,98 3,83 3,62 3,54 3,02 3,25 3,77 3,95 Gymnasielärare i yrkesämnen 3,98 3,94 3,87 3,89 3,95 3,84 3,95 4,19 3,97 Styr- och reglertekniker 3,97 3,78 3,45 3,33 3,08 3,03 3,60 3,84 3,74 Takmontörer 3,96 3,80 3,48 3,38 3,59 3,00 3,25 3,52 3,71 Bergarbetare, gruva 3,96 4,30 3,98 3,57 3,47 2,61 3,74 3,67 3,79 Betongarbetare 3,95 3,91 3,92 3,67 3,19 2,98 3,50 3,90 4,20 Röntgensjuksköterskor 3,94 3,88 3,69 3,68 3,80 3,82 4,07 4,03 3,98 VVS-montörer 3,92 3,96 3,90 3,67 3,43 3,22 3,50 4,21 4,40 Distriktssköterskor 3,87 3,77 3,80 3,65 3,65 3,69 3,94 3,93 3,93 Maskiningenjörer och maskintekniker 3,86 3,97 3,49 3,47 3,21 2,99 3,70 4,10 4,05 Elingenjörer och eltekniker 3,86 3,91 3,52 3,59 3,45 3,31 3,76 4,11 4,03 Företagssäljare 3,85 3,51 3,63 3,32 3,07 3,36 3,47 3,78 3,63 Apotekare 3,82 3,73 3,30 3,38 3,26 3,22 3,31 3,30 3,20 Plattsättare 3,80 3,64 3,87 3,83 3,27 2,85 3,09 3,62 4,00 Tandläkare 3,79 3,74 3,66 3,63 3,65 3,72 3,69 3,67 3,63 23

Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Yrke 2011 2010 2010 2009 2009 2008 2008 2007 2007 Psykologer 3,79 3,51 3,31 3,47 3,33 3,20 3,72 3,33 3,56 Anläggningsarbetare 3,77 3,98 3,74 3,55 3,29 2,90 3,43 3,57 3,75 Murare 3,77 3,85 3,78 3,60 3,20 2,65 3,31 3,66 4,06 Tunnplåtslagare exkl. byggnadsplåtslagare 3,77 3,91 3,61 3,51 3,35 3,09 3,41 3,91 3,88 Förare av skogsmaskiner 3,77 3,76 3,74 3,71 3,44 3,00 3,31 3,82 3,85 Ingenjörer och tekniker inom elektronik och tele 3,76 3,86 3,44 3,18 3,20 2,90 3,54 3,92 3,64 CNC-operatörer 3,73 3,83 3,58 3,31 2,60 2,48 3,38 4,23 4,67 Speciallärare/specialpedagoger 3,72 3,80 3,57 3,52 3,62 3,63 3,88 3,93 3,83 Anläggningsmaskinförare 3,72 3,68 3,57 3,42 3,15 2,95 3,45 3,73 3,97 Träarbetare 3,70 3,71 3,50 3,19 2,65 2,06 2,72 3,60 4,20 Receptarier 3,70 3,48 3,26 3,25 2,95 3,06 3,22 3,29 3,13 Kranförare 3,65 3,89 3,66 3,77 3,38 3,25 3,76 3,58 3,84 Maskinreparatörer 3,64 3,56 3,38 3,32 2,96 2,96 3,53 3,92 3,95 Isoleringsmontörer 3,60 3,69 3,37 3,15 3,45 3,30 3,40 3,43 3,48 Glasmästare/glastekniker 3,59 3,29 3,36 3,22 3,45 3,21 3,43 3,45 3,58 Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metall 3,59 3,90 3,46 3,50 3,14 3,43 3,64 3,79 3,40 Grovplåtslagare 3,58 3,69 3,34 3,37 3,18 3,08 3,00 3,89 3,91 Universitets- och högskolelärare 3,57 3,20 3,05 2,93 3,13 3,07 3,31 3,18 2,92 GIS-ingenjörer 3,57 3,58 3,40 3,29 3,36 3,23 3,40 3,41 3,31 Bagare/konditor 3,56 3,45 3,30 3,36 3,19 Bagare 3,37 3,42 3,52 3,43 Konditor 3,41 3,49 3,49 3,33 Lackerare 3,55 3,64 3,45 3,15 2,98 2,99 3,38 3,90 3,92 Bilmekaniker 3,54 3,42 3,32 3,07 2,99 3,04 3,34 3,70 3,96 Låssmed 3,52 3,32 3,26 3,40 3,30 3,30 3,59 3,49 3,34 Fritidspedagoger 3,51 3,32 3,35 3,24 3,39 3,40 3,51 3,60 3,63 Logistiker 3,50 3,30 3,01 2,95 2,92 3,15 3,00 3,16 3,63 Bussförare 3,49 3,36 3,32 3,14 3,09 3,10 3,62 3,83 3,57 Drifttekniker, IT 3,48 Revisorer 3,47 3,76 3,49 3,44 3,54 3,65 4,09 3,63 3,89 Trafiklärare 3,47 3,67 Verkstadsmekaniker 3,47 3,55 3,19 2,85 2,52 2,28 3,00 3,88 4,07 Gjutare 3,44 3,27 3,30 3,33 2,96 2,95 2,51 3,66 3,19 Drifttekniker vid värme- och vattenverk 3,43 3,31 3,07 3,10 3,06 3,09 3,37 3,53 3,41 Målare 3,43 3,65 3,57 3,20 2,84 2,65 2,80 3,80 3,78 Styckare 3,42 3,60 3,23 2,94 2,94 3,12 3,18 3,32 3,34 Lokförare 3,38 3,20 3,44 3,43 3,23 3,00 3,49 4,25 3,81 Larmtekniker 3,38 3,41 Svetsare 3,38 3,45 3,15 2,86 2,41 2,39 3,42 4,04 4,33 24

Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Yrke 2011 2010 2010 2009 2009 2008 2008 2007 2007 Arkitekter 3,36 3,72 3,30 3,30 2,88 2,30 3,12 3,14 3,33 Supporttekniker, IT 3,35 Tandhygienister 3,35 3,28 3,24 3,39 3,31 3,32 3,27 3,34 3,47 Redovisningsekonomer 3,33 3,58 3,44 3,39 3,59 3,54 3,69 3,82 3,88 Lantmätare 3,30 3,69 3,47 3,61 3,41 4,00 3,75 3,76 3,26 Civilingenjörer, kemi 3,29 3,43 3,21 2,98 2,59 2,83 3,18 3,29 2,93 Systemförvaltare/systemadministratör 3,28 Distributionselektriker 3,27 3,26 3,08 3,09 3,16 3,07 3,00 3,36 3,70 Flygvärdinnor 3,27 2,59 2,90 1,88 2,43 2,13 2,78 3,00 2,63 Lantmästare 3,26 3,04 3,17 3,34 3,01 3,05 2,95 3,00 3,03 Telefonförsäljare 3,26 3,30 3,49 3,36 3,13 3,25 3,45 3,63 3,83 Läkarsekreterare 3,23 3,11 3,18 3,08 3,06 3,04 3,25 3,24 3,03 Logoped 3,23 3,29 3,21 3,16 3,25 3,18 3,37 3,34 3,21 Lastbils- och långtradarförare 3,23 3,39 3,26 2,98 2,73 2,47 3,35 3,94 4,01 Bilförsäljare 3,22 3,01 2,99 2,88 2,61 2,29 2,44 3,02 3,08 Veterinär 3,20 3,55 3,18 3,05 3,38 3,39 3,44 3,37 3,40 Gymnasielärare i allmänna ämnen 3,20 3,11 2,97 2,88 2,75 2,92 3,09 3,11 Gymnasielärare i historia, samhällskunskap 2,81 Gymnasielärare i matematik 3,21 Gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen 3,29 Gymnasielärare i språk Servitörer 3,19 2,69 2,91 2,91 2,82 2,87 2,81 3,32 3,13 Poliser 3,19 3,00 3,00 3,16 3,05 3,10 3,09 3,21 3,15 Optiker 3,18 3,18 3,27 3,17 3,23 3,26 3,33 3,46 3,46 Maskinförare, lantbruk 3,17 3,31 3,18 3,09 3,06 3,12 Laboratorieingenjörer 3,17 3,00 2,95 3,09 2,78 2,55 2,91 3,12 3,07 Jägmästare 3,16 3,22 3,09 3,19 3,04 3,01 3,07 3,10 3,32 Miljö- och hälsoskyddsinspektör 3,16 3,14 3,01 3,04 2,98 2,77 3,05 3,06 3,01 Skogsmästare 3,15 3,11 3,03 3,17 3,07 3,03 3,08 3,15 3,11 Tandsköterskor 3,15 3,09 3,21 3,07 3,06 3,09 3,06 3,00 3,23 Speditör 3,14 3,18 3,50 2,85 2,97 2,97 3,40 3,57 3,92 Försäkringstjänstemän 3,13 2,97 3,03 2,99 3,00 2,64 2,98 3,23 3,05 Taxiförare 3,12 3,28 3,42 3,05 3,15 3,00 3,46 3,40 3,50 Sjuksköterskor (grundutbildade) 3,12 3,31 3,03 3,10 3,19 3,30 3,54 3,63 3,62 Gymnasielärare i praktiska-estetiska ämnen 3,12 3,19 3,08 3,00 3,08 2,99 3,26 3,32 3,10 Elmontörer 3,11 3,27 3,13 3,01 2,98 2,72 3,29 3,67 3,80 Kriminalvårdare 3,11 3,23 3,18 3,06 2,94 3,19 3,38 3,59 3,50 Kemiingenjörer och kemitekniker 3,10 3,21 2,95 2,76 2,94 2,56 3,00 3,20 3,10 Jurister 3,10 3,18 3,12 3,14 3,07 2,94 2,94 3,10 3,13 25

Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Yrke 2011 2010 2010 2009 2009 2008 2008 2007 2007 Socialsekreterare 3,10 2,95 3,23 3,00 3,12 3,26 3,21 3,44 3,36 Löne- och personalassistenter 3,09 Flygledare 3,09 3,05 3,10 3,10 3,08 3,04 3,04 3,15 3,00 Installationselektriker 3,08 3,13 3,03 2,74 2,74 2,55 3,17 4,08 4,26 Flygtekniker 3,08 2,90 Kuratorer 3,06 2,98 3,02 3,11 3,00 3,23 2,98 3,29 3,03 Väktare 3,05 3,09 2,98 2,90 2,91 2,82 3,22 3,32 3,34 Processoperatörer, kemisk basindustri 3,04 3,17 2,91 2,97 2,96 2,72 2,79 3,47 3,02 Arbetsterapeuter 3,03 2,96 2,99 2,87 2,82 2,96 3,07 3,27 3,21 Biståndsbedömare 3,03 2,93 3,25 3,19 3,04 3,19 Brandmän 3,03 2,99 3,08 3,03 3,06 3,00 3,04 3,02 3,05 Dietister 3,01 2,94 2,89 2,69 2,98 3,13 3,13 3,07 3,15 Tågvärd 3,01 2,92 2,96 2,97 2,77 3,00 3,03 3,07 3,20 Transportledare 3,01 3,30 3,11 2,98 3,15 3,16 3,32 3,35 3,44 Slaktare 3,00 3,41 3,29 2,84 2,71 3,09 3,09 3,00 3,21 Agronomer 3,00 3,05 3,25 3,25 3,00 3,00 3,01 3,03 3,00 Fysiker 3,00 3,20 3,24 3,24 3,00 3,00 Geologer 3,00 2,79 2,81 2,81 2,50 2,50 3,05 3,11 2,67 Kemister 3,00 3,10 2,57 2,57 2,50 2,50 2,58 2,83 2,77 Värdepappersmäklare 3,00 3,01 2,99 2,50 1,56 1,33 2,08 2,74 3,20 Skogsarbetare 2,98 3,04 2,99 2,99 3,02 3,00 3,10 3,33 3,07 Grundskollärare, inriktning mot tidigare år 2,98 2,93 2,79 2,52 2,57 2,47 2,61 2,77 2,76 Sjukgymnaster 2,97 2,81 3,00 2,95 2,85 3,00 3,21 3,05 3,05 Inköpare 2,97 3,13 2,96 3,25 2,67 2,77 2,99 3,47 3,34 Studie- och yrkesvägledare 2,96 2,91 3,03 2,90 2,94 3,08 3,08 3,10 2,85 Piloter 2,95 3,00 2,90 2,88 2,74 2,57 2,84 3,00 2,98 Djuruppfödare/djurskötare 2,93 2,97 3,05 3,20 3,02 3,08 3,29 3,38 3,09 Biomedicinska analytiker 2,93 3,02 2,99 2,97 2,88 2,83 3,12 3,28 3,14 Grundskollärare, inriktning mot senare år 2,91 2,99 2,74 2,54 2,58 2,41 2,54 2,79 2,74 Fartygsbefäl 2,91 2,00 3,00 3,00 3,00 3,00 3,31 3,84 3,77 Fotvårdsspecialister 2,90 2,59 2,86 2,73 2,97 2,87 2,65 2,84 2,87 Banktjänstemän 2,90 2,82 3,03 2,79 2,49 2,49 2,40 3,16 3,20 Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,89 3,03 2,99 3,03 2,38 2,16 2,88 2,98 3,33 Personaltjänstemän (rekryterare, HR-personal m.fl. 2,87 2,89 2,90 2,56 2,60 2,43 2,42 2,50 2,66 Frisörer 2,87 2,48 2,82 2,76 2,75 2,87 2,84 2,84 3,06 Biologer 2,86 1,92 1,95 1,95 1,90 1,98 2,19 2,20 2,96 Maskinoperatörer, kemisk industri 2,86 2,93 2,89 2,87 2,76 2,70 2,89 2,99 3,04 Bartenders 2,86 2,85 3,00 2,98 2,58 2,99 2,97 2,90 3,02 26

Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Yrke 2011 2010 2010 2009 2009 2008 2008 2007 2007 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 2,84 2,91 2,77 2,82 2,43 2,25 2,59 3,00 3,00 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,82 2,87 2,77 2,83 2,69 2,50 2,73 2,90 3,03 Maskinoperatörer, sten-, cementoch betongvaror 2,81 3,04 3,09 3,14 2,71 2,56 2,92 3,20 3,39 Resesäljare 2,79 2,50 2,61 2,56 2,55 2,63 2,63 3,02 2,66 Skötare och vårdare 2,75 2,76 2,75 2,70 2,76 2,82 2,95 3,18 3,00 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 2,75 2,86 2,62 2,97 2,55 2,64 2,79 3,13 3,12 Fastighetsskötare 2,74 2,50 2,62 2,36 2,40 2,22 2,60 2,67 2,83 Processoperatörer, trä- pappersoch massaindustri 2,74 2,96 2,90 2,83 2,66 2,50 2,76 3,04 3,14 Brevbärare 2,73 2,61 2,66 2,49 2,56 2,52 2,57 2,78 2,80 Barista/cafébiträde 2,71 2,71 3,08 3,00 2,98 3,03 Maskinoperatörer, trävaruindustri 2,70 2,88 2,89 3,07 2,52 2,30 2,52 3,10 3,23 Fordonsmontörer 2,68 2,78 2,56 2,56 1,93 1,47 1,80 3,03 3,58 Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,57 2,78 2,63 2,49 2,61 2,09 2,56 2,72 3,01 Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,56 2,72 2,65 2,79 2,33 2,56 2,68 2,75 2,81 Fastighetsmäklare 2,54 2,85 3,09 2,62 3,02 2,50 2,50 2,97 3,19 Behandlingsassistenter 2,52 2,85 2,68 2,77 2,71 2,82 Trädgårdsarbetare 2,48 2,60 2,43 2,45 2,50 2,51 2,41 2,95 2,91 Receptionister 2,45 1,87 1,88 1,84 1,84 1,80 2,11 2,55 2,14 Bibliotekarier 2,44 2,28 2,32 2,40 2,39 2,56 2,43 2,64 2,48 Ekonomiassistenter m.fl. 2,43 Massörer 2,43 2,39 2,52 2,35 2,28 2,27 2,24 2,36 2,76 Hudterapeuter 2,40 2,39 2,57 2,45 2,76 2,43 2,57 2,64 2,80 Handläggare/utredare, offentlig förvaltning 2,38 2,47 2,62 2,19 2,25 2,33 2,38 2,31 2,38 Godshanterare. Expressbud 2,37 2,65 2,40 2,69 2,63 2,30 2,32 2,70 2,42 Fritidsledare 2,36 2,54 2,68 2,62 2,56 2,79 2,60 2,90 2,93 Marknadsanalytiker och marknadsförare 2,34 2,66 2,25 2,40 2,07 1,95 2,31 2,56 2,44 Friskvårdskonsulenter 2,27 2,30 2,43 2,41 2,18 2,30 2,47 2,47 2,62 Montörer, metall, gummi och plast 2,27 2,39 2,14 2,02 1,89 1,79 2,06 2,75 3,04 Språkvetare, översättare och tolkar 2,25 2,64 2,90 Montörer, el- och teleutrustning 2,25 2,83 2,89 2,40 2,27 2,28 2,68 2,76 3,02 Elevassistent 2,21 2,15 2,40 2,02 1,94 Truckförare 2,20 2,29 2,13 1,88 2,01 1,84 2,32 3,05 3,11 Köks- och restaurangbiträden 2,19 1,92 1,92 1,81 1,99 2,06 2,13 2,40 2,45 Administratör/sekreterare 2,16 2,21 2,09 1,88 1,98 1,88 2,02 2,30 2,28 Undersköterskor 2,15 2,51 2,30 2,29 2,17 2,23 2,54 2,85 2,95 Parkarbetare 2,13 2,48 2,33 2,23 2,34 2,26 2,30 2,75 2,75 27