FINANS & HANDEL / ARTIKLAR

FINANS & HANDEL / ARTIKLAR LANTBRUKSBAROMETERN 2014: STORA VARIATIONER I LÖNSAMHET Årets barometer visar på stor geografisk spridning med kraftiga toppar och dalar när vi jämför de svenska böndernas lönsamhet. Skillnaden mellan olika produktionsinriktningar och regioner är stor både vad gäller lönsamhet och framtidstro. Utlåningstakten avtar och en tredjedel av företagen som omsätter mer än 5 miljoner har minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet. Något fler planerar dock att investera det kommande året än för ett år sedan vilket tyder på en spirande framtidstro. Trots positiv tendens: Majoriteten av företagarna upplever dålig lönsamhet I år upplever 61 procent av lantbrukarna att lönsamheten är ganska eller mycket dålig, vilket är 8 procentenheter färre än föregående år. Efter tre års negativ trend finns förhoppning om att lönsamheten går i en positivare riktning. Det samlade lönsamhetsindexet har i årets undersökning förbättrats med 13 procentenheter från minus 37 till minus 24. Framför allt är det mjölkproducenterna som upplever förbättrad lönsamhet. Samtliga regioner tror på en positiv utveckling av lönsamheten det kommande året. Tron på framtida lönsamhet varierar mellan olika produktionsinriktningar där grisköttsföretagarna är ensamma om att tro på försämrad lönsamhet om ett år. Lantbrukarnas nyupplåning avtar På årsbasis har utlåningstakten minskat med 4,2 miljarder jämfört med 2012. Den sammanlagda utlåningen till lantbruket uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till 265 miljarder kronor, en ökning med 10,9 miljarder eller 4 procent. 44 procent anger att de tagit lån till lantbruksföretaget de senaste tre åren, förra året var motsvarande siffra 48 procent. Nära hälften av de som lånat investerar i maskiner, en femtedel i jordbruksmark och något färre i ekonomibyggnader. Hög skuldsättning och lönsamhetsproblem gör att lantbrukarna skjuter på amorteringarna. Det finns ett klart samband mellan företagens storlek och andelen som begär amorteringsminskning, 30 procent av företagen med en omsättning över 5 miljoner har minskat sina amorteringar. Maskin och byggnadsinvesteringar fortsatt låga små förändringar väntas 2014 Andelen lantbrukare som gjort investeringar i byggnader är den lägsta under den senaste tioårsperioden, 17 procent. Dock anger något fler än föregående år att de planerar byggnadsinvesteringar det kommande året. 30 procent av lantbrukarna har gjort maskininvesteringar det gångna året, en liten ökning från året innan men fortfarande näst lägsta notering de senaste tio åren. Det syns en ökad investeringsvilja det kommande året, 14 procent planerar maskininvesteringar det kommande året, 3 procentenheter fler än för ett år sedan. Aktiebolag mer lönsamma och fler företag med anställda De som driver sina företag som aktiebolag är mer tillfreds med lönsamheten, 45 procent 1

finner den mycket eller ganska god, motsvarande siffra för de som driver företaget som enskild firma är 36 procent. Aktiebolagsformen är vanligare bland yngre lantbrukare och det är också de som är mest optimistiska inför framtiden. Andelen lantbruksföretag med anställda har ökat till 34 procent från föregående års 29 procent, av dessa har hälften mer än en anställd. I söder vill flest rekommendera yrket till yngre Lantbrukare är nöjda med sitt yrkesval, 95 procent uppger att de trivs ganska eller mycket bra och 64 procent skulle rekommendera yrket till yngre vilket är 6 procentenheter fler än föregående år. Främst unga lantbrukare under 30 är mer positiva. I Region 4 rekommenderar 77 procent en yngre att bli lantbrukare, det är också i Region 4 företagarna är mest tillfreds med sin lönsamhet. Hela rapporten finns att ladda ner från www.swedbank.se och www.lrfkonsult.se. För mer information, kontakta: Jimmy Larsson, Segmentschef Lantbruk, LRF Konsult, tel 08-700 20 13 Per Skargren, Segmentsansvarig Skog & Lantbruk, Swedbank och Sparbankerna, tel 08-585 90613 Linda Ternstedt, chef Kommunikation LRF Konsult, tel 08-700 20 33 Om Lantbruksbarometern Lantbruksbarometern är den största årliga undersökningen om tillståndet i svenskt lantbruk. Sifo har på uppdrag av LRF Konsult och Swedbank telefonintervjuat 1000 lantbrukare mellan den 9 januari och 24 januari 2014. Sedan 2013 finns det även siffror från den något mindre omfattande höstbarometrar som utkommer i september att jämföra med. NYBYGGDA HYRESRÄTTER INGET FÖR UNGA Är du mellan 18 och 29 år och söker en hyreslägenhet? Då har du med största sannolikhet inte råd att bo i en nyproducerad hyresrätt. Siffror framtagna av SCB på uppdrag av Hyresgästföreningen visar att unga vuxna kan få lägga mer än 70 procent av sin nettoinkomst på hyran om de lyckas få tag i en ny hyresrätt. Det här blev lite av en chock för oss. Visst har vi utgått från att unga vuxna har mycket svårt att efterfråga nyproducerade lägenheter, men att hyran på vissa håll skulle kunna utgöra mer än 70 procent av nettoinkomsten var vi inte beredda på. När hyran är betald ska ändå mat, el, studielån och andra räkningar betalas. Man behöver inte vara ekonom för att se att kalkylen inte går ihop, säger Lennart Derehag, ordförande i Hyresgästföreningen BohusÄlvsborg-Skaraborg. Hyresgästföreningen har jämfört nettoinkomsten (median) för 18-29 åringar med hyran för en nyproducerad tvårumslägenhet i fem stora kommuner i Västsverige. Läget är bäst i Skövde och Borås där hyran utgör 59 procent av nettoinkomsten. I Uddevalla är den 65 procent. Värst är Trollhättan och Alingsås där unga vuxna kan tvingas lägga 73 respektive 76 procent av inkomsten på hyran för en ny tvåa. 2

Bostadsbristen bland Sveriges unga är extrem och lösningen är att bygga fler hyresrätter. Men de nya lägenheterna måste också kunna efterfrågas av unga. När hyrorna för nyproducerade lägenheter äter upp en så stor del av inkomsten är det uppenbart att unga inte tillhör målgruppen för det som byggs, menar Lennart Derehag. Enligt Hyresgästföreningen är det nödvändigt att pressa byggpriserna, öka konkurrensen inom byggsektorn och avskaffa skatteorättvisan som drabbar hyresrätten. För ytterligare upplysningar kontakta: Lennart Derehag, regionordförande 0521-26 58 31 VAR TREDJE SVENSK SHOPPAR FÖR NÖJETS SKULL En av tre svenskar shoppar för nöjets skull. Vanligast är det bland kvinnor, unga och låginkomsttagare. MasterCards senaste konsumtionsindex, genomförd av undersökningsföretaget YouGov, visar på stora skillnader i kvinnor och mäns shoppingvanor. Hälften av alla kvinnor shoppar gärna för nöjets skull, eller för att det får dem att må bättre. Endast 23 procent av männen svarar att de shoppar för nöjets skull. 9 av 10 män svarar att de framförallt shoppar för att de verkligen behöver något. När svenskarna shoppar, föredrar 82 procent att betala med kort, en ökning med 6 procentenheter från föregående år. De flesta väljer att betala med ett betalkort där pengarna dras direkt från kontot, framför att använda ett kreditkort. De vanligaste orsakerna till att man väljer att betala med betalkort är att det är smidigt och enkelt, och att man ser direkt hur mycket pengar man gör av med. Vi strävar alltid efter att göra köptillfället så smidigt som möjligt för konsumenten. Det är därför glädjande att allt fler svenskar väljer att betala med kort. Sverige ligger också väldigt långt fram när det kommer till ett kontantlöst samhälle, med alla de fördelar det innebär som till exempel ökad spårbarhet och transparens, säger Fred Conrads, vd för MasterCard i Norden och Baltikum. Onlineshopping När svenskar handlar på nätet är det böcker, resor och elektronik som lockar mest, visar MasterCards konsumtionsindex. Bland svenska män är elektronik det mest populära inköpet (54 procent), medan det bland kvinnor enbart är 18 procent som anger elektronik bland det de helst köper på nätet. Istället köper svenska kvinnor oftast böcker eller kläder (52 procent respektive 46 procent). För Stockholmarna är det varken böcker, kläder eller elektronik som toppar listan över inköp på nätet, utan istället resor eller reserelaterade tjänster (55 procent). Stockholmarna är också de flitigaste kortanvändarna. Hela 87 procent av invånarna i huvudstaden föredrar att betala med kort när de shoppar. Var tredje svensk anger att de oftast köper underhållning i form av musik, spel eller film på nätet och störst är denna siffra bland svenskar i åldrarna 18-34 år (39 procent). Att göra inköp på nätet är en naturlig del av många svenskars vardag och det är viktigt att det går snabbt och enkelt att betala. Just nu håller vi på att implementera vår nya tjänst PayPass Online i Sverige, som kommer att göra det mycket enklare att bland 3

annat avsluta ett köp på nätet, säger Mats Taraldsson, chef för affärsutveckling på MasterCard Norden och Baltikum. Kortbetalning populärt på restaurangbesöket Även när svenskar är ute och äter betalar de helst notan med kort snarare än kontanter. 66 procent anger kort som det främsta betalningssättet vid restaurangbesök. Svenskar föredrar att dela notan rakt av eller att betala varannan gång snarare än att enbart betala för vad man själv ätit och druckit. 15 procent av kvinnorna uppger att de låter sin partner betala då de är ute, enbart 2 procent av männen uppger samma sak. Fakta från undersökningen 38 procent av kvinnorna uppger att de shoppar för nöjets skull, 23 procent av männen. Av unga mellan 18-34 år är det 46 procent som gärna shoppar för nöjets skull, mot enbart 14 procent av de över 65 år. Av de som uppger att de shoppar för nöjets skull finns flest i gruppen som tjänar under 200 000 (35 procent). 28 procent av de som tjänar mer än 500 000 shoppar för nöjets skull. Den vanligaste anledningen till att shoppa är dock den samma för alla kategorier; vi svenskar shoppar främst för att vi behöver något. FLER UNGA FÖRETAGARE NÄR DE ÄLDRE TVEKAR Nyföretagandet fortsätter att öka bland ungdomar. I åldersgruppen upp till 25 år startades enskilda firmor av 10,4 procent fler första halvåret 2012 än samma period året innan. Artistisk verksamhet har passerat hårvård och dataprogrammering som populäraste bransch. Fyra av tio nya firmor startades av unga människor, visar en färsk sammanställning från Visma. Under första halvåret i år registrerades 3 765 firmor av personer i åldrarna 18-25 år. Förra året var antalet nya enskilda näringsidkare i den åldersgruppen 3 411, vilket ger en ökning med 10,4 procent. Som jämförelse minskade nyregistreringarna av enskilda firmor, där grundarna är äldre än 25 år, med 25,9 procent under första halvåret 2012. Flera nya branscher Det unga företagandet fortsätter också att sprida sig till fler branscher. De tre populäraste branscherna var liksom året innan dataprogrammering, hårvård och artistisk verksamhet, men i år i annan ordning. Branschtopplistan första halvåret 2012 1. Artistisk verksamhet (246 nya företag) (på plats 3 i fjol) 2. Dataprogrammering (186) (1) 2. Hårvård (186) (2) 4. Skönhetsvård (140) (5) 5. Litterärt och konstnärligt skapande (128) (8) 6. Restaurangverksamhet (113) (4) 4

7. Konsultverksamhet avseende företags organisation (109) (10) 8. Internethandel (106) (7) 9. Övriga konsumenttjänster (98) (9) 10. Kroppsvård (96) (6) Antalet branscher har ökat från 297 till 307 jämfört med i fjol. Bland de nya branscherna i år finns tillverkning av musikinstrument, framställning av öl och museiverksamhet. Ungas företagsform De unga nyföretagarna svarade första halvåret för 40,0 procent av alla nya enskilda firmor. Motsvarande period förra året var andelen 30,9 procent. Trenden är ny för de senaste åren. Medan de yngre i första hand väljer att bli enskilda näringsidkare föredrar de något äldre nystartarna numera aktiebolag som företagsform. Bakgrunden är framför allt två viktiga regelförändringar från 2010 sänkt gräns för aktiekapital och slopad revisionsplikt för mindre bolag. Trots regeländringarna är startkostnaderna för ett aktiebolag betydligt större än för en enskild firma. Att registrera en enskild firma hos Bolagsverket kostar 900 kronor om det görs via internet. Ett aktiebolag kostar 1 900 kronor och måste dessutom förses med ett aktiekapital på 50 000 kronor. Jag försöker göra politikerna uppmärksamma på det här fenomenet så att inte ungdomar av ekonomiska skäl hänvisas till den något mer riskutsatta enskilda företagsformen, säger Rolf Dahlberg, vd för Visma Spcs. FLEST INTERNA BROTT BEGÅS AV ANSTÄLLDA FÖR EGEN VINNING Allt färre företag anmäler interna brott till polisen och allt fler företag slarvar med den interna kontrollen. Och den anställde som väljer att begå en oegentlighet mot sin arbetsgivare, gör det för att han eller hon vill sätta lite guldkant på tillvaron, det visar en färsk undersökning som är genomförd av KPMG. Undersökningen visar att det bakom drygt 40 procent av de ekonomiska oegentligheterna står en person som stjäl för egen vinnings skull. Näst vanligast kommer brott begånget av en anställd som gör detta för att klara av internt uppsatta mål för verksamheten. Samtidigt väljer drygt sju av tio företag att inte informera om detta varken internt eller externt. Många av oegentligheterna skulle kunna upptäckas i ett tidigare skede. I fler än hälften av de upptäckta fallen fanns det varningssignaler som borde fått de anställda att reagera men enbart i sex procent av fallen agerade organisationen. Det är en klar försämring från 2007 då motsvarande siffra var 18 procent. Orsaken till att så få agerar kan dels förklaras av att anställda inte har tillräcklig kunskap om oegentligheter och vilka varningssignaler som man ska agera på. Även om man noterat en varningssignal, är de anställda osäkra på hur de ska rapportera det de iakttagit. Och det kan många gånger kännas besvärande för anställda att ange en 5

kollega, speciellt om det rör sig om en överordnad, säger Martin Krüger partner och Forensic chef på KPMG. En annan anledning till att en anställd inte blir upptäckt och kan lura till sig pengar under flera år, är att företag i allt större utsträckning förbiser behovet av tillräcklig intern kontroll. I 74 procent av fallen har den anställde utnyttjat företagets svaga interna kontroll, vilket är en markant ökning från 2007, då motsvarande siffra var 49 procent. Det går att förhindra interna brott genom att vidta vissa åtgärder menar Martin Krüger: För att råda bot på detta bör företagen utbilda sin personal kring vad oegentligheter är, hur viktig etik och moral är och vilka varningssignaler man bör vara uppmärksam på. Viktigt är också att se till att det finns en tydlig rapporteringspolicy, för då blir det också enklare för enskilda medarbetare att agera på en misstänkt kollega. Tydliga rapporteringskanaler med möjlighet att vara anonym ökar chanserna att upptäcka oegentligheter tidigt. Internationellt börjar man i allt större utsträckning ta fram formella kanaler för sk. whistleblowers. I USA finns det redan, ett exempel är den amerikanska Dodd-Frank Act (2010). Motsvarande system finns även i Storbritannien, Public Interest Disclosure Act (1998), som skyddar medarbetare som avslöjar brott på arbetsplatsen. Det kanske är dags att även vi i Sverige börjar titta på andra system för att på så sätt göra det enklare för medarbetare att informera om de misstänker en kollega, avslutar Martin Krüger. 240 000 PERSONER MED FÖRETAGSBIL RISKERAR SKATTESMÄLL En ny undersökning bland 1 200 svenskar med tillgång till en företagsbil visar att det råder stor okunskap kring skatteregler och redovisningsplikt. Uppskattningsvis smiter 103 000 personer från skatten, vilket innebär att samhället går miste om 3-4 miljarder årligen. Enligt Skatteverket ska en medarbetare som lånar firmabilen i mer än sammanlagt 100 mil eller vid mer än tio tillfällen betala förmånsskatt. Detta gäller även till och från jobbet. I Norstats undersökning på uppdrag av Abax uppger nästan varannan person som har tillgång till en företagsbil i jobbet att den även används privat. Och nära 40 procent av dem som använder företagsbil struntar i att föra körjournal, trots att de är skyldiga att redovisa hur bilen använts vid en skatterevision. I Sverige finns 600 000 företagsbilar. Vanligast är mindre skåpbilar som används av till exempel snickare, elektriker, fastighetsskötare eller VVS-tekniker. Omvandlade visar alltså undersökningens svar att cirka 240 000 svenskar riskerar en kännbar skattesmäll och att cirka 103 000 personer smiter från skatten. Räknat på ett genomsnittspris för en mindre skåpbil på 239 000 kr innebär det att staten går miste om cirka 3-4 miljarder kronor i uteblivna skatter varje år, säger Ole Jörgen Wold, vd för Abax som nyligen lanserade sin elektroniska körjournal på den svenska marknaden. Vid en skatterevision för tre verksamhetsår och tio servicebilar med ett förmånsvärde på 3 500 kr/mån där inga körjournaler förts, kan en enskild anställd bli skyldig att betala 6

upp emot 100 000 kronor i skatt. Företaget kan i sin tur tvingas betala upp emot en miljon kronor i skatt och avgifter. Urval av undersökningens resultat - 78 procent av de tillfrågade vet inte om att det är upp till både företaget och den som har tillgång till bilen att bevisa att den inte körts privat. - Endast 6 procent vet hur mycket det kan kosta i upptaxering om Skatteverket gör en revision och man inte kan bevisa att bilen endast använts i tjänsten. - 44 procent av de som har tillgång till en företagsbil i jobbet anger att den även används privat. - 39 procent av dem som använder en företagsbil uppger att de struntar i att föra körjournal. MÅNGA BÄCKAR SMÅ - SE ÖVER DINA FÖRSÄKRINGAR! I många fall kan ett sparande på försäkringar ses som en liten summa, spara 600kr per år, endast 50kr i månaden. Men vad skulle hända om du kunde se över hem, bil och barnförsäkringen. Har du inkomstförsäkring? Kan du sänka dina elkostnader? Gotrygg.se, informationssajten gällande olika försäkringar rekommenderar att du tar dig tid en kväll att se över dina kostnader och sedan göra en jämförelse. Idag räcker det med att fylla i ett formulär hos t.ex insplanet eller compricer och du kommer få besked vad du kan spara mot det du har idag. En besparing på 500kr i månaden ger dig 6000kr per år och där har du genast extra sparpengar som kan läggas för en framtida semester eller en extra insättning till sparkassan. Allt för många ligger kvar på gamla försäkringar hos sina bolag utan att göra några riktiga jämförelser. Kan du knyta alla dina försäkringar hos samma bolag erbjuds ofta bra rabatter. Våga förhandla med ditt försäkringsbolag speciellt om du har flera försäkringar hos samma. Kan de inte matcha ett bättre erbjudande byt! Idag är det t.om så smidigt att de nya försäkringsbolagen sköter detta åt dig, du behöver inte lägga ner timmar för detta. Välkommen att läsa mer om försäkringar hos Gotrygg.se, där finns olika bolag värda att jämföras med. Information ger dig kunskap och vishet, med detta kan du sedan ta viktiga beslut gällande dina besparingar. Varför betala mer pengar när liknande försäkring kan kosta mindre men erbjuda samma skydd eller t.om bättre? Mer Info: www.gotrygg.se 7

MINA UTGIFTER Easycredit tipsar om en ny applikation varje månad. Easycredit har nyligen inlett ett nytt initiativ, nämligen att utse en smart mobilapplikation en gång i månaden. Applikationen är relaterad till ämnet privatekonomi och syftet med detta är att tipsa dig om hjälpredor som förenklar processen att hålla koll på din privatekonomi. Easycredit ser tydliga trender på att allt fler kunder använder sig av så kallade smartphones och därför känns det som att det finns tillräcklig grund för att dra igång detta initiativ. Målet är att medarbetare på Easycredit ska använda och testa olika applikationer för att sedan rekommendera de som vi anser är smartast och som hjälper dig att förbättra din ekonomi. Till en början kommer vi att utgå ifrån iphone- och ipad-applikationer för att sedan även kunna tipsa om applikationer från övriga tekniska plattformar. Mina utgifter - Ett smart sätt att hålla koll på sina kostnader Mina utgifter är en smart applikation som hjälper dig att hålla koll på dina inkomster och utgifter. Applikationen är enkel att använda, det enda du behöver göra är att knappa in dina inkomster och utgifter. Med hjälp av detta verktyg får du en överskådlig blick över hur mycket pengar du har spenderat och på så sätt ta smartare beslut om hur mycket mer du kan spendera. För mer info: easycredit.se INTERNETHANDEL VIA MOBILEN STÅR INFÖR SITT GENOMBROTT På bara tre år har omsättningen för svensk internethandel ökat från 37 till 66 miljarder kronor. Nu är det dags för nästa steg i utvecklingen: e-handel direkt i mobiltelefonen. För första gången lanseras en standardiserad plattform för mobil e-handel. Det är svenska E-butik som utvecklat möjligheten för företag att utan kostsamma speciallösningar ge sig ut och sälja direkt via mobiltelefonen. Mobil e-handel är ganska hajpat just nu, det pratas mycket om det i branschen, säger Daniel Lindström, försäljningschef på E-butik i Norden. De stora giganterna på marknaden har byggt sina egna speciallösningar. E-butiks lösning är enklare, så att alla företag som säljer något på nätet kan börja med egen mobil e-handel. Eftersom det inte är så vanligt ännu kan det vara profilerande för företagen, speciellt att vara först i sin bransch. 8

På vilket vis underlättar det för konsumenterna? Man kan handla oberoende av var man befinner sig; på bussen på väg till jobbet eller på lunchrestaurangen. Framför allt tror jag det uppskattas av de yngre målgrupperna, som praktiskt taget är födda med en mobil i handen. Vad är det i praktiken som skiljer den mobila e-butiken från en vanlig näthandel? Framför allt är det fokus på enkelheten. Företagen kan visserligen framhäva sina varumärken tydligt, men i övrigt är enkelt, avskalat och färre steg för att se produkterna och sedan beställa, ifall man vill det. En vanlig näthandelssida är ofta bökig att hantera på en mobiltelefon. Kommer vi att se en lika snabb explosion av mobil e-handel som vanlig näthandel? Jag tror faktiskt inte att det kommer att bli så. Varje kanal kommer snarare att hitta sin plats. Det kommer sannolikt att vara få som köper en ny storbilds-tv för 25 000 kronor från mobilen. Den mobila e-handeln kommer däremot på sikt att ta en andel av den totala e-handeln och bli starkare inom vissa speciella branscher. Framför allt kommer den att bli ett värdefullt komplement som få kommer att kunna vara utan om bara några år. FOKUS PÅ INDIREKTA KOSTNADER SKAPAR FÖRBISEDDA VINSTER Förpackning, kontorsmaterial, logistik, energi och många andra indirekta kostnadskategorier har ingenting att göra med kärnområden för de flesta företag. Därför är dessa kategorier långt ner på dagordningen. Framför allt av detta skäl kan företag spara pengar - men få företag har tid, kraft ork eller kompetens. Individuellt är de indirekta kostnaderna endast en liten del av hela upphandlingens volym. Ändå visar studier att 30 % till 50 % av hela upphandlingsvolymen går till kategorier som kontorsmaterial, energi, logistik, förpackningar, telekommunikation, etc. Intressant nog vet företag att de kan spara pengar på de icke-strategiska kostnadsområdena. De främsta skälen till varför de inte använder sig av potentialen är brist på upphandlingspersonal och/eller brist på kunskap i de specifika kostnadskategorierna. Speciellt inom området för indirekta kostnader av t.ex. toner, pennor, papp, expresstjänster, städ m.m., områden som sällan är inköpsavdelningens specialitet. De företag som har lagt ned arbete inom dessa områden och låter ERA se över detta blir ofta förvånade hur mycket mer som finns att göra. Det gäller inte bara att hitta den bästa och billigaste leverantören, det finns en mängd andra faktorer att arbeta med. Externa experter hjälper För att nå kostnadsbesparingarnas riktiga potential kan externa experter som Expense Reduction Analysts(ERA) hjälpa till. Expense Reduction Analysts är inriktad på att minska indirekta kostnader och är världsledande på området. Bara i Europa hjälper ca 250 ERA specialister mer än 1 200 företag att minska sina indirekta kostnader i ca 40 kategorier. 9

Kunderna är företag som omsätter 100 MSEK eller mer. ERA uppnår i genomsnitt besparingar på cirka 20 %, och tar endast betalt om besparingar uppnås. Kunden och ERA delar lika på besparingar under två år, men under dessa två år ser ERA till att leverantörerna håller vad de lovat, att alla rutiner och förändringar införs hos kunden, så att kunden efteråt får hela besparingen tillgodo. 121.NU FÖRSTA SÖKMOTORN SOM GRANSKAR STATLIGA UTGIFTER KOSTNADSFRITT Företagssöktjänsten 121.nu lanserar en ny sökmotor som bland annat kostnadsfritt visar information om myndighetstransaktioner. Det innebär att man kan göra en sökning på en svensk myndighet och se exakt vad de lägger pengarna på och vilka företag de gör affärer med. Företagssöktjänsten 121.nu redovisar nu myndigheternas utgifter för svenska folket. I den nya versionen av sökmotorn kan man se information om myndighetstransaktioner. Med andra ord kan man göra en sökning på en svensk myndighet och se vad de lägger pengarna på och vilka företag de gör affärer med. Det går också att söka på ett företag och se vilka myndigheter som är deras kunder och vilka betalningar de gjort till företaget. Företagssöktjänsten 121.nu är kostnadsfri och utan krav på medlemsskap. Det pratas en del om att offentlig information ska vara lättillgänglig och öppen, men vad är information? En del sajter kan presentera smakprov på information men tar sedan betalt för resten. Vi ser istället till att som enda sajt i Sverige tillhandahålla all data gratis till användarna. Här har du full tillgång till mer eller mindre alla myndighetstransaktioner som genomförts de senaste sju åren, säger Jonathan Isacsson, VD på 121.nu. För mer information: www.121.nu ANSÖKNINGAR OM VARUMÄRKESSKYDD FLER ÄN NÅGONSIN Svenska företags ansökningar om varumärkesskydd har ökat med 72 % de senaste tre månaderna jämfört med motsvarande period föregående år. Med de senaste månadernas kraftiga ökning av antalet varumärkesskyddsansökningar når nu index för varumärkesskydd den högsta nivån (index=145) sedan mätningarna startade 2007. Detta visar de nya siffrorna från Sepaf Innovation Index. Sepaf Innovation Index, som tagits fram av Sepaf, Sveriges Patentbyråers Förening, visar den senaste statistiken vad gäller ansökningar om patent, design- och varumärkesskydd bland svenska företag. Siffrorna visar hur pass aktiva svenska företag är att söka skydd, både i Sverige och internationellt. 10

Under perioden maj till och med juli 2010 gjordes totalt 540 ansökningar om varumärkesskydd jämfört med 314 under motsvarande period 2009, en ökning med 72 %. Ansökningarna görs dock i allt större utsträckning internationellt; de som görs i Sverige har minskat med hela 26 %. Det är glädjande att se att svenska företag är fortsatt aktiva att söka varumärkesskydd, eftersom det ger en tydlig indikation på att man nu ser positivt på marknadsläget. Uppgången i ansökningar av varumärkesskydd som vi nu ser är minst lika dramatisk som nedgången under 2008-2009, säger Peter Friedrichsen, VD, Bergenstråhle & Lindvall AB och företrädare för Sepaf. Även antalet ansökningar om design- och patentskydd ökar, även om ökningen för dessa inte är lika stor som för varumärkesskydd. Antalet designansökningar har ökat med 16 % och patentskydd med 3 % under de senaste tre månaderna jämfört med motsvarande period 2009. För mer info: www.sepaf.se PRESENTKORT SKAPAR MERFÖRSÄLJNING OCH LOJALITET Presentkort skapar merförsäljning och lojalitet. Presentkortsmarknaden (och med det menas förbetalade värdehandlingar, inte papperskopior) expanderar hastigt. Men detta är inte det enkla svaret: kortet är bara ett sätt att engagera konsumenten. Hur du kan utnyttja detta är vad som kan generera lojalitet om du anammar de bästa lösningarna som har visat sig fungera gång efter annan. Ett presentkortsprogram kan enkelt särskiljas från den flora av andra kort som konsumenter möter varje dag, och kan användas för att generera både lojalitet och omsättning. Om man ser till de senaste undersökningarna i England, USA och Kanada, så förefaller det som att konsumenterna faktiskt genuint uppskattar korten, och att denna marknad kommer fortsätta att expandera. Medan några föredrar en noga utvald och trevligt inslagen present, så är det samtidigt många som hellre skulle välja den valmöjlighet som ett presentkort medför. Och det är uppenbarligen enklare att köpa ett presentkort än att välja en passande present, vilket i sig torde garantera försäljning. Presentkort är en ordinarie del av detaljhandeln numera, och deras popularitet hjälper vilket företag som helst att bygga konsumentlojalitet. Det är inte bara konsumenter som köper presentkort till familj och vänner, företag ökar också sin användning av presentkort. ÄNDRA KONSUMENTENS BETEENDE... Men den verkliga knäckfrågan för detaljhandlare är hur presentkort påverkar konsumentens köpbeteende. I en undersökning gjord av American Express över konsumenter som köpte presentkort till andra svarade de enligt följande: 62 % förväntade sig slippa besöka så många affärer, 60% förväntade sig köpa mindre faktiska varor som presenter, och 92 % sa att presentkort har ändrat deras sätt att shoppa. Mer än hälften i undersökningen sa att de köper presentkort för att de föredrar att ge mottagaren möjlighet att välja själv. 11

Och när det kommer till att utnyttja värdet på det mottagna presentkortet är den idealiska situationen för handlaren att konsumenten spenderar mer än vad kortet är värt. Alltså genereras helt gratis merförsäljning ofta från en nyförvärvad konsument. PRESENKORT KAN SÄRSKILJA DIG FRÅN DINA KONKURRENTER... Det finns ett flertal sätt att särskilja ditt presentkortsupplägg från den stora massan: 1. Återladda bonuserbjudanden För kort som ersätter kontanter och fordrar att konsumenten återladdar sina kort, kan bonus utfärdas när de väljer att ladda sitt kort. Ett utmärkt sätt att uppmuntra till återladdning är att lägga till meddelanden på kvittot när värdet på kortet börjar närma sig eller är noll. 2. Skräddarsydda erbjudanden på kassakvitton En annnan möjlighet är att använda erbjudanden via kassakvittot som en del av ett presentkortsprogram. Dessa kan tex användas för att styra konsumenten till områden som behöver en ökning. Eller, ännu bättre, gör erbjudandet användbar enbart under den tid av dagen då omsättningen annars är låg. 3. Tävlingar/promotion Handlare kan använda olika typer av marknadsföring för att öka intressevärdet för ett traditionellt presentkortsprogram. Exempelvis kan en tävling skapas, med möjlighet till olika vinster när ett presentkort blir inlöst ett utmärkt sätt att öka merförsäljningen. DAGLIGVARUHANDELN SLARVAR MED PRISER Konsumentverket har med hjälp av konsumentvägledare i 35 kommuner undersökt 291 butiker över hela landet. Resultatet var otillfredsställande på två punkter: För nio procent av varorna i undersökningen var det svårt att hitta priset, eller så hittades det inte alls. För jämförpris var motsvarande siffra 15 procent. I sex procent av de undersökta varorna skilde sig priset på hyllkant från priset i prisfrågeterminalen, det vill säga det pris man betalar i kassan. Motsvarande siffra för jämförpris var nio procent. Undersökningen är en granskning av hur dagligvaruhandeln följer prisinformationslagen. För att göra det lättare för branschen att förstå hur lagen ska tillämpas har Konsumentverket tidigare delat ut en vägledning där det framkommer klart och tydligt vilka regler som gäller på området. Sammantaget visar resultatet av undersökningen dock inte på någon nämnvärd förbättring jämfört med Konsumentverkets tidigare undersökningar. 12

Det är inte acceptabelt att konsumenter fortfarande får felaktig information om pris och jämförpris. För att man ska kunna veta vilken vara som är den förmånligaste är det självklart att priset anges på ett korrekt och begripligt sätt. Vi kan också se att det faktiskt är fullt möjligt för butiker att ha en väl fungerande prisinformation, säger Gunnar Larsson, Konsumentverkets generaldirektör och KO. HÖGSTA STUDIELÅNEN I STORSTÄDERNA Stockholmarna har återigen de högsta studielånen i Sverige. Lägsta skuldnivån finns i Jönköpings län. De högsta genomsnittsskulderna för studielånen finns i storstadslänen. Stockholms län toppar listan. Därefter kommer Uppsala, Skåne och Västra Götalands län. Lägst skuldnivå har låntagarna i Jönköpings, Dalarnas och Gävleborgs län. I början av året fick drygt 1,4 miljoner personer besked om nivån på studielånen eller hur mycket de ska betala 2010. Totalt är låntagarna skyldiga svenska staten cirka 183 miljarder kronor. Trendbrott 2009 Fram till 2009 hade antalet personer som tog studielån minskat i fyra års tid. Förra året skedde ett trendbrott. Då ökade antalet personer som tog studielån med åtta procent, eller 22 000 personer. Det hänger ihop med lågkonjunkturen och att regeringen tillsatt fler utbildningsplatser. Våra prognoser tyder på att trycket kommer att vara fortsatt högt i år, säger Magnus Forss, chef statistik- och utvärderingsenheten vid CSN. Vanligtvis brukar CSN:s kunder betala in sina pengar kvartalsvis. Har man blivit arbetslös och fått en betydligt lägre inkomst finns möjligheten att få nedsättning av årsbeloppet. Fler med nedsättning Under 2009 fick fyra procent fler, cirka 4 000 personer, nedsättning jämfört med året innan. Det är viktigt att höra av sig så fort som möjligt ifall man inte klarar av sina inbetalningar. Då är det oftast lättare att lösa situationen än i ett senare läge, säger Magnus Forss. Sedan november 09 erbjuder CSN kunderna att betala med e-faktura, sedan dess har 48 000 personer börjat använda möjligheten. CSN har hittills i år skickat ut cirka 350 000 årsbesked och betalningsplaner elektroniskt. 13

GENOMSNITTLIGA STUDIELÅNEN I KRONOR PER PERSON OCH LÄN DEN 1 JANUARI 2010 1. Stockholm 142 116 2. Uppsala 139 568 3. Skåne 133 570 4. Västra Götaland 127 889 5. Västerbotten 126 064 6. Östergötland 119 819 7. Gotland 118 928 8. Halland 117 830 9. Västmanland 115 173 10 Kronoberg 114 759 11 Norrbotten 114 403 12 Örebro 113 812 13 Södermanland 112 772 14 Jämtland 112 093 15 Värmland 111 930 16 Blekinge 110 903 17 Västernorrland 109 328 18 Kalmar 108 896 19 Dalarna 107 722 20 Gävleborg 107 231 21 Jönköping 106 299 Hela landet 127 374 Utlandsbosatta 183 202 Alla låntagare 130 048 SMÅFÖRETAGARE TYCKER KOMMUNER SKA FRÄMJA LOKALT NÄRINGSLIV 85 procent av Sveriges småföretagare tycker att kommuner ska gynna det lokala näringslivet i sina inköp. Det visar Visma Infolines senaste webbenkät. Med anledning av nyheten att var fjärde svensk kommunpolitiker, enligt en pågående undersökning från Växjö universitet, kan tänka sig att kringgå lagen för att ge lokala företag fördelar ställdes följande fråga på Visma Infoline: "Tycker du kommuner ska gynna lokala företag i sina inköp och beställningar?" Hela 1.644 personer i småföretagarbranschen tyckte till i webbenkäten. 85 procent svarade ja på frågan och 15 procent svarade nej. Visma Infoline är en nyhets- och informationstjänst med cirka 90.000 dagliga läsare, huvudsakligen i företag med färre än 20 anställda. 14

SVENSKA CHEFER ÄR DÅLIGA PÅ ATT UTVECKLA ENTREPRENÖRSANDA PÅ ARBETSPLATSEN På en typisk Svensk arbetsplats idag är: En majoritet av personalen anser att uppsatta mål borde följas upp bättre tillsammans med de anställda. 2/3 av de anställda anser att man inte får riktig möjlighet att utöva en aktiv medarbetarroll och bidra till utveckling och förbättring. Hälften av de anställda anser att företaget inte har ett bra system för hur man fångar upp idéer och förslag från medarbetarna. En stor majoritet av de anställda anser att det inte finns belöningssystem som stimulerar till en aktiv medarbetarroll på arbetsplatsen. Mer än hälften av de anställda anser att chefen borde bli bättre på att skapa en arena för hur en aktiv medarbetarroll ska utövas. Ovanstående är några av resultaten från de hundratals arbetsplatsanalyser som Active Employees genomfört, både hos privata företag och inom offentlig förvaltning. Det finns alltså stor anledning till eftertanke. Allas vilja och förmåga att bidra till utveckling och förbättring är en avgörande framgångsfaktor för den egna verksamheten och också för hela Sveriges näringsliv. Då räcker det inte med att det är en principfråga som alla håller med om. Det ska fungera så i praktiken! Ledarskapet måste utvecklas! Entreprenörsanda på arbetsplatsen är beroende av chefens vilja och kompetens i ledarrollen. Det måste finnas ett ledarskap, som utgår från de faktorer som skapar en aktiv medarbetarroll. Om inte det fungerar, så blir resultat dåligt. GAMLA TELEFONVANOR KOSTAR SVENSKEN TUSENTALS KRONOR Det är främst av gammal vana som svenskarna fortfarande har både fast och mobil telefoni, trots att det kostar dem tusentals kronor i onödan. Att man kan spara över 1 100 kronor om året på att flytta över sitt hemnummer till mobilen är det få som vet om. Det visar en undersökning som genomförts av Novus Opinion på uppdrag av mobiloperatören 3. Även om de flesta idag inte behöver både fast och mobil telefoni, har 83 procent av svenskarna fortfarande dubbla abonnemang. Bara 14 procent har enbart mobiltelefon. Detta trots att det finns tusentals kronor att tjäna på att flytta över hemnumret till mobilen och bara ha ett enda abonnemang. Och det är de gamla invanda mönstren som är det främsta skälet. Det framgår av en undersökning genomförd av undersökningsföretaget Novus Opinion på uppdrag av mobilteleoperatören 3. 15

Av dem som har både fast och mobilt abonnemang svarar 56 procent att gammal vana är en viktig eller mycket viktig faktor till att de fortfarande har kvar det fasta abonnemang. 56 procent tror också att det är billigare att använda fast telefoni än mobiltelefonen. Av svaren i undersökningen att döma finns det en del kunskapsluckor när det gäller den egna telefonin. Undersökningen visar att det finns en missuppfattning bland konsumenterna om både mobila och fasta telefonabonnemang, såväl när det gäller villkor som priser och täckning. Att ha kvar den fasta lösningen för att det till exempel skulle vara billigare stämmer helt enkelt inte längre, säger Peder Ramel, koncernchef på 3 Skandinavien. Konsumenten får dessutom en mer flexibel lösning. Över hälften av de tillfrågade skulle gärna lämna det fasta abonnemanget och flytta över hemnumret och ha enbart mobilt abonnemang om det fanns pengar att spara på det. Och det gör det - så mycket som över 1 100 kronor om året - men enligt svaren att döma i undersökningen verkar de flesta vara omedvetna om detta. I undersökningen framkommer också följande: I östra Mellansverige är det minst vanligt att ha både fast och mobilt abonnemang (78 procent), och vanligast i Västsverige (89 procent). I östra Mellansverige bor också de flesta som har enbart mobil (19 procent). Obs! Stockholm ingår inte i östra Mellansverige. Det är i Sydsverige som människorna tycker det är viktigast med fast abonnemang för huslarmets skull. Det är det inte alls för personer i mellersta Norrland. Flest personer i storstäderna terroriseras av telefonförsäljare. 43 procent menar att det är telefonsäljare de oftast får samtal från på den fasta telefonen. Fler män än kvinnor kan tänka sig att gå över till enbart mobil telefoni om det går att spara 1 100 kronor om året på att flytta över hemnumret till mobilen. BOKFÖRING UTAN DEBET OCH KREDIT - NU ÄVEN FÖR AKTIEBOLAG För två år sedan lanserade Visma Spcs bokföring och fakturering utan kontoplan och utan debet och kredit. Programmet var avsett för enskilda firmor och blev en succé. Nu kommer efterföljaren med samma smarta upplägg men för aktiebolag. I Visma Eget Aktiebolag kan det lilla företaget sköta både fakturering och bokföring. Dessutom skapar programmet alla underlag som behövs för deklaration och årsredovisning. Det gör programmet till ett komplett hjälpmedel för ägare till mindre aktiebolag. Stor framgång för föregångare - Föregångaren, Visma Enskild Firma, har blivit en stor framgång och en riktig försäljningssuccé, säger Rolf Dahlberg, vd i Visma Spcs. Nu fortsätter vi på den vägen 16

genom att även ge dem som startar eller redan driver mindre aktiebolag samma möjligheter att effektivisera kontorsjobbet. I Visma Eget Aktiebolag behöver företagaren inte hålla reda på en massa kontonummer och inte heller fundera över om ett belopp ska skrivas i debet eller kredit. Det räcker att löpande under året registrera de utbetalningar bolaget gör och de inbetalningar som bolaget tar emot. Resten tar programmet hand om. Precis som när det gäller programmet för enskilda firmor förutsätter Visma Eget Aktiebolag att verksamheten bokförs enligt den så kallade kontantmetoden. Detta i sin tur innebär att årsomsättningen inte får vara högre än 3 miljoner kronor och att räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret. Uppemot 100.000 aktiebolag uppfyller de kraven. Kompletterar befintligt sortiment - Det är med andra ord en stor och viktig målgrupp, säger Rolf Dahlberg. Samtidigt vet vi att många företag av en rad olika skäl föredrar eller måste arbeta med något större program och för dem fortsätter vi självfallet att utveckla våra övriga ekonomiprogram. För mer information: www.vismaspcs.se/egetaktiebolag KOOPERATIVT FÖRETAGANDE FÖRNYAR NÄRINGSLIVET Kooperativt företagande är en av näringslivets uppstickare. Det gör inbrytningar i allt fler branscher, växer snabbast, överlever längst och frigör entreprenöriella resurser bland otraditionella företagare. Det visar en ny rapport från Coompanion. I ett kooperativt företag är det tre eller fler personer oftast i företagsformen ekonomisk förening som äger och driver företaget, styr det demokratiskt och deltar i verksamheten. Coompanion, den företagsrådgivare som på 25 platser i landet hjälper grupper som vill starta företag tillsammans, har sammanställt siffror från bl a SCBs och Bolagsverkets register samt Nuteks attitydundersökningar kring företagande. I den rapport som nyligen publicerades visar man att kooperativt nyföretagande gör inbrytningar på allt fler områden - den senaste femårsperioden har nya kooperativa företag etablerats i 300 branscher, vilka finns i 19 av de 21 huvudbranschgrupperna. Breddningen sker samtidigt som tillväxten är hög. Antalet ekonomiska föreningar har under den senaste 10-årsperioden växt dubbelt så snabbt som aktiebolagen och de enskilda firmorna. Närmare bestämt med 47 procent jämfört med de enskilda firmornas 21 procent och aktiebolagens 23 procent. Tillväxten kommer troligen att fortsätta. De flesta som kan tänka sig att driva företag vill nämligen helst göra det tillsammans med andra, 72 procent. Grupper som idag är underrepresenterade bland nyföretagarna är särskilt positiva. Fler kvinnor vill till exempel starta företag om de kan göra det tillsammans och 18 procent av de kooperativa företagens styrelser är jämställda. Det är tre gånger fler än aktiebolagens 6 procent. 17

De kooperativa företagen har vidare en hög överlevnadsförmåga. Det är under den senaste 10-årsperioden färre ekonomiska föreningar som lagt ned verksamheten, jämfört med aktiebolagen och de enskilda fírmorna. För mer info: www.coompanion.se PENSIONERADE MÄN HAR MEST PÅ BANKEN Äldre män har större finansiella besparingar än både jämnåriga kvinnor och yngre personer. Chansen att ha ett stort sparkapital ökar också om man bor i Stockholmsområdet eller i vissa Skånekommuner. De finansiella tillgångarna är mycket ojämnt fördelade. Den tiondel av befolkningen som har störst finansiella tillgångar stod för 71 procent av dem år 2007. Den rikaste hundradelen ägde 32 procent. Bankkonton, aktier och fonder stod tillsammans för närmare 90 procent av de totala finansiella tillgångarna. Resterade utgörs av obligationer, kapitalförsäkringar och andra finansiella instrument. Det finansiella sparandet är relativt jämt fördelat mellan kvinnor och män i åldrarna fram till cirka 65 år, mätt som medianvärde (det mittersta värdet). Men i åldrarna däröver är nivåerna helt olika för kvinnor och män. Männens tillgångar växer för årskullarna fram till 90-åringarna. Kvinnornas blir i huvudsak mindre med ökad ålder. Bland 80-90-åringar låg mäns medianvärde för finansiella tillgångar på mellan 200 000 och 300 000 kronor. Motsvarande för kvinnor var runt 150 000 kronor. Trots könsskillnaden har både kvinnor och män i denna ålder nivåer som överstiger den yngre befolkningens, vars sparande är betydligt blygsammare. Exempelvis hade 30-40-åringar runt 30 000 kronor i medianvärde. Personer under 30 år hade 20 000 kronor eller mindre. Statistiken speglar förhållandena den 31/12 2007, det vill säga före finanskrisen och nedgången på de finansiella marknaderna under 2008. Mellan fjärde kvartalet 2007 och tredje kvartalet 2008 minskade värdet på hushållens aktier och fonder med närmare 30 procent enligt SCB: s Finansräkenskaper. Störst och minst sparande i Stockholm och Skåne Både de rikaste och de fattigaste kommunerna, med avseende på invånarnas finansiella tillgångar, ligger i Stockholms och Skåne län. Stockholmskommunerna Danderyd, Lidingö, och Täby samt Skånekommunerna Lomma, Vellinge och Båstad toppar listan. Danderyd ligger allra högst med ett medianvärde på 218 000 kronor i finansiella tillgångar för befolkningen över 20 år. I botten av kommunlistan finns kommuner som Botkyrka, Landskrona, Malmö och Södertälje, där medianvärdet är runt 30 000 kronor. 18

PRIVATJET, LUSTJAKT OCH LYXBIL ÄR VAD DOLLARMILJONÄREN LÄGGER MEST PENGAR PÅ När världens dollarmiljonärer ska spendera lägger de största delen av sina pengar på privatjets, lustjakter och lyxbilar. Konst, juveler och klockor står också högt i kurs. Men även själen ska ha sitt och dollarmiljonärerna unnar sig gärna exklusiva resor som ger en upplevelse utöver det vanliga. Medlemskap i exklusiva klubbar och investeringar i sport- och idrottsklubbar slukar också dollarmiljonärernas pengar. Det visar World Wealth Report från Capgemini och Merrill Lynch, som inkluderar topplistan över vad världens dollarmiljonärer spenderar sina pengar på. Trots ökade kostnader och oro på den finansiella marknaden så fortsatte världens dollarmiljonärer att spendera pengar på lyxkonsumtion under 2007. Privatjets och lustjakter, lyxbilar, konst och juveler ligger högt upp på inköpslistan. Preferenserna skiljer sig emellertid åt mellan olika världsdelar. Européer och latinamerikaner köper gärna modern konst och investerade nästan dubbelt så mycket i tavlor och skulpturer som övriga världsdelar. I Mellanöstern och Asien ligger istället juveler, ädelstenar och klockor på lyxkonsumtions-toppen. Lustjakter är överlägset mest populära i Mellanöstern samt bland ryska dollarmiljonärer medan nord- och latinamerikaner är svaga för privatjets. Men det är inte bara prylar som dollarmiljonärerna konsumerar. Samtidigt som den övre medelklassen börjar få råd att köpa lyxartiklar så väljer de rika att skilja sig från mängden genom att åka på lyxiga resor som erbjuder en upplevelse utöver det vanliga. Det kan vara en blixtresa till Italien för racerkörning av en Ferrari, eller en treveckors äventyrsresa jorden runt med exklusiva stopp i nationalparken Serengeti i Tanzania och i Perus Machu Picchu. Även välgörenhetsresandet ökar och fler dollarmiljonärer ägnar sig åt donationer och annan hjälp till fattiga länder. De senaste två åren har den typen av resande ökat med 15 procent. Lyxkonsumtionen ser ut att fortsätta även under 2008. -Lyxindustrin tenderar att reagera sent på ekonomiska nedgångar. Analytiker spår att det växande välståndet och den ökande efterfrågan i Asien, Östeuropa och Mellanöstern kommer att fortsätta att uppväga lågkonjunkturen i väst, säger Jonas Vedung, ansvarig för affärsområdet Kapitalförvaltning på Capgemini Consulting i Sverige. Topplistan på vad dollarmiljonärerna lägger mest pengar på när de lyxkonsumerar: 1. Privatjet, lustjakt, lyxbilar och andra exklusiva samlarobjekt. 2. Konstverk 3. Juveler, ädelstenar, klockor 4. Exklusiva resor som erbjuder en upplevelse utöver det vanliga 5. Övrig lyx såsom haute couture, designprylar, sportlag, vinsamlingar, privata gym och medlemskap i exklusiva klubbar. 19

NY SVERIGEBUTIK SATSAR PÅ MILJÖN En ny e-handel har sett dagens ljus och Sverige lanseras på ett nytt och miljövänligt sätt. Swedish Details är den nya Sverigebutiken på nätet. På www.swedishdetails.com erbjuds kunden sammansatt svenskhet genom trendledande, inspirerande och miljömässiga svenska, design- och hantverksprodukter. Hos Swedish Details finns även servicetjänster - personlig guide i Stockholm. Produkter - för den medvetna Hos Swedish Details samsas klassiska, moderna och trendiga produkter för hemmet, stilen, barnen och smaken. Både nya produkter och vintage. - Att få visa upp Sverige på det här miljövänliga sättet utan att tumma på kvalitet, tradition och design känns helt rätt. Vårt motto är att inte fylla världen med fler onödiga saker - utan bara användbara och uppskattade detaljer. Under varje produkt kan kunden enkelt se vilken miljöcertifiering varan har. Vi har valt att vara väldigt tydliga, så att kunden kan vara helt säker på vad den köper, säger Annika Sundin, VD, Details from Sweden AB, som står bakom varumärket Swedish Details. Swedish Details jobbar med flera anrika varumärken, såsom Skultuna och Almedahls. Sajten erbjuder också nya varumärken på stark frammarsch, såsom Brokiga och Sassabrassa. Dessutom finns nya aktörer som producerar handgjort - helt exklusivt för Swedish Details, såsom Confusing (Sverigesmycken, Sverigefat) och Swedish Grandma (Sverigemössor, Sverigehalsdukar och Sverigesockor). - Vi tar Sverige ut i världen på ett helt nytt sätt. Med Swedish Details kan man laga äkta svenskt lantbröd i New Dehli eller göra klassisk blåbärsglass i Nice. Eller så kan man bära en helt unik, hemstickad mössa, i San Fransisco eller duka fram ett fat i Peking som man blir helt ensam om, säger Annika Sundin. Personlig guide - för den kräsna Swedish Details erbjuder såväl svenska som utländska besökare personliga guider i Stockholm. Unikt för Swedish Details är att kunden själv väljer sina destinationer för sin guidetur. Allt bokas direkt på www.swedishdetails.com. Den personliga guiden möter upp vid avtalad plats och tar sedan med kunderna på en helt skräddarsydd guidetur. - Kunden väljer själv hur turen ska läggas upp. Antingen väljs några av Stockholms tjugo populäraste sevärdheter, eller så föreslår kunden egna platser. Våra professionella guider lyssnar in kunden och lägger sedan upp den oförglömliga turen, avslutar Annika Sundin. 20