FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juli Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -08-26 FM5001 M07

Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 MFIs utlåning fördelad på löptid Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 4.28 Värdepappersspecifikation banker 2.6 Monetära basen 4.29 Individuellt pensionssparande 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.1 Diagram balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.2 Metod räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.4 Bankers balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 3.13 MFIs balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.4 Penningmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster Del 7 MFIs utländska fordringar och skulder 4.2 Metod vissa BR poster 7.1 Diagram över utländska tillgångar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utländska tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utländska fordringar och skulder

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. 01 Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Johannes Holmberg 08-5069 4511 fornamn.efternamn@scb.se Anders Nyberg 08-5069 4443 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-5069 4098 fornamn.efternamn@scb.se www.scb.se/fm5001 Telefon: 08-5069 4834 epost: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publicering avseende 2009-04-30 räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot ej i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag (22+23+24+25) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll håll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2009:2. Vid utgången av april 2009 fanns det 212 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter från denna 2 INSEKT 2000 grupp hämtas kvartalsvis via deras rapportering till Finansinspektionen. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december 2001. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls Snabbfakta -07-31 Penningmängdens årliga tillväxttakt M1 7,6 % M2 6,0 % M3 5,4 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO a), årlig tillväxttakt b) 8,8 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO a) 2 440 277 Mkr Tabell 2.4 Tabell 4.6.1 MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål 1 639 168 Mkr Tabell 4.15 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 2,50 % Tabell 5.3.2 Räntor för utestående lån vid månadens slut 2,63 % Tabell 5.3.1 Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus och bostadsrätter säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) MFI:s utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit c) Avbetalningskrediter Reverskrediter Betal- och kreditkortsfordringar Andra typer av krediter Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista 30 498 Mkr 21 229 Mkr 9 269 Mkr 2 426 077 Mkr 1 955 432 Mkr 296 460 Mkr 174 185 Mkr 5 352 280 Mkr 83 798 Mkr 3 687 926 Mkr 51 040 Mkr 1 529 516 Mkr 991 935 Mkr 172 213 Mkr 819 722 Mkr Tabell 5.9.2 Tabell 4.7.1 Tabell 4.16 Tabell 4.6.3 Ordlista a) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer b) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). c) Svensk allmänhet består av icke-finansiella företag, hushåll, kommuner och landsting, statlig förvaltning exkl. RGK mm.

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2001-juli2002-juli2003-juli2004-juli2005-juli2006-juli2007-juli2008-juli2009-juli-juli 0% 2001-juli 2002-juli 2003-juli 2004-juli 2005-juli 2006-juli 2007-juli 2008-juli 2009-juli -juli 0% MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker 1.1.3 MFIs tillgångar, -07-31, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 7 098 149 4 733 268 1 047 503 397 858 503 317 416 203 Bostadsinstitut 2 450 219 2 278 670 62 673 10 137 61 964 36 776 Finansbolag 291 748 166 942 1 104 5 033 522 118 147 MFI 705 699 319 680 340 092 2 360 31 273 12 293 MFI totalt 10 545 815 7 498 561 1 451 372 415 387 597 076 583 419

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 1.2 MFIs skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2002- juli 2001- juli 2003- juli 2004- juli 2005- juli 2006- juli 2007- juli 2008- juli 2009- juli - juli 0% 2001-juli 2002-juli 2003-juli 2004-juli 2005-juli 2006-juli 2007-juli 2008-juli 2009-juli -juli 0% MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker 1.2.3 MFIs skulder, -07-31, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 7 098 149 3 883 884 1 720 607 504 769 586 609 402 279 Bostadsinstitut 2 450 219 630 644 1 643 850 36 075 49 582 90 068 Finansbolag 291 748 208 631 3 518 116 17 938 61 546 MFI 705 699 28 930 628 225 12 031 14 769 21 743 MFI totalt 10 545 815 4 752 089 3 996 199 552 991 668 899 575 636

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20,0% 20,0% 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% 2005 2006 2007 2008 2009 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% 2005 2006 2007 2008 2009 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -07-31, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 1 982 601 781 460 1 052 492 1 868 746 Bostadsinstitut 2 072 346 1 555 366 493 572 5 288 Finansbolag 126 826 67 808 55 277 24 456 MFI 191 276 35 643 102 339 1 575 MFI totalt 4 373 049 2 440 277 1 703 681 1 900 064

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor 6 % 6 % 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor 6 % 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 D J D 2004 2006 2007 2008 2009 0 0 D J D 2004 2006 2007 2008 2009 0 Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag jul-09 2,85 3,12 2,55 0,40 0,44 0,33 jun-10 2,52 2,71 2,35 0,29 0,29 0,29 jul-10 2,62 2,80 2,46 0,38 0,37 0,37

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 1.5 Penningmängd % 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 25 20 15 10 5 M1 M3 0 0-5 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % jul-09 1 521 297 8,1 1 820 464 7,2 2 127 536-1,4 jun-10 1 642 487 6,6 1 921 230 4,2 2 212 856 2,2 jul-10 1 637 181 7,6 1 930 330 6,0 2 243 130 5,4

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr 1.6.1 Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Obl. marknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, staten Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut jul-09 64 995 91 054 725 684 949 130 jun-10 109 985 64 518 740 732 1 084 252 jul-10 82 488 70 592 740 476 1 106 260

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 25 20 15 10 5 0-5 Mar 2002 Mar 2003 Mar 2004 Mar 2005 Mar 2006 Mar 2007 M1 M2 M3 0 Mar 2008 Mar 2009 Mar

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Fr.o.m. april 2009 publiceras även uppgifter om den monetära basen. Tidigare publicerades monetära basen endast på Riksbankens hemsida och definitionen har ändrats för att bättre överensstämma med det begrepp som IMF rekommenderar och ECB använder. I begreppet ingår nu: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), icke-finansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2007 var det nominella värdet för minnesmynt 656 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton. M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock k som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, icke-monetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, k d t övriga finansinstitut, i t hushåll håll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor.

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGKs skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt av RGK utgivna statsskuldväxlar Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära investeringsfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 104 892 9 275 95 617 1 529 265 1 449 259 80 005 123 612 518 287 40 297 805 673 41 395 1 624 881 Feb 104 162 9 239 94 923 1 514 601 1 436 148 78 454 119 186 495 051 45 098 813 616 41 651 1 609 524 Mar 104 875 9 179 95 696 1 514 717 1 435 885 78 832 139 371 506 264 36 868 790 555 41 659 1 610 414 Apr 103 638 8 796 94 842 1 522 368 1 435 263 87 105 130 223 512 556 42 290 794 859 42 439 1 617 210 Maj 103 309 8 101 95 208 1 504 394 1 425 478 78 916 119 345 501 316 42 811 798 985 41 937 1 599 602 105 112 8 157 96 955 1 545 532 1 460 035 85 497 131 807 505 919 42 098 824 132 41 577 1 642 487 Jul 105 165 8 844 96 321 1 540 859 1 444 008 96 851 125 113 510 582 40 204 824 507 40 454 1 637 181 2.3 Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 282 905 262 845 20 060 24 274 77 469 6 044 170 292 4 827 1 907 786 29 284 68 391 222 680 2 228 142 Feb 278 727 260 108 18 619 24 034 74 656 5 668 169 489 4 879 1 888 251 23 816 68 348 224 849 2 205 264 Mar 284 313 265 057 19 256 22 491 77 605 9 932 168 697 5 588 1 894 727 28 271 67 383 216 695 2 207 077 Apr 284 756 263 936 20 820 23 718 77 741 10 009 167 760 5 527 1 901 966 24 363 67 410 196 885 2 190 624 Maj 286 693 262 423 24 271 30 413 74 248 8 329 168 455 5 248 1 886 295 28 338 67 324 203 165 2 185 122 278 743 258 598 20 146 23 511 71 432 8 416 170 232 5 153 1 921 230 32 199 74 043 185 384 2 212 856 Jul 293 149 268 201 24 949 22 800 84 450 8 599 171 871 5 430 1 930 330 34 977 74 018 203 804 2 243 130 M3

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt sv allmänh 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M1 M2 M3 Sedlar & mynt sv allmänh M1 M2 M3 Jan 0,2 7,5 3,0 0,7 0,1 8,4 3,5-0,5 Feb 0,1 9,0 4,5 0,1 0,3 8,1 3,4-0,6 Mar 0,0 7,0 3,9 2,7 0,1 7,8 3,8 1,2 Apr -0,5 7,4 4,6 0,0-0,1 7,8 4,4 0,9 Maj -0,9 6,0 3,9 0,3-0,5 6,8 4,1 1,0-0,4 6,6 4,2 2,2-0,6 6,7 4,2 0,8 Jul -0,4 7,6 6,0 5,4-0,6 6,7 4,7 2,6

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jan 95 664 1 646 321 96 552 941 885 2 675 548 202 76 368 156 233 17 508 23 933 1 862 470 Feb 94 970 1 629 128 91 785 949 576 2 594 522 514 74 293 157 039 14 898 24 632 1 840 516 Mar 95 754 1 615 197 92 875 924 894 2 635 537 442 75 372 152 862 14 868 23 369 1 827 195 Apr 94 898 1 623 108 100 823 929 045 2 621 533 920 80 843 160 143 17 359 18 241 1 837 070 Maj 95 261 1 613 472 99 739 934 017 2 434 516 874 81 020 162 582 16 285 26 003 1 834 474 97 008 1 635 748 100 303 959 748 2 453 517 353 83 250 158 647 14 600 32 040 1 865 099 Jul 96 375 1 634 674 115 141 961 713 2 576 524 373 98 431 148 588 14 135 32 343 1 878 533

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Särskild inlåning banker Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jan 104 892 95 236 22 95 214 0 0 274 487 474 615 Feb 104 162 98 428 16 98 412 0 0 272 387 474 977 Mar 104 875 115 037 23 115 014 0 0 250 288 470 200 Apr 103 638 89 452 19 89 433 0 0 282 986 476 076 Maj 103 309 106 834 40 106 794 0 0 240 988 451 131 105 112 104 039 26 104 013 0 0 145 592 354 743 Jul 105 165 71 088 18 71 070 0 0 156 578 332 831

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 2.7 Noter till del 2 penningmängden ember 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. April 2009. Fr.o.m. publiceringen avseende 2009-04-30 räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. ember 2009. I november 2009 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning.

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 8 000 000 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 8 000 000 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 7 000 000 7 000 000 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 2006 2007 2008 2009 0 2006 2007 2008 2009 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 90% 18% 80% 15% 70% 12% 60% 9% 50% 6% 40% 30% 3% 20% 0% 10% -3% 0% 2001-juli 2002-juli 2003-juli 2004-juli 2005-juli 2006-juli 2007-juli 2008-juli 2009-juli -juli -6% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2009:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 3.3 MFIs balansräkning -07-31 3.3.1 MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -104 282 180 724 7 498 561 5 491 959 2 006 602 Icke-MFI -25 303 160 063 5 415 444 4 271 776 1 143 668 Svenska icke-mfi 2 842 211 980 4 373 049 4 195 941 177 108 Icke-monetära finansiella företag -1 931 30 114 89 896 86 826 3 070 Icke-finansiella företag 5 255-32 085 1 703 681 1 532 969 170 712 Offentlig sektor -14 998 15 583 139 195 138 487 708 Hushåll inkl HIO 14 515 198 369 2 440 277 2 437 659 2 618 Utländska icke-mfi -28 145-51 918 1 042 395 75 835 966 560 EU-länder -2 479-26 821 503 350 32 185 471 165 utlandet -25 665-25 097 539 044 43 650 495 394 MFI -78 979 20 661 2 083 117 1 220 182 862 934 Svenska MFI -52 394-118 423 1 063 309 1 032 086 31 222 Banker -41 040-77 100 368 626 359 867 8 760 Bostadsinstitut -9 579-41 184 569 308 569 308 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag -1 831 317 125 301 102 900 22 401 MFI 56-455 73 11 62 Utländska MFI -26 585 139 083 1 019 808 188 096 831 712 EU-länder 1 497 97 724 743 005 174 484 568 521 utlandet -28 082 41 359 276 803 13 612 263 191 Räntebärande värdepapper 8 383 170 713 1 451 372 904 587 546 785 Aktier och andelar -22 876 31 912 415 387 160 898 254 489 Derivatinstrument -63 757-64 860 597 076 356 656 240 421 tillgångar -23 480 131 682 583 419 375 009 208 410 SUMMA TILLGÅNGAR -206 012 450 170 10 545 815 7 289 108 3 256 706 Svenska kronor -71 814 363 786 7 289 108 Euro och EMU-valutor -38 053-7 605 1 507 463 EU-valutor 4 122 9 496 393 716 utländska valutor -100 267 84 494 1 355 527

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -94 018 1 882 4 752 089 3 296 567 1 455 522 Icke-MFI -6 215 176 033 2 374 046 1 852 053 521 992 Svenska icke-mfi 9 958 140 570 1 900 064 1 769 542 130 522 Icke-monetära finansiella företag -10 728 34 655 167 706 143 508 24 197 Icke-finansiella företag 22 063 39 789 626 340 527 779 98 561 Offentlig sektor -2 718 16 805 67 773 62 977 4 796 Hushåll inkl HIO 1 340 49 322 1 038 246 1 035 278 2 968 Utländska icke-mfi -16 173 35 464 473 981 82 511 391 470 EU-länder 5 062 6 628 247 120 60 061 187 059 utlandet -21 234 28 836 226 861 22 450 204 411 MFI -87 803-174 151 2 378 043 1 444 514 933 529 Svenska MFI -38 520-147 686 1 210 113 1 164 980 45 133 Banker -28 325-142 827 1 038 792 999 333 39 459 Bostadsinstitut -11 093-7 721 135 752 135 700 53 Andra monetära kreditmarknadsföretag 2 433 4 749 31 037 26 036 5 001 MFI -1 536-1 887 4 532 3 912 620 Utländska MFI -49 283-26 465 1 167 931 279 534 888 396 EU-länder -70 213-104 608 681 200 204 179 477 021 utlandet 20 930 78 142 486 730 75 355 411 375 Emitterade värdepapper -38 254 269 841 3 920 333 1 664 224 2 256 109 Certifikat -54 104-198 135 617 222 85 287 531 935 Obligationer 2 753 437 933 2 997 000 1 528 721 1 468 279 Förlagslån -4 828-22 884 205 851 45 897 159 954 emitterade värdepapper 17 924 52 927 100 260 4 319 95 941 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 0-5 682 75 866 75 866 0 Derivatinstrument -20 783-66 254 552 991 366 371 186 620 skulder -53 150 221 547 668 899 524 207 144 692 Eget kapital 193 28 835 575 636 413 463 162 173 SUMMA SKULDER -206 012 450 170 10 545 815 6 340 698 4 205 117 Svenska kronor -53 551 350 484 6 340 698 Euro och EMU-valutor -71 671-23 077 1 825 109 EU-valutor -3 747 5 811 372 626 utländska valutor -77 043 116 952 2 007 382

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 3.4 Bankers balansräkning -07-31 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -118 764-58 795 4 733 268 2 915 013 1 818 255 Icke-MFI -37 632-62 165 2 863 724 1 887 123 976 601 Svenska icke-mfi -10 183 625 1 982 601 1 815 164 167 437 Icke-monetära finansiella företag -1 933 28 224 86 394 83 433 2 961 Icke-finansiella företag 4 048-87 738 1 052 492 890 622 161 871 Offentlig sektor -14 977 15 821 62 255 62 192 63 Hushåll inkl HIO 2 679 44 318 781 460 778 917 2 543 Utländska icke-mfi -27 449-62 790 881 123 71 959 809 164 EU-länder -4 068-27 478 459 249 28 933 430 316 utlandet -23 380-35 312 421 874 43 026 378 848 MFI -81 132 3 370 1 869 544 1 027 890 841 654 Svenska MFI -56 604-138 662 873 926 846 469 27 457 Banker -42 990-73 363 236 000 229 056 6 944 Bostadsinstitut -12 043-65 415 522 811 522 811 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag -1 627 576 115 053 94 602 20 451 MFI 56-461 63 1 62 Utländska MFI -24 528 142 033 995 618 181 421 814 197 EU-länder 3 300 95 066 722 461 167 809 554 652 utlandet -27 828 46 967 273 157 13 612 259 545 Räntebärande värdepapper 11 804 113 926 1 047 503 692 238 355 265 Aktier och andelar -22 974 31 004 397 858 145 355 252 503 Derivatinstrument -53 018-66 375 503 317 305 023 198 294 tillgångar -26 227 125 455 416 203 237 949 178 253 SUMMA TILLGÅNGAR -209 179 145 214 7 098 149 4 295 579 2 802 570 Svenska kronor -94 270 46 910 4 295 579 Euro och EMU-valutor -33 171 5 275 1 291 396 EU-valutor 4 020 10 833 375 027 utländska valutor -85 758 82 197 1 136 147

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -91 692 30 773 3 883 884 2 540 837 1 343 047 Icke-MFI -5 980 179 840 2 323 135 1 811 222 511 914 Svenska icke-mfi 9 963 125 726 1 868 746 1 738 356 130 390 Icke-monetära finansiella företag -10 728 32 117 163 978 139 781 24 197 Icke-finansiella företag 22 201 38 355 622 803 524 373 98 431 Offentlig sektor -2 718 16 418 66 208 61 413 4 795 Hushåll inkl HIO 1 207 38 836 1 015 758 1 012 790 2 968 Utländska icke-mfi -15 942 54 113 454 389 72 865 381 524 EU-länder 5 292 9 599 229 251 51 101 178 150 utlandet -21 234 44 514 225 138 21 765 203 373 MFI -85 712-149 067 1 560 748 729 616 831 133 Svenska MFI -38 772-127 284 494 948 472 614 22 334 Banker -25 992-98 776 379 409 360 913 18 496 Bostadsinstitut -13 658-31 914 89 325 89 272 53 Andra monetära kreditmarknadsföretag 2 413 5 259 21 694 18 530 3 165 MFI -1 536-1 853 4 520 3 900 620 Utländska MFI -46 940-21 783 1 065 800 257 001 808 799 EU-länder -68 007-102 399 633 784 186 010 447 773 utlandet 21 066 80 616 432 016 70 991 361 025 Emitterade värdepapper -34 911-32 027 1 720 607 364 866 1 355 741 Certifikat -42 669-131 331 526 754 55 121 471 633 Obligationer -5 590 70 649 910 638 278 584 632 054 Förlagslån -4 575-24 264 182 963 26 850 156 113 emitterade värdepapper 17 924 52 919 100 252 4 311 95 941 Derivatinstrument -27 168-76 281 504 769 326 698 178 071 skulder -54 005 210 129 586 609 461 711 124 898 Eget kapital -1 404 12 620 402 279 242 031 160 248 SUMMA SKULDER -209 179 145 214 7 098 149 3 936 143 3 162 005 Svenska kronor -91 354 184 623 3 936 143 Euro och EMU-valutor -54 144-89 092 1 404 134 EU-valutor -1 889 18 622 342 180 utländska valutor -61 791 31 061 1 415 691

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning -07-31 3.5.1 Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 15 427 197 455 2 278 670 In- och upplåning 2 072-40 220 630 644 Icke-MFI 12 850 188 298 2 123 108 Icke-MFI 136-14 676 5 288 Svenska icke-mfi 12 466 184 996 2 072 346 Svenska icke-mfi 136 964 5 288 Icke-monetära finansiella företag 1 2 110 Utländska icke-mfi 0-15 640 0 Icke-finansiella företag 1 046 41 129 493 572 MFI 1 936-25 544 625 357 Offentlig sektor 203 926 23 299 Svenska MFI 1 711-23 949 578 380 Hushåll inkl HIO 11 216 142 939 1 555 366 Utländska MFI 225-1 595 46 977 Utländska icke-mfi 384 3 302 50 762 EU-länder 408 1 123 1 123 EU-länder 413 1 137 1 760 utlandet -183-2 718 45 854 utlandet -29 2 165 49 002 Emitterade värdepapper 12 328 248 345 1 643 850 MFI 2 577 9 157 155 561 Certifikat -11 893-47 626 61 954 Svenska MFI 2 577 9 690 155 561 Obligationer 24 285 294 082 1 563 138 Utländska MFI 0-534 0 Förlagslån -64 1 889 18 758 EU-länder 0 0 0 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 0-534 0 Derivatinstrument 2 314 8 164 36 075 Räntebärande värdepapper 5 210 28 381 62 673 skulder 1 893-1 393 49 582 Aktier och andelar 0 26 10 137 Eget kapital 473 5 873 90 068 Derivatinstrument -4 278-7 900 61 964 SUMMA SKULDER 19 080 220 768 2 450 219 tillgångar 2 722 2 806 36 776 Svenska kronor 32 914 138 156 1 967 343 SUMMA TILLGÅNGAR 19 080 220 768 2 450 219 Utländsk valuta -13 834 82 612 482 876 Svenska kronor 20 623 229 324 2 361 562 Euro och EMU-valutor -12 221 88 357 353 584 Utländsk valuta -1 542-8 556 88 657 EU-valutor -1 757-3 773 9 356 Euro och EMU-valutor -1 321-7 618 33 485 utländska valutor 144-1 972 119 937 EU-valutor 348 901 2 731 utländska valutor -570-1 838 52 441 Ställning

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 3.6 Finansbolagens balansräkning -07-31 3.6.1 Finansbolagens tillgångar, mkr 3.6.2 Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -25 14 191 166 942 In- och upplåning 372 11 665 208 631 Icke-MFI -51 8 532 152 469 Icke-MFI -371 10 302 43 885 Svenska icke-mfi -180 9 377 126 826 Svenska icke-mfi -141 13 223 24 456 Icke-monetära finansiella företag 1 1 937 3 056 Utländska icke-mfi -230-2 922 19 429 Icke-finansiella företag -697-1 365 55 277 MFI 743 1 363 164 746 Offentlig sektor -15 100 685 Svenska MFI 767 797 120 453 Hushåll inkl HIO 531 8 705 67 808 Utländska MFI -24 566 44 293 Utländska icke-mfi 129-845 25 643 EU-länder -185-543 37 762 EU-länder 130-1 349 16 930 utlandet 160 1 109 6 531 utlandet -1 504 8 713 Emitterade värdepapper 0 87 3 518 MFI 26 5 659 14 474 Certifikat 0 220 2 493 Svenska MFI 24 6 326 11 771 Obligationer 0 0 0 Utländska MFI 2-667 2 703 Förlagslån 0-141 1 016 EU-länder 0 553 2 254 emitterade värdepapper 0 8 8 utlandet 2-1 220 449 Derivatinstrument -5-408 116 Räntebärande värdepapper 0 778 1 104 skulder -767 3 388 17 938 Aktier och andelar -1 398 5 033 Eget kapital 158 2 944 61 546 Derivatinstrument -39 34 522 SUMMA SKULDER -242 17 676 291 748 tillgångar -177 2 276 118 147 Svenska kronor 274 24 008 238 134 SUMMA TILLGÅNGAR -242 17 676 291 748 Utländsk valuta -516-6 332 53 614 Svenska kronor 84 22 103 233 518 Euro och EMU-valutor -199-1 366 19 692 Utländsk valuta -327-4 427 58 230 EU-valutor -82-3 259 12 947 Euro och EMU-valutor -137-242 24 565 utländska valutor -235-1 706 20 976 EU-valutor -103-2 695 11 965 utländska valutor -87-1 491 21 700 Ställning

FM5001_M07_BR_FM5001BR1008.xls 3.7 MFIs balansräkning -07-31 3.7.1 MFIs tillgångar, mkr 3.7.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -920 27 873 319 680 In- och upplåning -4 771-335 28 930 Icke-MFI -471 25 398 276 143 Icke-MFI 0 568 1 738 Svenska icke-mfi 739 16 982 191 276 Svenska icke-mfi 0 656 1 575 Icke-monetära finansiella företag 0-49 337 Utländska icke-mfi 0-88 163 Icke-finansiella företag 859 15 888 102 339 MFI -4 770-903 27 192 Offentlig sektor -209-1 264 52 957 Svenska MFI -2 227 2 750 16 331 Hushåll inkl HIO 89 2 407 35 643 Utländska MFI -2 544-3 653 10 861 Utländska icke-mfi -1 210 8 415 84 867 EU-länder -2 430-2 789 8 532 EU-länder 1 045 870 25 412 utlandet -114-864 2 330 utlandet -2 255 7 546 59 455 Emitterade värdepapper -15 672 53 436 552 359 MFI -449 2 475 43 537 Certifikat 458-19 398 26 021 Svenska MFI 1 610 4 223 22 051 Obligationer -15 941 73 202 523 224 Utländska MFI -2 059-1 748 21 487 Förlagslån -189-368 3 114 EU-länder -1 804 2 106 18 289 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet -255-3 854 3 197 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 0-5 682 75 866 Räntebärande värdepapper -8 631 27 628 340 092 Derivatinstrument 4 076 2 271 12 031 Aktier och andelar 100 485 2 360 skulder -271 9 422 14 769 Derivatinstrument -6 422 9 381 31 273 Eget kapital 966 7 399 21 743 tillgångar 202 1 145 12 293 SUMMA SKULDER -15 671 66 512 705 699 SUMMA TILLGÅNGAR -15 671 66 512 705 699 Svenska kronor 4 615 3 697 199 078 Svenska kronor 1 748 65 449 398 450 Utländsk valuta -20 286 62 815 506 620 Utländsk valuta -17 419 1 062 307 249 Euro och EMU-valutor -5 106-20 976 47 699 Euro och EMU-valutor -3 424-5 020 158 018 EU-valutor -19-5 779 8 143 EU-valutor -144 456 3 993 utländska valutor -15 160 89 570 450 778 utländska valutor -13 851 5 626 145 238 Ställning