OH Slides F: Wide Area Networks



Relevanta dokument
Datakommunikation I 5p

Datakommunikation. Magnus Jonsson. Workstation. Laptop computer. Ethernet. Magnus Jonsson, Halmstad University, Sweden. Upplägg

4 Paket- och kretskopplade nät

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

OH Slides E: Local Area Networks. Repeater. Vanliga LANtopologier. Några av IEEE 802 protokollen. Hub. Ring. Stjärnnät. Buss

Nätverksteknik B - Introduktion till WAN

4 Paket- och kretskopplade nät

Föreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det?

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U'

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Switchade nätverk. Förra föreläsningen. Switch. Hur förmedlar man data? Virtual Circuit Switching (VCS) Datagram (connectionless)

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Nätverkslagret - Intro

Virtuella kretskopplade nät Virtual circuit networks. Virtuella kretskopplade nät. Virtuella kretskopplade nät. Virtuella kretskopplade nät

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Omtentamen i Datakommunikation för E2

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Grundläggande datavetenskap, 4p

Ingenjörsfirman Stéen ATM Sida 1 av 1

Standarder och tjänster för fastighetsnäten

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Datakommunika,on på Internet

Föreläsning 7. Standardiserade multiplexeringsnivåer. PDH och SONET. T Introduktion till modern telekommunikation

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

IP-telefoni för nybörjare

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Telefoninäten. Jens A Andersson

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Datasäkerhet och integritet

Inkopplingsguide till Halmstads stadsnät 5-portars tjänstefördelare

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

IP-telefoni. Velio Roumenov Stefan Rådesjö

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering

Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk

Stora datanät. Maria Kihl

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

IT för personligt arbete F2

Föreläsning 7. Standardiserade multiplexeringsnivåer. PDH och SONET. Introduktion till modern telekommunikation 25/10/2002.

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

Krav på öppet IP-nät för TV-tjänster

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Gigabit och 10 Gigabit Ethernet. Lösningar för Stadsnätet. Björn Rudberg Vice President Electronic Design

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

Inkopplingsguide till Halmstads stadsnät. 5-portars tjänstefördelare för fiberanslutning

Inkopplingsguide till Halmstads stadsnät 5-portars tjänstefördelare för kopparanslutning

Digital kommunikation. Maria Kihl

Bredband och VPN. Vad är bredband? Krav på bredband. 2IT.ICT.KTH Stefan

Från vision via vägledning till handling

Rapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian

Strategisk val av transmissionsteknik för 10G i IP Backbonnätet.

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

VI FIRAR kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA VÄLKOMMEN TILL RONNEBYPORTEN!

;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst.

Varthän? Internetdagarna. CPU-kraftens. utveckling. Skivminnesutvecklingen

Transport Layer. Transport Layer. F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering. Java och UDP TCP/UDP

LexCom Home. LexCom Home Datafunktion kombinera trådbunden och trådlös internetaccess. Inkommande Fiber. konverteringsenhet.

Virtuella kretskopplade nät virtual circuit networks. Virtuella kretskopplade nät. Virtuella kretskopplade nät. Virtuella kretskopplade nät

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät.

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät

Distansutbildning. av Anders Andersson. Västanvik Resurs- och Utvecklingscenter

Traffic Management i praktiken

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Föreläsning 4. Föreläsning 4. Från länk till nät

Denial of Services attacker. en översikt

Vad är PacketFront. Regional Samtrafik Behövs det? Hur skapar man det? Presentation. Svenskt företag, bildat 2001

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

ETSF05 Repetition av KomSys

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Lastbalansering för webbservrar

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: (Maria Kihl)

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008

Fiber till byn Lite information om förutsättningar för fibernät på landsbygden Snabbare landsbygd i Norra Skaraborg

EITA Fördjupningsuppgiften Ämnen. Emma Fitzgerald

Telefonnätet. Sidorna , i boken

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416

Del B Beskrivning och analys

Transkript:

OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition, Addison-Wesley Longman Ltd., Essex, UK, 1995, ISBN 0-201-42293-X. which are reprinted by permission of Addison Wesley Longman Ltd. WAN (Wide Area Networks) PDN = Public Data Networks CSPDN = Circuit Switched PDN (kretskopplat) Bandbredd allokeras vid uppkoppling Kostnad baserad på uppkopplingstid PSPDN = Packet Switched PDN (paketkopplat) Alla paket samsas om hela bandbredden Kostnad baserad på mängden trafik ISDN = Integrated Services Digital Network Kretskopplat

Kretskopplade nät Uppkopplingsförfarande Fysisk förbindelse (kan t.ex. vara TDM-kanal) Fördelar: Garanterad bandbredd (lämpligt för realtidsappl.) Nackdelar: Ingen annan kan använda outnyttjad bandbredd Uppkoppling tar tid Exempel: Telefonnätet, ISDN... Paketkopplade nät Data delas upp i paket som får samsas om bandbredden med paket från andra stationer Fördelar: Bättre bandbreddsutnyttjande Nackdelar: Realtidskommunikation försvåras eftersom ingen fast bandbredd allokeras Exempel: Connection-less: Internet IP Connection-oriented: X.25 (äldre PSPDN) och ATM

Paketkopplade nät (forts.) Datagram Skickas som separat paket utan uppkoppling före Fullständig adress i paketet (datagrammet) Exempel: Internet IP Virtual call (virtual circuit) Virtual: logisk förbindelse, inte fysisk Connection-oriented Alla paket som hör till en uppkoppling tar samma väg Exempel: ATM Routing-tabeller i switcharna vid virtual-circuit Virtual call VCI(3) Virtual circuit VCI(2) Virtual circuit = VCI(1) + VCI(2) + VCI(3) PSE 1 Routing table: In Out VCI(1)/Link 1 VCI(2)/Link 2 VCI(2)/Link 2 VCI(1)/Link 1 VCI(1)

ISDN Helt digitalt Bithastighet: multipel av 64 kbit/s Exempel på service: Telefoni Fax Kretskopplad datakommunikation Flera olika service samtidigt ISDN (forts.) Standard ISDN bithastighet 2 st 64 kbit/s datakanaler (B channels) 16 kbit/s signaleringskanal (D channel) Snabb uppkoppling: Digitalt Separat signaleringskanal (D channel) används för att be local ISDN exchange om att ordna en uppkoppling på B kanalerna

Network Termination Full duplex på tvinnad partråd Broadband Multiservice Networks B-ISDN = Broadband ISDN FTTH = Fiber to the home ATM = Asynchronous Transfer Mode MAN = Metropolitan Area Networks T.ex. DQDB (Distributed Queue Dual Bus)

Exempel på service Telefoni Videotelefoni Videokonferenser Multimedia föreläsningar Datatrafik HDTV Video-on-demand Förlustfri Data Ej förlustfri Ljud Video Videokomprimering 2 dimensioner spatialt Komprimering Förändringar i tiden (mellan varje bild)

ATM Mesh topology Cell switching (cell relay) Fast storlek: 48 + 5 = 53 Byte Connection-oriented (virtual circuit) Alla celler i en uppkoppling tar samma väg Realtidssupport Om varje switch på vägen kan garantera bandbredd, med hänsyn till befintliga garantier ATM Switch En switch tittar på VCI för att välja väg Ganska enkel switchning (tabellslagning)

Betalning ATM (forts.) Vision: betalning per cell I dag: betalning per halvpermanent uppkoppling Användning Vision: alla möjliga applikationer och hela vägen mellan slutanvändare världen över I dag: datatrafik i LAN och PSPDN ATM (forts.) Några standardiserade bithastigheter för ATM-förbindelser där SDH används (transport, ej användare) STM-1 = Synchronous Transport Module Level 1 STM-1 = 155.52 Mbit/s STM-4 = 622 Mbit/s STM-16 = 2488 Mbit/s Andra bithastigheter för ATM finns

ATM Adaption Layer (AAL) Ovanför ATM-lagret där switchning sker AAL 1: Connection-oriented CBR = Constant Bit Rate (Nästan) konstant och minimal fördröjning (isochronous traffic) T.ex. ej komprimerat ljud ATM Adaption Layer (forts.) AAL 2: Connection-oriented VBR = Variable Bit Rate Konstant och minimal fördröjning T.ex. komprimerad video AAL 3/4: För datatrafik (mindre relevant sedan AAL 5 kom) AAL 5: Connectionless (för användaren) för datatrafik