Moderna verktyg i hybridförädlingen

Relevanta dokument
Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av stråsäd

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

för svensk och nordisk marknad

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

I huvudet på en växtförädlare

Resistensförädling i stort och smått

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade rapsen MS8 x RF3 x GT73

Tadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Lumen lockar. 7 sort försök gick det bara att skörda 3 år Blåst, regn, ogräs och grönskott satte stopp för 4 försök. Vårrapsodlingen har

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

Clearfield i Sverige 2018 en ny möjlighet

Framgångar och utmaningar inom växtförädlingen

Växtodlingskonferens Brunnby

(SAS Mixed Procedure) Skörd Omr A Omr B Omr D+E Omr F A-B D-F Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett

Stocklöpare fyra orsaker med fyra lösningar

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.

(SAS Mixed Procedure) Råfett Råfett Olje Olje Skörd Skörd D+E halt halt Frö Frö Råfett FÖRSÖKSLED

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

Utveckling och tillväxt på hösten av olika. höstrapssorter

Utveckling för Lantmännens växtförädling

Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Lantmännens växtförädling i havre

Höstoljeväxter. Sorter

Skördeförsök år 2014 inom Vårraps 3000, preliminära resultat. Sveaförsökens Växtodlingskonferens, Brunnby Gård 14 januari 2015 Gunnar Lundin

- basutsäde 99.7 % - certifikatutsäde av 1 gen % - certifikatutsäde av 2 och 3 gen %

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda

SE plantor öppnar för nya möjligheter. Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes. m f. Förädling av barrträd. Fröplantag. Test.

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Safe Harvest. säkra höstrapssorter 2017

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Fröodling en översikt

Utveckling och tillväxt av olika höstrapssorter på hösten

Fältförsök med genetiskt modifierad vårraps (Brassica napus) 1997

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av olje- och spånadsväxter

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Höstraps sortprovning

Hösten 2017 var mycket våt och sådden. Höstraps

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 28/03

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierad raps (Brassica napus) under

Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB

Utsädesguide

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Rapport från 20/20 projektet

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Avsiktlig utsättning av genetisk modifierad raps (Brassica napus) under

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

POM. Programmet för odlad mångfald

Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Höstraps. Sorter och odlingsteknik

Vardag På kolonilotten

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Agrimarket- kryssning

Räkna med vallen i växtföljden

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Korn, tidiga sorter. Sorter

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

R E S U L T A T B L A N K E T T Växtproduktionsekologi. Sortprovning. Försöksdesign:

Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den

Frö- och Oljeväxtodlarna

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 6/04

Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierad höstraps (Brassica napus) under åren

SVENSKARNAS ATTITYDER KRING GMO OCH GENTEKNIK KFS RAPPORT

Att välja höstrapssort kan

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Okt Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

A Allmänt Konsekvensutredning. Myndighet Statens jordbruksverk. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Transkript:

Moderna verktyg i hybridförädlingen Elisabeth Gunnarsson

Majs - den första hybridgrödan George Harrison Shull 1874-1954 Edward M. East 1879-1938 D.F. Jones, Genetics 9, 405-418, 1924 2

Vad är heterosis? 140 120 100 120 80 87 98 P1 60 40 F1 (P1 x P2) P2 20 0 Avkastning Heterosiseffekten är skillnaden mellan hybriden och medeltalet av föräldrarna. I det här fallet: 120 - (87+98)/2 = 27,5 i relativtal 3

Varför är hybrider intressanta? Ökad avkastning heterosis Enhetliga anpassning till mekanisk skörd Möjlighet till snabbare förädling - i ett moget program Effektivare urval Bättre stabilitet än linjesorter Snabbare tillväxt Klarar senare sådd Bättre marktäckning och ogräskonkurrens Bättre motståndskraft mot försommartorka Biologiskt och juridiskt sortskydd 4

Hybridsort Linjesort Vårraps - utveckling i maj

Några nackdelar Tidskrävande förädlingsprogram - i början Dyr och komplicerad utsädesproduktion 6

Exempel på Hybridgrödor Raps (höst och vår) Råg Sockerbetor Majs Ris Många grönsaker och blommor (Vete, korn)

Hybridsorter är ofta mest framgångsrika i korsbefruktande växtslag varför? Större vitalitetsstegring (heterosis) Svårare att kombinera hög avkastning med speciella egenskaper i en populationssort Svårt att göra en tillräckligt enhetlig populationssort Lättare att producera hybridutsäde!?

Marknadsutveckling för höstrapshybrider i Europa % Hybrider certifierat utsäde Land 2000 2005 2011 DE 15 45 73 FR 10 20 58 UK 5 10 35 PL 6 8 30 SE 40 60 70 9

Hybridutsäde är första generationen (F1) efter en korsning. Hur ordnar man det praktiskt? Man måste ha ett system som möjliggör produktion av korsningsutsäde i stor skala Om hybridens föräldralinjer odlas intill varandra och moderlinjen är hansteril, så kan man vara säker på att det frö som skördas på moderlinjen är korsningsfrö I råg och i vissa rapshybrider används s k cytoplasmatisk hansterilitet (cms). Andra metoder som används i andra grödor är gametocider, mekanisk kastrering, genetisk hansterilitet m.m.

Hansterilitet utnyttjas i hybridförädlingen Hansteril rapsblomma Hanfertil rapsblomma 11

Hybridfröproduktion i höstraps 12

Några olika system för att producera hybridsorter Hybridsystem Gröda MSL Ogura cytoplasmatisk hansterilitet (Cms) Cms Gametocider Raps Raps Råg Vete? 13

Ogura CMS-system har tre komponenter CMS rf rf S Kärna Mitokondrier från rädisa CMS Restorer X rf rf X Rf Rf Maintainer S S or N rf rf N F1 hybrid Rf rf S

Utvecklingsprojekt för hybridförädling - exempel från Ogura CMS hybridsystem i raps 1968 Upptäckt i Raphanus av Ogura 1977 Återkorsat till raps (Bonnet) 1976/1979 Restorer från rädisa inkorsat i raps (Heyn) 1983 Klorofylldefekt åtgärdad med protoplastfusion (Pelletier) 1980-talet Många förädlingsprogram för att förbättra frösättning och sänka glukosinolathalten 1996 Första faderlinjen med låg glukosinolathalt patenterad av Advanta 15

Linjesorter Hybridsorter Officiella försök i Sverige, omr A-F, 2008-2012 Sort Typ Relativ fröskörd Jagger Linje 2530 kg/ha 100 Relativ råfettskörd 1090 kg/ha 100 Stjälkstyrka % 92 124 Mosaik Linje 106 106 86 122 Mognadstid dagar Brando Majong Pilani MSL Hybrid MSL Hybrid Ogura Hybrid 108 107 84 123 113 115 87 122 114 115 91 123 16 25 april 2013 Presentationstitel

Krav för effektiv hybridfröproduktion Ekonomiskt tillräcklig avkastningsökning (heterosis) Möjlighet att framställa föräldralinjer/rena linjer Tillräcklig korsbefruktning för ekonomisk hybridfröproduktion Tillförlitligt system för att producera moderlinjen (för hand, gametocider, GMS, CMS o.s.v.) Kostnadseffektiv hybridförädling 17

DNA markörer för hybriditetskontroll Renhet av rapshybrider bestäms med DNA markörer från frön eller litet bladprov 18 21/11/2013

Nya automatiserade DNA analyser Pipetteringsrobotter, 96 och 384 analysformat 384 analyser samtidigt SNP analys och Fluorimeter för avläsning av resultat 19

Genomisk selektion Vid genomisk selektion använder man sig av all markördata från hela genomet och inte bara vissa, specifika markörer

Sammanfattning Ökad andel hybrider i framtiden - även i andra grödor än vad vi har idag - men det tar tid Kostsam investering - men möjlighet till hög avkastning för förädlare och lantbrukare Kräver långsiktighet och kritisk massa i förädlingen Passar för samarbete - samarbetshybrider och prebreeding/utvecklingsprojekt Nya tekniker som markörselektion/genomisk selektion ökar effektiviteten 21

Tack! Landscape LM-Lantbruk