PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav

Relevanta dokument
Lägesrapport - Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav

WP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING

Pelletplattformen II,

Pelletsplattformen (2011)

Sågspånets malningsgrad inverkan på pelletskvalitet

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand

Pelletering av avverkningsrester Jämförelse mellan färsk och lagrad grot

Inblandning av stärkelse och lignosulfonat i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

MÄTNING AV SJÄLVUPP- VÄRMNING

Varmgång, emissioner, reaktivitet och kvalitet vid lagring av pellets

Syns vi inte så finns vi inte!

Lagring av pellets inverkan på kvalitet och emissionsbildning Fullskaleförsök vid SCA BioNorr AB i Härnösand

Lagring av pellets inverkan på kvalitet

Delrapport 8. Bioenergigårdar

Inblandning av stärkelse och lignosulfonat i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Pelletering vid inblandning av björk, asp, al och salix i sågspån från barrved

Avgasning från träpellets. Mehrdad Arshadi Docent Inst. för skogens biomaterial och teknologi

Smulåterföring inverkan på pelletskvalitet Fullskaleförsök vid Bioenergi Luleå AB

Inblandning av energived i råvarumixen vid Laxå Pellets AB

Projekt SWX-Energi. Konditionering av råvara före pelletering

Inblandning av lövved och rötskadad granved i råvarumixen vid Lantmännen Agroenergis pelletsfabrik i Malmbäck

Pelleteringsförsök med återvunnet trädbränsle Fullskaleförsök vid Helsinge Pellets AB i Edsbyn

SAMPELLETERING AV SPÅN OCH GRÄS FRÅN VÅTMARKER

Ett axplock från verksamheten Telefon

Slamproduktifiering utveckling av ett koncept för uppgradering av rötslam till en kommersiell produkt (SLURP)

Lars Göran Harrysson

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

PELLETPLATTFORMEN II Slutrapport

Lantbruk och landsbygd

NYHETSBREV Nr Vi önskar er all en trevlig sommar! Styrelsen genom Katja Hagström

Konditioneringens betydelse för energiåtgång och kvalitet vid pelletstillverkning

FORSKNINGSNYHETSBREV April 2004

Projekt SWX-Energi. Tillsatser som kvalitetshöjare för pellets

Försök med smulåterföring hos Lantmännen Agroenergi i Malmbäck

Glufoss. ert nya additiv för en optimal produktion av energi pellets. för PELS - workshop. Älvdalen 18 september Bo Jönsson

Pelletering av granbaserad råvara med inblandning av rapskaka vid Derome-fabriken i Kinnared

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många

Pelletering av obarkad energived av tall, gran och björk vid BioStor, Skellefteå Kraft AB

Förbränning av energigrödor

FORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2003

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme

FORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2004

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Torkning av avloppsslam Bekkelaget, Oslo

BIOENERGI FRÅN SKANDINAVISKA SKOGAR.

Alternativ användning av tork- och lagringsanläggningar i lantbruket till biobränslen

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

INNOVATIONSKLUSTER FÖR INTERNATIONALISERING INOM BIOENERGIOMRÅDET

Energi- och miljöeffekter av mekanisk avvattning som försteg till torkning av träflis vid pelletsproduktion

Bilaga 1. Inventering av kondensatvolymer och reningsteknik vid Sveriges pelletsfabriker

PELLETSKVALITET. Test av olika råvarumixer i pelletstillverkningen vid Rindi Västerdala AB:s bioenergikombinat i Vansbro TINA LIDBERG

Kolmonoxid- och stoftemissioner från småskalig förbränning av pellets med varierande densitet

Kurspaketet Värmesystem

Energimyndighetens programkonferens, Oktober Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Course leader: Dan Bergström,

FORSKNINGSNYHETSBREV SEPTEMBER 2002

Panndagarna Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Kartaktärisering av biobränslen

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Harts & terpener som additiv i träbränslepellets

Utlysning inom Bränsleprogrammet omvandling

SCA Timber. Munksund / Holmsund. SCA Timber / 2012 / PH

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 3 Framtidens pelletsfabrik BICEMA AB

INFO från projektet 45

En värmekälla nära dig

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Påverkan av partikelfraktionsfördelningen på utbränningshastigheten hos träpellets vid nyttjande av olika sönderdelningsmetoder

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

INFO från projektet 14

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

NYHETSBREV Innehåll Inledning Styrgruppen Namn Telefonnummer E-postadress

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energi och Miljö Växjö Universitet

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009

Landvinningar och forskningsbehov inom biobränsleförädling och småskalig bränsleomvandling till värme och el

MED FOKUS PÅ PELLETS. Peter Granborn Ordf. PelletsFörbundet. Telefon:

Integrering av pelletsfabrik med Rya kraftvärmeverk i Göteborg En teknisk och ekonomisk utredning

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN

Att skriva Inledningen i en vetenskaplig rapport. Back Tomas Ersson, SkogDr Skogsmästarskolan

Program och hålltider

Om Svanmärkta. Pellets. Version 2.0. Bakgrund för miljömärkning. Datum Nordisk Miljömärkning

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Pelletering och brikettering av jordbruksråvaror - En systemstudie

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Torbjörn Lestander Docent

MoRe Research Örnsköldsvik AB

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Filtac AB grundades 1982 i Göteborg. Allt sedan dess har vi specialiserat oss på filtrering,

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

FORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2003

Transkript:

PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav Pelletsförbundets årsmöte & konferens 2017 Michael Finell, skogens biomaterial och teknologi, SLU, Umeå

Projektets övergripande mål Det generella målet med projektet är att ta fram ny kunskap och bidra till utveckling av ny teknik inom lagring, förbränning, torkning och pelletering av etablerade råvaror, för att pellets- och brännarindustrierna ska kunna möta kommande krav på produktkvalitet och emissioner från lagring och förbränning samt minska energibehovet vid pelletstillverkning. Projektet pågår från 2016-06-20 till 2018-06-30.

Specifika mål Kartlägga inverkan av råvaror och produktionsparametrar på benägenheten för varmgång och emissioner. Att tillämpa de uppnådda resultaten från laboratorieförsök i storskalig lagring för att verifiera reduktion/elimination av varmgång och emissioner i samband med lagring av pellets Dokumentera förbränningsstörningar i småskaliga pelletspannor. Utöka den tillgängliga grundläggande kunskapen om de undersökta fysikaliska pelletsparametrarnas inverkan på antändning, utbränningsförlopp och koksstruktur. Föreslå åtgärder i fysikaliska pelletskvalitet och/eller förbränningssystem med potential att minska förbränningsstörningar. Verifiera ny avvattningsteknik i full skala samt att visa hur kvaliteten på det mekaniskt avvattnade materialet varierar beroende på årstid, sammansättning och ingående fukthalt samt om/hur pelletskvaliteten påverkas av avvattningstekniken

Projektupplägg Projektet genomförs i form av tre arbetspaket (WP) i nära samarbete mellan SLU, RISE och pelletsindustrin. SLU, institutionen för skogens biomaterial och teknologi ansvarar för den övergripande projektkoordineringen. De olika arbetspaketen är starkt kopplade till varandra och pelletssortiment som tas fram i olika delprojekt testas med avseende på reaktivitet och förbränningsegenskaper. Medverkande företag: SCANDBIO AB Laxå Pellets AB Luleå Bioenergi AB SCA Bionorr AB Rindi Pellets AB Stora Enso Timber AB Södra Skogsenergi AB Janfire AB

Arbetspaket WP1: Olika parametrars inverkan på emissioner och varmgång vid lagring av pellets. Forskning kring de faktorer som påverkar uppkomsten av avgasning (emissioner) och självuppvärmning (varmgång) i samband med lagring/transport av pellets. SLU, institutionen för skogens biomaterial och teknologi och RISE Fire research ansvarar gemensamt för arbetet inom detta WP WP2: Inverkan av pelletskvalitet och lagringsadditiv på förbränningen. Dokumentation, utökad och fördjupad grundläggande kunskap om hur fysikalisk pelletskvalitet kan inverka på förbränningsförloppet, med specifikt fokus på den miljö som är typisk för småskaliga system. RISE Biorefinery and Energy ansvarar för arbetet inom detta WP WP3: Test och verifiering av ny torkteknik. Ny patenterad teknologi som gör att flis och sågspån kan pressas under högt tryck utan återfuktning gör att upp till 50 % av vattnet kan avvattnas på sekundnivå till en bråkdel av energikostnaden jämfört med termisk torkning. SLU, institutionen för skogens biomaterial och teknologi ansvarar för detta WP

Finansiering Energimyndigheten 2 755 569 Industrin 2 510 476 Skellefteå kommun 486 000 Totalt 5 752 045

Några resultat

Mekanisk avvattning Drinor

Pelleteringsutrustning SLU

Slutsatser Drinorförbehandlingen minskade fukthalten på spånet med 16.3 %- enheter (28.6 %) och askhalten med 0.07 %-enheter (23.3 %). Hydrofila extraktivämnen minskade med 35.8 % Drinormaterialet gick lättare genom pelletspressen och gav något högre bulkdensitet på produkten Drinormaterialet gav lägre hållfasthet på de producerade pelletarna Högre CH 4 -bildning från pellets av Drinormaterialet Hypoteser Mekanisk avvattning pressar ut vattenlöslig hemicellulosa (galaktoglukomannan) och vattenlösliga salter Vattenlöslig hemicellulosa viktig för mekanisk hållfasthet hos pellets Förhållandet mellan hydrofila och lipofila extraktivämnen påverkar avgasningsegenskaperna