Natur- och kulturvärden i landskap med våtmarksäng - Beckomberga Stockholms Naturskyddsförening har här sammanställt en kortare rapport från ett fältbesök 5 april i Beckomberga. Den aktuella våtmarksängen ligger strax väster om Spångavägen och gränsar till Koppabacken i nordöst. Under fältbesöket gjordes en del fotodokumentation och några observationer av fåglar gjordes med kikare. På följande sidor kan foton ses och de ger lite olika vinklar av platsen. Här intill återges en flygbild över platsen och det syns tydligt att vegetationen är mer heterogen väster om Spångavägen jämfört med öster om där det mest är gräsmatta. Väster om Spångsvägen inom flygfotot återfinns en våtmarksäng, en buskmark och ett skogsbryn. Flygfoto. Kartkälla: Eniro.se Våtmarksängen är av stort intresse för denna rapport då den bedöms ha tämligen höga botaniska värden. Inga närmare artbestämningar gjordes gällande växter under fältbesöket men med största sannolikhet växer halvgräset ag i våtmarksängen. Ag finns bara rapporterad från ett fåtal lokaler i Stockholms län, t.ex. Rudträsket i Huddinge på Södertörn och Marsjön i Norrtälje. Ett fynd från 2015 finns i Stockholms stad men då i Bergianska trädgården varför detta fynd har oklar status (det går inte att utesluta att fyndet är inplanterat).
Kartan nedan visar gula prickar vilket visar inrapporterade observationer av ag i Stockholms län mellan 1950-2016. Våtmarksängen var ordentligt vattenfylld vid fältbesökt och det var så djupt på en del ställen att man inte ens kunde gå med höga kängor. Man fick ta omvägar på tuvor som höll en torrskodd. Lokalboende har visat foton där ängen är mer av en sjö vilket är intressant då ängen hade karaktären av en sjö på 1930-talet. Enligt en uppgiftslämnare ska gädda ha observerats på den vattenrika ängen på 1930-talet. Ån, som idag är kulverterad, påverkade vattenfluktuationerna än mer förr antagligen. Fåglar dras till den vattenrika ängen för att tvätta sig och dricka. Våtmarksängen gynnar fågelfauna i området och under fältbesökt sågs sånglärkor. Ängen utgör en potentiell livsmiljö för sånglärkan som är rödlistad. Buskmarkerna intill ängen i norr tillför naturvärden på platsen och i buskagen kan många fåglar häcka och söka skydd. Förekomst av hagtorn ute på ängen är klart positivt då hagtorn ökar den biologiska mångfalden i landskapet. Våtmarksängen har ett högt vetenskapligt värde och har ett pedagogiskt värde för alla skolor/förskolor i närheten. Hydrologin och grundvattnet bör utredas mer på platsen, något som också kan motiveras av närheten till en reservvattentäckt. Stockholms Naturskyddsförenings har dess förslag för våtmarksängen Satsa på att restaurera ängen så den blir en liten fågellokal för våtmarksgynnade arter, t.ex. tofsvipa, vadare, enkelbeckasin, morkulla, Gräv ur försiktigt på några platser och skapa groddammar som håller vatten längre. Skapa träspänger och trädäck så alla närboende kan komma ut i våtmarken. Bind ihop en slinga som ansluter ner mot Bälstaån Förena natur och kultur: återuppta hävden av ängen genom slåtter och beskriv kulturhistoria och biologisk mångfald på informationstavlor Lyft fram förekomsten av ag och finkamma hela området på andra växtarter.
Gör olika insatser för att gynna fågellivet i och utanför ängen. Sätt upp holkar. Lyft fram fakta från långt tillbaka i tiden och tidigt 1900-tal med koppling till vattnet närvaro i landskapet. Berätta om ekosystemtjänster och våtmarkers stora betydelse som vattenrenare. Stora vattensamlingar i låglänta delar av ängen. På övriga ängen är det massor av vattenfyllda sänkor där man knappt kan gå med höga kängor.
Växttäcket bestod vid fältbesöket till stor del av fjolårsgräs, men på mer bara platser spirar olika växtarter upp. Den rosa växten nedan som ser ut som en blomma har inte kunnat artas av oss.
Bredbladigt gräs av någon art Halvgräs, närmare bestämt ag.
Viktiga bryn och buskage finns i norra och västra delen av våtmarksängen. Solitära hagtornsbuskar bidrar också stort till en rik biologisk mångfald.