Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

Rapport Nr. 2007-53 Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge Signild Nerheim

Pärmbild. Bilden föreställer

Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Signild Nerheim Länsstyrelsen i Skåne län 2007-53 Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: 2007-10-10 Jan Andersson 2007/1084/204 1.0 Signild Nerheim Uppdragstagare SMHI 601 76 NORRKÖPING Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 Malmö Distribution Länsstyrelsen i Skåne Län Projektansvarig Signild Nerheim 031 751 8987 Signild.Nerheim@smhi.se Kontaktperson Mats Åkesson 040/044-25 22 91 mats.akesson@m.lst.se Klassificering (x) Allmän ( ) Affärssekretess Nyckelord Historiska och framtida vattenstånd, IPCC, Skåne och Blekinge Övrigt #

Denna sida är avsiktligt blank

Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 1 2 BAKGRUND... 1 3 VATTENSTÅND... 2 3.1 Vattenståndsvariationer i Skåne och Blekinge... 3 3.2 Högsta historiska vattenstånd... 3 4 KLIMATFÖRÄNDRINGAR... 5 4.1 IPCC... 5 4.2 Regional modellering... 6 4.3 Metod... 6 5 RESULTAT... 7 5.1 Fördelning av höga vattenstånd... 8 5.2 Höga vattenstånd i framtidens klimat... 12 6 REFERENSER... 13 7 APPENDIX... 14

1 Sammanfattning Klimateffekter kan på sikt medföra en allmän höjning av havsytans nivå. Forskningsresultat från IPCC och SMHI visar att för Skåne- och Blekingekusten kan medelvattenytan år 2100 komma att ligga mellan 22 och 72 cm över dagens nivå, beroende på scenario och landhöjning. Höjda havsnivåer på grund av ett varmare klimat vill för Skåne och Blekinge innebära att de extrema vattenstånd som idag har återkomsttider på 100 år i framtiden kommer att inträffa betydligt oftare. För det lägre scenariot handlar det om att ett högt vattenstånd inträffar 2-10 gånger så ofta som idag, medan det för det högre scenariot kan bli ca 50 gånger så ofta. I scenariot high case kommer t ex ett vattenstånd på 229 cm relativt RH70 i Viken i norra Öresund att ha 100 års återkomsttid. Det är 66 cm högre än det högsta som har observerats där. För Kungsholmsfort kommer 100 års återkomstnivå att bli 186 cm relativt RH70; 52 cm högre än rekordet från år 1914 på 134 cm. 2 Bakgrund Denna rapport har tagits fram av SMHI åt Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län för att utgöra underlag för kustplanering. Rapporten beskriver framtida vattenstånd längs Skåne- och Blekingekusten jämfört med dagens situation. Vattenståndsvariationer är en viktig faktor vid planering längs kusten. Även bakåt i tiden har höga vattenstånd skapat problem för kustkommunerna. Med fortsatt stigande vattenstånd kommer det som idag är extrema vattenstånd att bli vanligare. De senaste 30 åren har medelvattenytan stigit med ca 3 mm om året, och stigningstakten har ökat jämfört med tidigare (1886-1976). En vattenståndshöjning på 3 mm om året innebär en ökning på 33 cm från 1990-2100. FN:s klimatpanel, IPCC, skriver i sin senaste rapport att vattenytan förväntas stiga mellan 18-59 cm globalt från 1990-2100. I norra Sverige motverkas effekten av landhöjningen, men i södra Sverige kommer stigningen att märkas. Sveriges kuster kommer dessutom att påverkas av en lokal vattenståndshöjning i Nordsjön och Skagerrak. Denna beror på faktorer som ökade västvindar och ändrad sötvattenbalans, och är ca 20 cm för ett genomsnittligt klimatscenario 1. Redan idag skapar höga vattenstånd ibland problem för kusten. Nedan beskrivs historiska vattenstånd och hur vattenståndet varierar på olika kuststräckor. Därefter beskrivs klimatförändringarna och deras effekt på vattenståndet lokalt i Skåne och Blekinge. 1 I IPCC-rapporten används olika utsläppsscenarier för växthusgaser. Höga utsläpp leder till högre globala medeltemperaturer och större vattenståndsförändringar, lägre utsläpp leder till en mer begränsad ökning i medeltemperatur och en mer moderat vattenståndsförändring. Det scenario som används för att visa regionala ändringar är ett medelscenario m a p klimatförändringar. Nr 2007-53 SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge 1

3 Vattenstånd SMHI mäter vattenstånd på 23 stationer längs hela Sveriges kust varje timme. Stationsnätet har en geografisk täthet som ger en representativ bild av vattenståndsvariationerna längs hela kusten. Figur 1 visar stationsnätet för södra Sverige. Figur 1. SMHI:s mätstationer för vattenstånd i södra Sverige.Positionerna har valts så att man skall få representativa mätningar för hela Sveriges kust. Den långsamt varierande generella vattenståndsnivån i Östersjön beror delvis på hur högt vattenståndet är i Nordsjön och Skagerrak, och huruvida vindarna ger inflöden eller utflöden. Till exempel gav en långvarig period med huvudsakligen västvindar höga vattenstånd i hela Östersjön vintern 2006-2007. Kortperiodiga variationer uppkommer på grund av lufttrycket och kraftiga vindar: kraftiga lågtryck ger högre vattenstånd, kraftig vind in mot kusten ger uppstuvning av vatten och höga vattenstånd 2. Väderförhållanden som ger högt vatten i ett havsområde kan ge lågt vatten i ett annat. Vattenstånd anges i SMHI:s observationer och varningar som cm relativt medelvattenytan innevarande år. Årets medelvattenstånd är ett beräknat värde från en lång serie av årsmedelvärden. Förändringen i medelvattenyta från år till år påverkas både av landhöjningen och av lokala skillnader i vattenstånd över tid och är inte konstant över hela Sverige. Därför är resultaten i rapporten relaterade till höjdsystemet RH70 som är ett fast system. Faktaruta Återkomsttid: Om ett värde, t.ex. ett högt havsvattenstånd, har 100 års återkomsttid innebär det att värdet i medeltal uppnås en gång vart hundrade år. För att bedöma riskerna för en kust eller byggnationer vid kusten är det viktigt att veta hur ofta ett högt vattenstånd kommer att inträffa. En statistisk beräkning av återkomstnivåer är ett sätt att visa hur pass vanligt ett vattenstånd över en viss nivå är. 2 Längs Västkusten bidrar tidvattnet till vattenståndsvariationer. Tidvattnet stryps i Öresund och Bälten, och tidvattenvariationer finns därför inte i Östersjön. 2 Nr. 2007-53 SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

Ett exempel: På mätstationen Kungsholmsfort har ett vattenstånd på 100 cm relativt höjdreferenssystemet RH70 en återkomsttid på 10 år beräknat från historiska data. Det innebär att under en period på tio år är det statistiskt sannolikt att det ett av åren kommer att bli så högt vatten som 100 cm relativt RH70. Det betyder också att det är statistiskt sannolikt att de övriga åren är årets högsta vattenstånd lägre än 100 cm. 100 års återkomsttid, d v s ett vattenstånd som inträffar en gång på 100 år, är vid Kungsholmsfort 125 cm relativt RH70. Återkomsttiden speglar en händelses frekvens men säger inget om när händelsen kommer att inträffa. 3.1 Vattenståndsvariationer i Skåne och Blekinge SMHI mäter idag vattenstånd på sex stationer vid Skåne- och Blekingekusten: Viken, Barsebäck, Skanör, Simrishamn och Kungsholmsfort och data från dessa har analyserats här, tillsammans med data från Ystad (perioden 1886-1986). Kungsholmsfort är den äldsta av stationerna: Serien är obruten från 1886-idag. I Ystad började mätning av vattenstånd samtidigt, men mätstationen lades ner 1986. Mätningarna i Simrishamn började 1983 har ersatt Ystad och från 1992 bidrar Skanör till en komplett bild av sydkustens vattenståndsvariationer. Klagshamn, Barsebäck och Viken mäter vattenståndet längs svenska sidan av Öresund. Klagshamn-serien är längst, 1930-idag; Barsebäck startades 1937, men där finns ett avbrott i serien mellan 1970-1991. Viken-serien går från 1976-idag 3. 3.2 Högsta historiska vattenstånd Tabell 1 visar högsta uppmätta havsvattenstånd i Skåne och Blekinge, samt under en kortare period i Halmstad som är representativ för vattenståndet i Laholmsbukten. Rekorden sprider ut sig i tiden, den äldsta maxnoteringen är från Ystad år 1904 då havsvattenstånd 166 cm över dagens medelvattenyta blev uppmätt; 171 cm relativt RH70. Högsta notering på Viken är 163 cm relativt RH70, år 1985. Rekordnoteringen på Klagshamn är från år 1934. I Barsebäck noterades högsta mätta värde så sent som år 2002. Det finns ingen referens till RH70 för Halmstad, men resultat relativt medelvattenytan har tagits fram. 3 Det finns data från ytterligare stationer. Hanö, Kivik, Limhamn, Landskrona och Torekov är nedlagda stationer där data inte finns i digital form. Stationerna hade bara dygnobservationer, vilket gör att extremvärden inte alltid fångas av mätningarna. Samtliga ligger på kuststräcker som varierar likt som närliggande stationer. Nr 2007-53 SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge 3

Tabell 1. Högsta uppmätta vattenstånd längs Skåne- och Blekingekusten 1886-2006. Vattenståndet anges i cm relativt medelvattenytan år 2006 och i cm relativt RH70. Station Mätperiod Högsta högvatten (cm relativt medelvatten) År högsta högvatten Högsta högvatten (cm relativt RH70) Viken 1976-2006 166 1985 163 Barsebäck 1937-2006 115 2002 116 Klagshamn 1930-2006 134 1934 140 Skanör 1992-2006 135 1997 141 Ystad 1887-1987 166 1904 171 Simrishamn 1982-2006 112 2001 116 Kungsholmsfort 1886-2006 133 1914 134 Halmstad 1948-1962 138 1951 - Höga vattenstånd mellan 1996-2006 Det kan vara intressant att se på hur höga vattenstånd man har haft de tio senaste åren relativt RH70. Högst är Viken med 135 cm år 2005 och 140 cm år 2000. I januari i år var vattenståndet 127 cm på Barsebäck, 2006 var max 156 cm. På Klagshamn mättes år 2003 vattenståndet 133 cm; 1997 mättes 130 cm och 2001 och 2002 mättes 121 cm. Till nu i år har det på Skanör noterats 123 cm i mitten av januari. I 2001 var årshögsta 134 cm över, och 1997 var max 141 cm. Simrishamn har inte haft höga vattenstånd lika ofta. 2001 är maxnoteringen för hela mätperioden. Kungsholmsfort hade 111 cm år 2001. Vattenståndsvariationer längs olika kuststräckor Det finns både likheter och olikheter mellan närliggande stationer. Viken och Barsebäck varierar på samma sätt, men när det blir högvatten blir det oftast högre vattenstånd i Viken. På kuststräckan Klagshamn-Kungsholmsfort varierar vattenståndet ganska likartat, men lågvatten blir lägre i Skanör och Simrishamn än i Klagshamn och Kungsholmsfort. I vissa högvattensituationer blir det ofta lite lägre vattenstånd i Kungsholmsfort än i Simrishamn. Beroende på vindriktningen påverkas vattennivåerna på olika sätt. Blekingekusten representeras väl av Kungsholmsfort. Närmsta mätstation norrut ligger i Oskarshamn, och vattenståndet där varierar på samma sätt som kuststräckan Kungsholmsfort Klagshamn. Generellt är låga vattenstånd mer markerade på Skånes sydkust, och under vissa väderförhållanden är också höga vattenstånd lite högre där. Dataserierna visar att det i huvudsak finns två regimer för vattenståndsvariationer, och att gränsen går ungefär vid Öresundsbron. I de två områdena blir det högt vattenstånd för ganska olika väderlekar, och det kan faktiskt vara högt vatten i norra Öresund samtidigt som det är lågt vatten i södra Östersjön eller tvärtom. Det finns 4 Nr. 2007-53 SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

vissa tendenser att höga vattenstånd blir högre vid Skånes sydkust, annars är det inga stora skillnader på under vilka förutsättningar det blir högt vatten längs kusten från Klagshamn till Kungsholmsfort. 4 Klimatförändringar Klimateffekter kan på sikt medföra en allmän höjning av havsytans nivå. Utvärdering av simuleringar och analyser inom detta område görs bland annat av Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), ett organ upprättat av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och FN. Nationella analyser för detaljerade förhållanden i svenska vatten görs av SMHI:s Rossby Centre. Beräkningarna baseras på de bästa möjliga antaganden som kan göras i dagsläget men innehåller osäkerheter eftersom vi inte vet hur utsläppssituationen ser ut i framtiden. Efterhand som mätserierna av klimatdata blir längre kommer precisionen i beräkningarna att höjas. 4.1 IPCC När man betraktar hela omfånget av globala modeller och olika utsläppsscenarier (dvs. antaganden om hur mycket utsläppet av bl.a. växthusgaser kommer att öka i framtiden), så visar de på en ökning av den globala medelvattennivån med mellan 9 till 88 centimeter för perioden från 1990 till 2100 enligt IPCCs rapport från 2001 (TAR third assessment report). Resultaten inkluderar osäkerheter i förändringar av landis, permafrost och sedimenttransport. Det ingår också ett bidrag för ice dynamic uncertainty för Grönland. I IPCC:s rapport från 2007 (AR4 assessment report 4) grundas resultaten om framtida vattenståndsnivåer på de senaste framstegen inom klimatmodellering. Jämfört med TAR innehåller rapporten från 2007 mer avancerade resultat med troligaste värden och ett uppskattat osäkerhetsintervall. Den nya uppskattningen av osäkerhetsintervallet, 18-59 cm, grundar sig bl.a. på ett större antal förbättrade klimatmodeller och förbättrad information om osäkerheter i drivningen av modellerna. Jämfört med TAR, som redovisar min och max, omfattar osäkerhetsintervallet här 5 till 95-percentilen av modellomfånget. Det presenterade osäkerhetsintervallet är ett globalt medelvärde men här har man inte med bidraget för ice dynamic uncertainty. Skulle detta tas med kan scenarierna för de högre nivåerna komma att ligga ytterligare 0.1-0.2 m högre. AR4 visar att medelvattenytan i Nordsjön kan ligga upp mot 0.2 m över det globala medelvärdet. Även i TAR konstaterade man att olika modeller ger mer eller mindre högre värden för Nordsjön men det finns ingen sammanvägning av resultaten. Nr 2007-53 SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge 5

4.2 Regional modellering Rossby Centre har använt två utsläppsscenarier 4 (A2 och B2) i kombination med två globala modeller (ECHAM4 & HadAM3H) för att simulera framtida regionala förändringar av vattenståndsnivåer i Östersjön. Den modell som SMHI använt för Östersjön kallas RCO. En referenssimulering av vattenståndet för ca 100 år bakåt i tiden (1903-1998) kombinerat med skillnader från simulerade klimatologiska månadsmedeländringar för perioden 2070-2100 ger fyra scenarier som beskriver hur vattenståndsnivåerna förändras om ca 100 år. Resultaten från referenssimuleringen med RCO-modellen har jämförts med mätdata längs Sveriges kust. Modellen fångar väl variation och nivåer för egentliga Östersjön och norrut. Längs Sveriges sydligaste kuststräckor underskattas dock höga havsnivåer pga. modellens utformning. I rapporten har därför endast de globala medelvärdena samt bidraget i Skagerrak använts tillsammans med historiska data för att uppskatta framtida extrema havsnivåer. I de studier som gjorts för egentliga Östersjön har det visats att framtidens vattenstånd kommer att få en något annorlunda fördelning där det oftare blir extrema vattenstånd, vilket tyder på att det high case som visas i rapporten kan vara i underkant. När den regionala modellen förbättras kan analysen göras om för Skåne och Blekinge. 4.3 Metod Historiska vattenståndsmätningar har analyserats med avseende på återkomstnivåer/tider. Nivåerna för 2, 10, 50 och 100 års återkomst visas nedan för dagens klimat och för klimatet i framtiden (år 2070-2100) tillsammans med det 95%-iga konfidensintervallet. För att resultaten från en beräknad återkomsttid skall vara tillförlitliga finns det till exempel inom dammsäkerhetsarbetet en rekommendation att man kan räkna en återkomsttid som är dubbelt så lång som mätserien. Faktaruta Konfidensintervall: Med t.ex. ett 95-procentigt konfidensintervall menas att ett värde ligger inom intervallet med 95 procents sannolikhet. Nivåerna för höga vattenstånd i framtidens klimat har beräknats genom att använda resultaten från IPCC-rapporten. Resultatens Low case innebär en höjning av vattenytan på 18 cm (globalt medelvärde) + 20 cm för lokala förändringar. High case innebär en höjning av vattenytan på 59 cm + 20 cm. Dessutom tas hänsyn till landhöjningen. Resultaten gäller åren 2070-2100. Det är sannolikt att stigningen ökar mot slutet av århundradet, så det går därför inte att halvera ökningen och låta den gälla för år 2050. 4 En översikt över utsläppsscenarierna och vilken samhällsutveckling som hänger ihop med dessa finns i FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden. Sammanfattning för beslutsfattare, Rapport 5677, Naturvårdsverket. 6 Nr. 2007-53 SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

Återkomsttid för en viss händelse är ett statistiskt mått. I appendix visas en tabell som redovisar sannolikheten i procent att ett värde med en viss återkomsttid uppnås eller överträffas under olika perioder. Till exempel är det 63 % sannolikt att nivån för 100 års återkomsttid uppnås under 100 år. 5 Resultat Tabell 2 visar beräknade återkomstnivåer på historiska data för olika återkomsttider i cm relativt RH70. Statistiken gäller dagens klimat, och är mest tillförlitlig för långa tidsserier. Kursiverade siffror anger 95%-igt konfidensintervall för det framräknade återkomstvärdet. När konfidensintervallet är stort är resultatet mer osäkert än när konfidensintervallet är litet. Generellt har Viken, Klagshamn, Skanör och Ystad högt vattenstånd oftare än Barsebäck, Simrishamn och Kungsholmsfort. Skanör har högst 2-års återkomstnivå, 111 cm. Eftersom mätserien från Skanör bara är 14 år lång är 50 års återkomstnivån ganska osäker. Tabell 3 på nästa sida visar höjningen av medelvattenytan i framtidens klimat. Höjningen blir störst längst söderut eftersom landhöjningen är minst där. Tabell 2. Beräknade återkomstnivåer från historiska data för årshögsta vattenstånd. Tabellen visar vattenstånd i cm relativt RH70 för återkomsttiderna 2, 10, 50 och 100 år. 95% konfidensintervallet visas som kursiverad text. Tabellen gäller dagens klimat. **Halmstads värden är beräknade från dygnsmätningar och anges i cm relativt medelvatten. 2 år 10 år 50 år 100 år Viken 1976-2006 106 99-114 135 125-154 158 141-197 167 147-218 Barsebäck 1930-1970, 1991-2006 Klagshamn 1930-2006 80 73-86 93 87-100 107 100-116 123 117-132 121 114-136 139 131-159 125 118-144 144 134-170 Skanör 1992-2006 111 93-111 134 123-145 140 135-150 Ystad 1887-1987 93 89-97 121 114-130 145 134-166 155 141-183 Simrishamn 1982-2006 88 79-96 108 101-117 115 110-127 117 112-131 Kungsholmsfort 1886-2006 74 71-78 100 95-106 118 110-133 125 115-145 Halmstad** 1948-1962 87 75-100 117 103-143 137 120-183 Nr 2007-53 SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge 7

Tabell 3. Höjningen av medelvattenytan för Skåne och Blekinge för olika klimatscenarier. På grund av landhöjningen blir vattenståndsökningen större längst syd i landet. Notera att ökningen av medelvattenytan är angett relativt RH70 och inte relativt dagens medelvattenyta. Skanör- Simrishamn Viken-Klagshamn, Kunghsolmsfort Low case 27-31 cm 22-25 cm High case 68-72 cm 63-66 cm 5.1 Fördelning av höga vattenstånd Figur 2 - Figur 8 visar sannolikhetsfördelningen av årshögsta havsnivåer på Viken, Barsebäck, Klagshamn, Skanör, Ystad, Simrishamn och Kungsholmsfort. I figurerna visas fördelningen för dagens klimat, beräknat på observationer, och fördelningen för två olika fall för framtidens klimat. 0.5 (50 %) sannolikhet motsvarar 2 års återkomsttid. För Viken är 2 års återkomstnivån för historiska data beräknat till 106 cm relativt RH70. I Figur 2 läser man av grafen att 0.5 sannolikhet ligger i underkant av 110 cm. Figurerna har samma axel för vattenståndet, och man kan därför lätt jämföra nivåer mellan stationerna. Årshögsta havsnivåer Viken Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 obs 1976-2006 obs & low case obs & high case 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 cm relativt RH70 Figur 2. Fördelning av årshögsta havsnivåer Viken för dagens klimat och för framtidens (år 2070-2100) high och low case. Figuren visar sannolikheten för att en viss nivå kommer att inträffa. En sannolikhet på 0.5, d v s 50 %, motsvarar 2 års återkomsttid; i ett av två år inträffar detta.skärningspunkten mellan kurvorna och 0.5-sannolikhetsnivån visas som cirklar i figuren. 8 Nr. 2007-53 SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

Årshögsta havsnivåer Barsebäck Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 obs 1937-2007 obs & low case obs & high case 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 cm relativt RH70 Figur 3. Fördelning av årshögsta havsnivåer Barsebäck i dagens och framtidens klimat. Mätserien hade ett uppehåll mellan 1970 och 1991. Årshögsta havsnivåer Klagshamn Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 obs 1930-2006 obs & low case obs & high case 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 cm relativt RH70 Figur 4. Årshögsta havsnivåer Klagshamn i dagens och framtidens klimat. Nr 2007-53 SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge 9

Årshögsta havsnivåer Skanör Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 obs 1992-2006 obs & low case obs & high case 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 cm relativt RH70 Figur 5. Årshögsta havsnivåer Skanör i dagens och framtidens klimat. Dataserien på Skanör är relativt kort, så osäkerheten är större än för andra, längre mätserier. Årshögsta havsnivåer Ystad Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 obs 1887-1986 obs & low case obs & high case 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 cm relativt RH70 Figur 6. Årshögsta havsnivåer Ystad i dagens och framtidens klimat. 10 Nr. 2007-53 SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

Årshögsta havsnivåer Simrishamn 0.9 0.8 0.7 obs 1982-2006 obs & low case obs & high case Sannolikhet 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 cm relativt RH70 Figur 7. Årshögsta havsnivåer Simrishamn i dagens och framtidens klimat. Årshögsta havsnivåer Kungsholmsfort Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 obs 1886-2006 obs & low case obs & high case 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 cm relativt RH70 Figur 8. Årshögsta havsnivåer Kunghsolmsfort i dagens och framtidens klimat. Mätserien på Kungsholmsfort är längst av alla i analysen. Nr 2007-53 SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge 11

5.2 Höga vattenstånd i framtidens klimat Tabell 4 och Tabell 5visar beräknade återkomstnivåer för olika återkomsttider för framtidens klimat, d v s klimatet år 2070-2100. Tabell 4 visar resultaten för low case med en global ökning av vattenståndet på 18 cm från 1990-2100; Tabell 5 visar resultaten för high case där den globala ökningen är 59 cm. En lokal ökning på 20 cm och landhöjningen är med i beräkningarna. Generellt kan man säga att om det blir den lägsta förväntade höjningen av vattenståndet kommer det som idag är 100 års återkomstnivåer att inträffa med mellan 10 och 50 års återkomsttider, för Simrishamn och Klagshamn antagligen oftare. Samtidigt kommer 100 års återkomstnivåerna i det framtida klimatet att höjas med mellan ca 20 och 30 cm relativt RH70, beroende på landhöjningen. Om det istället blir den högsta förväntade höjningen (Tabell 5) av vattenståndet kommer det som idag är 100 års återkomstnivåer att inträffa varje eller vartannat år. 100 års återkomstnivåer i detta framtida klimat kommer att ligga ca 60-70 cm högre än dagens 100års-nivåer. Tabell 4. Beräknade återkomstnivåer för årshögsta vattenstånd för framtidens klimat (2070-2100) och olika återkomsttider. 95% konfidensintervallet återfinns som kursiverad text. Tabellen gäller för den minsta förväntade höjningen av vattenståndet. Viken Barsebäck Klagshamn Skanör Ystad Simrishamn Kungsholmsfort 2 år 10 år 50 år 100 år 128 120-135 102 96-109 118 112-124 138 120-138 124 121-128 119 111-127 97 94-100 157 146-176 129 123-139 148 141-157 161 150-172 153 146-161 139 133-148 122 118-189 179 163-218 144 136-159 164 155-184 167 162-177 176 166-197 146 141-158 141 133-156 188 167-240 148 140-166 169 159-194 186 173-214 148 143-163 147 138-167 12 Nr. 2007-53 SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

Tabell 5. Beräknade återkomstnivåer för årshögsta vattenstånd för framtidens klimat (2070-2100) och olika återkomsttider. 95% konfidensintervallet återfinns som kursiverad text. Tabellen gäller för den högsta förväntade höjningen av vattenståndet. Viken Barsebäck Klagshamn Skanör Ystad Simrishamn Kungsholmsfort 2 år 10 år 50 år 100 år 168 161-176 143 137-150 157 151-163 180 163-180 165 162-169 160 152-168 136 133-139 198 187-217 170 164-180 187 180-196 203 193-214 194 187-202 180 174-189 161 157-168 220 204-259 185 177-200 203 194-223 209 204-220 217 207-238 187 182-199 180 172-195 229 210-280 189 181-207 208 198-233 227 214-255 189 184-204 186 177-206 6 Referenser Meehl, G.A., T.F. Stocker, W.D. Collins, P. Friedlingstein, A.T. Gaye, J.M. Gregory, A. Kitoh, R. Knutti, J.M. Murphy, A. Noda, S.C.B. Raper, I.G. Watterson, A.J. Weaver and Z.-C. Zhao, 2007: Global Climate Projections. In: Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Solomon, S., D. Qin, M. Manning, Z. Chen, M. Marquis, K.B. Averyt, M. Tignor and H.L. Miller (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA. Nr 2007-53 SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge 13

7 Appendix Tabell 6 visar sannolikheten för att ett värde med en viss återkomsttid uppnås eller överträffas. Vi ser att sannolikheten för att nivån för 100 års återkomsttid faktiskt inträffar under 100 år är 63 %. Sannolikheten för att nivån med återkomsttid 100 år inträffar under en 50-års-period är 40 %. Tabell 6. I nedanstående tabell redovisas sannolikheten, i procent, att ett värde med en viss återkomsttid uppnås eller överträffas under en period av 5, 10, 25, 50, 100 och 1000 år. Period (år) Återkomsttid 5 10 25 50 100 1000 2 år 10 år 50 år 100 år 97 99.9 100 100 100 100 41 65 93 99 100 100 10 18 40 64 87 100 5 10 22 40 63 100 14 Nr. 2007-53 SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 601 76 NORRKÖPING Tel 011-495 80 00 Fax 011-495 80 01