1 av 6 Övervinn det onda med det goda Rom 12:9-21 Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda, håll fast vid det goda. 10 Var innerligt tillgivna varandra i syskonkärlek. Överträffa varandra i ömsesidig aktning. 11 Var inte tröga när det gäller iver, var brinnande i anden, tjäna Herren. 12 Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen. 13 Hjälp de heliga med vad de behöver. Var ivriga att visa gästfrihet. 14 Välsigna dem som förföljer er, välsigna och förbanna inte. 15 Gläd er med dem som är glada, gråt med dem som gråter. 16 Var eniga med varandra. Tänk inte på det som är högt utan håll er till det enkla. Var inte självkloka. 17 Löna inte ont med ont. Tänk på det som är gott i alla människors ögon. 18 Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och beror på er. 19 Hämnas inte, mina älskade, utan ge rum för Guds vrede. Det står ju skrivet: Min är hämnden, jag ska utkräva den, säger Herren. 20 Men om din fiende är hungrig, så ge honom att äta. Om han är törstig, ge honom att dricka. Gör du det, samlar du glödande kol på hans huvud. 21 Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda. Löna inte ont med ont Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda. En öppen famn! Detta beskriver inte bara Kristus Jesus som står med öppna armar och säger: Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila (Matt 11:28), just därför att den öppna famnen är signifikativ för Jesus, så är den också ett kännetecken på hans kropp, församlingen och attityden hos de troende får därför prägeln av en öppen famn. En öppen famn signalerar välkomnande och inkluderande. En öppen famn signalerar trygghet och tillgänglighet. Atmosfären och kulturen i en Frälsningsarmékår ska kännetecknas av Den Öppna Famnens Herre och Den Öppna Famnens Evangelium och det relationsklimat som råder i den kristna gemenskapen ska ha den generositet och den läkande effekt som En öppen famn vittnar om.
2 av 6 Till standarden i den kristna gemenskapen hör denna grundsats: Det onda besegras med det goda! Det var så Jesus en gång vann seger på korset. Hans oändliga godhet vann den ultimata och eviga seger som triumftecknet på Golgata representerar. För oss personligen var det också Guds godhet som övervann syndens motstånd inom oss och förde oss till omvändelse. I Rom 2:4 skriver Paulus: Förstår du inte att Guds godhet vill föra dig till omvändelse? Godhetens övervinnande kraft är alltså ett grundtema i hela den kristna läran och tron, och en av pelarna i själva Guds Rike. Guds Rike är ett rike där den öppna famnen får ondska och hårdhet att smälta. Guds Rike är ett rike där det onda övervinns av det goda, ett rike där vi övervinner det onda med det goda. Ett rike där Jesus, den godaste av alla visar sin makt och lägger sina fiender som en pall för sina fötter. I kontrast till att övervinna det onda med det goda ställer den helige Ande hämnden. Eller det vi i dagligt tal kallar för att ge igen. I inledningsordet hörde vi Jesu bergspredikan om att vända andra kinden till och att välsigna den som är krävande för att dels manifestera Guds överflödande godhet och nåd, men också som en kallelse till de ogudaktiga att omvända sig. Vi är kallade att överlåta all hämnd och vedergällning åt Herren. Människan är varken lämpad eller tillåten att utöva vedergällning och hämnd. För det första kan vi oftast inte avgöra sakers natur och allvar på djupet - vi saknar perspektiv på andra människors motiv och val. För det andra är vi själva syndare som skulle blivit föremål för gudomlig vedergällning om inte Jesus klivit in i vårt ställe och tagit vårt straff på sig.
3 av 6 För det tredje vet vi aldrig vilka människor som Herren kommer att kalla, föda på nytt, förlåta och frälsa, det är därför en total omöjlighet för oss att utöva någon form för gudomlig vedergällning. När civila myndigheter utmäter straff, sker det i syfte att den frihetsberövade eller bötfällde ska bättra sig. När en kår eller församling tvingas utöva församlingsdisciplin är det i syfte att den som är föremål för åtgärden ska omvända och ödmjuka sig. Syftet är aldrig hämnd. En kristen ska aldrig vara inbegripen i att försöka hämnas eller straffa fram omvändelse hos andra. När hämndens dag är inne är det Jesus och inte vi som står för dom och vedergällning mot Guds fiender. Rom 12:19 Hämnas inte, mina älskade, utan ge rum för Guds vrede. Det står ju skrivet: Min är hämnden, jag ska utkräva den, säger Herren. 1 Petr 2:23 När han blev hånad svarade han inte med hån, när han fick lida svarade han inte med hot, utan han överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist. Det är exakt här som skärningspunkten ligger i vårt budskap. Det handlar om att inte ta serven från den som vill oss illa, sårar och irriterar och stör och skicka tillbaka samma boll. Helgelsen spelar aldrig på ondskans, hämndens, straffandets och den själsliga initiativtagarens villkor. Naturligtvis har vi all rätt som fria individer att säga: När du gör så där blir jag rädd, eller när du säger så där blir jag ledsen, eller när du har den där attityden känner jag mig osäker. Men så snart vi börjar svara med samma mynt så är striden förlorad och vi har beträtt åklagarens, och hämnarens planhalva, och vi är dömda till andlig förlust! Lägg märke till att övervinna det onda med det goda innebär aktivitet. När Jesus undervisar om detta talar han i positiva,
4 av 6 bidragande plustermer. Gå den andra milen, ge bort manteln, ge honom att äta, ge honom att dricka etc Det handlar alltså inte bara om att förhålla sig passiv till den som gör en ont, vill illa, är destruktiv i ord och handling eller nedbrytande i attityd och inställning. Det handlar om att aktivt hitta kreativa men vägar, som inte provocerar, att hälla det goda över den vilsegångna människans själ. När en hel församling lär sig att bemöta det hårda, kalla, kritiska, råa, fula, fientliga, förslagna, och krävande med generös kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, mildhet och självbehärskning så sker det under då ÖVERVINNS det onda. Kärleken har en nerbrytande effekt på onda rörelser i människohjärtan och är det effektivaste vapnet i Frälsningssoldatens hand, jämte Guds eget Kärleksbrev, det Levande Bibelordet. (OBS! Öppen famn inte betyder självutplåning, eller att låta sig utnyttjas, eller att släppa in vad som helst i sitt liv och sin gemenskap, in absurdum. Öppen famn och personlig integritet går hand i hand. Det finns naturligtvis människor som kommer att respektlöst roffa åt sig och trampa på den öppna famnen i självisk girighet och förslagenhet eller arrogans. Vi ska också komma ihåg att människor som djupt inom sig har mist förmågan att ta emot och ge kärlek alltid kommer att vägra se och tro på den öppna famnen - deras varghunger efter bekräftelse är så stor att inga normala resurser räcker till). Det är tydligt av Paulus etiska utläggning att den Öppna Famnens välkomnande, förlåtande och inkluderande attityd inte innebär kompromiss med det som är Kristusfrämmande eller Gudsrikesfrämmande element. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Nu har reflektionerna kring detta bibelställe kanske pekat mest mot den öppna famnen mot de ännu inte troende som vi älskar att möta och beröra med Evangelium i handling och ord. Det som kanske kan
5 av 6 tyckas anmärkningsvärt är att alla uppmaningarna är riktade in i församlingens inbördes förhållanden! Det handlar alltså om att medlemmarna sinsemellan ständigt ska verka för att övervinna det onda med det goda hos varandra. Dels är detta en bekräftelse på att frälsning inte handlar om syndfri fullkomlighet utan om ett växande i helgelsens välsignelse där vi mycket väl kan stöta på det ofullkomliga, och onda hos varandra och behöva övervinna detta i gemenskapen. Slutligen några tankar om vad detta övervinnande innebär och vilka resultat det genererat. Den Öppna Famnens övervinnande av det onda med det goda, bör inte annat än i extrema undantagsfall handla om att människor hålls borta från den kristna gemenskapen. Att fiender övervinns, betyder inte i evangelisk bemärkelse att de endast döms ut och går förlorade. Matthew Henry skriver: [Fadern] har sagt till honom, Sätt dig på min högra sida, till jag lagt dina fiender dig till en fotapall, (Ps 110:1). Man skulle kunna tänka att någon som Kristus inte skulle ha några fiender utom i helvetet; men uppenbart har han fiender också på jorden, väldigt många, och mycket inbitna sådana. Må då inte de kristna förundra sig över att också de har fiender, trots att de önskar leva fridsamt tillsammans med alla människor. Men Kristi fiender ska göras till hans fotpall; några genom omvändelse, andra genom omkullstörtning; och så, på vilket sätt det än sker, kommer Kristus att bli ärad. Om detta är han försäkrad, detta förväntar han sig, och hans folk bör glädja sig i denna förväntan ty när hans fiender besegras, så ska de som är deras fiender på grund av honom också besegras. Den största segern över fienden, eller det största övervinnandet av det onda med det goda är naturligtvis omvändelsen från ont till gott. När vi genom den öppna kärlekens famn och med den den generösa godhetens vapen lyckas föra människor till förkrosselse, omvändelse och bättring då vinner vi de riktigt stora segrarna! En dag ska godhetens Herre som gav sitt liv för syndares frälsning visa sin godhets och sin kärleks yttersta makt över hela världsalltet och den gamla skapelsen rullas i hop som en bokrulle och brännas
6 av 6 upp i eld till förmån för nya himlar och en ny jord. Då ska vi inse en gång för alla vad det innebar att övervinna det onda med det goda!