Kolningslämningar i Kristineberg Rapport 2017:13 Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Örebro län, Närke, Askersunds kommun, Hammars socken, Knarkebo 1:1 Karl-Fredrik Lindberg
Innehåll Inledning 4 Metod och genomförande 4 Resultat 4 Analyser 5 Utvärdering och sammanfattning 5 Referens 5 Administrativa uppgifter 6 Bilagor 6 Bilaga 1. Schakttabell 6 Bilaga 2. Anläggningstabell 7
4 Kolningslämningar i Kristineberg Arkeologerna, Statens historiska museer utförde sommaren 2016 en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inom fastigheten Knarkebo 1:1, Hammars socken i Askersunds kommun. Utredningen kunde inte påvisa några fornlämningar och de övriga kulturhistoriska lämningarna som påträffades främst i form av kolningslämningar och gränsmärken var i relativt dåligt skick. Inledning Länsstyrelsen i Örebro beslutade i maj 2016 att en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 skulle genomföras inom fastigheten Knarkebo 1:1, Hammars socken i Askersunds kommun på uppdrag av H. Dahlqvist Åkeri i Zinkgruvan AB. Arkeologerna, Statens historiska museer tilldelades uppdraget att utföra den arkeologiska utredningen. Syftet var att undersöka om fornlämningar kommer att beröras av utvidgningen av en bergtäkt inom området. Etapp 1 utfördes i juni 2016 och etapp 2 utfördes i juli 2016. Vid utredningen påträffades inga fornlämningar inom området. Metod och genomförande Vid etapp 1 utfördes först en mindre kompletterande arkivstudie till den tidigare genomförda kulturvärdesinventeringen (Edlund 2013). Därefter utfördes en okulär besiktning av området för att söka efter synliga lämningar och eventuella boplatslägen inom området. Etapp 2 bestod i att ta vedartsprov från kolningslämningar för datering, mäta in och beskriva dem. Utöver detta skulle boplatslägen undersökas med maskinschakt. Resultat Vid etapp 1 påträffades inte några nya synliga lämningar, däremot kunde noteras att två av objekten som upptäckts vid kulturvärdesinventeringen övertäckts/tagits bort (se bilaga 2). Två möjliga mesolitiska boplatslägen för vidare undersökning i etapp 2 noterades (se figur 3). Vid etapp 2 upptäcktes vissa skillnader mot den tidigare kulturvärdesinventeringen. Inom objekt 8 som bestod av en mängd olika kolningslämningar kunde ses vid schaktningen att vad som ytligt såg ut som flera olika anläggningar var en större kolbotten (objekt 17) som störts av rotvältor. Efter undersökningen kunde fastslås att området bestod av två kolbottnar, en kolarkoja och en kolningsgrop (se figur 4 och bilaga 2). Kolbottnarna var relativt stora kring 20 meter i diameter och kolarkojan var uppbyggd på ett fyrkantigt stenfundament som kändes sentida något som sedan 14 C-dateringarna bekräftade.
Kolningslämningar i Kristineberg 5 Sammantaget togs 11 schakt med en yta av 295 m 2 upp på de två möjliga boplatslägena. Då det nordöstra boplatsläget redan var avtorvat i sin helhet kunde området snabbt inventeras. Två schakt placerades där för att kontrollera att inga underliggande lager fanns. Inga fynd, anläggningar eller kulturlager påträffades. Schakten placerades på de mest attraktiva ytorna först och när dessa inte gav något utslag släpptes resterande ytan (se figur 3, 4 och bilaga 1). Analyser Tre kolprov togs vid undersökningen; PK 742 i objekt 10, PK 745 i objekt 17 och PK 746 i objekt 16 (se figur 4). Vedartsanalysen som utfördes av Ulf Strucke visade att kolbottnen objekt 10 innehöll tall och gran, kolbotten objekt 17 innehöll gran och kolningsgrop objekt 16 innehöll tall. Kol från dessa tre anläggningar valdes sedan ut och skickades för 14 C-analys. 14 C-analysen visade att kolbottnarna och kolningsgropen är från andra halvan av 1800-talet till början av 1900-talet vilket stämmer med karaktären på lämningarna (se tabell). Objekt 10 kan möjligen vara något äldre men utifrån den sammanlagda bilden från anläggningarna och dateringarna ses det som osannolikt. Tabell. Resultaten från 14 C-analyserna utförda av ICA. ICA ID Objekt Prov 14 C-datering Kalibrerad ålder (2 sigma) 16C/0855 17 745 1.0059 ± 0,0030 F14C 1950 1960 AD 16C/0856 16 746 40 ±20 BP 1700 1720 AD (9,6%) 1820 1830 AD (6,3%) 1880 1920 AD (79,5%) 16C/0857 10 742 140 ±30 BP 1670 1780 AD (43,1%) 1800 1890 AD (36,8%) 1910 1950 AD (15,5%) Utvärdering och sammanfattning Under juni och juli år 2016 utförde Arkeologerna, Statens historiska museer en utredning etapp 1 och 2 vid Kristineberg. Syftet var att kontrollera om några fornlämningar fanns inom exploateringsytan. Utredningen kunde inte påvisa några fornlämningar och de övriga kulturhistoriska lämningarna som påträffades främst i form av kolningslämningar och gränsmärken var i relativt dåligt skick. Vi bedömer därmed att inga vidare åtgärder är nödvändiga. Referens Edlund, M. 2013. Zinkgruvan. Hammars socken, Askersunds kommun, Örebro län. Kulturvärdesinventering vid Enemossen kompletterande inventering under 2013. Örebro läns museum, Rapport 2013:06. Örebro.
6 Kolningslämningar i Kristineberg Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: 5.1.1-2016-00462. Länsstyrelsens dnr: 431-2399-2016. SHMM:s projektnr: A13397. Intrasisprojekt: SHMM 2016:098. Undersökningstid: 17 juni och 4 7 juli 2016. Projektgrupp: Karl-Fredrik Lindberg, Wivianne Bondesson och Niclas Björck. Underkonsulter: Avis, Lipab och International Chamical Analysis Inc. Exploateringsyta: 107 500 kvadratmeter. Undersökt yta: Schakt 295 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 65F1AN Zinkgruvan. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6516766 y 505639. Höjdsystem: Rikets, RH 2000. Dokumentationshandlingar som förvaras i Statens historiska museers arkiv (SHMM), Stockholm:. Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasisdatabasen. Fynd: Inga fynd påträffades. Bilagor Bilaga 1. Schakttabell Schakt nr Mått (m) Beskrivning 743 20 3,3 0,2 Överst cirka 0,05 meter torv. Därunder ett cirka 0,05 meter tjockt kollager följt av stenig morän. 744 25 1,7 0,2 Överst cirka 0,05 meter torv. Därunder ställvis ett cirka 0,05 meter tjockt kollager följt av stenig morän. 747 8 2 0,25 Överst cirka 0,05 meter torv följt av stenig morän. I norra änden ställvis kol. 748 6,5 2,5 0,25 Överst cirka 0,05 meter torv följt av stenig morän. 750 10 1,7 0,20 Överst cirka 0,05 meter torv följt av stenig morän. 751 8 1,8 0,25 Överst cirka 0,05 meter torv följt av stenig morän. 752 10 1,6 0,25 Överst cirka 0,05 meter torv följt av stenig morän. 753 7 1,6 0,25 Överst cirka 0,05 meter torv följt av stenig morän. 754 5 1,9 0,20 Överst cirka 0,05 meter torv följt av stenig morän. 755 24 2 0,15 Röd sand med inslag av mindre sten. 756 15 2,6 2,6 Röd sand med inslag av mindre sten.
Bilaga 2. Anläggningstabell Objekt nr Beskrivning Statusförslag Kommentar 1 Område med stenbrott/skärpning i berg (100 90 meter stor yta, V Ö), stenkross, fem stenfyllda svackor, vallar, kanter, järnskrot. 2 Gränsmärke. Röse, triangulärt (0,8 0,8 0,35 meter), del av rest sten. 3 Gränsmärke: Rest sten, slät sida mot norr (0,8 0,4 0,35 meter), övertäckt stenfot. Övrigt objekt 4 Gränsmärke: Rör i mark, övertäckt stenfot. Bortagen vid bergtäktsarbeten. 8 Område med två kolbottnar, en kolningsgrop och en kolarkoja (60 30 meter stor yta, V Ö). 9 Kolarkoja: Vid en närmare undersökning utgick kolarkojan. Utgår 10 Kolbotten, resmila: 18 meter i diameter. Ställvis vall 2 3 meter bred, 0,3 meter hög. Försänkt inre yta. Ojämn inre yta med ett flertal flacka gropar möjligen från stubbrytning. Svår att exakt avgränsa p.g.a. högt gräs och ris. 11 Kolarkoja: Grund efter koja, kvadratisk (4 4 0,8 meter). Vall, dike, ingång i väster, kvadratiskt spisröse i norr (1,4 1,3 0,8 meter), staplad av runda och kantiga stenar (0,4 0,7 meter stora). Något osäker. 12 Kolnings/tjärgrop. Utgår, var del i en större kolbotten, objekt 17. 13 Kolnings/tjärgrop. Utgår, var del i en större kolbotten, objekt 17. Utgår Utgår 14 Kolarkoja: Vid en närmare undersökning utgick kolarkojan. Utgår 15 Kolarkoja: Vid en närmare undersökning utgick kolarkojan. Utgår 16 Kolningsgrop: 4,1 3,6 0,7 meter. Ligger i sydvästra kanten av kolbotten objekt 17. Kol vid sondning och schakt främst mot kolbottnen. Sten i bottnen. Något osäker, kan vara en större täktgrop till kolbottnen objekt 17. 17 Kolbotten, resmila: 20 meter i diameter. Ställvis vall 2 3 meter bred, 0,4 meter hög. Ojämn inre yta med ett flertal flacka gropar möjligen från stubbrytning. Svår att exakt avgränsa p.g.a. högt gräs och ris. Det övergripande området för kolningsanläggningarna. Relativt dåligt bevarad p.g.a. rotvältor. Relativt dåligt bevarad p.g.a. rotvältor och körväg. 18 Transportväg: Väg, 160 230 meter lång. Sönderkörd av skogsmaskiner vilket gör den svårbedömd. 19 Kolbotten, resmila Utgår Övertäckt av drygt 2 meter tjockt lager med massor. 20 Brott/täckt: Grus/stentäkt (20 10 1,5 meter), en stenvall längs västra sidan (18 2 1,2 meter), staplad av kantig sten (0,3 1,0 meter stora). Övrigt objekt 21 Utredningsobjekt. Boplatsläge, ca 210 90 meter stort (Ö V), beläget i S-sluttning. Relativt stenigt, bitvis mycket stenigt. Skogsmark, barrskog, föryngringsyta. Skogsväg löper genom området. 22 Utredningsobjekt. Boplatsläge, ca 160 60 meter stort (N S), området bestod av mindre terrasser mellan hällar. Mycket stenigt. Området var redan avtorvat så endast mindre fickor inom området var relativt ostörda. Utgår Utgår 9 schakt grävdes på boplatsläget. 2 långschakt grävdes på boplatsläget och övriga ytan besiktigades.
Figur 1. Läget för utredningen markerat på utdrag ur Terrängkartan blad 579 Motala, skala 1:50 000, och Sverigekartan.
Figur 2. Utredningsområdet (lila linje) och närbelägna fornlämningar (enligt FMIS) markerade på utdrag ur Fastighetskartan, blad 65F1AN Zinkgruvan. Skala 1:10 000.
Figur 3. Plan över påträffade objekt och undersökta schakt markerade på utdrag ur Fastighetskartan, blad 65F1AN Zinkgruvan. Skala 1:2 500.
Figur 4. Plan över påträffade objekt och undersökta schakt markerade på utdrag ur Fastighetskartan, blad 65F1AN Zinkgruvan. Skala 1:1 000.