UPPSALAUNIVERSITET FöretagsekonomiskaInstitutionen Handelsrätt Riktadekontantemissioneriprivata aktiebolag Datum:2011 01 20 KandidatuppsatsHT2010 Författare:RichardFrank&ErikLindblad Handledare:MagdalenaGiertz
Sammanfattning Förattskapaettframgångsriktbolagbehövskapital,intebaraidetinitialaskedetutan ävenlöpande.dåbehovavettkapitaltillskottuppstårkananskaffningenavdettaskepå olikasätt,ettrelativtvanligttillvägagångssättärgenomemissioneravolikaslag.dessa emissionerkanvarariktadetillredanbefintligaägare,tillenellerfleraspecifikaexterna investerare,tillallmänhetenellertillenkombinationavdessa.förattenemissionmed allmän företrädesrätt ska kunna genomföras krävs ett beslut av bolagsstämman fattat medenmajoritetavdeföreträddarösterna.ifalldåönskanärattriktaemissionentill en eller flera specifika investerare alternativt befintliga ägare är majoritetskravet två tredjedelar, såkallad kvalificerad majoritet. Detta skulle i princip innebära att en aktieägare med mer än två tredjedelar av rösterna skulle kunna besluta om riktade emissioner till sig själv och genom detta försvaga de andra aktieägarnas ställning och procentuellaägandeibolaget.dettaförfarandeskullerentavkunnaledatillensituation där en eller flera aktieägare kan tvingas sälja sitt innehav i bolaget. Lagstiftaren har därför valt att låta lagen innefatta regler som avser att stärka minoritetens ställning gentemot majoriteten, detta bland annat genom de såkallade generalklausulerna och likhetsprincipen. Dessa tar sikte på att förhindra olikbehandling av aktieägare respektiveaktierinomettbolag. Likhetsprincipen och generalklausulerna är dock mycket oprecisa då syftet med reglerna är att omfatta samtliga bolagsorgans beslut. Till detta kommer att rättspraxis påområdetnästankanbeskrivassomobefintligt,någotsomtyckshaletttillenoviljaatt bedriva processer. Hur dessa regler ska tillämpas är därför, i dagsläget, oklart och i denna problematik har uppsatsen sitt ursprung. Fokus ligger på kontantemissioner i privata aktiebolag. Slutsatsen är att beslut om en riktad nyemission till vissa redan befintliga aktieägare kan vara svåra att klandra med stöd av likhetsprincipen eller generalklausulerna.denempiriskaundersökningenvisardockattdetkanvaramöjligt ochvisardåfrämstpåtvåaspektersomkanliggatillgrundförentalanmotettbeslut om en riktad nyemission. Dessa två är huruvida priset på emissionen är satt korrekt eller om minoriteten kunnat visa att de både hade viljan och möjligheten att deltaga i emissionen.meddettasagtärintemajoritetensmöjligheterattspädautminoritetenoch dessutomtillettunderprisborttagna.
Förkortningslista AB ABL AbL EG EU HD LO NJA Prop. SOU WACC Aktiebolag Aktiebolagslagen2005:551 Aktiebolagslagen1975:1385 EuropeiskaGemenskapen EuropeiskaUnionen HögstaDomstolen Landsorganisationen NyttJuridisktArkiv Proposition StatensOffentligaUtredningar WeightedAvarageCostofCapital
Innehållsförteckning 1.Inledning...1 1.1Problematisering...1 1.2Syfte...2 1.3Avgränsningar...2 1.4Metod...2 2.Bakgrund...4 2.1Nyemissionavaktier...4 2.2Definitioner...4 2.3Rättenattriktaennyemission...5 3.Gällanderätt...6 3.1Nyemissioniprivataaktiebolag...6 3.1.1Riktadekontantemissioner...6 3.1.2Majoritetskravvidbeslutomemission... 6 3.2Minoritetsskyddetisvenskbolagsrätt...7 3.2.1Likhetsprincipen... 7 3.2.2Generalklausulerna... 8 3.2.3Jäv...10 3.2.4Klandertalan...11 3.3Tvångsinlösen...11 3.4Denmoraliskaaspekten...12 3.5Specifikareglerförnoteradebolag...12 3.6Sammanfattningavgällanderätt...14 4.Probleminventering...15 4.1Identifieradeproblem...15 4.2Objektivaskäl...16 4.3Likhetsprincipensochgeneralklausulernasställningiförhållandetill majoritetskravet...18 4.4Preventiveffekt...20 4.5Aktieägaravtal...21 4.6Teckningskursen...21 4.6.1Kvotvärde...21 4.6.2Värderingsproblematik...22 4.6.3Värderingsmodeller...23 5.Avslutandediskussion...26 5.1Övergripandeanalys...26 6.Slutsatser...28 7.Källförteckning...31 7.1Trycktakällor...31 7.1.1Offentligttryck...31 7.1.2Litteratur...31
7.1.3Rättsfall...32 7.1.5Övrigt...32 7.2Intervjuer...33 7.3Internetkällor...33 Bilagor...34 Bilaga1 Intervjuunderlag...34 Intervjuunderlag,JonasWetterfors...34 Intervjuunderlag,LinusDahg...35 Intervjuunderlag,RolfSkog...36
1.Inledning Kapitalärennyckeltillframgångideflestaverksamheter.Oavsetthurbraenaffärsidé ärblirdensvårattförverkligautankapital.detärintealltidsåattdensomstartarett bolag är kapitalstark och det är inte självklart att denne heller får låna kapital eller är villigatttadenriskdetmedför.envägförgrundarenattfåinkapitalisinverksamhet kan då vara att genomföra en nyemission riktad till en eller flera investerare. Denna emission leder till att grundarens ägarandel späds ut, det kan vid första anblick tyckas negativtförgrundaren.samtidigtvilltroligendeflestanoghellreägaexempelvis30%i ett bolag med en potentiellt god framtid än att behålla 100 % av ett bolag som inte lyckaspågrundavdessavsaknadavkapital. Om en investerare satsar mycket kapital och tar en stor risk kommer denne troligen också kräva en stor ägarandel i bolaget, gärna så stor del att kontroll över bolaget erhålls.detkanocksåtyckasrimligtattägarnasinflytandeärkopplattillderasinsatser. Erhåller investeraren en andel som ger kvalificerad röstmajoritet på bolagsstämman kan denne besluta om ytterliggare nyemissioner riktade till sig själv med följden att grundarenspädsutytterliggare.detärviktigtförbådeinvesterarenochbolagetattdet kan utvecklas så att det genererar högsta möjliga avkastning. Om tillförande av mer kapital är nyckeln till detta är detockså viktigt förden majoritetsägande investeraren att denne kan besluta om en emission. Detta utan att en minoritetsägare som saknar kapitalochdärförejkandeltagaiemissionenstopparbeslutetförattskyddasinandeli bolaget. Intressant ur minoritetsperspektivet är också att flera emissioner i följd kan ledatillattinvesterarenkanbegäraentvångsinlösenavgrundarensaktierochtaöver helaägandet. 1.1Problematisering Sedan reglerna gällande riktade nyemissioner infördes i ABL har både bolag och lagstiftareupplevtattdessakanskapaproblem.medanledningavdettaharlagstiftaren och organ, såsom Aktiemarknadsnämnden 1, valt att införa ytterligare regleringar och rekommendationer för att få bukt med problemen. Dessa regler gäller dock endast i publika aktiebolag, alltså borde den problematik som identifierats kvarstå i privata aktiebolag. Att denna problematik faktiskt förekommer i praktiken bekräftas även av JonasWetterfors,advokatpåHellströmLaw. 2 Denfrämstafrågansomidentifieratsärförknippademedminoritetsskyddetsställningi förhållandetillmajoritetensbeslutsrättvidettbeslutomnyemission.detärviktigtatt en majoritetsägare som är den som tar störst finansiell risk kan styra över sin investering och bolagets utveckling. Detta samtidigt somminoriteten inte ska uppleva att den blir överkörd och förlorar sitt inflytande. Centralt i avvägningen mellan majoritetensochminoritetensrättäraspekterkringvadsomärbästförbolagetidess helhetochhurdessaaspekterbedöms.detfaktumattupprepaderiktadenyemissioner 1 Aktiemarknadsnämndenärenorganisationsomstartades1986påinitiativav StockholmsHandelskammareochSverigesIndustriförbundmedsyftetattverkaförgod sedpådensvenskaaktiemarknaden. 2 Wetterfors,J,Intervju20101203 1
till vissa befintliga aktieägare kan leda till att minoritetsägarna tvångsinlöses innebär ocksådetenintressantproblematik. Ett delproblem i det som nämnts ovan är hur en riktad emission till vissa befintliga aktieägare ska prissättas och av vem. Problematiken kring prissättningen blir än mer intressantdåföljdenavderiktadeemissionernakanblientvångsinlösenochensådan enligtlagprissättsenligtfastställdaregler. 1.2Syfte Syftet med denna uppsats är att beskriva det rådande rättsläget för beslut gällande riktadenyemissioneravaktiertillvissabefintligaägareiprivataaktiebolagmedendast ett aktieslag. I uppsatsen undersöks de eventuella problem det rådande rättsläget ger upphov till i verkligheten. Vidare är syftet att diskutera den aktuella lagstiftningens utformningiförhållandetilldenproblematiksomidentifierats. 1.3Avgränsningar Uppsatsen avgränsas, som framgår av titeln, till att endast problemmässigt behandla privata aktiebolag. Uppsatsen granskar de frågor som kan uppstå kring ett beslut rörandeenriktadnyemissiontillvissabefintligaaktieägare.vidarestuderasenbartfall då det endast existerar ett aktieslag i bolaget. Anledningen till detta är att skapa en konkret och tydlig bild av det problem uppsatsen önskar belysa. Av samma anledning diskuterasuteslutandesåkalladekontantemissioner.detärsvenskrättsombehandlasi denna uppsats., vilken till stor del bygger på EU direktiv och utgångspunkten är att dessa är korrekt implementerade. Därför studeras direktivtexterna endast i undantagsfall. Vidareärdetavviktattpåpekaattdetsjälvfalletärnugällanderättsomliggerifokus. Docklyftsinformationfråntidigarelagstiftningin,dettaförattvissaavdeprinciperoch förhållningssättsomidagutgörpraxisharsingrunditidigarelagstiftning. 1.4Metod Uppsatsen har, initialt, ett rättsdogmatiskt angreppssätt. Fokus är att utreda det gällande rättsläget, i första hand genom användandet av olika former av rättskällor. 3 Denna information hämtas primärt från lagtext, förarbeten, propositioner, praxis och olikaåsikteridoktrin.attdoktringesenrelativtstorarolliuppsatsenberorfrämstpå denotydlighetsområderpåområdet.dådiskussionenidoktrinemellanåttenderaratt ge uttryck för författarens subjektiva åsikt leder det ibland till att informationen som tillgodogörskanuppfattassomtvetydig.dettaharmedförtattkällmaterialetiuppsatsen hanterats kritiskt för att skapa en så objektiv bild som möjligt. Denna typ av material möjliggördockendjupareanalysavämnetochsesdärförsomrelevant. 4 3 Peczenik,sid.33. 4 Sandgren,C.sid.40f. 2
Utöver de typer av källor som presenterats ovan har även kvalitativa intervjuer genomförts. Syftet med dessa intervjuer är att belysa problematiken från olika håll, främst majoritets och minoritetsperspektiv, samt att diskutera problematiken på ett mer ingående sätt med sakkunniga på området. Vid genomförandet av kvalitativa intervjuerärdetavstorviktattkritisktgranskadeninformationsomges.dettaföratt det inte ska uppstå språkförbistringar samt för att det ofta finns tendenser till att informationkanvaravinkladförattpåbästa sättspeglasändarensegna ståndpunkt. 5 Dettahargenomgåendepåverkatarbetetochallaintervjuerhardärförspelatsin,vilket också möjliggör en djupare analys av den faktiska informationen som ges vid intervjutillfället. 6 DeintervjuersomgenomförtsärmedLinusDahg,analytikerpåSVCA 7, och med Jonas Wetterfors, delägare och advokat specialiserad på affärsjuridik på HellströmLaw.GenomintervjunmedLinusDahggesinvesterarensåsikterutrymme,en vinkel som kan anses ha varit underrepresenterad i litteraturen hittills. Den andra intervjun,medjonaswetterfors,harfrämstsomsyfteattbelysadenaktuellapraktiska tillämpningen av regelverket samt huruvida denna problematik utgör underlag för eventuella tvister. Vidare har en intervju genomförts via mail med Prof. Rolf Skog, författare till 2005 års aktiebolagslags förarbete. Detta för att skapa en bild av hur lagstiftarenställersigtilldeproblemsomidentifierasiuppsatsen. Nämnasbörocksåattdendomstolspraxissomexisterarpåområdenkanbeskrivassom mycket tunn. Av den anledningen behandlas även branschpraxis i uppsatsen. Där innefattas Aktiemarknadsnämndens uttalanden angående emissioner, huruvida denna typ av uttalanden ska ses som en rättskälla eller ej är något oklart då de inte direkt tolkar specifika lagrum. 8 Det framstår dock som att Aktiemarknadsnämndens uttalanden givits tyngd då de respekteras av de flesta bolag. 9 Samtidigt visar uttalandenaattdenbehandladeproblematikendefactoexisteraripraktiken. 5 Holme,IdarMagne&Solvang,BerntKrohn,sid.105ff. 6 Sandgren,C,sid.42f. 7 SVCA(SwedishVentureCapitalistAssociation)ärenintresseföreningvarssyfteäratt företrädasvenskariskkapitalisterochderasintressengentemotblandannatmedia, poitiker,entreprenörerochandrabeslutsfattare. 8 Sandgren,C,sid.40f. 9 Wetterfors,J,Intervju20101203 3
2.Bakgrund Dettaavsnittsyftartillattgerelevantaförhandskunskaperochdefinieradebegreppsom är centrala. Bakgrunden ger även en historisk överblick av vad som gett upphov till problematiken. 2.1Nyemissionavaktier En nyemission innebär att ett bolag ger ut nya aktier i utbyte mot att det får in nytt kapital. 10 Anledningarnatillattennyemissiongenomförskanvaramånga,exempelvis kanettbolagviljastärkasinkassa,förattfinansieraeninvestering,expandera,lättarefå krediter, genomföra ett uppköp eller uppfylla krav på likviditet som krävs för en börsintroduktion. 11 Ettbolagfåralltsåfleraktieräntidigareefterennyemissionochvarjeaktiemotsvarar då ett procentuellt mindre ägande i bolaget andelsmässigt men inte värdemässigt. 12 Nuvarande aktieägares andelar späds alltså ut om de väljer att inte deltaga i nyemissionen. Har de rätten att deltaga och också vill göra detta sker det genom utnyttjandetavdetilldeladeteckningsrätterna,därmedtillförskapitaltillbolagetgenom att de nya aktierna köps. Genom ett sådant förfarande har de utökat sitt ägande kapitalmässigtochbehållitsinprocentuellaandelavbolaget. 13 2.2Definitioner Kontantemission Vidennyemissionavaktieriettbolagkanbetalningavdessaskepåolikasätt.Idenna uppsatsbehandlasbetalningmedkontantamedelvilketkallasförkontantemissionoch resulterariattettbolagskassastärks. 14 Nyemissionmedföreträdesrätt Videnkontantemissionmedföreträdeharalladebefintligaaktieägarnarättattteckna de nyemitterade aktierna. Företrädesrätten upprätthålls vanligtvis genom att de befintliga aktieägarna får ett antal teckningsrätter i relation till det antal aktier delägaren innehar före nyemissionen. Förhållandet kan dock vara annorlunda om så föreskrivsibolagsordningenelleriemissionsbeslutet. 15 Riktadnyemission Omdetiemissionsbeslutetföreskrivsattdebefintligaaktieägarnasföreträdesrättejska tillämpasutanföreträdesrätteniställetskatillfallanågonspecifikintressentär 10 Hemström,C,sid.136 11 Bolagsverketshemsida1 12 Aktiespararnashemsida1 13 Aktiespararnashemsida1 14 Aktiemarknadsnämndensuttalande2002:2 15 Aktiemarknadsnämndensuttalande2002:2 4
nyemissionenriktad.enriktadnyemissionkaninnebäraattbådebefintligaaktieägare ochexternaintressentergesrättatttecknaaktierinyemissionenalternativtattvissa befintligaaktieägareellerexternaintressentergesföreträde. 16 Möjlighetenattförbise företrädesrätteninfördesiabljustförattettaktiebolaglättareskullekunnafåinnytt kapital,ävenfrånickebefintligaaktieägare. 17 Subsidiärföreträdesrätt En subsidiär företrädesrätt uppstår då en aktieägare avstår från sin primära företrädesrätt.övrigaaktieägareibolaget ärver dådennaföreträdesrätt.fördelningen av teckningsrätterna sker i proportion till det befintliga aktieinnehavet. Skulle en situation uppstå då två eller flera aktieägare innehar samma rätt till en ny aktie sker fördelningengenomlottning.(abl4:32st2p.) 2.3Rättenattriktaennyemission Före ändringarna av emissionsreglerna i aktiebolagslagen 1973 var det förbjudet att frångå företrädesrätten och rikta en nyemission för ett aktiebolag. Det hade dock tidigaredyktupptankarrörandehuruvidadettabordemöjliggörasvidvissasituationer då riktade nyemissioner identifierats som en lösning på befintliga och kommande problem. Dessa situationer ansågs tilloch med vara av sådan vikt att det blev omöjligt att avvakta den kommande ändringen av aktiebolagslagen, som skulle genomföras 1975. 18 DethuvudsakligaskäletsomlyftesframvarLO:sförslagrörandemöjlighetenatt placeraap fondernasmedeliaktier,blandannatgenomnyemissioner. 19 Ikommentarer till 1975 års aktiebolagslag kan det utläsas att lagstiftaren lade stor vikt vid just löntagarnasinflytandeinäringslivet.detfannstankaromattanpassalagenytterliggare till löntagarnas fördel och den aktiebolagslag som antogs 1975 sågs som en tillfällig lösningsomsnartskullereviderasgenomenstörrereform. 20 Såskeddedockaldrig,men dessa argumentframfördesavpolitiskaskälförattvinnastödiriksdagen.andraskäl, somlyftesframikommentarernatillablochlagensförarbeten,ärviktenavettbolags möjlighetattkunnasökariskkapitalsåvälinomsomutanförsverige. 21 Ipropositionen som föregick 1973 års tillägg till den då gällande aktiebolagslagen beskrivs att näringslivet framhåller vikten av att svenska företag bereds möjlighet att söka finansieringiutlandet. 22 Rentgenerelltidentifieradesviktenav attsvenska aktiebolag ska kunna finna kapital utanför den befintliga ägarkretsen. Politiskt stöd för detta skapades genom framförandet av löntagarargumentet kopplat till AP fonderna som främstaargument. 23 16 Hemström,C,sid.141 17 Aktiemarknadsnämndensuttalande2002:2 18 Kedner,Gösta&Roos,CarlMartin,sid.92 19 Prop.1973:93sid.48 20 Kedner,Gösta&Roos,CarlMartin,sid.14f 21 Kedner,Gösta&Roos,CarlMartin,sid.95 22 Prop.1973:93sid.49 23 Kedner,Gösta&Roos,CarlMartin,sid.95f 5
3.Gällanderätt Avsnittetsyftartillattbeskrivadetrådanderättslägetpådetberördaområdet.Iavsnittet presenteras, för området, relevant lagtext och praxis, vilka också diskuteras utifrån doktrin. Även regler för publika aktiebolag diskuteras för att skapa en grund för en jämförandediskussion. 3.1Nyemissioniprivataaktiebolag 3.1.1Riktadekontantemissioner I beskrivningen av gällande rätt på området blir 11:e kapitlet i ABL aktuellt. Kapitlet diskuterar de olika möjligheter som finns för ett bolag att öka sitt aktiekapital. I ABL 11:1presenterasdeolikaalternativenochavregelnframgårdetattettbolagigrunden har fyra olika möjligheter att öka aktiekapitalet. Det avgörande för uppsatsens frågeställning finner vi i lagrummets andra punkt, angående nyemissioner, där det framgåratt13:ekapitletablärtillämpligt.attettbeslutrörandenyemissionskafattas avbolagsstämmanframgåravabl11:2.förendjupareinsiktitillvägagångssättetoch de aktuella regleringarna på området vänds blicken fortsättningsvis mot lagens 13:e kapitel. I 13:1 framgår det att grundregeln är att de befintliga aktieägarna besitter företrädesrättvidennyemission.dettainnebär,någotenkelt,attenaktieägareefteren nyemission har möjlighet att behålla sitt procentuella aktieinnehav genom att utnyttja sina teckningsrätter och köpa de nyemitterade aktierna. Denna bestämmelse grundar sig på den såkallade likhetsprincipen, vilken kommer att diskuteras senare. Tanken är att skapa vissa garantier för att reglerna rörande nyemissioner inte ska utnyttjas med syftet att, på ett otillbörligt sätt, förändra balansen mellan olika aktieägargrupper. 24 Dennahuvudregelgällernyemissionerdåaktiernaskabetalasmedkontantamedeleller genomkvittning. 25 3.1.2Majoritetskravvidbeslutomemission Vidbeslutomennyemissionkrävsnormaltenenkelmajoritet,detvillsäga50%avde vid stämman representerade rösterna (ABL 7:40). En enkel majoritet har dock ingen möjlighet att frångå huvudregelns bestämmelser i ABL 13:1 om allmän företrädesrätt. Denna kan dock frångås enligt ABL 13:1 punkt 2c. som visar att det, genom emissionsbeslutet,alltsåärmöjligtattbestämmaettannattillvägagångssätt.ettsådant beslut ska fattas av bolagsstämman och ska enligt ABL13:2 endast ses som giltigtom förslagetbiträttsavminsttvåtredjedelaravbådedeibolagsordningenangivnarösterna och de aktier som varit företrädda vid den aktuella stämman. Detta utökade majoritetskrav behandlades redan i propositionen (1973:93) som diskuterar möjliggörandet av riktade nyemissioner. Där lyfts ett betänkande från advokatsamfundetframsomkonstaterarattenförändringsomdennamycketvälskulle kunnaskapavissafördelarförbolagetmenattdetsamtidigtskullekunnainnebäraatt 24 SOU1971:15sid.174 25 Prop.2004/05:85sid.340ff. 6
ställningenförminoritetsägarnaibolagetskullekunnakommaattförsvagas. 26 Ettkrav på kvalificerad majoritet vid bolagsstämmobeslut i frågan föreslogs därför som skulle innebäraattettbeslutomriktadnyemissionskullekrävastödfrånminsttvåtredjedelar av stämman, syftet med detta beskrevs vara ett utökat minoritetsskydd. Dock konstaterasattmöjlighetenattförhindramaktmissbrukinteskulleblitillräcklig,regeln skulle enbart innebära att en större majoritet skulle krävas för att bedriva maktmissbruk. 27 Trotsattdennadiskussionomkvalificeradmajoritetlyftesframredan 1973infördesintereglerrörandedettaförrän1995somföljdavettEG direktiv. 28 Vi kan alltså, utifrån ABL 13:2, konstatera att det är möjligt att frångå den normalt gällande företrädesrätten om en eller flera ägare ensamt eller gemensamt har ett tillräckligt stort aktieinnehav. I ABL 13:4 presenteras de krav som ställs på ett förslag som framförts i enlighet med ABL 13:3. Där framgår bland annat att det är möjligt att bestämma priset på de nyemitterade aktierna.(abl 13:4 3p.) I paragrafens 3:e stycke presenteras dock en begränsning rörande prissättningen, teckningskursen får inte sättaslägreändetidigareaktiernaskvotvärde(aktiekapitalet/antaletaktier) 29.Grunden förenavvikelsefråndennormalaföreträdesrättenskagemensamtmedanledningentill den aktuella teckningskursen också anges i förslaget eller i en bifogad handling. (ABL 13:4 4st.) Ytterligare begränsningar av majoritetens bestämmanderätt kan möjligen ansesvaralikhetsprincipen,generalklausulernaochbestämmelsernaibolagsordningen. Dessa begränsningar av majoritetens rätt kommer mer ingående diskuteras enskilt nedan. 3.2Minoritetsskyddetisvenskbolagsrätt 3.2.1Likhetsprincipen Likhetsprincipen har, i svensk aktiebolagsrätt, en lång tradition.grunden är dock inte enbart svensk utan principen går att finna imånga andra länders motsvarighet till vår aktiebolagslagstiftning. Likhetsprincipen finns även representerad i EU lagstiftning genomartikel42ieg:sandrabolagsdirektiv. 30 Densvenskalikhetsprincipenbeskrivsi ABL 4:1. Grundinnebörden är att alla aktier har lika rätt i bolaget. Nyckelordet i föregåendemeningäraktier,likhetsprincipentarsåledesintesiktepåaktieägarnautan reglerar enbart förhållandet mellan aktier. Likhetsprincipen ska tillämpas i samtliga bolagsorgan och blir som mest aktuell vid omröstningar på bolagsstämman. 31 Denna princip kan dock inskränkas i enighet med ABL 4:2 5,lagen är alltså dispositiv. Enligt ABL4:23st.fårsärskildaföreskrifteromolikaaktieslagsföreträdesrättvidnyemission skrivas in i bolagsordningen. Likhetsprincipen är även möjlig att avtala bort i ett aktieägaravtal, dock är ett avtal som detta inte rättsligt bindande vare sig för bolaget eller dess olika organ. 32 Aktieägare kan även i enskilda fall medge undantag från 26 Prop.1973:93sid.48 27 Prop.1973:93sid.83 28 Aktiemarknadsnämndensuttalande2002:02 29 Bolagsverketshemsida2 30 Rådetsdirektiv77/91/EEGavden13december1976. 31 Johansson, S, sid.78 32 Nerep,E,sid.271 7
likhetsprincipen, detta genom att avstå från sina rättigheter gentemot bolaget. Enkelt uttryckt kan det alltså handla om att aktivt värna om sina rättigheter om de ska beaktas. 33 För att likhetsprincipen ska vara åsidosatt krävsdet att ett eller flera aktieslag genom ett beslut har fått en fördel alternativt nackdel gentemot de andra aktieslagen. Denna fördelellernackdelbehöverhellerintevaraavekonomiskartförattdettaskagälla.det kan vara av vikt att allt som, genom en objektiv bedömning, uppfattas som en fördel möjligenocksåkansessomettåsidosättandeavlikhetsprincipen.kravetpåobjektivitet vid åberopande av minoritetsskyddet är centralt för att den allmänna viljan att satsa kapital inte ska försvinna. Fallet är dock inte så enkelt, den aktuella fördelen eller nackdelensomtillfallerenaktiemåstesjälvfalletvaraavnågorlundarelevansirelation till aktieägandet. Fördelar från andra förhållanden än aktieägande, exempelvis anställning, omfattas inte av dessa regler, vilket kan innebära svårigheter vid bedömningen. 34 Enaktiefårmaximalthaettröstvärdesomöverstigerenannanaktiesröstvärdemedtio gånger(abl4:5).ävenomallaaktierharsammaröstvärdeochiövrigtlikarättigheter behöver likhetsprincipen inte tillämpas i sin helhet om så har föreskrivits i bolagsordningen, detta då ABL är en dispositiv lag. Således tycks det som att likhetsprincipen kan sättas ur spel genom en ändring i bolagsordningen, en sådan ändring förutsätter två tredjedelars majoritet. Alltså krävs det inte att samtliga aktieägareärenseomattlikhetsprincipenskasättasurspel.iblandkanlikhetsprincipen bortses från även utan att så har föreskrivits i bolagsordningen om man finner att majoritetens intresse väger tyngre än likhetsprincipens bevarande. 35 Innehas två tredjedelar av rösterna av en ägare, alternativt ägargrupp, kan alltså ett beslut fattas utan att den resterande tredjedelen ges möjlighet att påverka i frågor som kräver kvalificerad majoritet. Vissa undantag från likhetsprincipen kan dock göras med stöd i ABL eller genom bolagsordningen. Grunden är dock att ingen aktie ska kunna fråntas den medföljande rätten som innebär att innehavaren får deltaga och rösta på, samt klandraettbeslutfrån,enbolagsstämma.detgårintehellerattberövaenskildaaktiers rätt,inomsammaaktieslag,tillvinstutdelning. 36 3.2.2Generalklausulerna Där likhetsprincipen syftar till att alla aktier har lika värde och rättigheter diskuterar ABL:s generalklausuler istället aktieägarnas lika rätt. På grund av detta är generalklausulernaalltsåintehellerbundnatillettvisstaktieslag. 37 Dennadistinktionär viktigattgöradåbegreppenannarstenderarattsmältasamman. Lagstiftaren har, som nämnts ovan, infört möjligheter till riktade nyemissioner och så ocksåtillvissabefintligaaktieägare,dettaförattunderlättafinansieringavbolag.som nämnts kan detta leda till att vissa nuvarande aktieägare förlorar inflytande i bolaget 33 Nerep,E,sid.290 34 Åhman, O, sid. 792 ff. 35 Johansson, S, sid.151 36 SOU1971:15sid.155. 37 Nerep,E,sid.278 8
genomattdestörreägarnasjälvakanbeslutaomennyemissionmotminoritetsägarnas vilja. Generalklausulerna kan enkelt sägas omfatta alla beslut av samtliga bolagsorgan. Reglerna tar dock endast sikte på bolagsstämmobeslut som på något sätt kan vara av intresse att klandra för någon. Generalklausulerna gäller också, till skillnad från likhetsprincipen, vid tillfällen när en otillbörlig fördel tillfaller någon som står utanför bolaget. Reglerna är också tillämpliga trots att ett beslut fattats med en kvalificerad majoritet, dock endast först när beslutet innebär någon form av maktmissbruk av majoriteten. 38 Detta var också ett av huvudsyftena vid införandet av generalklausulerna. 39 Förattenhandlingskasessomettbrottmotgeneralklausulerna krävsdetuppsåtsamtatthandlingenfåreffekt.atthandlingenfaktisktfåreffektärdock ingetkraviordetsriktigabemärkelse,detärtillräckligtatteffektenifrågaendastutgör ensannolikföljdavattettvisstbeslutverkställs. 40 Vidtillämpningenavgeneralklausulernakanettproblemvaraattfastställavilkennivå avlikhetsomkrävsiolikafallförattklausulenskallansesvarauppfylldellerbruten.att ettförslagsomgodkännspåbolagsstämmanintestödsavsamtligarösterärsjälvklarti sigintetillräckligtförattdetisakskaansesattenolikbehandlingskett.detäristället detaktuellabeslutetsinnebördochsyftesombörbeaktas. 41 Enligt ABL 7:47 får bolagsstämman inte fatta ett beslut som ger en viss aktieägare en otillbörlig fördel respektive nackdel i en viss fråga, det samma gäller för styrelsens beslut. (ABL 8:41) Generalklausulerna utgör ett skydd för minoritetsägare då de omöjliggör för bolagsledningen och majoritetsägarna att fatta beslut som anses otillbörligaförminoritetsägarna.dessablirfrämstaktuellaifrågordärmajoritetsägarna medstödiabl:smajoritetsreglerbeslutaromändringaribolagsordningen,likvidation, förvärvavegnaaktier,minskningavaktiekapitaletochnyemissioner. 42 Attminoriteten åberopargeneralklausulerförattstoppaettbeslutbehöverintebetydaattdefårgehör även om de tillsynes besitter rätten genom klausulen. Vid en eventuell prövning tas hänsyntillföretagetsnytta,dettakanalltsåvägatyngreänminoritetsägarnasintressen. Ställningtasdockäventilldenetiskaaspektenochintebaradenföretagsekonomiska. 43 Detärmöjligenocksåavintresseattdiskuterastyrelsenslojalitetspliktsomärendelav generalklausulen. (ABL 8:41) I andra stycket i denna lagregel framgår det att en styrelseledamot inte får företa en handling som står i strid med ABL. För uppsatsens syfte är, som nämndes ovan, ABL 8:41 1st. av störst intresse. Där framgår det att en styrelseledamotintefårföretaenrättshandlingellernågonannanåtgärdsomger,eller kange,enotillbörligfördelåtenaktieägareellersominnebärennackdelförenannan aktieägare. Det blir därför av intresse att diskutera hur en styrelse bör agera vid ett osäkertläge,utifrånabl.trotsattbolagsstämmanharröstatigenomettförslagbetyder detalltsåinteattstyrelsenskagenomföradetaktuellabeslutet.stårbeslutetistridmed 38 Johansson,S,sid.127f. 39 Prop.1973:93sid.84. 40 Åhman,O,sid.798ff. 41 Nerep,E,sid.272 42 Nerep, E, sid. 275 ff. 43 Nerep, E, sid. 306 9
ABL har styrelsen inte möjlighet att genomföra det. Om vi då ponerar att rättsläget är oklartkandetsåledesvarasvårtförstyrelsenattdrivaigenombeslutet. Detkandockhävdasattgeneralklausulernasrollvidriktadeemissionerintetycksvara särskilt tydlig. Enriktad emission är ett bra exempel på ett beslut som kan komma att innebära fördelar likväl som nackdelar för aktieägarna. Det är ofta en fördel för en aktieägare att bolaget får ett kapitaltillskott men samtidigt kan alltså den enskilde aktieägarens procentuella innehav och därigenom inflytande i bolaget minska. Ett förslagpåförhållningssättärattgeneralklausulernaendastskallansessomtillämpligai ensituationdånackdelarnaövervägerfördelarna. 44 Detmestcentralabegreppetviden diskussionrörandegeneralklausulernatycksalltsåvaraotillbörligfördel. Sammanfattande kan det hävdas att generalklausulernas syfte är att säkerställa majoritetens lojala handlande gentemot minoriteten. Målet är alltså att förhindra ett eventuellt maktmissbruk samt att komplettera det minoritetsskydd som kravet på en kvalificeradmajoritetivissabeslutinnebär. 45 3.2.3Jäv Att frågan om jäv tas upp i denna uppsats beror på att en diskussion rörande en aktieägare som är med och fattar beslut i bolagsfrågor som rör denne direkt kan väcka tankaromjustjäv.dåaktieägarenävenkanvarastyrelseledamotellervdidetaktuella bolaget finns det anledning att utreda om jäv kan bli en aktuell fråga i denna uppsats problematik. Reglernarörandejävkansesutgöraendelavlojalitetsplikten.Allmäntkandetsägasatt jävsreglerna i ABL har till syfte att förhindra VD, styrelseledamot eller aktieägare att fatta beslut som i vissa situationer åsidosätter bolagets intressen, jävsreglerna rör således endast ansvarssituationen. I ABL7:46framgår det att en aktieägare själv eller genomombudinteharrättattröstaienfrågasomrörskadeståndsansvarellerentalan riktad mot denne. Rösträtten frångås även om det kan anses att aktieägaren har ett väsentligt intresse i en fråga, exempelvis gällande beslut som rör förhållandet till en annan juridisk person i vilken aktieägaren innehar en väsentlig andel. 46 Motsvarande regelförenstyrelseledamotåterfinnsiabl8:23ochförvdiabl8:34,dessakansägas innefatta en större mängd fall som ska ses som jäviga. Utöver de situationer som begränsaraktieägarensinflytandebegränsasstyrelseledamotenochvd:ntillattintepå någotvisvaradelaktigaibeslutfattande,förberedelseochverkställandeavdetaktuella beslutet. Det är således inte, som i aktieägarens fall, bara rösträtten som begränsas. 47 Det som främst skiljer jävsreglerna mellan styrelseledamot och VD är de eventuella sanktionernavilkaåterfinnsiabl29kap. ABL7:46,sominnefattarjävsreglernaförenaktieägare,harsåledesdetprimärasyftet att fungera som ett skydd för minoritetsägaren medan ABL 8:23 och ABL 8:34 främst syftartillattskyddabolagetsintressen.idefalldåenstyrelseledamotellervd:nävenär 44 Pehrson,L,sid.498ff. 45 Pehrson,L,sid.490f. 46 Skog, R, 2006, sid. 234 f. 47 Af Sandeberg, C, sid. 140 f. 10
majoritetsägareibolagetbördockdessareglerfungerapåettsättsomkanliknasvidett indirektminoritetsskydd.detäriensådansituationsomfråganrörandejävkankomma attbliaktuellförproblematikenivåruppsats. 3.2.4Klandertalan Skulleensituationdärenaktieägare,styrelse,enskildstyrelseledamotellerVDanseratt ett bolagsstämmobeslut fattats på ett obehörigt sätt uppstå har denna eller dessa möjlighetattklandrabeslutet(abl7:50 51).Grundernaförensådantalandefinierasi ABL7:50varidetframkommerattettbeslutsomfattatsochstridermotABL,tillämplig lag om årsredovisning ellerden aktuella bolagsordningen kan klandras framgångsrikt. Talan väcks i allmän domstol och ska enligt denna lag normalt ske inom tre månader efterdetaktuellabeslutet.enlängreperiodkanbliaktuellomnågotavrekvisiteniabl 7:51 2st. är uppfyllda. Förutsättningar för klander är då att beslutet inte kan fattas då detstridermotindispositivalagarellerattbeslutetkräverenstarkaremajoritet. Skulle det, som vi nämnt i avsnittet rörande generalklausulen, vara ett oklart läge kan det för styrelsen vara idé att avvakta med verkställandet till tre månader efter det att beslutetfattats,vilketenligtabl7:51normaltärtidenförattklandraenbolagsstämmas beslut.genomdettaförfarandegerstyrelsensigsjälvaenvissförsäkranmotattdeställs ansvarigaföragerandet. 48 3.3Tvångsinlösen En förändring av aktieägarförhållandet i ett bolag kan ske genom en såkallad tvångsinlösen. Grunden till detta ligger i möjligheten för majoriteten alternativt minoriteten att kräva inlösen av en aktiepost sommotsvarar mindre än tio procent av bolagets totala aktiekapital. Vid en tvångsinlösen är det viktigt att säkerställa att en minoritetsägare får skälig ersättning för sina aktier. Det åligger en, för syftet, sammansatt skiljenämnd att göra denna värdering i de fall då tvist uppstår rörande värderingen.inämndenfinnstvåskiljemän,därenärutseddavmajoritetsägarenochen avminoritetsägaren,engodman,somärutseddavtingsrättensamtenordförandesom utsesavdetvåskiljemännen. 49 LagreglernarörandetvångsinlösengårattfinnaiABL:s 22 kapitel och är en utvidgning av regelverket i förhållande till tidigare aktiebolagslagstiftning.värtattnämnaärocksåattdetinteärrösteandelensomavses utanendastandeleniaktiekapitalet.detärintehellerbarasvenskaaktiebolagsomkan gesdennamöjlighetutanävenutländskajuridiskapersonerhardennamöjlighet. 50 48 Wetterfors,J,Intervju20101203 49 Aktiespararnashemsida2 50 Regeringskanslietshemsida 11
3.4Denmoraliskaaspekten Lagstiftaren har, i svensk lag, ofta valt att innefatta en regel som möjliggör en bedömning av ett handlande ur en moralisk synvinkel. 51 Huruvida en sådan moralisk aspekt ska innefattas i beslutet rörande uppsatsens problematik eller ej är därför av intresse.fördetförstaställsingasubjektivarekvisituppidetaktuellaregelverket,detta trots att syftet är att motverka eventuellt maktmissbruk. Detta maktmissbruk bör, enligt Pehrsson, ses som något etiskt klandervärt. För det andra är otillbörlighetsrekvisitet knutet till den fördel som den aktuella åtgärden ger ett visst rättssubjekt,tillämplighetenigeneralklausulernaärsåledesknutentillåtgärderdärden eller de som får en fördel inte vidtagit någon motsvarande motprestation. Huruvida åtgärdenäretisktellermoralisktoförsvarligellerejharalltsådåingendirektbetydelse. Skyddsmekanismen i form av generalklausulerna har dock som grundsyfte att stoppa åtgärdersomendastgernågonenotillbörligfördelochnågonannanennackdelvilket intekanansesfallainomvadsomärmoralisktförsvarbart.däremotskabedömningen av huruvida generalklausulerna är tillämpliga eller ej göras på objektiva grunder och inte med etik och moral som utgångspunkt. Nämnas bör att generalklausulerna inte enbarttar sikte på rena förmögenhetsfrågor och de fördelar respektive nackdelar som rördetta. 52 DetgårmöjligtvisattseABLsomensamlingavallmäntvedertagnareglerbaseradepå etiskaochmoraliskaställningstaganden.menattgåutanfördessaregleriettförsökatt bedömaenfrågaurettmoralisktperspektivtordeintevaramöjligt.ettmöjligtundantag från detta kan vara HD och dess prejudicerande domar, där existerar eventuellt möjlighetenattfattabeslutbaseratpåettmerkonsekvensbaseratresonemang.imånga falldiskuterasävengodsedochhurettagerandeskaskeiöverensstämmelsemeddetta, ettbevispåattdenmoraliskaaspektenändågivitsutrymmeiregelverken. 53 3.5Specifikareglerförnoteradebolag Införandetavgeneralklausulernatyderpåatt lagstiftarensågenproblematikgällande att lagen inte gav tillräckligt skydd för minoritetsägare. Det visade sig att generalklausulerna inte ledde till det effektiva skydd som lagstiftaren hoppats på gällande minoritetens möjlighet att stoppa en nyemission till en viss grupp och därför kompletterades lagstiftningen med ytterliggare regler 1987. Detta skedde genom att Lagen om vissa riktade emissioner i Aktiemarknadsbolag (1987:464) infördes, lagen kom att kallas Leo lagen, vilken endast gäller för Aktiemarknadsbolag och dess dotterbolag. 54 Lagstiftaren insåg snart att Leo lagen ofta kunde förbigås genom att koncernerbyggdesuppmedenstrukturdärbolagetitoppenvarettpubliktbolagsom ejvarettaktiemarknadsbolag.medanledningavdettaskapades16:ekapitletiablsom 51 Jfr. exempelvis Marknadsföringslagens (1995:450) 3 och Inkomstskattelagen (1999:1229) 13:1 52 Pehrson,L,sid.496ff. 53 Wetterfors,J,Intervju20101203 54 Hemström,C,sid.141f. 12
behandlarvissariktadeemissionerm.m.förpublikabolagochdessdotterbolag. 55 IABL kap. 16 föreskrivs att beslut om nyemissioner riktade till vissa kategorier måste fattas med minst nio tiondelars majoritet på bolagsstämman enligt ABL 16:2 och 16:8. En sådankategoriärstyrelseledamöter,abl16:2a,ochvd,abl16:2b,idetemitterande bolaget. Vidare står i ABL 16:2 f att en juridiskperson där exempelvis styrelseledamot ellervdidetemitterandebolagetharinflytandeocksåavsesomfattasavreglerna.ide fall då en majoritetsägare finns representerad i styrelsen genom minst en ledamot så innebärdetattriktadeemissionertilldennekräverenniotiondelsmajoritetenligtabl kap.16. 56 År 2002 publicerade Aktiemarknadsnämnden ett uttalande rörande riktade nyemissioner.anledningtilldettavarattfleraaktörerpå aktiemarknadenuttrycktatt reglerna var otydliga och efterfrågade ett uttalande från nämnden gällande vad som skulleansessomgodsedifrågan. 57 Därdiskuterasmöjlighetenattstoppaennyemission genom åberopande av generalklausulerna och konstateras att det är troligt att generalklausulerna går att åberopa som minoritetsägare, dock behöver det inte innebära att generalklausulerna stoppar nyemissionen. Om objektiva skäl för en nyemissionansesföreliggaochävenvaradetbästaförbolagetärdettroligtattdettavid en prövning skulle väga tyngre än minoritetsskyddet. Aktiemarknadsnämnden säger i sitt uttalande att den finner att det normalt inte ligger inom god sed att frångå ett åberopande av generalklausulerna. Dock kan så göras om de objektiva skälen för nyemissionärtillräckligtstarka,uppenbarasådanaskälkanvaraattbolagetbefinnersig ienfinansiellkrisochattenemissionskullekunnaförabolageturdenna. 58 Redan1988, iettuttalandefrånaktiemarknadsnämnden,gällandeenframställningsominkomfrån Aktiespararna beträffande en riktad emission från Drott AB till vissa aktieägare i moderbolaget Skanska AB, konstaterar nämnden att en bedömning av de objektiva skälenbliravgörandeförhurminoritetsskyddetskabehandlasiförhållandetillbolagets bästa. Nämnden uttalar att de ser att denna fråga bör avgöras av domstol och inte av nämndenmenhänvisartillattenföretagsekonomiskbedömningbörutgöragrundenför deobjektivaskälen. 59 AllmäntkansägasattAktiemarknadsnämnden1988uttaladeatt försiktighetböriakttagasdåföreträdesrättenfrångåsochfemtonårsenare,2002,sades något tydligare att företrädesrätt för befintliga aktieägare alltid bör vara förstahandsalternativetvidennyemission. 60 Med detta sagt ser vi alltså att både lagstiftaren och Aktiemarknadsnämnden såg att regleringarnasomgälldeföre1987ejvartillräckligaförattbibehållaenjämviktmellan aktieägarnavidbeslutomriktadenyemissionerochdärförharytterliggareregleringar införts. Minoritetsskyddet har alltså stärkts och samtidigt kan det påstås att majoritetsskyddet har försvagats. Intressant är dock fortfarande definitionen av vad somärobjektivaskälförennyemissionochkansättasigöverbådegeneralklausulerna, ABLkap.16ochLeo lagen.enregelutvidgningmotsvarandeablkap.16ochleo lagen 55 Andersson,S,et.al.,16kap.1 56 Hemström,C,sid.141 142. 57 Aktiemarknadsnämndensuttalande2002:2 58 Aktiemarknadsnämndensuttalande2002:2 59 Aktiemarknadsnämndensuttalande1988:12 60 Skog,R,2004,sid.20 13
har dock inte skett för privata aktiebolag trots att de omfattas av samma problematik somdiskuteradesinnandessareglerinfördesförpublikaaktiebolag. 3.6Sammanfattningavgällanderätt Meddetsomskrivsiavsnittenovansomgrundkandetkonstaterasattenägaremedtvå tredjedelarsmajoritetistortsettkanspädautdeövrigaägarnatillenobetydligandel. Detta genom att rikta nyemissioner till sig själv förutsatt att nyemissionerna kan motiveras med objektivt godtagbara skäl. I praktiken kan alltså likhetsprincipen sättas urspelpåandrasättängenomdemsomangesilag.vidbeslutomenriktadnyemission krävs enligt ABL två tredjedelars majoritet. Om en ägare innehar två tredjedelar av de totalaaktiernablirsåledesdenåterståendetredjedelensaktieägaresrösterinte värda någonting vid en omröstning. Likhetsprincipen tillämpas genom att alla aktier räknas och bokförs med samma viktmen möjligheten till beslutspåverkan finns bara hos den som innehar två tredjedelar av aktierna. I detta fall blir istället generalklausulerna aktuelladådekanåberopassomstödförminoritetsägarnaomdessakanbevisaattden riktadenyemissionengerdemennackdel,alternativtnågonannanenotillbörligfördel, ochinteärtillnyttaförbolagetistort.gällandeprissättningavenriktadnyemissionär det enda som föreskrivs för privata aktiebolag att priset inte får understiga aktiernas kvotvärde.omnågonönskarklandraettbeslutomenriktadnyemissionskasånormalt ske inom tre månader efter det att beslutet fattats. Vidare kan en tvångsinlösen bli aktuelldåenaktieägareinneharmerän90%avaktiernaibolaget. 14
4.Probleminventering Probleminventeringen behandlar de oklarheter som finnsi den gällande rätten i form av eventuellt oprecisa eller motstående regler samt avsaknaden av regler och praxis. Probleminventeringen behandlar främst majoritets /mininoritetsförhållandet vid beslut på området samt värderingsproblematiken vidnyemissioner och tvångsinlösen. Avsnittet gerävenenempiriskbildavdetpraktisktrådanderättslägetochsätterdettairelationtill detteoretiskarättsläget. 4.1Identifieradeproblem Dåbeslutomenriktadnyemissiontillvissabefintligaaktieägaretasmåstesomnämnts skälen till detta anges i emissionsbeslutet enligt ABL 13:2. Skälen till att samtliga aktieägaresföreträdesrättfrångåsärbefogadomdetskeribolagetsintresseutansyfte att gynna en viss eller vissa aktieägare på bekostnad av annan eller bolaget. 61 Grundfrågan är huruvida en emission överhuvudtaget kan anses vara befogad för bolaget. Detta beslutas av bolagets majoritet, i fall gällande riktade emissioner av två tredjedelars majoritet, men kan eventuellt stoppas av minoritetsägarna om de finner dessa olämpliga. Viktningen mellan majoritetens och minoritetens styrka är en svår avvägning i ABL. Majoriteten som är de som satsat mest kapital och tar den största risken bör skyddas och vara de som förfogaröver beslutskraften i första hand. Det är också naturligt att tänka sig att dessa handlar för bolagets bästa då detta också i slutändanärderasbästa.dockmåstestoppreglerfinnasdåmajoritetenkanmissbruka sin ställning genom att vidta handlingar som endast gynnar dem och inte bolaget i sin helhet. Nerep menar att en nyemission utan företrädesrätt nästan uteslutande bör ses som oförenligt med likhetsprincipen i och med att det innebär en utspädning som är till skadafördeaktieägaresomintegesrättenattdeltagaidenaktuellanyemissionen.dock presenterar han en passus, Nerep diskuterar de fall då teckningskursen sätts i överensstämmelsemedmarknadsvärdetpåaktienochmenarattformelllikhetdåtorde gälla.hanmenarvidare,medhänvisningtilldetfaktumattmajoritetsreglernaexisterar, att likhetsprincipen inte direkt kan bli tillämplig för att en emission är riktad. 62 Det skulleinnebäraattallasådanabeslutskullebehövafattasmedtotalenighet. 63 Detäriså falllagstiftarensuppgiftattinföraandramajoritetskravomdenneanserattminoriteten inte är tillräckligt skyddad med dagens lagstiftning. 64 Skog menar att Nereps resonemangrörandeformelllikhetisakärkorrektmenreserverarsigändåförattdet kan finnas situationer då en marknadsmässig emissionskurs inte är tillräckligt för att heltundanröjamöjlighetentillklander. 65 61 Johansson,S,sid.98 62 Nerep,E,sid.280 63 Nial,H,sid.24f. 64 Nerep,E,sid.280 65 Skog,R,Intervju20101212 15
Äremissionenriktadtillförmånförvissaaktieägareärdetdocktroligensvårtattpåvisa objektivtgodtagbaraskälföratttillgodoseendastdessa. 66 Detkansåledeskonstateras att problemet är långt ifrån lättlöst, ett första steg kan dock vara att uppnå en korrekt värderingavaktienochdärigenomuppnådenformellalikheten. 4.2Objektivaskäl Som diskuterats genom uppsatsen måste objektiva skäl föreligga för att beslut som klandrasavenminoritetsägareskavinnastödvideneventuellrättsligprövning.skälför att en emission överhuvudtaget ska ses som oundviklig och därför ställa sig över minoritetsskyddetkanvaraattaktiekapitaletmåsteökasförattkapitaltillenvissaffär ellermötandeavförlusterintekananskaffaspåannatsätt.vidaresesdetattomdetär troligt att ett bolag inte skulle klara sig utan att nytt kapital tillfördes kan inte en minoritetsklaganstoppaettbeslutomnyemission.detärförmajoritetensägandeskydd mycket viktigt att beslut som är bra för bolaget kan drivas igenom trots att vissa minoritetsägare misstycker. 67 Görs en e contrario tolkning av skälen till att nyemissionen inte kan stoppas kan det ses som att en minoritet måste bevisa att nyemissioneninteharsakliggrund,utanendastgenomförsfrånmajoritetsägarnassida förattförändraägarstrukturen.detärdockoftastsvårtattseattettkapitaltillskotttill bolaget,objektivt,intekanbedömassompositivturenföretagsekonomisksynvinkel. I dettafalllederennyemissionbådetillenfördelförvissaaktieägareochförbolagetoch värderasdåhögreänminoritetsskyddet. 68 Attkapitaltillförsverksamhetensesmöjligen instinktivtsomnågotpositivtförbolaget.ävenomdenriktadeemissionensamtidigtfår konsekvensen att de aktieägare som inte deltar i nyemissionen får sitt inflytande i bolaget minskat. I dessa fall väger skälen för en nyemission oftast tyngre än generalklausulerna och således godkänns handlandet. Dahg menar dock att ett beslut rörandeobjektivtgodaskälförettkapitaltillskottbörvaraknutettilldenaffärsplansom bolaget har. Gårdet inte att bevisa att det aktuella kapitaltillskotten berättigas genom planen torde det även vara svårt att påvisa att objektivt goda skäl för bolaget föreligger. 69 Attennyemissioninnefattarennackdelförenvissaktieägareräckeralltsåi sig inte för att nyemissionen ska strida mot generalklausulerna. 70 Generalklausulerna bliralltsåintetillämpbaraävenomenminoritetsägaremedavvikandeuppfattningom ett beslut missgynnas ifall bolagets och majoritetens skäl väger tyngre. 71 Att nyemissionenriktastillredanbefintligaägareiställetförutomståendeinvesteraretorde intepåverkabedömningenavdeobjektivtgodtagbaraskälen. 72 Generalklausulerna är, på grund av avsaknad av praxis, endast tillämpliga på åtgärder somärägnadeattberedaotillbörligafördelar.dettainnebärattåtgärdersomföretaget ärtvingattillinteinnefattasavgeneralklausulerna.storviktläggsdärförvidbedömning av om emissionen ur bolagets synvinkel framstår som företagsekonomiskt riktig och 66 Nerep,E,sid.280 67 Nerep,E,sid.279f. 68 Johansson,S,sid.146 69 Dahg,L,Intervju20101203 70 Pehrson,L,sid.499 71 Pehrson,L,sid.498 72 Skog,R,Intervju20101212 16
försvarlig och inte kan ge upphov till otillbörliga fördelar för viss aktieägare. Denna bedömningskallgörasutifråndeninformationsomfannstillgängligdåbeslutetfattades. Såledeskanbeslutetomdetsenarevisarsigvaraoriktigtinteklandrasommankanvisa attdetvarariktigtutifråndeninformationsomfannstillgängligdådetfattades. 73 Detta kan leda till problem då en allt för ensidig tolkning av ovan sagda leder till att generalklausulerna aldrig kan vinna stöd så snart majoriteten kan påvisa att det är företagsekonomiskt försvarbart att göra en emission. Därför bör en domstol i sin bedömningsetillombeslutetomenriktadkontantemissiontillvissaaktieägare,trots att den leder till något positivt för bolaget i grunden, endast har till avsikt att ändra ägarstrukturenochattkapitaltillskottetegentligenintevarmotiverat. 74 Ett viktigt beaktande för domstolen blir att bedöma om anledningen till emissionen, exempelvis en viss satsning som kräver kapital, ligger inom ramen för vad verksamhetsbeskrivningen föreskriver. Åtgärder som rent objektivt kan ses som företagsekonomiskt försvarbara men faller utanför verksamhetens ändamål anses inte vara godtagbara skäl för en nyemission. 75 Detta uttrycktes i 1944 års aktiebolagslag genom76och91 därdetföreskrevsattvarkenbolagsstämman,styrelsenellerannan ställföreträdareförbolagetfickbeslutaomåtgärdersomuppenbarligenvarfrämmande för föremålet för bolagets verksamhet eller för verksamhetens syfte. Denna skrivning har dock senare tagits bort med motiveringen att det även utan denna regel ses som självklartattsådanabeslutejfårfattas. 76 Intressant är att se hur dessa regler används i praktiken. Genom att studera vad som tagitsuppidomstolkandetkonstaterasattdetärytterstfåfallrörandeåberopandeav generalklausulerna vid riktade nyemissioner som överhuvudtaget behandlats. 77 Att denna typ av frågor främst löses genom skiljedomar eller genom andra former av förhandlingbekräftasavwetterfors. 78 Dahghävdarattproblematikenmedriktadeemissionertillvissabefintligaägareibland snararekansessomenicke problematik.imångafallharbolagetidentifieratettbehov avkapitaltillskottochsamtligaägareäröverensomtillvägagångssättet.idettafallskall riktningen av nyemissionen endast ses som ett sätt att begränsa antalet steg i emissionsprocessen. 79 73 Pehrson,L,sid.491f. 74 Pehrson,L,sid.492 75 Pehrson,L,sid.492 76 Pehrson,L,sid.493f. 77 Johansson,S,sid.160 78 Wetterfors,J,Intervju20101203 79 Dahg,L,Intervju20101203 17
4.3 Likhetsprincipens och generalklausulernas ställning i förhållande tillmajoritetskravet För att majoriteten inte alltid ska kunna ställa sig över minoriteten har minoritetsreglernaiablskapatsförattbalanseramajoritetsreglerna. 80 Detfinnsdock en risk att dessa regler åberopas i tid och otid och således kan begränsa ett bolags utvecklingochenmajoritetsallmännarätttillbeslut. 81 Enproblematikuppstårdocknär bolagetsbästagårhandihandmedattmajoritetengynnasochminoritetenmissgynnas. Viddessafallhamnarenavvägningavvadsomskaansesvägatyngstifokus. 82 Ifalldå avsteg från likhetsprincipen eller generalklausulerna ska göras bör en såkallade in casu avvägning med grund i majoritetens respektive minoritetens och bolagets intressen göras. Avsteg från likhetsprincipen alternativt generalklausulerna kan anses giltigadåmajoritetensochbolagetsintressenvägerbetydligttyngreänminoritetens. 83 Detfinnsalltsåenmöjlighetattfrångålikhetsprincipenomskälenfördettaärtillräckligt starka. Argumentet att en åtgärd ska vara företagsekonomiskt riktig eller försvarlig återkommer när professor Lars Pehrson, i sin festskrift till Advokatsamfundets 100 årsjubileum 1987, diskuterar likhetsprincipen och generalklausulerna. Med detta som grund bör likhetsprincipen och generalklausulerna kunna frångås, åtminstone till viss del.hanstödjersittuttalandepåetträttsfallfrånhd(nja1977s393)somdiskuterar medlemmarna i en ekonomisk förening, men där HD uttalar att resonemanget är applicerbart även i fall med aktiebolag. Där står det att medlemmarna inte får behandlas olika, med mindre detta är av sakliga skäl motiverat. Utgångspunkter bör således, menar Pehrsson, rimligen vara att enåtgärd som anses som sakligtmotiverad ocksåäracceptabel.hurärfalletdååtgärdeninteärsakligtmotiveradmeneffekternaär relativt marginella? Enligt Pehrsson måste ett visst spelrum få föreligga, omfattningen avdettaspelrumanserhandockvarasvårattprecisera. 84 Dock intar beslut om riktade nyemissioner en särställning. Om den enda klandergrundenmotettbeslutomenriktadnyemissionärjustattdenärriktad,kandet inteogiltigförklarasendastmedentillämpningavgeneralklausulerna.hardetaktuella beslutet fattats med en kvalificerad majoritet är således beslutet giltigt, detta trots att beslutet innebär en olikbehandling. Om en aktieägare som deltar i emissionen särskilt gynnas framför andra, kan dock generalklausulerna bli tillämplig. Johansson menar, möjligenikontrasttilldetta,attendastgeneralklausulenär minoritetensremedium. 85 Många har ansett att generalklausulernas innebörd i princip är den samma som likhetsprincipens. Dock föreligger tre viktiga skillnader. Dels det faktum att generalklausulerna syftar till aktieägarna och likhetsprincipen till aktierna. Dels att någonmåsteotillbörligtgynnasrespektivemissgynnasförattgeneralklausulernaskabli tillämpbaraochävenattgeneralklausulernafortfarandeäråberopningsbaraidefalldå 80 Johansson,S,sid.146 81 EGmålC 367/96 82 Johansson,S,sid.146 83 Johansson,S,sid.158 84 Pehrson,L,sid.500f. 85 Nerep,E,sid.273ff. 18