Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom



Relevanta dokument
Hälsan. i Kalmar län år

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen




Delaktighet och inflytande i samhället


Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen



Folkhälsodata Faktablad Gotland







Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015









Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
















Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015






Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015










Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015





Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015


Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015



Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015


Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015


Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015


























Transkript:

Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn September 2006

Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Sammanfattning Länets index ligger högre än rikets detta gäller för såväl bestämningsindex på samhälls/individnivå som utfallsindex för bägge könen. Det viktiga är ej att jämföra sig med riket utan att följa data över tid i länet. I länet hade drygt var fjärde ensamstående med barn under 18 en disponibel inkomst som låg under 60 % av medianinkomsten. För perioden 1999-2003 var det drygt 2 % flera rökare bland blivande mammor i länet jämfört med riket. Drygt 80 % av alla barn ammades helt eller delvis vid 4 månaders ålder i länet riket. Nästan 96 % av alla barn MPR vaccineras vilket ligger 3 % över riksgenomsnittet. Andelen arbetslös ungdom har under den studerade perioden legat 1,6 % för män 2,1 % för kvinnor över riksgenomsnittet. Andelen ungdomar som är behöriga till gymnasiet har under den studerade perioden för både pojkar flickor legat 1,5 % över riksgenomsnittet. Rökning alkohol är de enskilda livsstilsfaktorn som kan orsaka den största ohälsan hos barn ungdom. Andelen överviktiga skolbarn ökar allt fler skolbarn ungdomar har psykiska psykosomatiska symtom. Andelen som angav att de rökte dagligen i åk 2 gymnasiet var 16 % bland flickor 6 % bland pojkar medan motsvarande andel dagligsnusare var 25 respektive 2 % andelen tobaksanvändare låg högre än i riket. Andelen med fetma (16-24 ) ligger runt 4 % för bägge könen medan andelen med övervikt låg på ca 15 %. Andelen i åk 2 gymnasiet som angav att det drack sig berusade varje gång de drack alkohol var 16 % bland pojkar 8 % bland flickor. Drygt var tredje pojke nästan var tredje flicka i åk 2 i gymnasiet angav att det drack alkohol 2-3 ggr i månaden eller oftare. Antalet födda med låg födelsevikt låg 7 % över riksgenomsnittet under den studerade perioden. Andelen unga kvinnor med sömnbesvär låg över riksgenomsnittet medan andelen unga män kvinnor som kände sig ganska eller väldigt mycket stressade låg under riksgenomsnittet. Antalet tonsaborter ligger drygt 10 % under riksgenomsnittet även andelen unga kvinnor med psykiskt nedsatt välbefinnande låg under riksgenomsnittet. Antalet döda på grund av skador, förgiftningar självmord låg för åldern 0-24 för en 1999-2003 lika med riksgenomsnittet. 2

Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Bakgrund: Befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling: niskors hälsa påverkas av en rad bestämningsfaktorer. En Bakgrund individrelaterade beaktas. Därtill bör nuvarande del faktorer som det biologiska arvet allmänna miljöfaktorer är mycket sva att göra Befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs hälsoutfall utifrån olika hälsovariabler beskrivas. något åt men faktorer som sammanhänger med ett samhälles organisation, utbud, miljö ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling: niskors hälsa påverkas av en rad Hälsoindex för barn ungdom är konstruerat arbetsförhållande kan påverkas av kollektiva beslut. Andra bestämningsfaktorer som kan hänföras till människors levnadsvanor som kost, motion, rökning användning av olika bestämningsfaktorer. En del faktorer som det av indikatorerna för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen. droger kan påverkas av såväl den enskilde som samhället. biologiska arvet allmänna miljöfaktorer är För att beskriva folkhälsan i ett samhälle bör såväl bestämningsfaktorer utifrån mycket sva att göra något åt men faktorer som Mål 3: Förbättra den fysiska psykiska hälsan samhällsstruktur som individrelaterade beaktas. Därtill bör nuvarande hälsoutfall utifrån olika sammanhänger med ett samhälles organisation, med 25 procent för barn ungdomar till hälsovariabler beskrivas. utbud, miljö arbetsförhållande kan påverkas 200. av kollektiva beslut. Andra bestämningsfaktorer Barnhälsoindex är tänkt att ge en samlad bild av Hälsoindex för barn ungdom är konstruerat av indikatorerna för uppföljning av den som kan hänföras till människors levnadsvanor såväl bestämningsfaktorer för utfallet av hälsa. Folkhälsopolitiska planen (Mål 3) är tänkt att ge en samlad bild av såväl som kost, motion, rökning användning av För att underlätta för beslutsfattare andra så bestämningsfaktorer för utfallet av hälsa. För att underlätta för beslutsfattare andra så olika droger kan påverkas av såväl den enskilde innehåller denna presentation även redovisning av innehåller denna presentation även redovisning av de faktorer inom varje målområde som det som finns samhället. anledning att försöka påverka. de faktorer inom varje målområde som det finns För att beskriva folkhälsan i ett samhälle bör såväl anledning att försöka påverka. bestämningsfaktorer utifrån samhällsstruktur som Kalmar län 1. Hälsoindex Mål 3 Kalmar län. Hälsoindex Mål 3 Bestämningsindex Bestämningsindex Samhällsnivå Samhällsnivå Hälsobestämningsindex-samhällsnivå Hälsobestämningsindex-samhällsnivå En En sammanslagning sammanslagning av de av bestämningsindikatorerna på samhällsnivå som framtagits för uppfölj- de bestämningsindikatorerna på samhällsnivå som framtagits för uppföljning av mål 3 i den folkhälsopolitiska planen har gett ett bestämningsindex. Alla indikatorerna har här fått samma vikt på en skala 0-100 där 100 är bästa tänkbara värde. ning av mål 3 i den folkhälsopolitiska planen har SCB:s officiella statistik 2001-2003, SoS Medicinska födelseregister 1999-2003, gett ett bestämningsindex. Alla indikatorerna har Smittskyddsinstitutet 200-2002, Arbetsmarknadsstyrelsen 2003-, Skolverket 2002-2004. här fått samma vikt på en skala 0-00 där 00 är bästa tänkbara värde. SCB:s officiella statistik 2001-2003, SoS Medicinska födelseregister 1999-2003, Smittskyddsinstitutet 2000-2002, Arbetsmarknadsstyrelsen 2003-, Skolverket 2002-2004. Tabell 1.1 Hälsobestämningsindex efter bestämningsindikator kön. Låg inkomst Rökande mödrar Amning MPR vacc Arbetslöshet Behöriga gymn Hbindex s Alla Kalmar län 82,6 86,6 83,2 95,9 88,7 91,0 88,0 82,1 88,8 83,0 92,8 90,6 89,5 87,8 Pojkar Kalmar län 82,6 86,6 83,2 95,9 87,6 89,7 87,6 82,1 88,8 83,0 92,8 89,2 88,2 87,3 Flickor Kalmar län 82,6 86,6 83,2 95,9 89,9 92,4 88,4 82,1 88,8 83,0 92,8 92,0 90,9 88,3 Länets index ligger något högre än rikets men det finns en större andel rökande blivande Länets mammor index ligger en något högre högre andel än arbetslösa rikets men ungdomar. I länet hade drygt var fjärde ensamstående månaders ålder i länet riket. Nästan 96 % av med barn under 18 en disponibel inkomst som låg under 60 % av medianinkomsten. För det finns en större andel rökande blivande mammor en högre andel arbetslösa ungdomar. riksgenomsnittet. alla barn MPR vaccineras vilket ligger 3 % över perioden 1999-2003 var det drygt 2 % flera rökare bland blivande mammor i länet jämfört med riket. Drygt 80 % av alla barn ammades helt eller delvis vid 4 månaders ålder i länet I länet hade drygt var fjärde ensamstående med Andelen arbetslös ungdom har under den studerade perioden legat,6 % för män 2, % för riket. Nästan 96 % av alla barn MPR vaccineras vilket ligger 3 % över riksgenomsnittet. barn under 8 en disponibel inkomst som låg under 60 % av medianinkomsten. För perioden kvinnor över riksgenomsnittet. Andelen ungdomar 999-2003 var det drygt 2 % flera rökare bland som är behöriga till gymnasiet har under den studerade perioden för både pojkar flickor 3legat 80 % av alla barn ammades helt eller delvis vid 4,5 % över blivande mammor i länet jämfört med riket. Drygt riksgenomsnittet. 3

Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Andelen arbetslös ungdom har under den Lennart studerade Hellström perioden Folkhälsocentrum legat 1,6 % i Oskarshamn för män 2,1 % för kvinnor över riksgenomsnittet. Andelen ungdomar som är behöriga till gymnasiet har under den studerade perioden för både pojkar flickor legat 1,5 % över riksgenomsnittet. Individnivå här fått samma vikt på en skala 0-00 där 00 är Hälsobestämningsindex-individnivå Individnivå bästa tänkbara värde. En sammanslagning Hälsobestämningsindex-individnivå av bestämningsindikatorerna på individnivå En sammanslagning som framtagits av de för bestämningsindikatorerna uppfölj- Skolenkäten, Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor, på individnivå CAN som framtagits för ning av mål uppföljning 3 i den folkhälsopolitiska av mål 3 i den planen folkhälsopolitiska har planen har gett ett bestämningsindex. Alla gett ett bestämningsindex. indikatorerna har Alla här indikatorerna fått samma har vikt på en skala 0-100 där 100 är bästa tänkbara värde. Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor, Skolenkäten, CAN Tabell 1.2 Hälsobestämningsindex efter olika bestämningsindikator kön. Övervikt Berusningsdrickande Rökning Snusning Hbindex i Alla Kalmar län 84,9 88,0 89,0 86,5 87,1 83,9 83,5 89,5 87,5 86,1 Pojkar Kalmar län 85,9 84,0 94,0 75,0 84,7 81,6 81,0 94,0 79,0 83,9 Flickor Kalmar län 83,8 92,0 84,0 98,0 89,5 86,1 86,0 85,0 96,0 88,3 Länets index ligger högre än rikets, dock med en större andel ungdomar som nyttjar tobak. Andelen som angav att de rökte dagligen i åk 2 gymnasiet var 16 % bland flickor 6 % Länets index ligger högre än rikets, dock med en bland pojkar medan motsvarande andel dagligsnusare Utfallsindex var 25 respektive 2 %. Andelen med större andel ungdomar som nyttjar tobak. Andelen fetma (16-24 ) ligger runt 4 % för bägge En könen sammanslagning medan andelen av utfallsindikatorerna med övervikt låg på som ca 15 %. Kommentarer som angav att de rökte dagligen i åk 2 gymnasiet var 6 i Kalmar % bland flickor 6 % bland pojkar Andelen i åk 2 gymnasiet som angav att det framtagits drack sig för berusade uppföljning varje av gång mål 3 de i den drack folkhälsopolitiska planen har gett ett utfallsindex. Alla alkohol Hälsan var 16 % län bland pojkar 8 % bland flickor. Barn medan motsvarande ungdom andel dagligsnusare var 25 indikatorerna har här fått samma vikt på en skala respektive 2 %. Andelen med fetma (6-24 ) Utfallsindex 0-00 där 00 är bästa tänkbara värde. ligger runt 4 % för bägge könen medan andelen En sammanslagning av utfallsindikatorerna som framtagits för uppföljning av mål 3 i den med 1. övervikt Första låg på ca 5 %. Andelen i åk 2 gymnasiet som angav att det drack sig berusade varje ningsenkäten, SoS officiella abortstatistik 2001-2004, folkhälsopolitiska sidan: Underlaget planen är hälsoindikatorerna har gett ett utfallsindex. varför SoS Alla befolkningsenkäten Medicinska födelseregistret indikatorerna har Hälsa 1999-2003, här fått på Befolk- samma vikt lika på villkor en skala ej 0-100 skall stå där med 100 större är bästa bokstäver tänkbara utan värde. som i min ursprungsversion. gång de drack alkohol var 6 % bland pojkar SoS dödsorsaksregister 1999-2003. 2. Under bakgrund SoS Medicinska andra stycket födelseregistret, sista meningen Befolkningsenkäten skall vara För att, underlätta SoS officiella för 8 % bland beslutsfattare flickor. abortstatistik, SoS andra dödsorsaksregister innehåller denna 1999-2003. presentation även redovisning av de faktorer inom målområdet som det finns anledning att försöka påverka. Tabell 3. Tabell 1.3 Tabell Utfallsindex 1.3 1.3 är något Utfallsindex efter felaktig kön. efter skalla kön. ersättas med följande tabell. Födv<2500g Födv<2500g Sömnbesvär Sömnbesvär Stress Stress Aborter Aborter Psyk Psyk nedsättning Alla Alla Dödl sjv/skdhälsoutfallsindex Kalmar län Kalmar län 95,5 95,5 95,2 95,2 84,75 84,75 97,9 97,9 80,5 98,5 92,1 92,1 95,8 95,8 95,6 95,6 82,15 82,15 97,6 97,6 78,2 98,6 91,3 91,3 Kalmar län Kalmar län 95,5 95,5 96,6 96,6 90,6 90,6 85,6 97,6 97,6 93,2 93,2 95,8 95,8 96,0 96,0 88,2 88,2 85,5 98,0 98,0 92,7 92,7 Kalmar län 95,5 95,2 78,9 97,9 75,4 99,4 90,4 Kalmar län 95,5 93,7 78,9 97,9 75,4 99,4 90,1 95,8 95,6 76,1 97,6 70,8 99,2 89,2 95,8 95,2 76,1 97,6 70,8 99,2 89,1 4. Tabell Länets 1.4 index blir då ligger något högre annorlunda än rikets skall detta se ut gäller som både följer för pojkar flickor. Antalet födda Länets index med ligger låg högre födelsevikt än Hälsobestämningsindex rikets låg 7 % detta över riksgenomsnittet låg under under riksgenomsnittet. den studerade Barn Antalet perioden. tonsaborter Andelen gäller både unga för pojkar kvinnor med Samhällsnivå flickor. sömnbesvär Antalet födda låg över Individnivå riksgenomsnittet ligger drygt Hälsoutfallsindex 0 % medan under andelen riksgenomsnittet Hälsoindex unga män även med Alla låg födelsevikt kvinnor som låg 7 kände % över sig riksgenomsnittet under Kalmar den länstuderade perioden. Andelen unga 88,0 finnande 87,1 låg under riksgenomsnittet. 92,1 89,0 Antalet döda ganska eller väldigt andelen mycket unga stressade kvinnor låg med under psykiskt riksgenomsnittet. nedsatt välbe- kvinnor med sömnbesvär låg över riksgenomsnittet medan 87,8 på 86,1 grund av skador, 91,3 förgiftningar 88,4 självmord andelen unga män kvinnor som låg för åldern 0-24 för en 999-2003 lika med 4 Kalmar län 87,6 84,7 93,2 88,5 kände sig ganska eller väldigt mycket stressade riksgenomsnittet. 87,3 83,9 92,7 88,0 Kalmar län 88,4 89,5 90,1 89,3 88,3 88,3 89,1 88,6 4

beslutsfattare andra innehåller denna presentation även redovisning av de faktorer inom målområdet som det finns anledning att försöka påverka. 3. Tabell 1.3 är något felaktig skalla ersättas med följande tabell. Antalet tonsaborter Födv<2500g ligger Sömnbesvär drygt 10 Stress % under Aborter riksgenomsnittet Psyk nedsättning även Dödl andelen sjv/skd unga Hälsoutfalls Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn kvinnor Alla med psykiskt nedsatt välbefinnande låg under riksgenomsnittet. Antalet döda på Kalmar län 95,5 95,2 84,75 97,9 80,5 98,5 92,1 grund av skador, förgiftningar självmord låg för åldern 0-24 för en 1999-2003 lika 95,8 95,6 82,15 97,6 78,2 98,6 91,3 med riksgenomsnittet. Barn Kalmar län ungdomshälsoindex 95,5 96,6 90,6 85,6 97,6 93,2 95,8 96,0 88,2 85,5 98,0 92,7 En sammanslagning Barn ungdomshälsoindex av bestämnings- utfallsindex har gjorts En för Kalmar sammanslagning att skapa län ett hälsoindex 95,5av bestämnings- utifrån 93,7 mål 3. 78,9 utfallsindex 97,9har gjorts för att 75,4skapa ett 99,4 hälsoindex 90,1 utifrån mål 3. 95,8 95,2 76,1 97,6 70,8 99,2 89,1 Tabell 4. Tabell 1.4 Barnhälsoindex 1.4 blir då något efter annorlunda bestämnings- skall se utfallsindex som följer kön Hälsobestämningsindex Barn Samhällsnivå Individnivå Hälsoutfallsindex Hälsoindex Alla Kalmar län 88,0 87,1 92,1 89,0 87,8 86,1 91,3 88,4 Kalmar län 87,6 84,7 93,2 88,5 87,3 83,9 92,7 88,0 Kalmar län 88,4 89,5 90,4 90,1 89,4 89,3 88,3 88,3 89,2 89,1 88,6 Länets 5. Bilaga index Tabell ligger 1.1 högre i huvudet än rikets skall stå detta efter gäller civilstånd för såväl bestämningsindex -istället för enbart på. Länets samhälls/individnivå 6. index Tabell ligger 1.2 högre skall än stå som rikets 5-s utfallsindex medelvärden -istället detta gäller för bägge för såväl könen. för medelvärde. bestämningsindex 7. I tabell 1.7 på skall samhälls/individnivå endast> vara understruket-ej som utfallsindex 25 för respektive 30. bägge 8. könen. Varför är ramen runt riket fetare i vissa tabeller i bilagan? 20061002 Lennart Hellström 5 5

Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Bilaga Mål 3 Bilaga Mål 3 Bilaga Mål 3 1.Bestämningsindikatorer: Bilaga Mål Bilaga 1.Bestämningsindikatorer: Mål 3 Samhällsnivå Samhällsnivå 1.Bestämningsindikatorer: 1.1 Andel 1.Bestämningsindikatorer: Samhällsnivå barnfamiljer med låga inkomster SCB:s officiella statistik 1.1 Samhällsnivå Andel barnfamiljer med låga inkomster Samhällsnivå 1.1 Andel SCB:s barnfamiljer officiella statistik med låga inkomster Tabell I 1.1 tabell Andel 1.1 1.1. Andelen barnfamiljer redovisas (%) andelen av med barnfamiljer låga (%) av inkomster barnfamiljer med hemmavarande med hemmavarande barn under barn 18 under med disponibel 18 med inkomst 1.1 låg I tabell Andel inkomst 1.1. under barnfamiljer redovisas en 602001-2003. procent andelen med av medianinkomsten låga (%) av inkomster barnfamiljer efter med hemmavarande barn under 18 med låg inkomst SCB:s Ensamstående en officiella 2001-2003. statistik med Övriga familjer med Tabell SCB:s 1.1 Andelen hemmavarande officiella (%) statistik av barnfamiljer under 18 med hemmavarande barn barn under under 18 18 med disponibel inkomst Tabell 1.1 under 2001 Andelen 60 procent (%) av av 2002 barnfamiljer medianinkomsten 2003 2001 hemmavarande efter 2002 barn under 2003 18 med disponibel Kalmar län Ensamstående 25,1 med 28,4 28,6 Övriga familjer 7,5 med 7,6 7,5 inkomst under 60 procent av medianinkomsten efter hemmavarande 25,1 barn 27,3under 18 28,3 hemmavarande 8,9 barn 9,0under 18 9,0 Ensamstående med Övriga familjer med 2001 2002 2003 2001 2002 2003 hemmavarande barn under 18 hemmavarande barn under 18 1.2 Kalmar Andel län rökande 25,1 2001 blivande 28,4 2002 mödrar28,6 7,5 7,6 7,5 2003 2001 2002 2003 Uppgifterna Kalmar län avser 25,1 25,1 endast graviditeter 27,3 28,4 som 28,3 28,6 lett till 8,9 7,5 förlossning. 9,0 9,0 7,6 7,5 1.2 Andel rökande SoS Medicinska blivande 25,1 födelseregistret mödrar 27,3 28,3 8,9 9,0 9,0 Uppgifterna Tabell 1.2 Andel 1.2 avser Andel rökande endast rökare blivande graviditeter (%) mödrar gravida som lett vid till förlossning. inskrivningen till mödravdscentral. Medelvärde I SoS tabell Medicinska 1.2. redovisas födelseregistret för Uppgifterna 1.2perioden Andel rökande avser 1997-2003 endast blivande andel graviditeter rökare mödrar (%) som av lett gravida till förlossning. vid inskrivningen till mödravdscentral. Uppgifterna I tabell SoS 1.2. 1997-2001 Medicinska redovisas avser endast 1998-2002 andel födelseregistret graviditeter rökare 1999-2003 (%) som av gravida lett till förlossning. vid inskrivningen till mödravdscentral. Tabell Uppgifterna Kalmar SoS 1.2 län Andel Medicinska avser 14,2 rökare endast födelseregistret (%) graviditeter 13,6 gravida 13,4 som vid lett inskrivningen till förlossning. till mödravdscentral. Medelvärde för Tabell perioden SoS 1.2 Andel Medicinska 1997-2003 12,7 rökare födelseregistret (%) 11,9 av gravida 11,2 vid inskrivningen till mödravdscentral. Medelvärde för Tabell perioden 1997-2001 1.2 Andel 1997-2003 1998-2002 1999-2003 rökare (%) av gravida vid inskrivningen till mödravdscentral. Medelvärde 1.3. Kalmar för perioden Amningsfrekvens län 1997-2001 14,2 1997-2003 1998-2002 hos 13,6 barn 1999-2003 vid 413,4 månaders ålder Kalmar SoS län 14,2 13,6 13,4 1997-2001 Medicinska 12,7 1998-2002 födelseregistret. 11,9 11,2 1999-2003 Tabell 12,7 11,9 11,2 Kalmar 1.3 länamningsfrekvensen 14,2 13,6(%) hos 13,4 barn födda 2001, 2002 respektive 2003 Andel av dessa 1.3. Amningsfrekvens som helt eller 12,7delvis hos ammades 11,9 barn vid vid 411,2 månaders 4 månaders ålder ålder efter. 1.3. Amningsfrekvens SoS Medicinska 2001 födelseregistret. hos barn 2002vid 4 månaders 2003 ålder 1.3. Tabell I Amningsfrekvens tabell 1.3. redovisas hos amningsfrekvensen barn vid 4 månaders (%) ålder 1.3. Kalmar Amningsfrekvens län Amningsfrekvensen 83,1 hos barn 83,4 (%) vid hos 4 månaders barn 83,2 födda hos barn ålder 2001, födda 20022001, respektive 2002 respektive 2003 Andel 2003 av dessa Andel SoS Medicinska av dessa födelseregistret. I tabell som 1.3. helt redovisas eller som 83,1 delvis helt amningsfrekvensen eller ammades 83,3 delvis ammades vid 82,7 4 (%) månaders hos vid 4 barn månaders ålder födda efter 2001, ålder.. 2002 respektive 2003 Andel SoS av dessa Medicinska 2001 som helt födelseregistret. 2002 2003 eller delvis ammades vid 4 månaders ålder. 1.4. Tabell Kalmar Andel SoS 1.3 län Amningsfrekvensen MPR Medicinska vaccinerade 83,1 83,4 födelseregistret. barn (%) hos födda barn 83,2000, födda 2001, 2002 2002 respektive 2003 Andel av dessa Tabell som Smittskyddsinstitutet. 83,1 83,3 82,7 1.3 Amningsfrekvensen helt eller delvis ammades (%) hos vid barn 4 månaders födda 2001, ålder 2002 efter. respektive 2003 Andel av Tabell dessa som 1.4. helt Andel eller (%) 2001 delvis barn ammades födda 20022000, vid 2001, 2003 4 månaders 2002 som ålder fått efter en MPR. vaccination före januari 2003 1.4. Kalmar Andel respektive län MPR 2004 vaccinerade 83,1 83,4 barn födda 83,22000, 2001, 2002 2001 2002 efter. 2003 Smittskyddsinstitutet. 83,1 83,3 82,7 Kalmar län 2000 83,1 2001 83,4 2002 83,2 Tabell 1.4. Andel 200301 (%) 83,1 barn 200401 födda 83,32000, 01 2001, 82,7 2002 som fått en MPR vaccination före januari 2003 1.4. Kalmar Andel respektive län MPR 2004 vaccinerade 94,5 96,1 barn efter födda. 97,02000, 2001, 2002 I 1.4. tabell Andel 1.4. MPR redovisas 2000 90,5 vaccinerade andel MPR 2001 93,5 barn vaccinerade 2002 94,5 födda 2000, (%) 2001, bland 2002 barn födda 2000, 2001 respektive 1.4. 2002 200301 200401 01 I Andel tabell MPR 1.4. redovisas vaccinerade andel barn MPR födda vaccinerade 2000, 2001, (%) 2002 bland barn födda 2000, 2001 respektive Kalmar län 94,5 96,1 97,0 1.5 2002 Andel Smittskyddsinstitutet. arbetslös ungdom 20-24 90,5 93,5 94,5 Tabell Arbetsmarknadsstyrelsen Smittskyddsinstitutet. 1.4. Andel (%) barn födda 2000, 2001, 2002 som fått en MPR vaccination före januari Tabell 2003 Tabell respektive 1.5 1.4. Andel Andel 2004 (%) (%) arbetslös barn födda ungdom efter 2000,. 20-24 1.5 Andel arbetslös 2001, 2002 efter som kön fått en MPR vaccination före januari 2003 respektive 2004 2000 ungdom 2001 20-24 efter. 2002 okt 200301 okt 200401 okt 01 okt 2003 okt 2004 okt 2000 2001 2002 Tabell Kalmar 1.5 län Andel (%) 10,6 94,5 arbetslös 12,5 96,1 ungdom 20-24 14,2 97,0 efter 8,5kön 10,1 11,8 200301 200401 01 10,1 90,5 93,5 11 11,4 94,5 7,2 8,3 8,5 Kalmar län 94,5 96,1 97,0 okt 2003 okt 2004 okt okt 2003 okt 2004 okt 90,5 93,5 94,5 Kalmar län 10,6 12,5 14,2 8,5 10,1 11,8 1.5 Andel arbetslös ungdom 20-24 10,1 11 11,4 7,2 8,3 8,5 I 1.5 tabell Andel 1.5 arbetslös redovisas ungdom andelen arbetslös 20-24 ungdom 20-24 för en 2003-. I tabell 1.5 redovisas andelen arbetslös ungdom 20-24 för en 2003-. 6 6

Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn kt 11,8 8,5 1.5 Andel arbetslös ungdom 20-24 Tabell 1.5 Andel (%) arbetslös ungdom 20-24 efter kön Tabell 1.5 Andel (%) okt 2003 arbetslös okt ungdom 2004 okt 20-24 efter okt 2003 kön okt 2004 okt Kalmar län 10,6 12,5 14,2 8,5 10,1 11,8 okt 2003 10,1 okt 2004 okt 11 11,4 okt 2003 okt 7,22004 okt 8,3 8,5 Kalmar län 10,6 12,5 14,2 8,5 10,1 11,8 Tabell 1.5 1.6 Andel Andel Tabell (%) elever 1.5 arbetslös Andel 10,1 i åk ungdom (%) 9 som arbetslös 11är 20-24 behöriga ungdom 11,4 efter till 20-24 kön gymnasieskolan 7,2 efter 8,3 kön 8,5 I tabell 1.4 redovisas andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan för en 2002-2004. okt 1.6 Andel 1.6elever Andel 2003 i åk elever Skolverket okt 9 som i 2004 åk är okt 2003okt 9 behöriga som är behöriga okt 2004okt till gymnasieskolan 2003 till okt okt gymnasieskolan 2004 okt 2003okt okt 2004 okt Kalmar län Skolverket Kalmar 10,6 län 12,5 10,6 14,2 12,5 8,5 14,2 10,1 8,5 11,8 10,1 11,8 I tabell Tabell 1.4 1.6 redovisas Andel andelen (%) elever elever i åk som 9 som är är behöriga till till gymnasieskolan för efter en kön 2002-2004. 10,1 11 10,1 11,4 11 7,2 11,4 8,3 7,2 8,5 8,3 8,5 Skolverket ven 2002 ven 2003 ven 2004 pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor 1.6 Tabell 1.6 Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan efter kön Andel 1.6 elever Kalmar Andel 1.6län Andel i åk elever 9 som elever i åk är 90,8 i 9 behöriga åk som 9 som är behöriga till 90,9 är gymnasieskolan behöriga till 90,4 till gymnasieskolan ven 2002 ven 2003 93,1 ven 2004 88 93,0 I tabell 1.4 redovisas I tabell Skolverket andelen 1.4 redovisas 87,9 elever pojkar flickor andelen som 90,9 är pojkar elever behöriga 88,6 som till flickor är gymnasieskolan behöriga 90,8 till gymnasieskolan 88 för pojkar flickor en 90,8 2002-2004. för en 2002-2004 Skolverket Kalmar Tabell län 1.6 Andel Skolverket (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan efter kön 90,8 90,9 90,4 93,1 88 93,0 Tabell 1.6 Individnivå Andel Tabell (%) 1.6 elever ven Andel 87,9i 2002 åk (%) 9 som 90,9 elever är behöriga i åk ven 88,6 9 som 2003 till är gymnasieskolan behöriga 90,8 till ven 88 gymnasieskolan 2004 efter kön 90,8 efter kön ven 2002 pojkar ven 2002 flickor ven 2003pojkar ven 2003 flickor ven 2004pojkar ven 2004 flickor Kalmar län pojkar Individnivå 1.7 Andel flickor90,8 överviktiga pojkar pojkar barn flickor 90,9 flickor i åldern pojkar 90,4 pojkar 16-24 flickor 93,1 flickor pojkar 88 flickor 93,0 Kalmar län Kalmar 90,8 län 87,9 90,9 90,8 90,9 90,4 90,9 88,6 93,1 90,4 90,8 88 93,1 93,0 88 88 90,893,0 I tabell 1.7. redovisas andel (%) överviktiga 16-24, 87,9 90,9 87,9 88,6 90,9 90,8 88,6 88 90,8 90,8 88 90,8 Individnivå 1.7 Andel Individnivå överviktiga Befolkningsenkäten barn i åldern 16-24 1.7 Individnivå Andel I tabell överviktiga Tabell 1.7. 1.7 redovisas barn Andel i åldern (%) andel överviktiga (%) 16-24 överviktiga ungdomar 16-24 16-24,, efter kön. Individnivå Befolkningsenkäten 1.7 Andel Befolkningsenkäten Andel med överviktiga BMI>25 barn i åldern Andel med 16-24 fetma BMI>30 Tabell 1.7 Andel (%) överviktiga ungdomar 16-24 1.7, efter kön. Andel överviktiga 1.7Befolkningsenkäten Andel barn Andel med övervikt 16-24 överviktiga i BMI>25 åldern barn 16-24 Andel 16-24 i åldern med 16-24 fetma BMI>30 I tabell 1.7. Tabell Kalmar redovisas I tabell 1.7 Andel län 1.7. andel redovisas 14,1 (%) överviktiga andel 16,2 (%) ungdomar 16-24 överviktiga 4,1, 16-24 16-24, 3,9, efter kön. Befolkningsenkäten Andel med 16-24 Befolkningsenkäten övervikt 18,4 BMI>25 13,9 16-24 Andel med fetma BMI>30 4,1 4,8 Tabell Kalmar 1.7 Andel län Tabell (%) 1.7 överviktiga 14,1 Andel (%) 16,2 ungdomar överviktiga 4,1 16-24 ungdomar, 3,9 16-24 efter, kön. efter kön. Andel med övervikt 16-24 16-24 1.8 Andel BMI>25 med barn 18,4 övervikt Andel i 6 BMI>25 13,9 med 12 s fetma åldern 4,1 Andel BMI>30 med med karies 4,8 fetma BMI>30 Kalmar län I 14,1 16,2 4,1 3,9 tabell 1.8. redovisas andel barn 16-24 ungdom (6,12 ) med lagningar för en 2004-18,4 13,9 4,1 4,8 16-24 16-24 16-24 Kalmar 1.8 Andel barn Tandvdsförvaltningen i 6 12 s åldern med karies län Kalmar 14,1 län 16,2 14,1 4,1 16,2 3,9 4,1 3,9 I tabell Tabell 1.81.8. Andel 1.8. 18,4 redovisas barn Andel i 13,9 6 andel (%) 18,4 barn 12 s 4,1 åldern 13,9 ungdom med 4,8 (6,12 4,1 karies ) ) med 4,8 lagningar för för en 2004- efter kön oc. Tandvdsförvaltningen 1.8 Andel Tabell barn 1.8. i 6 Andel 126 (%) s åldern barn med ungdom karies(6,12 ) med lagningar 12 1.8 för en 2004- efter kön Andel Tabell barn 1.8i 1.8. Andel 6 Andel 12 barn s (%) i åldern Tandvdsförvaltningen. 2004 6 barn 12 med s ungdom åldern (6,12 med ) karies med lagningar för en 2004- efter kön oc 2004 I tabell 1.8.. redovisas I tabell 1.8. andel redovisas 6 pojkar barn andel flickor ungdom barn (6,12 pojkar ungdom ) med flickor (6,12 lagningar ) 12 pojkar med för en lagningar flickor 2004- för pojkar en 2004- flickor 6 12 Tandvdsförvaltningen Kalmar län Tandvdsförvaltningen 2004 28 26 25 25 2004 46 47 42 47 Tabell 2004 2004 1.8. Andel Tabell (%) 1.8. barn pojkar Andel pojkar ungdom (%) flickor barn (6,12 flickor pojkar ungdom ) med pojkar flickor (6,12 lagningar ) flickor pojkar med för en pojkar lagningar 2004- flickorför en flickor pojkar efter 2004- kön pojkar flickor efter kö flickor. Kalmar Kalmar län. län 28 28 26 26 25 25 25 25 46 46 47 47 42 42 47 47 1. 9. 6 Andel elever 6 i åk 2 gymnasiet med berusningsdrickande 12 12 2004 I tabell 1.9. 2004 redovisas andel elever 2004 i åk 2 med berusningsdrickande 2004 efter kön. pojkar flickor pojkar pojkar flickor flickor pojkar pojkar flickor flickor pojkar pojkar flickor flickor pojkar flicko Kalmar 1. 9. Andel CAN, elever Skolenkäten i åk 2 gymnasiet med län 1. 9. Kalmar Andel 28 län elever i åk 26 228 gymnasiet 25 26med 25 berusningsdrickande 25 46 25 47 46 42 47 47 42 4 I tabell Tabell 1.9. CAN, 1.9 redovisas Andel Skolenkäten (%) andel elever i åk i åk 2 gymnasiet 2 med berusningsdrickande med berusningsdrickande efter kön. efter kön. Tabell CAN, 1.9 Skolenkäten Andel åk 2 (%) gymnasiet elever i åk 2 gymnasiet med berusningsdrickande efter kön. Tabell 1.9 Andel (%) åk 2 elever 1. i åk 2 gymnasiet med berusningsdrickande efter kön. 9. Andel elever 1. 9. Andel i åk 2 gymnasiet elever med åk 2 gymnasiet pojkari åk 2 berusningsdrickande flickor gymnasiet med berusningsdrickande I tabell 1.9. Kalmar redovisas I tabell län 1.9. andel redovisas elever 16 i andel åk 2 med elever 8 berusningsdrickande i åk 2 med berusningsdrickande efter kön. efter kön. pojkar flickor CAN, Skolenkäten Kalmar CAN, län pojkar Skolenkäten 19 16 flickor 14 8 Tabell Kalmar 1.9 Andel län Tabell (%) 1.9 elever Andel 16i åk 2 19 (%) gymnasiet elever 8 med 14 i åk 2 gymnasiet berusningsdrickande med berusningsdrickande efter kön. efter kön. 1. 10 åk Andel 2 gymnasiet elever 19 åk i 2 åk gymnasiet 2 gymnasiet 14 som röker dagligen I tabell 1.10. 1. 10 Andel elever redovisas i åk andel 2 gymnasiet elever i åk som 2 som röker röker dagligen dagligen pojkar 1. 10 Andel flickor elever i åk pojkar flickor Skolenkäten. 2 gymnasiet som röker dagligen Kalmar län Kalmar 16 län 8 16 8 7 I tabell 1.10. redovisas andel elever i åk 2 som röker dagligen Tabell 1.1019 Andel (%) 14 elever 19 som är 14daglig rökare efter kön. Skolenkäten. kolan för en 2002-2004. lan efter kön ickor 93,0 90,8 n. ar för en 2004- en 2004- efter kön flickor pojkar flickor 47 42 47 efter kön. nde efter kön.

Tabell 1.8. Andel (%) barn ungdom (6,12 ) med lagningar för en 2004- efter kön. 6 12 2004 2004 pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Kalmar län 28 26 25 25 46 47 42 47 1. 9. Andel 1. 9. Andel elever elever i åk 2 i gymnasiet åk 2 gymnasiet med berusningsdrickande med berusningsdrickande CAN, I tabell Skolenkäten 1.9. redovisas andel elever i åk 2 med berusningsdrickande efter kön. CAN, Skolenkäten Tabell 1.9 Andel (%) elever i åk 2 gymnasiet med berusningsdrickande efter kön. åk 2 gymnasiet pojkar flickor Kalmar län 16 8 19 14 1. 10 Andel elever i åk 2 gymnasiet som röker dagligen I tabell 1.10. redovisas andel elever i åk 2 som röker dagligen 1. 10 Andel elever Skolenkäten i åk 2. gymnasiet som röker dagligen Skolenkäten. Tabell 1.10 Andel (%) elever som är daglig rökare efter kön. åk 2 gymnasiet 7 Tabell 1.10 1.10 Andel (%) (%) elever som som är är daglig rökare efter efter kön. kön. åk åk 2 pojkar gymnasiet gymnasiet flickor Kalmar län 6 16 pojkar pojkar 6 flickor flickor 15 Kalmar Kalmar län län 6 16 16 1. 11 Andel elever i åk 6 2 gymnasiet 15 15 som snusar dagligen I tabell 1.11. redovisas andel elever i åk 2 som snusar dagligen. 1. 11 Andel elever 1. 1. 11 11 Andel Skolenkäten i åk 2 gymnasiet elever. i i åk åk som 2 gymnasiet snusar som dagligen som snusar dagligen Skolenkäten Tabell I I tabell. 1.10 1.11. Andel redovisas (%) elever andel som elever snusar i i åk åk 2 dagligen som som snusar dagligen efter. kön. Skolenkäten åk 2 gymnasiet. Tabell 1.10 1.10 Andel (%) (%) elever som som snusar dagligen efter efter kön. kön. åk åk 2 pojkar gymnasiet gymnasiet flickor Kalmar län 1. 11 Andel elever 25 2 pojkar pojkar i åk 2 gymnasiet 21 flickor flickor som snusar dagligen 4 Kalmar Kalmar Skolenkäten län län. 25 25 2 Tabell 1.10 Andel (%) 21 21elever som 4snusar dagligen efter kön. 2. Utfallsindikatorer: åk 2 gymnasiet 2.1 2. 2. Andel Utfallsindikatorer: födda med pojkar födelsevikt flickor<2500 g. 2. Utfallsindikationer I tabell Kalmar 2.1. län redovisas antal 25 födda 2av alla födda barn med en födelsevikt <2500 g 2.1 2.1 Andel födda med med 21 födelsevikt 4 <2500 g. g. 2.1 Andel födda med födelsevikt <2500 g. Tabell I I tabell 2.1 2.1. 2.1. Antal redovisas per 1000 antal födda födda med av av en alla alla födelsevikt födda barn barn <2500 med med en en g, födelsevikt 1999-2003 <2500 g 2. Utfallsindikatorer: 1999-2001 2000-2002 2001-2003 Kalmar Tabell län 2.1 2.1 Antal per per 50,5 1000 födda 46,9med med en en 38,3 födelsevikt <2500 g, g, 1999-2003 1999-2001 1999-2001 44,6 2000-2002 2000-2002 42,8 2001-2003 2001-2003 2.1 39,2 Kalmar Kalmar Andel län länfödda med 50,5 50,5 födelsevikt 46,9 46,9<2500 38,3 38,3 g. Tabell 2.2 2.1 Antal per Andel i åldern 16-24 44,6 44,6 1000 födda med 42,8 42,8 med en födelsevikt sömnbesvär 39,2 39,2 <2500 g, 1999-2003 1999-2001 2000-2002 2001-2003 I tabell Kalmar 2.2. län redovisas 50,5 andel i åldern 46,9 16-2438,3 med sva sömnbesvär 2.2 2.2 Andel Befolkningsenkäten i i åldern 16-24 med med sömnbesvär 44,6 42,8 39,2 2.2 Andel i Tabell I I tabell åldern 2.2 2.2. 2.2. 16-24 Andel redovisas med (%) sömnbesvär i andel åldern i i åldern 16-24 16-24 med sva med med sömnbesvär sva sömnbesvär efter kön Befolkningsenkäten Befolkningsenkäten 2.2 Andel i åldern 16-24 med sömnbesvär Tabell 2.2 2.2 16-24 Andel (%) (%) i i åldern 16-24 med med sva sömnbesvär efter efter kön kön Befolkningsenkäten Kalmar län 3,4 Tabell 2.2 Andel 6,3 16-24 16-24 (%) i åldern 16-24 med sva sömnbesvär efter kön 4 4,8 Kalmar Kalmar län län 3,4 3,4 6,3 6,3 2.3 16-24 Andel i åldern 16-24 4 4,8 4,8 Kalmar län 3,4 6,3 som känner sig stressade I tabell 2.3. redovisas 4 andel i 4,8 åldern 16-24 som känner sig ganska eller mycket stressad 2.3 2.3 Andel Befolkningsenkäten i i åldern 16-24 som som känner sig sig stressade Tabell I I tabell 2.3 2.3. 2.3. Andel redovisas i åldern andel 16-24 i i åldern som 16-24 känner som som sig känner ganska sig sig eller ganska mycket eller eller stressad mycket efter stressad 2.3 Andel i åldern 16-24 som känner sig stressade kön 8 Befolkningsenkäten Befolkningsenkäten Tabell 2.3 Andel i åldern 16-24 som känner sig ganska eller mycket stressad efter kön

2.2 Andel i åldern 16-24 med sömnbesvär Befolkningsenkäten Tabell 2.2 Andel (%) i åldern 16-24 med sva sömnbesvär efter kön Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn 16-24 Kalmar län 3,4 6,3 4 4,8 2.3 Andel i åldern 16-24 som känner sig stressade 2.3 Befolkningsenkäten Andel i åldern 16-24 som känner sig stressade Befolkningsenkäten Tabell 2.3 Andel i åldern 16-24 som känner sig ganska eller mycket stressad efter kön 16-24 Kalmar län 9,4 21,1 11,8 23,9 2.4 Antalet tonsaborter 2.4 Antalet SoS tonsaborter officiella statistik Tabell SoS officiella 2.4 statistik Antalet aborter upp t.o.m.19 per 1000, 2001-2004. 2001 2002 2003 2004 Kalmar län 18,9 21,8 21,7 20,0 Tabell 2.4 Antalet aborter -19 per 1000, 2001-2004. 22,5 25,1 24,4 23,9 2001 2002 2003 2004 Kalmar län 18,9 21,8 21,7 20,0 22,5 25,1 24,4 23,9 2.5 Andel 19 ingar med >3 kariesangrepp Folktandvden 2.5 Andel Tabell 2.5 Andel 2.5. 19 ingar 19 Andelen ingar (%) med >3 med 19 kariesangrepp >3 ingar kariesangrepp med >3 lagningar i kontaktytorna efter kön 2003-. 2003 2004 I Folktandvden tabell 2.5. redovisas andelen 19 ingar med >3 lagningar i kontakytorna. pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor Folktandvden Kalmar län 12 11 11 11 10 10 Tabell 2.5. Andelen (%) 19 ingar med >3 lagningar i kontaktytorna efter kön 2003-. 2003 2004 pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor Kalmar län 12 11 11 11 10 10 2.6. Andel 2.6. Andel i åldern i åldern 16-24 16-24 med nedsatt med nedsatt psykiskt psykiskt välbefinnande 8 2.6. I Befolkningsenkäten tabell Andel 2.6. i redovisas åldern 16-24 andel med i åldern nedsatt 16-24 psykiskt med välbefinnande nedsatt psykiskt välbefinnande Befolkningsenkäten Tabell 2.6 Andel (%) i åldern 16-24 med nedsatt psykiskt välbefinnande efter kön 2.6. Andel i åldern 16-24 med nedsatt psykiskt välbefinnande Befolkningsenkäten 16-24 Tabell Kalmar 2.6 län Andel 14,4 (%) i åldern 24,6 16-24 med nedsatt psykiskt välbefinnande efter kön 14,5 29,2 16-24 Kalmar län 14,4 24,6 2.7. Dödlighet i skador förgiftningar 0-14 14,5 29,2 2.7. Dödlighet I tabell SoS 2.7. i officiella skador redovisas statistik dödlighet förgiftningar över i skador dödsorsaker 0-14 förgiftningar 0-14 per 100 000 1998-2002, 1999-2003. Tabell SoS officiella 2.7 statistik Dödlighet över dödsorsaker i skador förgiftningar (ålderstandardiserat) 0-14 per 100 000 2.7. Dödlighet SoS officiella i skador statistik förgiftningar över dödsorsaker 0-14 1998-2002, 1999-2003 efter kön. Tabell SoS 2.6 officiella Dödlighet statistik i skador över dödsorsaker 1998-2002 1999-2003 förgiftningar (ålderstandardiserat) 0-14 per 100 000 Tabell 1998-2002, 2.7 Dödlighet Flickor 1999-2003 Pojkar i skador efter kön. Flickor förgiftningar Pojkar (ålderstandardiserat) 0-14 per 100 000 1998-2002, Kalmar län 1998-2002 1999-2003 5,8 efter kön. 7,2 1999-2003 4,7 4,3 1998-2002 Flickor 4,3 Pojkar 4,9 1999-2003 Flickor 2,5 Pojkar 4,2 Kalmar länflickor 5,8Pojkar 7,2Flickor 4,7Pojkar 4,3 Kalmar län 5,8 2.8. Dödlighet i skador, 4,3 7,2 förgiftningar 4,9 4,7 2,5 4,3 självmord 4,2 15-24 4,3 4,9 2,5 4,2 SoS officiella statistik över dödsorsaker Tabell 2.8. Dödlighet 2.8 Dödlighet i skador, i skador, förgiftningar förgiftningar självmord självmord 15-24 (ålderstandardiserat) 15-24 per 2.8. 100 I tabell Dödlighet 000 2.7. 1998-2002, redovisas i skador, 1999-2003 dödlighet förgiftningar efter i skador, kön. förgiftningar självmord 15-24 självmord 15-24 per 100 000 1998-2002, SoS officiella Skador 1999-2003. statistik över dödsorsaker förgiftningar Självmord Tabell 2.8 SoS Dödlighet 1998-2002 officiella statistik i skador, över förgiftningar 1999-2003 dödsorsaker självmord 1998-2002 (ålderstandardiserat) 1999-2003 15-24 per 100 Tabell 000 2.8 1998-2002, Flickor Dödlighet 1999-2003 Pojkar i skador, förgiftningar efter Flickor kön. Pojkar självmord Flickor (ålderstandardiserat) Pojkar Flickor 15-24 Pojkar per Skador förgiftningar Självmord 9

2.7. Dödlighet i skador förgiftningar 0-14 SoS officiella statistik över dödsorsaker Tabell 2.7 Dödlighet i skador förgiftningar (ålderstandardiserat) 0-14 per 100 000 1998-2002, 1999-2003 efter kön. Hälsan 1998-2002 i Kalmar län Barn 1999-2003 & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Flickor Pojkar Flickor Pojkar Kalmar län 5,8 7,2 4,7 4,3 4,3 4,9 2,5 4,2 2.8. Dödlighet i skador, förgiftningar självmord 15-24 2.8. SoS Dödlighet officiella statistik i skador, över dödsorsaker förgiftningar självmord 15-24 SoS officiella statistik över dödsorsaker Tabell 2.8 Dödlighet i skador, förgiftningar självmord (ålderstandardiserat) 15-24 per 100 000 1998-2002, 1999-2003 efter kön. Skador förgiftningar Självmord 1998-2002 1999-2003 1998-2002 1999-2003 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Kalmar län 9,2 41,8 7,8 50,8 1,4 15,2 4,3 18,1 14,4 42,2 14,7 42,3 5,0 12,7 5,4 12,9 9 0