Studsvik är en ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Företaget har nära ett halvt sekels erfarenhet av

Miljöfakta 2005

Studsvik är en ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Företaget har nära ett halvt sekels erfarenhet av kärnteknik och tjänster i radiologisk miljö. Studsvik vänder sig till en marknad i stark tillväxt med kvalificerade tjänster inom fyra affärsområden: Driftoptimering och säkerhet, Service och underhåll, Avfallshantering samt Avveckling och rivning. Studsvik har 1 300 anställda i 7 länder och företagets aktie är noterad på Stockholmsbörsens O-lista.

Innehåll VD OCH MILJÖCHEF...................................2 Fortsatt miljöfokus i Studsvik INTEGRERAD SYN PÅ SÄKERHET, MILJÖ, ARBETSMILJÖ OCH KVALITET.............................3 BEGRÄNSNING AV MILJÖPÅVERKAN......................4 i centrum för Studsviks affärsutveckling UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN.......................7 KONVENTIONELLA UTSLÄPP.............................8 RESURSFÖRBRUKNING.................................11 ÅTERVINNING........................................12 ORDLISTA...........................................12 Studsvikkoncernen har anläggningar (rödmarkerade) och kontor (blåmarkerade) i olika delar av världen. Miljöfakta 2005 behandlar verksamheten vid anläggningarna i Studsvik utanför Nyköping i Sverige. 1

Fortsatt miljöfokus i Studsvik Studsvikkoncernens integrerade policy för säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet understryker att vi skall ha en öppen kommunikation med våra intressenter i miljöfrågor. Miljöfakta 2005, som redovisar miljöuppgifter för verksamheten vid Studsvikområdet utanför Nyköping, är ett exempel på tillämpningen av kravet i policyn. I början av 2006 flyttade moderbolaget, Studsvik AB, sitt huvudkontor till Nyköping. Studsvik har nu två dotterbolag på Studsviksområdet: Studsvik Nuclear AB och AB SVAFO. Ett antal viktiga affärs- och organisationsmässiga förändringar gjordes under året inom Studsvik Nuclear AB. Den viktigaste händelsen under 2005 var den strategiskt betingade avstängningen av reaktorerna R2 och R2-0 i juni 2005. Syftet var i första hand ekonomiskt. Under året har miljöarbetet bland annat fokuserat på säker drift fram till avstängning av reaktorerna, förberedelser inför ansökan till Miljödomstolen om tillstånd att avveckla reaktorerna och anpassningen av verksamheten till de nya förutsättningarna, samt förberedelser inför ansökan till Miljödomstolen om tillstånd för utökad produktionskapacitet i smältanläggningen. Vi kan med glädje konstatera att vår verksamhet i Studsvik fortsätter att ha mycket liten miljöpåverkan. Inga miljöincidenter inträffade under året och vi uppnådde våra mål beträffande utsläppsbegränsningar. Studsvik i mars 2006 Eva Halldén VD för Studsvik Nuclear AB Karin Brodén Miljöchef inom Studsvik Nuclear AB och Studsvik AB Karin Brodén och Eva Halldén. 2

Integrerad syn på säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet Säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet är strategiska frågor som står i centrum för all Studsviks verksamhet både i Studsvik och inom koncernen som helhet. Under 2005 fastställde moderbolagets styrelse en ny koncernpolicy för säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet som betonar ett integrerat angreppssätt på dessa frågor. Ansvaret för att förverkliga policyn ligger i första hand hos dotterbolagschefer och linjeorganisationen, men varje enskild medarbetare har ett personligt ansvar för att arbeta i enlighet med policyn. Miljöchefen vid Studsvik Nuclear AB, som samtidigt är koncernens miljöchef, fungerar som rådgivare i miljöfrågor och leder det övergripande miljöarbetet inom koncernen och Studsvik Nuclear AB. Ansvaret för det dagliga miljöarbetet ligger hos linjeorganisationen och leds av linjechefer med stöd från miljöchefen och miljösamordnare. Integrerade ledningssystem används för att planera, genomföra och förbättra arbetet. Ledningssystemet för Studsvik Nuclear AB är certifierat enligt ISO 14001 och ISO 9001. Säkerhets-, miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsmål Varje år värderas säkerhets- och arbetsmiljörisker liksom miljöaspekter och kvalitetskriterier. Resultaten av dessa värderingar används vid formulering av övergripande och detaljerade mål. Mål Utfall Kommentarer Säker reaktordrift fram till avstängning Tidigt och utökat samråd inför miljöprövning av avveckling Målen uppfyllda Se sidorna 4-6 för mer information. Samråd inför miljöprövning av utvidgad verksamhet vid smältanläggningen Ansökan till Miljödomstolen om tillstånd för ökad produktion Målen uppfyllda Se sidorna 4-6 för mer information. Doser till kritisk grupp från utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten och luft <0,001 msv/år 2005: 0,00004 msv 2004: 0,0002 msv 2003: 0,0002 msv Se sidan 7 för mer information. Persondoser vid radiologisk verksamhet <15 msv/år 2005: 12 msv 2004: 21 msv 2003: 13 msv Se sidan 7 för mer information. Utsläpp av mangan, bly, krom, koppar och kobolt till vatten från den radiologiska verksamheten <5 kg/år totalt 2005: 1,0 kg 2004: 2,3 kg 2003: 1,4 kg Se sidan 8 för mer information. Utsläpp av kadmium till vatten från den radiologiska verksamheten <0,3 kg/år Utsläpp av kvicksilver till vatten från den radiologiska verksamheten <0,003 kg/år 2005: 0,04 2004: 0,011 2005: 0,0004 2004: 0,001 Nytt mål sedan 2004. Se sidan 8 för mer information. Nytt mål sedan 2004. Se sidan 8 för mer information. Exempel på utfall av säkerhets-, miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsmål för 2005. Alla data gäller verksamheten i Studsvik. Miljösamordningsmöte med miljösamordnarna Erik Slunga, Niklas Lagerqvist, Peter Askeljung och Joakim Lundström. 3

Begränsning av miljöpåverkan i centrum för Studsviks affärsutveckling Under 2005 genomfördes olika åtgärder för att anpassa och utveckla verksamheten i Studsvik, med bättre kundservice som det slutliga målet. De flesta av dessa åtgärder inriktades på att minska miljöpåverkan, såväl från kunders verksamheter som från den egna verksamheten. Ett stort strategiskt steg under 2005 var att slutgiltigt stänga av reaktorerna R2 och R2-0. Detta markerade slutet på en era. Efter mer än 45 års drift stängdes reaktorerna av den 16 juni 2005, som en del av Studsviks strategi att minska kapital bindningen och öka lönsamheten. I arbetet med att avveckla reaktorerna kommer Studsvik att dra fördel av sin mångåriga erfarenhet av avveckling och avfallshantering både för kunder och inom den egna verksamheten. Av vecklingen kan tidigast förväntas vara avslutad år 2015. Avveckling är en process i flera steg, som bland annat innefattar radiologisk kartläggning, miljömässig kartläggning, systemdekontaminering, demontering av utrustning, avfallsbehandling, sanering, avsökning, friklassning och byggnadsrivning. Hela avvecklingsprocessen förut sätter tillstånd från berörda myndigheter och Miljödomstolen. Inför miljöprövning av avvecklingen kräver Miljöbalken att omfattande samråd genomförs. I maj genomfördes tidigt samråd med Länsstyrelsen i Södermanlands län och Nyköpings kommun samt med enskilda personer som bor nära Studsvik. I juni hölls utökat samråd i Studsvik med myndigheter. I augusti kontaktades lokala miljöorganisationer för samråd, och via annonsering i lokalpressen gavs även allmänheten möjlighet att lämna synpunkter och ställa frågor. Åsikter som framkommit under samråden har beaktats i en miljökonsekvensbeskrivning och en teknisk beskrivning som tagits fram. Dessa dokument har bilagts en ansökan om tillstånd som Studsvik lämnat in till Miljödomstolen i Stockholm i februari 2006. Det kan konstateras att säkerheten hölls på en mycket hög nivå under den avslutande driften av reaktorerna. En ny organisation för Studsvik Nuclear AB som anpassats till de nya förutsättningarna trädde i kraft den 1 juli 2005. Efter avstängningen av reaktorerna fortsät- ter Studsvik att leverera ett komplett system av kostnadseffektiva bestrålningstjänster och tester för kärnkraftsindustrin via ett samarbets avtal med Institutt for energiteknikk (IFE) i Norge. Studsvik har två laboratorier där för- och efterbestrålningsundersökningar av kärnbränslestavar och härdkomponenter utförs liksom analys av material från kärnteknisk verksamhet. Utsläpp till luft från laboratorierna kontrolleras med avseende på radioaktivitet. Fast och flytande avfall från laboratorierna behandlas i Studsviks egna avfallsbehandlingsanläggningar. Studsviks avfallshantering erbjuder tjänster för behandling och volymreduktion av radioaktivt avfall. I Studsviks förbränningsanläggning för lågaktivt avfall förbränns externt avfall från kärnkraftverk och även internt avfall från den radiologiska verksamheten i Studsvik. Förbränningsanläggningen är utrustad med ett rökgasreningssystem där stoft avskiljs och dessutom kalk och aktivt kol används för ytterligare rening. Såväl utsläpp av radionuklider som konventionella utsläpp till luft från förbränningsanläggningen kontrolleras. Det kalkstoft som uppkommer i förbränningsanläggningens rökgasreningssystem är normalt radiologiskt friklassningsbart och kan skickas till en klass-1- deponi för omhändertagande. I Studsviks smältanläggning behandlas lågaktivt metallskrot både från externa kunder och från de egna anläggningarna. Smältanläggningen har en produktionsdel och en laboratorieoch utvecklingsdel. Produktionsprocessen består av sortering och neddelning av inkommande material, förbearbetning genom blästring samt smältning i någon av anläggningens två induktionsugnar. Efter smältning kan metallgöten ofta friklassas direkt eller efter mellanlagring. Anläggningen är utrustad med tvåstegs filteranläggningar för rening av utgående luft. Såväl utsläpp av radionuklider som konventionella utsläpp från anläggningen kontrolleras. Radioaktivt avfall i form av förbrukat 4

blästermedel, kaprester, utsorterat material, slagg och stoft från filtren förpackas och återsänds till kund eller sänds till SFR (Slutförvar för reaktoravfall) i Forsmark för slutförvaring, vilket är det normala om avfallet har svenskt ursprung. Studsvik smälter många olika metaller i sina ugnar: kolstål och rostfritt stål, aluminium, koppar och mässing. Under några månader 2005 bedrev Studsvik blysmältning på försök. Bly används som strålskydd inom kärnteknisk och annan industri. För att uppfylla ett uttalat kundbehov planerar Studsvik nu att utöka sina tjänster med blysmältning och att öka sin totala produktion från 2 500 ton metall per år till 5 000 ton per år. I enlighet med Miljöbalken måste Miljödomstolen ge sitt tillstånd för en sådan utvidgning. Ett tidigt samrådsmöte hölls med Länsstyrelsen i Södermanlands län i februari, följt av en diskussion per telefon. Ett tidigt samråd med de boende i närheten av Studsvik genomfördes i april. Eftersom utvidgningen inte medför någon betydande miljöpåverkan krävdes inte att Studsvik genomförde utökat samråd. En ansökan om tillstånd, med bilagd miljökonsekvensbeskrivning, lämnades in till Miljödomstolen i början av 2006. Huvudförhandling med Miljödom stolen genomfördes i februari 2006. Tillstånd i enlighet med ansökan erhölls i mars 2006. Studsvik har utvecklat en ny metod för dekontaminering, kapning och smältning av större komponenter, exempelvis uttjänta ånggeneratorer. Denna metod minskar kraftigt den mängd restavfall som måste deponeras och gör det möjligt att återvinna en del av metallen. Tidigare måste större komponenter hanteras som skrymmande radioaktivt avfall, vilket var en kostsam lösning. Under 2005 tillämpade Studsvik för första gången sin nya metod på en ånggenerator från kärnkraftverket Ringhals. Arbetet har fortsatt under 2006. När projektet är avslutat räknar Studsvik med att kunna uppfylla kärnkraftsindustrins behov av hantering av alla komponenter - oberoende av storlek. Anläggningar Verksamhet Reaktorer (R2 och R2-0) Reaktorerna stängdes av den 16 juni 2005 Hot Cell-laboratoriet (HCL) Undersökningar av kärnbränslestavar och härdkomponenter Aktiva kemilaboratoret (AKL) Analys av materialprover Förvaringsanläggningen (FA)* Mellanlagring av bränsle Förbränningsanläggningen (i hanteringsanläggningen HA) Förbränning av lågaktivt avfall Smältanläggningen (SMA) Behandling av lågaktivt metallskrot Bassänger och tankar (B4, B5, T4) Del av systemet för behandling av avloppsvatten Behandlingsanläggning för medelaktivt avfall (HM)* Behandling av fast och vätskeformigt avfall Bergrum (Aktivt mellanlager AM)* Mellanlagring av avfall Aktiva Tråget (AT)* Avfallshantering och torr mellanlagring av bränsle Markdeponi* Markdeponering av mycket lågaktivt ej brännbart avfall Värmecentral Uppvärmning inom Studsvikområdet Reningsverk Sanitärt avloppsreningsverk för Studsvikområdet Vattenverk Färskvattenrening för Studsvikområdet Horsvik Hotell, vandrarhem, restaurang och konferensanläggning Kontor Administrativ verksamhet * Anläggningar som ägs av AB SVAFO. Övriga anläggningar ägs av Studsvik Nuclear AB. 5

Medelaktivt fast och vätskeformigt avfall från verksamheten i Studsvik behandlas i hanteringsanläggningen för medelaktivt avfall. Det vätskeformiga radioaktiva avfallet behandlas genom en tvåstegs fällningsprocess där fällningsslam avskiljs och solidifieras genom blandning med cement i solidifieringsfat innan det transporteras till ett bergrum för mellanlagring i väntan på framtida slutförvaring. Fast medelaktivt avfall delas ned och packas i dubbellocksfat som i sin tur placeras i femhålskokiller av betong. Även kokillerna transporteras till bergrummet för mellanlagring. Den klara vätska som återstår efter fällningsprocessen förs, tillsammans med lågaktivt avloppsvatten, till en bassänganläggning för vidare behandling. Det renade vattnet leds vidare till utsläppstankar, innan det slutligen leds ut i Östersjön. Utsläppsvattnet kontrolleras både med avseende på radionuklider och konventionella föroreningar. Sanitärt avloppsvatten från byggnaderna i Studsvik renas i Studsviks sanitära avloppsrenings verk före utsläpp. Reningsprocessen utgörs av biologisk rening och fosforreduktion genom utfällning med polyaluminiumklorid. Det renade vattnet kontrolleras med avseende på konven-tionella föroreningar (fosfor och kväve). Restslammet kontrolleras med avseende på radioaktivitet och skickas till det kommunala reningsverket i Nyköping för omhändertagande. Värmecentralen i Studsvik använder i första hand en biobränsleeldad panna, vilken producerar fjärrvärme för Studsvikområdets behov. De konventionella utsläppen till luft från värmecentralen kontrolleras. Aska från värmecentralen skickas till Nyköpings kommunala deponi för omhändertagande. Prov tas regelbundet från flora, fauna och vattensediment i omgivningen, för analys av radioaktivitet i enlighet med Studsviks miljöövervakningsprogram. Riskanalyser i enlighet med HACCP-systemet (Hazard Analysis and Critical Control Point) har genomförts för Horsvik-restaurangen och vattenverket. Analysen krävs av Livsmedelsverket och Nyköpings kommun. HACCP-systemet täcker hela livsmedelshanteringsprocessen - från inköp till servering. BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN FRÅN RADIOLOGISK VERKSAMHET 6

Utsläpp av radioaktiva ämnen De utsläpp av radioaktivitet till luft och vatten som sker från den radiologiska verksamheten i Studsvik begränsas av ett riktvärde på 0.1 millisievert (msv) per år till en hypotetisk grupp. Riktvärdet innebär att effekten av de radioaktiva utsläppen inte får ge en större stråldos än 0.1 msv per år till någon person. Radioaktiva utsläpp till luft och vatten analyseras. Analysresultaten för olika radionuklider omräknas till resulterande dos för olika åldersgrupper baserat på beräkningar av spridning och upptag. Åldersgruppen tolv- till sjuttonåringar är gränssättande. För utsläpp före 2002 användes en beräkningsmodell som saknade differentierade åldersgrupper. Ändringen i beräkningsprinciper beror på ändrade föreskrifter från tillsynsmyndigheten SSI (Statens Strålskyddsinstitut). För 2005 var målet att den totala dosen till kritisk grupp från utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten från verksamheten i Studsvik skulle vara mindre än 0,001 msv. I själva verket kom effekten av de radioaktiva utsläppen inte i närheten av vare sig riktvärdet på 0,1 msv eller det egna målet; år 2005 uppgick dosen från vattenutsläpp till 0,000043 msv och dosen från luftutsläpp till 0,0000015 msv. Variationer i verksamheten medför att utsläppens omfattning och effekt kan variera från år till år. Åtgärder som vidtagits för att framför allt minska utsläppen till vatten måste därför följas upp under flera år. Hittills pekar resultaten på att åtgärderna ger avsedd effekt. DOSER FRÅN UTSLÄPP I STUDSVIK I RELATION TILL DOS FRÅN ANDRA STRÅLKÄLLOR dos (msv/år) Radon i bostäder (medelvärde) 2 Naturlig bakgrundsstrålning (medelvärde) 1 Röntgenundersökning (medelvärde) 0,7 Jordenruntresa med flyg 0,2 Armbandsklocka med självlysande boett 0,1 Biobränsleeldat fjärrvärmeverk (luftutsläpp) <0,001 Studsvik (totalutsläpp) <0,001 DOSER FRÅN UTSLÄPP TILL LUFT 1993-2005 (msv) DOSER FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN 1993-2005 (msv) 0,001 0,01 0,0001 0,001 0,00001 0,0001 0,000001 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 0,00001 05 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Utsläpp till luft omräknat till dos i msv till kritisk grupp. Den effektiva dosen vid usläpp från kärntekniska anläggningar får ej överstiga 0,1 msv/år. Utsläpp till vatten omräknat till dos i msv till kritisk grupp. Den effektiva dosen vid usläpp från kärntekniska anläggningar får ej överstiga 0,1 msv/år. 7

Konventionella utsläpp Verksamheten i Studsvik ger upphov till vissa konventionella utsläpp. Anläggningarna är dock förhållandevis små och har effektiva system för rening vilket gör att utsläppen är låga. Utsläpp av ämnen med toxisk effekt Toxiska ämnen i naturen kan anrikas genom näringskedjan och ge återverkningar på reproduktionsförmåga och motståndskraft mot sjukdomar hos både djur och människor. Studsviks utsläpp av toxiska ämnen är mycket begränsade. År 2005 hade Studsvik satt som mål för utsläpp av kvicksilver till luft från förbränningsanläggningen att halten kvicksilver i renad rökgas skulle understiga 10 mikrogram/m 3 som månadsmedelvärde. Det är lägre än det gällande riktvärde som är 30 mikrogram/m 3. Utfallet 2005 blev 2,7 mikrogram/m 3 som genomsnittligt månadsmedelvärde. Vad gäller utsläpp av toxiska ämnen från den radiologiska verksamheten till vatten hade Studsvik för år 2005 satt gällande riktvärden som mål vilket innebär att den totala mängden mangan, bly, krom, koppar och kobolt inte får överstiga 5 kg/år samt att mängden kadmium och kvicksilver inte får överstiga 0,3 kg/år respektive 0,003 kg/år. Målen uppfylldes med marginal. Det totala utsläppet av mangan, bly, krom, koppar och kobolt var 1,0 kg, utsläppet av kadmium var 0,04 kg och utsläppet av kvicksilver 0,0004 kg. Utsläpp av ämnen som bidrar till försurning Svaveldioxid och kväveoxider med flera kemiska föreningar som finns i exempelvis rökgas från industriella tillverkningsprocesser reagerar med vatten och bildar syror som sänker ph i sjöar och mark. Det leder till skador på träd och växter, exempelvis kan skogsmark urlakas på näringsämnen och aluminium som frigörs kan skada trädens rötter. Försurade sjöar och vattendrag får förändrade ekosystem. Studsviks förbränningsanläggning har POTENTIELLT BIDRAG TILL EKOTOXISK EFFEKT FRÅN EFFEKT UTSLÄPP FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN TILL VATTEN ECA jämfört med 1995 års års nivåer nivåer (%) (%) 800 POTENTIELLT BIDRAG TILL TILL HUMANTOXISK EFFEKT FRÅN EFFEKT UTSLÄPP FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN TILL VATTEN HCW jämfört med med 1995 1995 års års nivåer nivåer (%) (%) 100 600 75 400 50 200 25 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till ekotoxisk effekt från den radiologiska verksamhetens utsläpp till vatten åren 1995 till 2005. Uppgifterna är baserade på utsläpp av krom, koppar och bly (från och med 1997 även kadmium och kvicksilver) samt de olika ämnenas specifika ekotoxiska egenskaper, ECA, enligt underlag från CIT Ekologik, Chalmers Industriteknik. Staplarna avspeglar variationer i verksamheten, exempelvis större användning av kaliumpermanganat år 2000. Små absoluta förändringar i avfallets metallinnehåll ger stor påverkan på tabellens värden. Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till humantoxisk effekt från den radiologiska verksamhetens utsläpp till vatten åren 1995 till 2005. Uppgifterna är baserade på utsläpp av krom, koppar, bly och kobolt (från och med 1997 även kadmium och kvicksilver) samt de olika ämnenas specifika humantoxiska egenskaper, HCW, enligt underlag från CIT Ekologik, Chalmers Industriteknik. Staplarna avspeglar variationer i verksamheten. 8

UTSLÄPP AV TOXISKA ÄMNEN TILL VATTEN FRÅN STUDSVIKS RADIOLOGISKA VERKSAMHET 2005 JÄMFÖRT MED TIDIGARE ÅR, KG Variationer i värdena mellan åren förklaras av variationer i verksamheten. Kadmium 2001 0,01 0,01 0,01 2002 2003 2004 2005 Koppar Bly Kobolt Krom 0,02 0,02 0,02 0,02 0,01 Mangan Kvicksilver 0,002 0,006 0,004 0,001 0,0004 0 0,4 0,8 1,2 1,6 2,0 effektiva reningssystem och släpper ut små mängder av klorväte i luften. Under året uppgick utsläppet av klorväte till totalt 66 kg. Halten klorväte i rökgasen uppgick under året till 2,3 mg/m 3 som genomsnittligt månadsmedelvärde, att jämföra med gränsvärdet 100 mg/m 3. POTENTIELLT BIDRAG TILL ÖVERGÖDNING FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN EP jämfört med 1995 års års nivåer nivåer (%) (%) 200 150 Utsläpp av ämnen som bidrar till växthuseffekten Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som möjliggör liv på jorden. När mängden växthusgaser i atmosfären ökar, exempelvis vid förbränning av fossila bränslen, förstärks växthuseffekten med global uppvärmning som tänkbar följd. I Studsvik används fossila bränslen i form av eldningsolja för stödeldning i förbränningsanläggningen och bensin och diesel i fordon. Folksams klimatindex är en årlig undersökning av svenska börsföretags koldioxidutsläpp. Studsvik har fått högt betyg i undersökningen för arbetet med att minimera koldioxidutsläppen från verksamheten. 100 50 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till övergödning från den radiologiska verksamhetens utsläpp till vatten åren 1995 till 2005. Variationerna mellan åren beror på variationer i verksamheten. Uppgifterna är baserade på utsläpp av fosfor och kväve samt ämnenas specifika övergödningspotential, EP, enligt underlag från CIT Ekologik, Chalmers Industriteknik. 9

Utsläpp av ämnen som bidrar till övergödning Länge trodde man att hav och andra vattendrag hade en närmast obegränsad tolerans mot olika typer av utsläpp. Idag vet vi bättre. Utsläpp av kväve- och fosforföreningar från industri och jord bruk i vattendrag är ett stort och fort farande växande miljöproblem över hela världen. Övergödning leder till sämre livsbetingelser för vatten levande djur och växter och drabbar i förlängningen oss människor genom sämre tillgång på livsmedel och rent färskvatten. Årligen återkommande rapporter om giftalgblomning, sviktande fiskbestånd och epidemier bland sjöfåglar och sälar i Östersjön är närliggande och allvarliga påminnelser om hur känslig och utsatt vattenmiljön är. Studsviks utsläpp av fosfor och kväve kommer dels från den radiologiska verksamhetens renings system för vätskeformigt avfall, dels från det sanitära avloppsreningsverket. Totalt uppgick utsläppen till vattenrecipienten Tvären år 2005 till 22,2 kg fosfor och 108 kg kväve från den radiologiska verksamheten respektive 19,3 kg fosfor och 950 kg kväve från det sanitära avloppsreningsverket. Riktvärdet avseende fosfor från den radiologiska verksamheten är 40 kg/år, vilket således uppfylldes med marginal. För det sanitära avloppsreningsverket anges riktvärdet för utsläpp av fosfor som ett medelvärde på halten fosfor i vattnet. Även detta riktvärde uppfylldes. UTSLÄPP AV FOSFOR OCH KVÄVE TILL VATTEN FRÅN STUDSVIKS RADIOLOGISKA VERKSAMHET 2005 UTSLÄPP AV FOSFOR OCH KVÄVE TILL VATTEN FRÅN STUDSVIKS RADIOLOGISKA VERKSAMHET 2004 JÄMFÖRT MED MED TIDIGARE ÅR, KG JÄMFÖRT MED MED TIDIGARE ÅR, KG Variationer i värdena mellan åren förklaras av variationer i verksamheten Variationer i värdena mellan åren förklaras av variationer i verksamheten 2001 2002 2003 2004 2005 Fosfor Kväve 0 22 44 66 88 110 10

Resursförbrukning Förbrukningen av el, värme, olja, drivmedel, vatten och kemikalier följs upp kontinuerligt. Studsvik har under flera år gjort insatser för att minimera framför allt energiförbrukningen. Exempelvis har åtgärder vidtagits för att minska oljeförbrukningen i förbränningsanläggningen. I förbränningsanläggningen förbrukas utöver eldningsolja även kalk och aktivt kol som används för rening av rökgaser. Energi i form av el från extern elleverantör används i exempelvis smältanläggningen. Studsvik producerar energi för uppvärmning av de egna anläggningarna i en biobränsleeldad panna. Värme återvinns även från Studsviks förbränningsanläggning. Vid drift bidrar förbränningsanläggningen med cirka 1 megawatt. Både vid behandling av aktivt avfallsvatten och konventionellt avloppsvatten används olika kemikalier. Även tvättmedel och sköljmedel som används vid tvätt av skyddsutrustning klassas som kemikalier. FÖRBRUKNING AV EL, VÄRME, OLJA OCH VATTEN 1) 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 El, MWh 20 000 20 500 22 700 14 600 14 300 13 800 14 700 Biobränsle, ton 2 400 2 677 3 120 Olja (eldningsolja, klass 1), m 3 663 470 520 402 315 280 400 Vatten, m 3 37 400 46 200 36 900 18 000 16 300 14 000 19 700 1) Uppgifter före 2003 har inte justerats för förbrukning som är relaterad till den verksamhet som övertogs från Vattenfall Fastigheter AB under 2003 FÖRBRUKNING AV NÅGRA DOMINERANDE KEMIKALIER 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Järnsulfat, kg 48 72 70 100 78 57 83 Kaliumhexacyanoferrat, kg 21 32 31 36 35 26 33 Kopparsulfat, kg 7 11 10 12 12 9 10 Koncentrerad svavelsyra, liter 240 120 75 65 140 170 200 Natriumhydroxid, liter 2) 860 450 400 550 450 550 300 Järnklorid, kg 240 288 300 505 595 500 440 Tvättmedel, kg 640 690 460 480 900 1 700 1 900 Sköljmedel kg 180 180 120 160 170 240 360 Polyaluminiumklorid, m 3 3) 2,5 3,6 3,5 2) Som natronlut, i vattenlösning. 3) Används som fällningskemikalie i det sanitära avloppsverk som togs över av Studsvik från Vattenfall Fastigheter 2003. 11

Återvinning Vid smältanläggningen behandlas låg- och medelaktivt metallskrot från kärntekniska anläggningar i Sverige och övriga Europa. Efter att skrotet behandlats och en stor del av dess radioaktivitet avlägsnats kan metallen friklassas och återanvändas direkt eller lagras för avkling- ning för att därefter friklassas och återanvändas. På detta sätt minskar dessutom mängden avfall som behöver slut förvaras. År 2005 kunde totalt 893 ton metallskrot i form av göt avyttras till ett antal svenska återvinningsentreprenörer för återanvändning. Ordlista CIT Chalmers Industriteknik Dos (stråldos) Vardaglig benämning för effektiv och ekvivalent dos ECA Ecotoxicity Concentration Aquatic Emission (enhet för ekotoxisk effekt) EP Eutrophication Potential (enhet för övergödning) HACCP Hazard Analysis and Critical Control Point HCW Human Toxicity Concentration Water (enhet för humantoxisk effekt) Lågaktivt avfall Avfall som kan hanteras utan skärmning Medelaktivt avfall Avfall som kräver skärmning vid hantering msv millisievert (dosenhet) Radioaktivitet Samlingsbegrepp för fenomenet då radioaktiva (instabila) ämnen sönderfaller samtidigt som de utsänder joniserande strålning. SFR Slutförvar för reaktoravfall 12

Koncernpolicy för säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet Säkerhet Studsvik vill förebygga olyckor genom väl fungerande säkerhetsrutiner, höga krav på anläggningar och kompetent personal. Säkerheten måste alltid komma först i alla led inom verksamheten. Detta gäller såväl kärnsäkerhet och strålskydd som konventionell säkerhet, inklusive brandskydd. Miljö Studsvik har ambitionen att föregå med gott exempel inom miljöområdet och använda den bästa möjliga tekniken som är ekonomiskt försvarbar för att minimera verksamhetens miljöpåverkan. Ambitionen är också att ha god kommunikation om miljöfrågor med kringboende, myndigheter, kunder, massmedia, anställda och övriga intressenter. Arbetsmiljö Studsvik har målsättningen att förebygga arbetsskador och arbetsrelaterad ohälsa för personalen. Att känna motivation för sitt arbete är grundläggande för en god hälsa. Varje medarbetare ska därför ges förutsättningar att känna till verksamhetens mål och visioner, förstå sin roll i organisationen och betydelsen av det egna arbetet och möjlighet att utveckla kompetensen. Medarbetarna ska få de befogenheter som krävs för att kunna ta ansvar för sina arbetsuppgifter. Kvalitet Studsvik har som mål att kunden ska vara nöjd. Genom kompetent, motiverad och rätt utbildad personal samt väl fungerande anläggningar säkerställs att verksamheten drivs med tillräcklig kvalitet så att kundens förväntningar på kvalitet kan uppfyllas. Studsvik AB (publ) Miljöfakta 2005 Org nr 556501-0997 Innehållet i denna miljöfakta får inte, helt eller delvis, kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ). Studsvik AB (publ) Produktion: Taurus Kommunikation AB Grafisk form: Wille Wilhelmsson, Sanna Starkie Text: Monica Bowen-Shrire, EnergiTek, Taurus Kommunikation AB Foto: Mattias Bardå, Janne Höglund, Inger Wahlström Tryck: Österbergs & Sörmlandstryck 2006

Box 556 611 10 Nyköping Tfn 0155 22 10 00 Fax 0155 26 30 00 studsvik@studsvik.se www.studsvik.se