Unionens politik för egenföretagare 1
2
Förord Fler och bättre jobb är en av Unionens hjärtefrågor och därför är näringspolitiken ett viktigt område att följa och påverka. Unionen vill att fler företag startar och att fler företag växer och anställer. God lönsamhet i företagen ger utrymme för investeringar och löneökningar för de anställda, ekonomisk tillväxt i landet och därmed möjlighet till ökad välfärd för medborgarna. Att fler jobb skapas i företagen är viktigt, men det är också viktigt att fler ser företagande som ett möjligt och intressant alternativ till en anställning. Det är ett av skälen till att Unionen engagerar sig i frågor som är viktiga för egenföretagare och att vi har ett särskilt medlemskap för denna grupp. Behoven, och därmed kraven på politiken, ser helt annorlunda ut för egenföretagare än för stora företag. Unionen har därför tagit fram en politik till stöd för egenföretagare och samlat förslagen i denna rapport. I en annan rapport, Unionens näringspolitiska riktlinjer, finns förslag som syftar till att stärka näringslivet som helhet. Unionens politik för egenföretagare antogs av Unionens förbundsstyrelse i maj 2014. Rapporten är framtagen av Lena Georgsson Wirkkala, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Cecilia Beskow Samhällspolitisk chef Enheten för politik, opinion och påverkan Juni 2014 3
4
Egenföretagare och deras viktigaste frågor Tre fjärdedelar av alla företag i Sverige är företag utan anställda. Det innebär att det i Sverige finns närmare 800 000 egenföretagare och de utgör inte mindre än 16 procent av alla sysselsatta. 1 De flesta egenföretagare har inte som mål att växa genom att anställa, men en av tio tror sig anställa inom en treårsperiod. Vi har alltså bland egenföretagarna en grupp som står för en viktig del av de nya jobben i Sverige. Många egenföretagare är oroliga för vad som ska hända om företaget går dåligt eller om de blir sjuka. Om man uppfattar att det finns ett tillräckligt skyddsnät, känns det mindre riskfyllt att starta ett företag. Hela 37 procent anger att de avstår från att bli företagare av rädsla för att misslyckas. 2 Andra undersökningar visar att ett av skälen till att man väljer att inte bli företagare är den ekonomiska osäkerhet det innebär att lämna sin anställning. 3 Fler kvinnor än män uttrycker oro för detta. Unionens undersökning bland egenföretagarmedlemmarna visar att frågor om trygghet och ekonomiska villkor är de viktigaste politiska frågorna för förbundet att driva. Flera förändringar i trygghetssystemen har genomförts de senaste åren till förmån för företagare, framför allt i arbetslöshetsförsäkringen, men Unionen menar att det fortfarande finns en del kvar att göra. En grupp som tenderar att falla mellan trygghetssystemen för företagare och anställda är de så kallade kombinatörerna; de som kombinerar en anställning med företagande. Eftersom det är vanligt att börja som kombinatör innan man övergår till att helt försörja sig genom sitt företag, är det viktigt att regelverket inte missgynnar kombinatörer. Unionen har en rad konkreta förslag till förbättringar i denna rapport. Viljan att starta ett företag finns, och har till och med ökat hos befolkningen; 9 procent planerar att starta ett företag inom tre år. 4 Tyvärr ser vi också en vikande trend när det gäller tilltron till den egna förmågan att starta företag, vilket bland annat innebär att stödet till personer som går i företagstankar behöver öka vilket Unionen föreslår i denna rapport. Rapporten är upplagd så att förutsättningarna för egenföretagare redovisas inom ett par områden som anses vara problematiska. Därefter finns en redogörelse för de förändringar Unionen vill se. Allra sist finns alla förslag samlade i en tabell. 5
Råd och stöd Ökat stöd för idéutveckling Den som äger en idé behöver ofta få den verifierad för att senare eventuellt gå vidare och starta ett företag och söka kapital för att utveckla idén. Almi är en av flera aktörer som bidrar både med råd vid företagsstarten och med lån. Många blivande företagare behöver dock stöd redan innan de tar kontakt med Almi. En erfaren person som bollplank för att diskutera affärsidén kan då vara av stort värde. Om idéägaren finns vid en högskola eller ett universitet finns idag ofta stöd i form av en inkubator, en teknik- och forskningspark eller ett innovationskontor en förmån som personer utan koppling till universitet och högskola står utan. 5 Syftet med de innovationskontor som finns, är att ta tillvara idéer och ge stöd för utveckling av dessa genom att bland annat hitta samarbetspartners för att tillföra kompetens och kapital. Stöd ges även inför företagsstarten. y Unionen anser att ett motsvarande stöd bör finnas även för de idéägare som finns utanför akademien. Det kan vara en arbetslös eller en anställd som har en idé de går och funderar på. Ett sådant innovationskontor bör ge stöd i form av expertkunskap vid till exempel patentansökningar, stöd för att analysera idéns marknadspotential, skapa kontaktytor och team kring idén och dess ägare och ge finansiering i form av ett innovationsbidrag. 6 y Unionen anser dessutom att innovationskontoret bör ha god kunskap om anställdas rättigheter när det gäller ersättning för uppfinningar och vilka möjligheter som finns till avknoppning, det vill säga att idéer som har uppstått i ett företag får användas för att skapa ett nytt företag. Unionen menar också att innovationskontoret bör ha god kunskap om de utvecklingsavtal som finns mellan arbetsmarknadens parter på en del avtalsområden som kan ge ersättning för idéer som utvecklas inom ramen för en anställning. 6
Ökat stöd till rådgivning Idag stödjer flera organisationer nyföretagande. Nyföretagarcentrum, NFC, har den mest omfattande verksamheten och är också geografiskt mest spridd över landet. NFC och andra liknande aktörer är viktiga komplement till Almis verksamhet. Dessa organisationer bör också få någon form av statligt stöd. Stödet bör fördelas efter vilka aktörer som samhälls- och företagsekonomiskt har presterat bäst. Eftersom NFC bedriver en mer omfattande verksamhet än andra ickestatliga aktörer, finns det särskilda skäl att ge ett kontinuerligt statliga bidrag till NFC. 7
Finansiering och försörjning Finansieringen upplevs som ett hinder för många företagare. Tillgången till finansiering tycks vara mest begränsad under företagets tidigaste utvecklingsfaser: Såddfasen, då produkten eller tjänsten utvecklas, och den tidiga kommersialiseringsfasen, då produkten är klar för marknaden och ska börja tillverkas i större skala, men innan försäljningsintäkterna överstiger kostnaderna i företaget ( dödens dal ). y Unionen anser att ett nytt innovationskontor bör upprättas för att ta tillvara de idéer som inte uppstår inom en högskola eller ett universitet. Ett sådant kontor bör, förutom rådgivning, också kunna ge ett statligt innovationsbidrag. 7 Lägre ränta på lån från Almi De driftslån som Almi erbjuder är en viktig finansiering för många små företag. Lånen förutsätter att företagen har privata medfinansiärer, vars insats matchas av Almi. Kravet på privat medfinansiering av lånesumman är en sund regel, men räntorna på Almis lån överstiger ofta tio procent, vilket motiveras av att deras lån annars riskerar att snedvrida den privata lånemarknaden. Från Unionens sida kan vi inte se att det föreligger någon sådan risk utan att Almis lån snarare är marknadskompletterande i och med dess krav på medfinansiering. y Unionen anser att den nuvarande räntan är oskälig och bör sänkas. Förbättra möjligheten till banklån Banklån är, utöver företagarens egna tillgångar, den enskilt viktigaste finansieringskällan för svenska småföretag. 8 Banklån till små företag har blivit dyrare sedan finanskrisen, vilket delvis kan förklaras av ökade kapitaltäckningskrav för svenska banker. Kapitaltäckningskraven har slagit extra hårt mot mindre företags låneräntor, som på grund av sin storlek har sämre förhandlingsposition jämfört med större företag. 8
Lokala, självstyrande glesbygdsbanker har visat sig vara viktiga för glesbygdens ekonomiska utveckling, och framför allt för att skapa ett gott lokalt näringsklimat. Dessa banker bör främjas då de har positiva effekter för konkurrensen och är en viktig förutsättning för tillväxt utanför de större städerna. y Unionen anser att initiativ bör tas för att öka konkurrensen inom den svenska banksektorn som helhet i syfte att främja små företag. Det bör utredas om statliga aktörer, till exempel SBAB, kan ges i uppdrag att lansera företagslån. Starta eget-bidrag från första dagen i arbetslöshet Arbetsförmedlingen kan ge starta eget-bidrag (stöd vid start av näringsverksamhet) till den som är arbetslös motsvarande a-kassenivån under ett halvår. För personer över 25 år gällde tidigare att man kunde få stödet från första dagen i arbetslöshet, men nya bestämmelser innebär att de som bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden ska prioriteras. Personer som är mellan 20-24 år kan beviljas stöd om de deltar i jobbgarantin för ungdomar, vilket innebär att det blir aktuellt först efter tre månaders arbetslöshet. Under vissa förutsättningar, exempelvis när man har en funktionsnedsättning, kan även personer som är 18 år beviljas starta eget-bidrag. Stödet får endast ges till den som bedöms ha goda förutsättningar att driva ett företag och om verksamheten bedöms få en tillfredsställande lönsamhet och ge varaktig sysselsättning. Cirka 9 500 personer får starta eget-bidrag från Arbetsförmedlingen varje år, vilket är en minskning med 5 000 de senaste två åren. Starta eget-bidraget har, jämfört med andra arbetsmarknadspolitiska program, mycket goda resultat för sysselsättningen. y Eftersom bidraget är en förhållandevis effektiv och billig insats, anser Unionen att alla arbetslösa, oavsett ålder, bör kunna beviljas bidraget redan första dagen i arbetslöshet, förutsatt att personen kan antas klara att driva ett företag och att affärsidén håller. y Starta eget-bidraget fyller en viktig funktion för att stimulera företagande och öka sysselsättningen. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen får tillräckliga resurser för att göra bedömningar av en sökandes affärsplan och affärsidé. 9
Trygghet även för egenföretagare Trygghet vid sjukdom och föräldraledighet En person som avslutar sin anställning och startar en enskild firma får under de första två åren som företagare en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som minst motsvarar den inkomst som en anställd med samma arbetsuppgifter, utbildning och erfarenhet har. Om företagaren får ersättning från Trygghetsrådet för att starta eget eller får starta egetbidrag via Arbetsförmedlingen behålls den sjukpenninggrundande inkomsten man hade under anställningen. Efter två år med enskild firma är det den beräknade inkomsten av näringsverksamheten som ligger till grund för sjukpenningen. Om inkomsten är låg, kan sjukpenningen istället beräknas utifrån de senaste tre årens inkomst från verksamheten. Företagare med enskild firma har som huvudregel en karenstid på sju dagar, men kan välja att istället ha 1, 14, 30, 60 eller 90 karensdagar. Egenavgiften justeras i förhållande till det antal dagar man väljer. De som har haft samma sjukdom under en tvåårsperiod får dock inte välja kortare tid än sju dagar. Detsamma gäller om man är över 55 år. y Den regel som säger att man inte får välja en dags karens om man har haft samma sjukdom under en tvåårsperiod bör tas bort. y Även egenföretagare som är över 55 år bör ha rätt att välja en dags karensperiod i sjukförsäkringen. Möjligheten att behålla sin sjukpenninggrundande inkomst, eller få den jämställd med en anställd med samma arbetsuppgifter, utbildning och erfarenhet finns inte för den som startar ett aktiebolag. För aktiebolagsägare gäller att SGI:n baseras på den lön man har tagit ut från företaget, vilket för många nystartade bolagsägare innebär att sjukpenningen blir låg eller obefintlig för den som tagit ut låg eller ingen lön alls. Detsamma gäller föräldrapenningen eftersom även den baseras på SGI:n. För en aktiebolagsägare finns heller ingen möjlighet att välja antalet karensdagar eftersom man då är anställd i företaget. y Reglerna vid sjukdom eller föräldraledighet för egenföretagare under ett uppbyggnadsskede behöver ses över i syfte att säkerställa att 10
egenföretagare som bedriver sin verksamhet i form av aktiebolag får motsvarande trygghet som de som bedriver sin verksamhet i form av enskild firma. Val av företagsform ska inte påverka skyddet vid sjukdom eller påverka ersättningen vid uttag av föräldrapenning. Allt fler kombinerar anställning med företagande. Det vanligaste är att en kombinatör kombinerar uppdrag som egenföretagare med många tidsbegränsade anställningar hos olika arbetsgivare. Trygghetssystemen på arbetsmarknaden har inte hängt med i utvecklingen och är fortfarande i huvudsak uppbyggda kring tillsvidareanställningar. Som reglerna är utformade har kombinatörer inte möjlighet att räkna med inkomst från tidsbegränsade anställningar som är kortare än sex månader. Följden för många blir att enbart inkomsten från företaget utgör grund för SGI:n, trots att man har jobbat betydligt mer. 9 Kombinatörer som vid sidan av sitt företag har tidsbegränsade anställningar har därför ett sämre skydd vid sjukdom och föräldraledighet. y Kombinatörer bör ges möjlighet att beräkna sin sjukpenninggrundande inkomst på inkomst från anställningar som är kortare än sex månader. y Tidigare inkomst bör användas som alternativ eller komplement vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. y Kunskap om och förståelse för kombinatörernas situation bör öka hos Försäkringskassan. Specialiserade handläggare kan vara ett sätt att uppnå detta. Hos egenföretagare och kombinatörer finns ofta också en stor osäkerhet förknippad med sjukersättningen. Samma osäkerhet finns kring storleken på föräldrapenningen eftersom även den baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten. Försäkringskassan kan ofta inte redogöra för vilken ersättning en egenföretagare eller kombinatör skulle ha rätt till innan behovet uppstår och regelverket är komplicerat och framstår ofta som ologiskt. y Egenföretagare och kombinatörer måste enkelt kunna ta reda på hur stor ersättning de skulle få om de drabbas av sjukdom eller vid föräldraledighet. Försäkringskassan bör därför ges en skyldighet att lämna besked om ersättningsnivå till egenföretagare och kombinatörer redan innan sjukdom eller föräldraledighet inträffar. Ett annat problem för personer med hela eller del av inkomsten från eget företag är att den sjukpenninggrundande inkomsten baseras på 11
gamla inkomstuppgifter. Egenföretagares SGI beräknas nämligen för det mesta på taxerad inkomst, vilket innebär att uppgifterna ligger flera år tillbaka i tiden. y Om inkomsten från företaget skiljer sig från den tidigare taxerade inkomsten kan den sjukpenninggrundande inkomsten istället baseras på en prognostiserad inkomst som lämnas till Skatteverket för beräkning av preliminär skatt (preliminär inkomstdeklaration). En sådan möjlighet bör utredas. Trygghet vid arbetslöshet Arbetslöshetsförsäkringen för företagare har förbättrats i små steg de senaste åren, men fortfarande är ersättning från a-kassan ett problem för många. Huvudregeln är att man inte kan få arbetslöshetsersättning om verksamhet bedrivs i företaget. För att få ersättning måste verksamheten har upphört helt eller så måste man göra ett tillfälligt uppehåll i verksamheten. För att få ersättning vid uppehåll ytterligare en gång måste det ha gått fem år från det att verksamheten startades upp på nytt. Unionen anser att det bör räcka med ett uppehåll på tre år innan det på nytt är möjligt att söka ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Om en person har haft en verksamhet vid sidan av ett heltidsarbete under minst tolv månader kan verksamheten i företaget i vissa fall godkännas som bisyssla, och påverkar då inte rätten till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen negativt. Bisysslan får inte utvidgas under arbetslösheten och inte hindra personen från att ta ett lämpligt heltidsarbete. Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp som motsvarar sex grundbelopp per vecka (motsvarande 1 920 kronor), dras hela det överskjutande beloppet av från dagpenningen. y Unionen anser att det bör räcka med att en företagare har haft en bisyssla parallellt med en heltidsanställning under nio månader istället för dagens tolv månader före arbetslöshetens inträde. Inkomsten från bisysslan bör kunna uppgå till 2 500 kr i genomsnitt/vecka istället för dagens 1 920 kr/vecka, utan att dagpenningen minskas. Översyn av konkursregler Sverige har med internationella mått mätt en mycket hård lagstiftning kring personliga konkurser och insolvens (ekonomiskt obestånd). 10 12
y Unionen anser att det behövs en översyn av hur konkurs- och insolvensregler bättre kan utformas för att inte verka avskräckande för potentiella entreprenörer. 11 Trygghet vid övergång mellan anställning och företagande Många oroar sig för att gå från en anställning till att vara egenföretagare eller delägare på grund av den osäkerhet det innebär att starta ett företag. Fler skulle kunna uppmuntras att bli entreprenörer om de visste att det fanns något att komma tillbaka till om det inte går som man hoppats. y Unionen anser att möjligheten till tjänstledighet för att driva egen verksamhet bör förlängas från sex till tolv månader. 13
Övriga förslag Möjlighet att delta vid upphandlingar Egenföretagare har ofta svårt att delta i upphandlingar. Förutom praktiska frågor som handlar om tid och kunskap om hur man lämnar anbud, finns ibland begränsningar genom de krav som ställs av den som upphandlar. Genom sådana krav riskerar egenföretagare att uteslutas från möjligheten att delta i en upphandling. y Unionen vill att regler och rutiner för offentlig upphandling ändras i syfte att underlätta för små företag att delta. Omfattande upphandlingar/kontrakt bör brytas ner i mindre delar, vissa formkrav ses över (exempelvis omsättningens storlek för dem som lämnar anbud) och det bör göras enklare för företag att lämna anbud tillsammans. Minskat regelkrångel Många av Unionens egenföretagarmedlemmar upplever regler och skatter som krångliga och tidskrävande. Ett regelverk som sammantaget upplevs som krångligt minskar intresset för att bli egenföretagare. Staten bör ha som målsättning med sitt regelförenklingsarbete att enskilda företagare ska lägga färre timmar och/eller mindre ekonomiska resurser på myndighetskontakter. y Unionen anser att företagens informationsinlämning bör ske till en enda myndighet som ansvarar för samordning och uppgiftsspridning till övriga berörda myndigheter. y Det statliga Regelrådet bör ges större befogenheter att se till att reformer och regler inte hämmar entreprenörskap. Avdrag för friskvård Som ägare av ett aktiebolag får man, om man är anställd i företaget, göra avdrag för friskvård. y Unionen anser att även ägare till enskilda firmor bör kunna göra avdrag för friskvård. 14
Unionens förslag Sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen Nytt innovationskontor Egenföretagare och kombinatörer bör kunna få ett förhandsbesked från Försäkringskassan om vilken ersättning de får om de drabbas av sjukdom eller vid föräldraledighet Kombinatörer bör ges möjlighet att beräkna sin sjukpenninggrundande inkomst på inkomst från anställningar som är kortare än sex månader. Tidigare inkomst bör användas som alternativ eller komplement vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten. Det bör utredas om den sjukpenninggrundande inkomsten kan baseras på en prognostiserad inkomst som lämnas till Skatteverket Även egenföretagare som är över 55 år bör ha rätt att välja en dags karensperiod i sjukförsäkringen (liksom yngre) Den regel som säger att man inte får välja en dags karens om man har haft samma sjukdom under en tvåårsperiod bör tas bort Reglerna vid sjukdom bör ses över för att säkerställa att egenföretagare behandlas lika, oavsett företagsform Det bör räcka med att tre år har passerat för att en företagare som har fått ersättning från arbetslöshetsförsäkringen ska kunna få ersättning på nytt (nu fem år) Det bör räcka att ha drivit ett företag som bisyssla i nio månader parallellt med en anställning för att få företaget godkänt som bisyssla (nu tolv månader) Gränsen för inkomsten från bisysslan bör höjas från 1 920 kr/vecka till 2 500 kr/vecka innan bisysslan påverkar dagpenningen Inrätta ett nytt innovationskontor för att främja idéer som utvecklas av uppfinnare eller anställda som vill starta eget Kontoret bör ha goda kunskaper om anställdas rättigheter när det gäller ersättning för uppfinningar, i både lag och avtal, samt kunskap om situationer som är aktuella för anställda som startar eget, ex avknoppning Kontoret bör ha god kunskap om de utvecklingsavtal som finns mellan arbetsmarknadens parter Kontoret bör ha möjlighet att dela ut ett statligt finansierat innovationsbidrag som stödjer utvecklingen av företag i tidiga skeden 15
Starta eget-bidrag Kapital Rådgivning Risktagande Offentlig upphandling Regelkrångel Tjänstledighet Friskvård Alla arbetssökande bör kunna söka starta eget-bidrag redan från första dagen i arbetslöshet, förutsatt att övriga villkor är uppfyllda Arbetsförmedlingen måste få tillräckliga resurser för att göra bedömningar av en sökandes affärsplan och affärsidé Initiativ bör tas för att öka konkurrensen inom den svenska banksektorn i syfte att främja lån till små företag Det bör utredas om statliga inrättningar kan ges i uppdrag att lansera företagslån i konkurrensstimulerande syfte Lokala, självstyrande banker bör främjas eftersom de har positiva effekter på konkurrensen och är en viktig förutsättning för tillväxt utanför de större städerna Räntorna för Almis lån till små företag bör sänkas Unionen anser att statens stöd till organisationer som tillhandahåller rådgivning till entreprenörer bör öka Reglerna kring konkurs och insolvens (ekonomiskt obestånd) bör ses över då dessa idag kan verka hämmande för entreprenörskap Unionen vill att regler och rutiner för offentlig upphandling ändras för att underlätta för små företag att delta Regelrådet bör ges större befogenhet att se till att föreslagna reformers utformning inte hämmar intentionen med reformen Företag bör lägga mindre tid på kontakter med myndigheter ex. genom att all informationsinlämning sker till en myndighet Rätten till tjänstledighet för start av näringsverksamhet bör förlängas från sex till tolv månader Även enskilda firmor bör ges möjlighet till avdrag för friskvård 16
Fotnoter 1. Enligt SCB:s Företagsregister 2013 845 000 företag utan anställda, varav 791 000 privata svenska företag som inte ingår i en koncern. 2. Entreprenörskap i Sverige nationell rapport 2014 3. SOU 2008:89 Trygghetssystem för företagare 4. Entreprenörskap i Sverige nationell rapport 2014 5. Uppfinningars betydelse för Sverige, VINNOVA 2013:03 6. Ett detaljerat förslag till nytt innovationskontor finns i Vinnovas rapport Uppfinningars betydelse för Sverige 2013:13 7. Ett förslag finns utvecklat I Vinnovas rapport Uppfinningars betydelse för Sverige 2013:13 8. The current state of the venture capital industry, Söderblom (2012) Näringspolitiskt forum. 9. Majoriteten av förslagen är hämtade ur ett underlag som arbetats fram av TCO:s arbetsgrupp (där Unionen ingår) under hösten 2013. 10. Världens tuffaste insolvensregler, enligt OECD Economic Survey 2007. 11. TCO granskar: Sverige behöver 400 000 fler jobb 10/13. 17
18
19
Unionen vill att fler företag startas och att fler företag växer så att jobb skapas. Många små företag har inte ambitionen att växa, men bland alla nystartade företag finns det några som så småningom växer till stora företag. Det är viktigt att företagande upplevs som ett attraktivt alternativ till att vara anställd och här finns mer att göra. En viktig fråga är att minska osäkerheten genom att utveckla trygghetssystemen för företagare. Det påverkar viljan att starta och driva företag. Det måste också finnas tydliga stödstrukturer i form av rådgivning, kompetens och kapital för den som vill utveckla sin idé till ett företag som bär. Unionen har tagit fram den här rapporten för att uppmärksamma beslutsfattare på vilka förändringar som behöver göras för att främja företagande i dess första fas. Tnr: 2190-1 ISBN: 978-91-7391-390-4 Illustration: Tove Hennix Upplaga: POD Tryck: Printservice 2014 Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm 08-504 15 000 www.unionen.se 20