1 Historik över Gösta Nyströms Karosserifabrik och Volvo Umeverken Fabrikör Gösta Nyström Gösta Nyström född den 12 Juni 1906 i Ånäset son till Sågverksägaren och mjölnaren Albin Nyström o. h. h. Anna f. Berglund i Ånäset. 1937 gifte han sig med Anna Norlin. Barn. Kerstin, Anita och Hans Peter 1929 grundades företaget som ett möbelsnickeri i hyrda lokaler på Böle- kläppen. 1930 byggdes den första hytten till en Cadillac personbil, som levererades till Robertsfors Bruk. 1937 flyttade han sin verksamhet till Ytterhiske i Öhmans snickeris lokaler, där han tidigare arbetat. 1938 byggs nya fabrikslokaler på Böle, söder om Umeälven, på samma ställe där man fortfarande har sina lokaler. Nyströms Karosserifabrik, Gösta Böle Teg Tel. 203, 2331 1943
2 1943 har man en sammanlagd golvyta på 2 500 kvm. Verksamheten omfattade tillverkning av karosserier, speciellt 3 - manshytter, skåpvagnar av olika slag, ambulanser, likvagnar, bärgningsredskap samt fordon för arméns bruk. Samtliga tillverkningar levererades fullt kompletta. Karosserierna utfördes helpressade, en tillverkningsmetod, i vilken firman torde ha saknat konkurrens. I snickeriet, som ingick i rörelsen, tillverkades utom träkonstruktioner även sportstugor. Företagets arbetsmetod baserades på grundliga, praktiska erfarenheter. Skicklig ledning och yrkeskunniga arbetare har fört firman till en bemärkt position inom branschen. 45 personer är sysselsatta i rörelsen 1943. Tillverkningen är i stort koncentrerad till förarhytter av trä fram till 1948. Nyströms Karosserifabrik, Gösta Böle Teg Tel. 4800 1948 -- Fabr. R G Nyström Teg Tel. 203 -- Sommarbostad. Kulla Tel. 662 B -- Ing. B Pettersson Tel. 2858 -- Verkm. T. Östholm Tel. 2333 1948 introducerar Gösta Nyström den första fribärande trepunkts- upphängda stålplåtshytten, GN- hytten som den då kallades. Den var då den första i sitt slag på marknaden.
3 Säkerhetsringen i nya Volvohytten är föraren säkert placerad inom ett kraftigt ramverk av väl utprovad säkerhetskonstruktion. Nya Volvo säkerhetshytten är en trivsam och säker arbetsplats.
4 Inbyggd defrosterpanel håller vindrutan fri från is och dimma. Nytt säkerhetslås som håller dörren i stängt läge även även vid kraftiga sammanstötningar. Modernt dörrlåshandtag med tryckknappsmanövrering. Armstöd med inbyggt låshandtag och regel, som gör det omöjligt att oavsiktligt öppna dörren Fönsterhiss med snabbmanövrering. 1958 tecknas ett samarbetsavtal mellan Nyströms i Umeå och Volvo i Göteborg. 1960 börjar Nyströms serieproducera hytter till Volvo Lastbilar. Gösta Nyström genomför världens första slagprov, som i dag ligger till grund för lagar och bestämmelser för säkerhet runt förarhytter. Här ser vi en F 85 hytt klar för leverans till Göteborg, som lanserades 1963 och tillverkades i 64. 812 ex fram till 1976
5 Här har vi den nya Tiptop hytten monterad på chassi. Syftet med den konstruktionen var att underlätta servicen på motorn, genom att man kunde tippa upp hytten. 1964 den 1 september, köper AB Volvo Nyströms Karosserifabrik med då 385 anställda. I och med ägarbytet ändras namnet till Volvo Umeverken. Då påbörjades en gradvis utveckling och är nu en av de stora industrierna i Norrland, år 2004 med ca: 2400 anställda
6 Bildsvit av / på laddning av stomfixtur till F88/89 hytten, på bilderna visar Sixten Eriksson Brån, Vännäs, hur det gick till. Intressant är även hur stomfixturen är uppbyggd. Foto från mitten av 1960- talet En F 88/89 hytt har just plockats ut färgdoppskaret med den röda grundfärgen för att placeras på transportunderredet f.v.t. från avrinningen till torkugnen.
7 Här har vi en 4951 färdig för leverans Fram till 1965-66 sköttes hyttransporter med tre lastbilar, två gick kontinuerligt på traden Umeå-Göteborg, den tredje bilen var en extrabil som användes för extraordinära transporter eller när någon av de andra bilarna var på t.ex. service. Lasten var som mest 35 st grundlackerade ( mönjeröd kulör) standardhytter.
8 Förutom hyttillverkningen hade Gösta Nyström många järn i elden. Han har byggt brandbilar, skåpbilar och bussar, och konstruerat trafikvänliga förarsäten och radarvarnare. Tillverkat bårar för civilförsvaret samt stolar för bussar, traktorer och biografer. På meritlistan står också en karosserifabrik i Marocko. Han hade ett 50-tal patent. Uppfinningarna rönte också internationell uppmärksamhet och belönades bl. a med Clarence von Rosen - medaljen. Bertil Pettersson som var driftchef för företaget fram till 1977, berättade att man många gånger hade svårigheter att få fram pengar till löner åt personalen under 1940-50 talet. Bankerna och samhället i övrigt var inte speciellt företagsvänliga på den tiden. Exempelvis kunde de klockan tre på torsdagseftermiddagen, då de var avlöningsdag inte finnas tillräckligt med pengar att tillgå, det var med konster och knep man fick lösa situationen. Bertil Pettersson överingenjör och teknisk chef från 1946 till 1964
9 När Volvo övertog företaget blev han dess Verkställande Direktör fram till pensioneringen 1977. Bertil Petterssons know how var en viktig del i Gösta Nyströms och Volvo Umeverkens enastående utveckling och framgång. Han var dessutom engagerad utanför företaget med många styrelseuppdrag, bland annat hos Umeå Bilkompani. Efter pensioneringen fortsatte han att bistå företagen i Norrland med sin kunskap. Bland annat var han med om att bilda Västerbottens Handelskammare, och blev då också dess ordförande. En viktig del i det arbetet var att stötta och utveckla företagandet. Där var han den pådrivande för att förbättra transportstödet i Norrland. Här ser vi Åke Sandström, Allan Johansson, Kjell Andersson, Yngve Johansson Janne Berggren och Greger Larsson i den sista hytten som lämnar Umeå-fabriken 1976 1977 startas produktionen för nya Volvohytten F10/F12. Den nya tekniken hade gjort sitt intåg i hyttfabriken och stora delar av produktionen robotiserades och mekaniserades. 1980 Det nya måleriet tas i bruk. En investering på 120 miljoner kr ( i dåtida penningvärde) och en milstolpe i hyttfabrikens utveckling. 1985 introduceras de nya Volvo FL- modellerna. 1993 introduceras Volvo FH- programmet. 1996 introduceras Globetrotter och XL- hytten.
10 1995-1997 Hyttfabriken byggdes ut för att öka kapaciteten. Över 700 miljoner kronor investeras i en ny behandling i måleriet, täcklackbox för specialkulörer, en ny monteringshall m m 1998 introduceras Volvo FM-lastbilarna. 2002 introduceras de nya Volvo FH- och FM-modellerna