Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Relevanta dokument
Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Morakärren SE

Bevarandeplan Natura 2000

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplanen är under uppdatering

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan Natura 2000

Gunnarstenarna SE

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Furön

Bevarandeplan Natura 2000

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

SKÖTSELPLAN Dnr

Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning

Bevarandeplan Natura 2000

Natura 2000-område Lysings urskog Natura 2000-kod SE Länsstyrelsen Östergötland

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Huluskogen. Bevarandeplanen är under uppdatering. Bevarandeplan för Natura 2000-område

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Masugnsskogen

Bevarandeplan Natura 2000

Kakelugnsmossen. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Bevarandeplan Natura 2000

Judarskogen SE

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Nennesmo. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område Tornskogen, SE , Katrineholms kommun, Södermanlands län

Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252)

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Ljuvalund

Bevarandeplan Natura 2000

Svenska Björn SE

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Tomtaklintskogen

Marieholmsskogen. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Sörbyn SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Stormen Gudrun gjorde ett stort avtryck på Kottorp. Bevarandeplan för Natura 2000-området Kottorp SE

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Bevarandeplan Natura 2000

PU 55/18. Avtal , Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse

Bevarandeplan Natura 2000

Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Torparskogen

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

Bevarandeplan Natura 2000

Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök

Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252)

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Iso-Kuusivaara SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Bevarandeplan Natura 2000 Köpmansmossen

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE

Skötselplan för naturreservatet Lindenäs

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Stensjön

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd)

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Barrsjömossen

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Nyckelmossen

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Datum Vagn SE Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd)

Att formulera bevarandemål

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Tjärby

Naturvärdesinventering

Bevarandeplan för Natura 2000-området Vindel-Storforsen

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Förslag till nytt naturreservat

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Nävsjöskogen

Bevarandeplan Natura 2000

Kopia till: Länsstyrelsen i Stockholm, Ekerö kommun, Olle Brodin, Mellanskog

Bevarandeplan Natura 2000

Transkript:

1 (7) Enheten för naturvård Bromseby SE0110369 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vilka mål som ska uppnås i bevarandet av ett Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att de utpekade arterna och livsmiljöerna ska upprätthålla s.k. gynnsam bevarandestatus. Det har betydelse för tillämpningen av regelverket om Natura 2000-områden. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan 66 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Box 22067 Fax www.lansstyrelsen.se/stockholm 104 22 STOCKHOLM 010-223 11 10

2 (7) Namn Bromseby Areal 18,5 ha Natura 2000-kod SE 0110369 Kommun Bevarandeplan fastställd av Länsstyrelsen Bevarandeplan reviderad av Länsstyrelsen Områdestyp och status Ägarförhållanden Vallentuna 2007-02-05 SAC-område enligt art- och habitatdirektivet Privat Ingående livsmiljöer enligt art- och habitatdirektivet Tabell 1. Livsmiljöer. Livsmiljökod Livsmiljöns namn Areal (ha) Andel (%) 9010 *Taiga 12,5 68 91D0 *Skogsbevuxen myr 5,2 28 * Prioriterad livsmiljö bevarandet bedöms ha hög prioritet inom EU. Ingående arter enligt art-och habitatdirektivet Natura 2000-arter är arter som finns upptagna i bilaga 2 till EU:s art- och habitatdirektiv och skyddas därmed av Natura 2000-reglerna. I denna bevarandeplan nämns andra arter än de som är skyddade av Natura 2000-reglerna. Dessa arter har inte samma lagliga skydd såsom eventuella Natura 2000-arter. Tabell 2. Arter. Artens kod Svenskt namn Vetenskapligt namn Inga Natura 2000-arter finns rapporterade från området. Bevarandesyfte för Bromseby Bevarandesyftet och beskrivningen av livsmiljöer nedan utgör den beskrivning som ska upprättas i enlighet med 17 förordningen om områdesskydd m.m. (FOM). Tillsammans med bevarandemål och bevarandeåtgärder i denna plan utgör de underlag som visar hur myndigheterna behöver arbeta för att motsvara kraven i 16 FOM.

3 (7) Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade livsmiljöerna. Det prioriterade värdet i Bromseby är taiga, 9010. Bromesby ligger i ett skogsdominerat prickdalslandskap med mycket hällmarker och sjöar. I närområdet (5 km radie) finns två ytterligare skogliga naturreservat, sju skogliga biotopskyddsområden och sju naturvårdsavtal. Bromseby ligger i Tärnan Riala skogliga värdetrakt. Det finns inga särskilt prioriterade åtgärder för området. Bevarandemål för Bromseby Att bidra till gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade livsmiljöerna uttrycks i detta område i följande mål. Arealen taiga ska bibehållas. Skogen ska ha en varierad åldersstruktur och artsammansättning med en tämligen allmän till riklig förekomst av gamla och grova träd samt död ved i olika former och nedbrytningsstadier. Det ska finnas ett måttligt till påtagligt inslag av lövträd (speciellt gamla och/eller grova träd), i detta område främst asp. Området ska påverkas av störningar, exempelvis i form av stormfällningar, insektsangrepp, översvämningar och brand. Kontinuerlig förekomst av tall och gran ska upprätthållas. De för livsmiljön typiska arterna, till exempel spillkråka, nötkråka och tjäder, ska finnas i livskraftiga bestånd. *Skogsbevuxen myr (91D0) Arealen Skogbevuxen myr ska bibehållas. Grundvattenytan ska variera och vara hög under större delen av året. Myren ska inte påverkas av lokal övergödning. Livsmiljön ska förbli måttligt påverkat av dikning. Skogen ska ha en varierad åldersstruktur med inslag av gamla träd samt död ved i olika former och nedbrytningsstadier. Det ska finnas ett måttligt till påtagligt inslag av lövträd (speciellt gamla och/eller grova träd), i detta område främst björk. Området ska påverkas av störningar, exempelvis i form av stormfällningar, insektsangrepp eller översvämningar. Kontinuerlig förekomst av tall ska upprätthållas. För livsmiljön typiska arter ska ha goda förutsättningar att finnas i livskraftiga bestånd.

4 (7) Beskrivning av området Bromseby narturreservat ligger väster om sjön Tärnan, nordväst om gården Tärnholm. Bromseby utgörs främst av urskogsartad gammal tallskog med stort inslag av grova tallar och död tallved på höjdryggar i nord-sydlig riktning i reservatets centrala delar, en stor tallmosse i nordvästra delen och en mindre tallmosse i reservatets södra del. I sluttningarna ner från höjdryggarna och i sänkor mellan höjdryggarna är marken mer produktiv och här växer en äldre talloch granskog med inslag av yngre bestånd, en del triviallöv samt gamla aspar, varav flera har bohål. Området är relativt ostört och har behållit sin vildmarksprägel på grund av att området är relativt svårt att ta sig till (bommar för vägarna, ingen stig till eller inom reservatet, få skyltar o s v) vilket också var intentionerna vid inrättandet av reservatet. Tallmossarna är påverkade av tidigare utdikningar men har ändå behållit sin särskilda karaktär med stort inslag av död ved, senvuxna tallar och, i synnerhet den norra tallmossen, är omgiven av en tydligt utvecklad lagg. Norr om reservatet har en avverkning nyligen genomförts utan att lämna en skyddszon mot våtmarken, vilket eventuellt kan ha torkat ut marken och mikroklimatet något. I Bromseby är fågellivet rikt och här finns tjäderspelsplatser och flera arter av både hackspettar och ugglor. Beskrivning av livsmiljöer Taigan i området är mycket kuperad och består av åsar i nord-sydlig riktning med mellanliggande sänkor. På hällarna dominerar hällmarkstallskog och på de friskafuktiga markerna i sluttningarna ner från hällarna och nere i sänkorna dominerar barrskog med tall, gran och triviallöv. I flera av både tallarna och asparna finns bohål för fågel. I en del mindre sänkor finns tallbevuxna kärr med mycket gamla tallar med sköldpaddsbark som bara utvecklas på riktigt gamla tallar. I området finns inslag av grov asp, torrakor och lågor i olika förmultningsstadier. Skogen har utvecklats naturligt, d v s behållit en stor del av den naturliga skogens artsammansättning, åldersvariation och ekologiska funktion. Skogen har varit utsatt för mindre plockhuggningar men har aldrig omfattats av större kalavverkningar. Områdets höga naturvärden förklaras av att den största delen av skogen inte är påverkad av rationellt skogsbruk. Genom området går flera viltstigar som vittnar om områdets betydelse för viltet. De för naturtypen typiska arterna spillkråka, nötkråka och tjäder har hittats i området. *Skogsbevuxen myr (91D0) I områdets norra del finns en tallmosse på några hektar. Mossen är en tall- och skvattrammosse med karaktäristiska arter så som olika arter av vitmossa, pors och tranbär. Mossen omges i sydöstra delen av branta sluttningar bevuxna med barrskog med en del lövinslag som övergår i en relativt tydlig lagg kring mossen.

5 (7) I laggen är marken blötare, lövinslaget är större och grenrör utgör ett viktigt inslag. Mossen är påverkad av dikning och diken avvattnar området både österut och åt sydväst. Mossen är bevuxen med senvuxna tallar och här finns rikligt med döda stående tallar, som är viktiga livsutrymmen för bl a insekter och lavar, och en del björkinslag. Tallmossen i den södra delen av området har ett större lövinslag än den norra mossen och här växer även starr och vass. Den för naturtypen typiska arten tjäder förekommer i området. Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt Området har ett starkt skydd i egenskap av naturreservat. Potentiella hot såsom skogsbruksåtgärder annat än i naturvårdsyfte, nydikning eller underhåll av gamla diken och olika typer av exploatering är förbjudna enligt föreskrifterna för reservatet. En komplett lista är inte möjlig att upprätta. Här listas ett urval hot som i det här området bedömts mest relevanta. Olika former av produktionsinriktat skogsbruk i anslutning till objektet hotar naturtypen och leder till brist på gamla träd, död ved m m. Transporter genom området kan förstöra markskiktet och förändra hydrologin. Fragmentering av landskapet minskar förbindelse mellan områden vilket ger brist på genflöde mellan populationer. Kanteffekterna ökar i mindre objekt. Förändring i luftfuktighet genom förändrad hydrologi i de omgivande våtmarkerna. *Skogsbevuxen myr (91D0) Åtgärder i intilliggande områden som riskerar att påverka mossens hydrologi genom ytterligare dränering. Transporter genom området kan förstöra markskiktet och förändra hydrologin. Avverkning och andra skogsbruksåtgärder i anslutning till objektet hotar naturtypen. Markberedning, skogsgödsling och kalkning i mossens tillrinningsområde. Bevarandeåtgärder med tidsplan Gällande regler Enligt 7 kap 28 a miljöbalken (MB) krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett Natura 2000-område som har förtecknats enligt 7 kap 27 MB.

6 (7) Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändig för skötseln och förvaltningen av området. Alla Sveriges Natura 2000-områden utgör dessutom riksintressen (enligt 4 kap MB), vilka ska beaktas vid prövning av ärenden och planläggning. Området är skyddat som naturreservat enligt 7 kap. MB. Behov av ytterligare reglering Det finns inget behov av ytterligare reglering. Tabell 3. Förslag till skötselåtgärder som komplement till vad som gäller i skötselplanen för naturreservatet Bromseby. Livsmiljö/art Åtgärd Tidsplan Fri utveckling *Skogsbevuxen myr (91D0) Spara död ved som uppkommer vid t ex stormfällningar. Fri utveckling. Kontinuerligt Bevarandetillstånd i dag Tabell 4. Bevarandetillstånd hos ingående livsmiljöer. Livsmiljö/art *Skogsbevuxen myr (91D0) Bevarandetillstånd Gynnsamt Gynnsamt Inventeringar i området och andra referenser Artdatabanken, lista med rödlistade arter, uttag 2002-05-10. Länsstyrelsen i Stockholms län. Naturkatalog för Stockholms län. Remissupplaga. 1996. Länsstyrelsen i Stockholms län. Skötselplan för naturreservatet Bromseby. 1992. Länsstyrelsen i Stockholms län. Våtmarksinventering i Stockholms län. Rapport nr 1997:1. 1997. Skogsvårdsstyrelsen. Nyckelbiotopsinventering. 1997.

7 (7) Karta Ref: Lantmäteriet, 2006. Ur Geografiska Sverigedata, 106-2004/188-AB Digital flygbild över Bromseby. Natura 2000-området avgränsas med blå linje på kartan. Begreppet naturtyp i kartan är synonymt med livsmiljö i resten av dokumentet.