STUDIE AV UTVECKLINGEN AV TRE VANLIGT FÖREKOMMANDE GOLVBELÄGGNINGAR

Examensarbete 10 poäng C-nivå STUDIE AV UTVECKLINGEN AV TRE VANLIGT FÖREKOMMANDE GOLVBELÄGGNINGAR Reg.kod: Oru-Te-EXA096-B110/05 Per Gransten och Mikael Strömberg Byggingenjörsprogrammet 120 p Örebro vårterminen 2005 Examinator: Christer Harrysson STUDY OF THE DEVELOPMENT OF THREE COMMONLY USED FLOORING MATERIALS Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of technology 701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden

Sammanfattning Under arbetet har utvecklingen av golvmaterialen linoleum, lamellparkett och PVC-matta studerats. Syftet med arbetet har varit att kartlägga och följa golvmaterialens utveckling, både ur innehållssynpunkt och hur de tekniska egenskaperna förändrats. Genom att studera säkerhetsdatablad, som förut hette innehållsdeklaration, från de senaste 20 åren har man kunnat se en hel del förändringar och genom samtal med tillverkarna av vardera golvbeläggning har orsak och verkan dokumenterats. Valet av de tre produkterna baseras på dels att de i dagens läge är vanligt förekommande och dels att de har funnits en längre tid. Tillverkarna valdes utifrån att de är några av de ledande i branschen. Detta resulterade i att linoleummattan valdes till Marmoleum från Forbo Flooring, lamellparketten Ek Copenhagen från Kährs och PVC-mattan Eminent från Tarkett. Förutom att studera utvecklingen rent innehållsmässigt har vi också undersökt hållbarhet, tillverkning, underhåll och omhändertagande av förbrukad vara. Dessa är intressanta framförallt ur miljösynpunkt. Rapporten redovisar de förändringar som skett under de senaste 20 åren. Förändringar har skett i alla studerade material. Framförallt är det ytskiktet som förändrats i linoleummattan. Man har konstaterat att det finns risk för fenomenet mjölning. Risken för detta har helt undvikits med ett vax istället för polish som ytbehandling. Lamellparkett har tidigare emitterat en del formaldehyd. Förändringarna i form av nya lim samt ytbehandlingarna UV-lack och UV-olja gör att emissionerna minskar. Nya metoder för inläggning av trägolv har testats. En nyligen utvecklad metod innebär att man limmar trägolv på betongplatta med fuktspärr mellan. Detta medför möjliggörande att lägga trägolv vid relativt hög fuktighet i betongen. Det material som de senaste 20 åren förändrats mest är PVC. Det som framförallt har ändrats är stabilisatorer och mjukgörare. Det är särskilt miljömässiga skäl som medfört förändringar. Stabilisatorerna har gått från tungmetaller till mot miljön snällare ämnen. Mjukgörare har bytts ut av hälsomässiga skäl. Även lim och ytskikt har utvecklats. Omhändertagandet av den förbrukade PVCn har tidigare varit ett ganska stort miljöproblem men i slutet av 2004 invigdes en återvinningsfabrik som kan omvandla PVC-materialet till de råvaror som ursprungligen användes vid framställningen. Vid limning av PVC- och linoleummatta vid nybyggnation har man tidigare haft problem med att limmet reagerar med alkali och fukt i betongen som så småningom bildade dålig lukt. Med nya PVAc-baserade lim torde man slippa även detta. I slutet av rapporten spekuleras det över framtiden för de olika materialen. Här tas bland annat upp möjlig utveckling.

Abstract In our studie the development of the floor materials linoleum, parquet flooring and PVC has been studied. The purpose of this work has been to map and follow the development of these floor materials, regarding content as well as how the technical characteristics have changed. By studying content declarations from the last 20 years we have been able to see quite a lot of changes and by interviews with manufacturers of each floor the cause and effects have been documented. The choice of the three products is based partly on their common usage as of today and partly because they have been around for quite a while. The manufacturers were chosen because they are three of the leading on the market. This resulted in the choice of the linoleum flooring Marmoleum from Forbo Flooring, the parquet flooring Oak Copenhagen from Kährs and the PVC flooring Eminent from Tarkett. Besides studying the development of the floor materials we have also looked at durability, manufacturing, maintenance and disposal of the used goods. This is interesting from an environmental point of view. In the report you can see the changes that have been made. There have been changes in all studied materials. In the linoleum flooring the main changes have been in the top layer. It has been established that there is a risk of a phenomenon named powdering. This risk can be avoided by the use of wax instead of polish as surface finishing. There have earlier been problems with formaldehyde issuing from Parquet flooring. Changes in the form of new adhesives and surface finishings such as UV-lacquer and UV-oil reduces these emissions. New methods for insertion of wood flooring have been tested. A newly developed method involves glueing the wood flooring directly to the concrete with a vapour barrier. This makes it possible to insert wood flooring when the humidity is relatively high in the concrete. The one material that has undergone most changes during the last 20 years is PVC. What have changed are first and foremost the stabilisers and the plasticizers. The changes have taken place mostly because of environmental concernes. Stabilisers have gone from heavy metals to more environmentally friendly substances. Plasticizers have been replaced due to health reasons. Also adhesives and the top layer have developed. The disposal of the used PVC has earlier been a rather large environmental problem, but at the end of 2004 a new recycling plant that can transform the PVC material to the original raw material was founded. Earlier there have been problems with the glue reacting with alkali and moisture in the concrete when PVC and linoleum flooring have been inserted in new constructions, resulting in bad odour. With new PVAc-based glues this problem might be solved. At the end of the report we speculate about the future for each material. Among other things we discuss possible future development.

Avtackande Först och främst vill vi tacka vår handledare Göran Stridh, verksamhetschef vid yrkes och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro. Han har varit ett ovärderligt stöd under arbetet med rapporten. Vi vill också tacka de personer hos de olika golvtillverkarna som svarat på våra frågor och försett oss med material. Peter Okmark, Tarkett Morgan Holmberg och Magnus Rönnmark, Forbo Anders Karlsson, Kährs

SAMMANFATTNING ABSTRACT AVTACKANDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 5 1.3 AVGRÄNSNING... 5 1.4 KÄLLKRITIK... 5 1.5 URVAL AV MATERIAL... 5 1.5.1 Forbo... 6 1.5.2 Tarkett... 6 1.5.3 Kährs... 6 1.6 DISPOSITION... 6 2. UTVECKLING AV LINOLEUM-, LAMELLPARKETT- OCH PVC-GOLV... 7 2.1 LINOLEUM... 7 2.1.1 Historia... 7 2.1.2 Tillverkning... 7 2.1.3 Produkten ur ett livscykelperspektiv... 8 2.1.3.1 Tillverkning... 8 2.1.3.2 Bruksskede... 8 2.1.3.3 Uttjänt produkt... 8 2.1.4 Mjölning... 9 2.1.5 Dålig lukt... 9 2.1.6 Inläggning... 9 2.1.7 Underhåll... 10 2.2 LAMELLPARKETT T... 11 2.2.1 Historia... 11 2.2.2 Tillverkning... 12 2.2.3 Produkten ur ett livscykelperspektiv... 12 2.2.3.1 Tillverkning... 12 2.2.3.2 Bruksskede... 12 2.2.3.3 Uttjänt produkt... 13 2.2.4 Inläggning... 13 2.2.4.1 Ny teknik... 14 2.2.5 Underhåll... 15 2.2.6 Hårdhet... 16 2.3 PVC... 17 2.3.1 Historia... 17 2.3.2 Tillverkning... 18 2.3.3 Produkten ur ett livscykelperspektiv... 19 2.3.3.1 Tillverkning... 19 2.3.3.2 Bruksskede... 20 2.3.3.3 Uttjänt produkt... 20 2.3.4 Stabilisatorer... 21 2.3.4.1 Blystabilisatorer... 21 2.3.4.2 Tennorganiska stabilisatorer... 22 2.3.4.3 Kalcium-zink- och barium-zinkstabilisatorer... 22 2.3.4.4 Utveckling av stabilisatorer... 22 2.3.5 Mjukgörare... 23 2.3.6 Inläggning... 24 2.3.7 Underhåll... 24 2.4 LIM... 26 2.4.1 Bostik Maxibond parkettlim MP... 26 2.4.2 CascoLin Solid... 26 2.4.3 CascoProff Solid... 26

3. RESULTAT... 27 3.1 RESULTAT... 27 3.1.1 Linoleum... 27 3.1.2 Lamellparkett... 27 3.1.3 PVC... 28 3.2 LÄGGNING... 28 3.2.1 Linoleum... 28 3.2.2 Lamellparkett... 28 3.2.3 PVC... 29 3.3 UNDERHÅLL... 29 3.3.1 Linoleum... 29 3.3.2 Lamellparkett... 29 3.3.3 PVC... 29 4. DISKUSSION... 30 KÄLLFÖRTECKNING... 31 TRYCKTA KÄLLOR... 31 INTERNETBASERADE KÄLLOR... 31 PERSONLIGA KÄLLOR... 32 BILAGOR... 33 LINOLEUM... 34 Bilaga 1 Innehållsdeklaration... 34 Bilaga 2 Miljöinformation... 35 LAMELLPARKETT... 37 Bilaga 3 Innehållsdeklaration UV-oljat... 37 Bilaga 4 Innehållsdeklaration UV-lackat... 38 Bilaga 5 Miljödeklaration... 39 PVC... 40 Bilaga 6.1 Innehållsdeklaration 1990... 40 Bilaga 6.2 Innehålldeklaration 1991... 41 Bilaga 6.3 Innehållsdeklaration 1999... 42 Bilaga 6.4 Innehållsdeklaration 2000... 43 LIM... 44 Bilaga 7 Produktinformation CascoLin Solid... 44 Bilaga 8 Miljödeklaration CascoLin Solid... 45 Bilaga 8 Miljödeklaration CascoLin Solid... 46 Bilaga 9 Varuinformation CascoLin Solid... 49 Bilaga 10 Produktbeskrivning Bostik Maxibond MP... 52 Bilaga 11 Säkerhetsdatablad Bostik Maxibond MP... 53 Bilaga 11 Säkerhetsdatablad Bostik Maxibond MP... 54 Bilaga 12 Miljödeklaration Bostik Maxibond MP... 56 Bilaga 12 Miljödeklaration Bostik Maxibond MP... 57 Bilaga 13 Säkerhetsdatablad CascoProff Solid... 61 Bilaga 14 Produktinformation CascoProff Solid... 64 Bilaga 15 Miljödeklaration CascoProff Solid... 67 FUKTSPÄRR... 70 Bilaga 16 Byggvarudeklaration DexorBond... 70 Bilaga 17.1 Varuinformationsblad DexorBond komponent A... 72 Bilaga 17.2 Varuinformationsblad DexorBond komponent B... 76 2

1. Inledning 1.1 Bakgrund Varför finns det olika golvmaterial? Vore det inte mycket enklare om det bara fanns ett enda material som användes överallt? Svaret verkar uppenbart. Det skulle bli väldigt tråkigt om allting såg likadant ut. Golvens historia sträcker sig lika långt tillbaka i tiden som människans historia. Det är uppenbart, eftersom det vi har stått, gått, suttit och sovit på har varit vårt golv. Från våra tidiga dagar på savannen till vår moderna tid med en uppsjö av olika alternativ på golvbeläggningar är vägen lång. I början var, som sagt, allt som fanns under våra fötter också vårt golv. I grottorna bestod det av det nakna berget och i hyddorna det stampade jordgolvet. När vi sedan tröttnade på att ligga på den kalla stenen och den smutsiga jorden började vi lägga brädor på marken och då blev det vårt golv. Trägolven har, som bekant, hängt med ända till våra dagar. Även stenen har stannat, även om vi inte bor i grottor längre. Den stora utvecklingen av golvmaterial har skett under det senaste århundradet. Förutom träoch stengolv som alltid har funnits har vi nu även att välja mellan olika plastmaterial, gummigolv, textila golv, linoleum och på senare tid även laminatgolv. Åter till vår inledande fråga om anledningen till förekomsten av olika golvmaterial. Givetvis finns det flera svar som är rätt. Golv kan väljas utifrån rent estetiska anledningar, praktisk lämplighet, ekonomiska förutsättningar eller ekologisk medvetenhet. I vissa fall begränsas valmöjligheterna av just det praktiska. I t ex våtutrymmen är det ingen bra idé att ha material som kan skadas av fukt. Det utesluter i hög grad textila golv, linoleum, laminat och trägolv. Trägolv kan användas men kräver stor noggrannhet vid läggning och underhåll. I offentliga byggnader är det andra aspekter som spelar in. Här måste golvet stå emot slitage och vara lättstädat, varför man kanske inte i första hand väljer att lägga in ett parkettgolv i korridoren på en högstadieskola. Ett annat exempel är golv i sjukhus där det finns krav på sterilitet, varför man bör välja golv som inte gynnar bakterietillväxt. Numera finns det golv för alla smaker och användningsområden och anledningarna till golvvalet är lika många som de olika golvtyperna. I den här rapporten kommer vi att inrikta oss på tre varumärken och tre olika material. Marmoleum Ett linoleumgolv från Forbo Flooring som förekommer i en mängd olika utföranden. Eminent Ett homogent PVC-golv från Tarkett Sommer vars främsta användningsområde är offentliga lokaler. Ek Copenhagen Ett parkettgolv i lamellutförande från Kährs. 3

Något som kan vara intressant att titta lite närmare på är trender i valet av golvbeläggningar genom åren. I diagrammet nedan kan vi följa den årliga utvecklingen av marknadsandelarna för olika golvmaterial. 1955 dominerades marknaden helt av trä- och linoleumgolv. Anledningen till detta var till stor del att dessa två golvtyper tidigare var nästan de enda som fanns tillgängliga. Linoleumgolven hade dock redan börjat tappa andelar och raset fortsatte lavinartat under de följande 20 åren. Istället ökade användningen av plastgolv, som hade utvecklats under och efter andra världskriget. Även de textila golven började så smått ta över marknadsandelar från framförallt linoleum medan trägolven låg på en relativt stabil nivå. Under 70-talet hade förhållandet svängt. Plastgolv och textila golv dominerade nu marknaden. Raset fortsatte för linoleumgolven och trägolven hamnade på sin lägsta nivå någonsin. Under 80-talet minskade marknadsandelarna för de textila golven, mycket beroende på en debatt om förhållandet mellan allergier och inomhusklimat där textilgolven misstänktes vara en bov i dramat. I början av 90-talet kulminerade försäljningen av plastgolv. Samtidigt ökade försäljningen av linoleumgolv på bekostnad av de textila golven. Här kom också laminatgolven med i bilden och började ta marknadsandelar. Under 90-talet tog även debatten om klorinnehållet i PVCgolven fart vilket ledde till minskade andelar för plastgolven. Nu, i början av 2000-talet, ser vi en tydlig ökning av marknadsandelar för trä och laminatgolv på bekostnad av övriga golvtyper. Det har skett stora förändringar av marknadsandelar under perioden 1990-2003. 1990 stod gruppen plast, textil och övriga golvmaterial för 69,9 procent av den totala marknaden och gruppen trä, linoleum och laminat för 30,1 procent. 2003 var situationen den omvända och den senare gruppens andel hade ökat till 62,8 procent medan den förra sjunkit till 37,2. 1 Övriga 2,1 % Laminatgolv 20,6 % Textila golv 6,5 % Plastgolv 27,4 % Vinylplattor 1,2 % Linoleum 14,6 % Trägolv 27,6 % Figur 1 Marknadsandelar för olika golvmaterial åren 1955 till 2003 (GBRs verksamhetsberättelse 2003) 1 www.golvbranschen.se 4

1.2 Syfte Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad kunskap om olika golvmaterial och deras sammansättning. Vidare att undersöka vilka förändringar som skett i sammansättnigen av materialen och hur dessa förändringar har påverkat produkten. Vi kommer även att spekulera lite om framtiden vad gäller utvecklingen av de golvmaterial vi har valt ut. Examensarbetet ska generera svar på följande frågor Vilka innehållsmässiga förändringar har skett? Om så, av vilka orsaker och i vilken utsträckning? Har dessa eventuella förändringar påverkat materialegenskaperna? Framtid? 1.3 Avgränsning Tre golvtyper kommer att behandlas; Tarketts PVC-golv Eminent, Forbos svanenmärkta linoleumgolv Marmoleum och Kährs lamellparkett Ek Copenhagen. Valen av material baseras på att det är tre vanligt förekommande material som dessutom har funnits med en längre tid. I denna studie kommer främst förändringar i materialsammansättningen behandlas. Dessutom kommer det att ingå kortare avsnitt angående hållbarhet, tillverkning, underhåll och omhändertagande av förbrukad vara. Rapporten syftar enbart till att följa upp varje materials utveckling. Denna rapport syftar inte till att jämföra olika golvmaterial i förhållande till varandra. Det är inte vår mening att kora en segrare bland golvmaterialen. 1.4 Källkritik Den mesta av informationen har kommit direkt från tillverkarna. Denna information är nödvändigtvis inte objektiv, vi har därför försökt i så stor utsträckning som möjligt få informationen bekräftad även från en mer oberoende källa. 1.5 Urval av material Forbo och Tarkett är de två största aktörerna i Sverige och har stora marknadsandelar när det gäller bland annat PVC- och linoleumgolv, vilket varit grunden för urvalet. Genom att de är marknadsledande antogs att det där finns mest information att tillgå. Utifrån vår handledares rekommendationer kontaktades Kährs som tillverkare av lamellparkett och Magnus Rönnmark och Morgan Holmberg på Forbo, Peter Okmark på Tarkett och Anders Karlsson på Kährs valdes till respondenter. 5

1.5.1 Forbo 2001 delades Forbo-Forshaga upp i tre fristående bolag med olika verksamhetsområden; Forbo Flooring, Forbo Project Vinyl och Forbo Parquet. Forbo Flooring AB är koncernens nordiska marknadsbolag och finns representerade i samtliga nordiska länder. Forbo Project Vinyl ligger i Göteborg och tillverkar vinylgolv och distribuerar sina produkter via systerbolag i koncernen eller via den egna exportorganisationen. Forbo Parquet AB tillverkar parkettgolv som marknadsförs i norden via Forbo Flooring AB. Forbo har ingen tillverkning av linoleum i Sverige. Tillverkning sker istället i fabriker i Europa. 2 1.5.2 Tarkett Genom att sammanslagning mellan Tarkett AG och Sommer Alliberts golvdivision skedde i slutet av 1997, bildades Tarkett Sommer. Den första oktober 2003 ändrades namnet till Tarkett AG men majoritetsägare är Sommer Allibert med ca 70 % av aktierna. Tarketts svenska huvudkontor ligger i Sollentuna. 3 1.5.3 Kährs AB Gustaf Kähr grundades 1857 och är en av Europas ledande trägolvsproducenter. Huvudmarknaderna är Europa och Nordamerika men företaget är aktivt i mer än 40 marknader världen över och har egna försäljningskontor i 11 länder. Kährs är ett affärsområde inom det Schweiziska Nybron Flooring International. Kährs Svenska huvudkontor ligger i Nybro. Tillverkning sker i Nybro, Ljusdal och Blomstermåla (Sverige) och i Brumundal (Norge). 4 1.6 Disposition Arbetet är indelat i fyra delar. Den första delen är inledning där bakgrund, historia, syfte, avgränsning, källkritik, urval av material samt en kort presentation av de olika golvtillverkarna behandlas. I del två studerar vi de tre olika golvmaterialen ur perspektiven historia, tillverkning, produkten ur ett livscykelperspektiv med hänseende på tillverkning, bruksskede och uttjänt produkt, eventuella problem, inläggning, och slutligen underhåll. I del två studeras även tre limsorter som rekommenderas vid limning av de olika materialen. I del tre visas resultaten av studien. I del fyra redovisas en diskussion. 2 www.forbo.se 3 www.tarkett.se 4 www.kahrs.se 6

2. Utveckling av linoleum-, lamellparkett- och PVC-golv 2.1 Linoleum 2.1.1 Historia Historien om linoleum sträcker sig långt tillbaka i tiden. Det första golvmaterial som innehöll linolja var vax- eller oljeduken som beskrivs i ett patent redan 1627. Nathan Smith beskriver den mer detaljerat i ett patent daterat 1763, en blandning av harts, tjära, naturlig brunfärg, bivax, och linolja som fästs som en ytbeläggning på vävt material under hög temperatur. 5 Uppfinnaren av den form av linoleum som vi känner var engelsmannen Frederick Walton, som ansökte om patent på sin uppfinning 1860. Han upptäckte av en slump att oxiderad linolja var formbar utan att klibba. 6 Det Walton tog patent på var egentligen något han kallade linoxin. Detta framställdes genom att han kokade linolja med tillsats av sickativ. Sedan målade han plåtskivor med tunna lager av linolja. Han lät varje lager oxidera och målade sedan ett nytt lager ovanpå det förra, vilket resulterade i en gummiliknande massa. 7 Efter viss vidareutveckling såg så linoleum dagens ljus. 2.1.2 Tillverkning Tillverkningen av linoleum har inte förändras nämnvärt sedan starten. Givetvis har metoderna effektiviserats och produktionen automatiserats, men grunderna är desamma. Linoleum tillverkas av bindemedel (ca 36 vikt-%), fyllmedel (ca 49%) och pigment (ca 4%). Ingår gör också ett processhjälpmedel bestående av zinkkarbonat (<2 vikt-%). Bindemedlet består av linolja och naturharts. Fyllmedlet består av trä- och/eller korkmjöl samt vissa mineraliska fyllmedel, ofta kalkstensmjöl. Ingredienserna blandas till ett granulat som sedan kalandreras ut på en juteväv (ca 11 vikt-%). Med kalandrering menas att granulatet valsas ut under högt tryck. Nästa steg i processen innebär att mattorna förvaras i stora torktorn vid +50 +70 C under 2 6 veckor, varvid linoljans oxidation påbörjas med resultatet att mattan blir hårdare. I det sista momentet ges mattorna ett ytskikt, ofta av polyuretanlack eller akrylatlack (<2 vikt-%). Linoleummattan fortsätter sedan att härda under flera år, vilket resulterar i att en linoleummatta blir successivt hårdare med tiden. 8 5 www.armstrong.se 6 www.forbo.se 7 Höglund 1997 8 Burström 2001 7

2.1.3 Produkten ur ett livscykelperspektiv 2.1.3.1 Tillverkning Linoleum tillverkas i första hand av naturmaterial och energianvändningen är relativt låg, räknat per kvadratmeter golv. 9 Här är dock inte energiåtgången vid transport av råvaror till tillverkare eller från tillverkare till återförsäljare medräknad. Tillverkning kräver långa transporter av ingående råvaror och på grund av det låga antalet fabriker i Europa blir även transporten av den färdiga produkten lång. 2.1.3.2 Bruksskede Emissionerna från linoleum är låga och kemikalieanvändningen vid daglig skötsel är låg. 10 Vid rengöring rekommenderas ofta användning av endast vatten och möjligen vanligt handdiskmedel. Vid grundligare underhåll, t ex behandling med vax eller polish, ökar givetvis användningen av kemikalier. Detta underhåll utförs vid behov för att hålla mattan i gott skick. Forbo lämnar 15 års garanti på sina linoleumgolv 11 men den verkliga livslängden varierar från fall till fall. Genom renovering och ordentlig skötsel kan denna tid utan tvekan fördubblas. 2.1.3.3 Uttjänt produkt Återanvändning Det går att återanvända linoleummattor, men endast om mattan har limmats med dralosslim. Man kan dock ställa sig frågan om det verkligen är praktisk genomförbart i större skala. Materialåtervinning Materialåtervinning är möjlig men inte miljömässigt acceptabel, eftersom transporterna tillbaka till fabriken medför en miljöbelastning som inte är godtagbar. Energiåtervinning Linoleum betraktas som biobränsle och därmed är energiåtervinning den ur miljösynpunkt bästa lösningen. Vid förbränning avges heller inga korrosiva restprodukter och kan därför ske i anläggningar utan specialutrustning för rökgasrening, vilket ger kortare transporter. 12 På alla dessa punkter har linoleum fått bästa omdöme i Folksams byggmiljöguide. I Milabs bedömning har dock Forbos linoleummatta Marmoleum fått sämsta omdöme. Denna skillnad i omdöme har sin förklaring i skillnader i bedömningsgrunderna. 9 www.forbo.se 10 Folksams byggmiljöguide 2004 11 www.forbo.se 12 www.forbo.se 8

2.1.4 Mjölning Det fenomen som brukar kallas mjölning innebär att ytskiktet, i form av golvpolish, på linoleummattan krackelerar och lossnar. Detta resulterar i ett fint vitt pulver som täcker golvytan och vid små fraktioner blir detta pulver även luftburet. Orsakerna till detta kan bl a vara man lägger på ett nytt lager polish utan att först ta bort det gamla. Lagret polish blir då för tjockt och spricker. Även felakig underbehandling och lågt RF inomhus kan bidra till uppkomsten av mjölning. 13 Orsakerna till detta fenomen är dock inte helt fastlagda och ofta rekommenderas användning av vax istället för polish vilket medför en mindre risk för mjölning. Tilläggas kan att sedan vax infördes som ytbehandlingsmetod har klagomål på mjölning minskat drastiskt. 2.1.5 Dålig lukt Vid våtavtorkning på en skadad linoleummatta kan en dålig lukt, lik spylukt, inom kort uppstå. Det är sannolikt att detta beror på att vattnet går ner i de öppna porerna i mattan där mikroorganismer väntar. Problemet försvinner i takt med att vattnet avdunstar men återkommer igen vid nästa våtavtorkning. För att åtgärda detta kan man genom en enkel men kostsam metod återställa mattans yta. 2.1.6 Inläggning Vid inläggning av linoleum måste man ta hänsyn till den relativa fuktigheten i underlaget. Detta gäller särskilt vid limning mot betong. I Hus AMA 98, kapitel MFF anges att RF i underlaget inte får överskrida 90%. Detta är den övre gränsen men det står också att tillverkaren själv ska ange vad som gäller för respektive produkt. Nedan följer ett utdrag ur Forbos läggningsanvisningar för linoleumgolv. Undergolvet skall vara jämnt och torrt, sprickfritt och tillräckligt hållfast. Vid läggning av ovanstående linoleumprodukter skall relativa fuktigheten, RF, i normal konstruktionsbetong inte överstiga 90%. Notera att detta gäller endast byggfukt. RF-mätning skall utföras enligt Hus AMA 98 YSC.1 och av särskilt utbildad personal. Vid golvkonstruktioner med högt cementinnehåll (vbt < 0,38) eller vid vacuumbehandlad betong måste fukthalt och ytskiktets sugande förmåga särskilt beaktas. Betongytan kan med fördel förses med ett skikt av minst 5 mm aluminatbaserad avjämningsmassa eller annan phreducerande avjämning. Sådana avjämningsmassor minskar risken för alkaliangrepp på limfilmen, vilket ger ökad säkerhet för gott resultat. Temperaturen hos underlag, lim och golvbeläggning skall vid läggningstillfället vara minst +18ºC, och RF i lokalen max 60%. Underlag av skivmaterial förutsätts hålla 8% fuktkvot (40% RF vid +20ºC) så att inte rörelser, som senare kan orsaka skador, uppstår. Förändringar i materialet kan uppstå på grund av t ex onormal fuktpåverkan från underlaget, rörelser i underlaget, värme från t ex värmerör som ger en golvtemperatur över +30ºC, etc. Enligt Hus AMA 98 kapitel MF skall skyddstäckningsmaterial vara fuktgenomsläppligt och får inte missfärga färdig beläggning. 14 13 br.carlbro.se 14 www.forbo.se 9

2.1.7 Underhåll För att ett linoleumgolv ska kunna hålla länge krävs ett noggrant utfört underhåll. Här följer ett utdrag av GBR:s skötselanvisningar för linoleumgolv i bostäder. Linoleum förses vid tillverkningen med ett akrylatbaserat grundskydd av ytan. Detta är avsett som bas för de olika skötselmetoder som förekommer. I bostadsmiljö har grundskyddet lång varaktighet, om daglig rengöring sker med så torra städmetoder som möjligt. Grundskyddet kan vid behov förbättras med golvvårdsvax eller om hög glans önskas med något av marknadens polishpreparat avsett för linoleum. Före ny behandling skall golvet rengöras väl och sköljas med rent vatten för bästa slutresultat. Ytor med högt slitage t ex framför diskbänk kan punktförbättras med samma vax eller polish som tidigare använts. Använd i första hand torra rengöringsmetoder (dammsugning, sopning, moppning). Gör till daglig rutin att avlägsna synlig smuts. Vid ev fukttorkning används vatten tillsatt med ett neutralt rengöringsmedel (ph 6 8, typ handdiskmedel). Använd inte hett vatten, starkt alkaliska rengöringsmedel eller starka lösningsmedel. Avlägsna fläckar innan de hunnit torka in och skölj alltid med rent vatten efter fläckborttagning. Linoleum skadas av mycket och hett vatten, starka lösningsmedel som t ex aceton, thinner och trikloretylen, starka alkaliska (ph över 9 i brukslösning) rengöringsmedel, lack och fernissa, starka syror. 15 Forbo rekommenderar i sin skötselanvisning för linoleum användande av mjukt polerbart vax. Argumenten för detta system är främst att det ger minst belastning på miljön men även att det ger säkerhet mot mjölning och en god ekonomi. 16 15 www.golvbranschen.se 16 www.forbo.se 10

2.2 Lamellparkett 2.2.1 Historia Den första lamellparketten såg dagens ljus 1941 när Gustaf Kähr fick patent på den flerskiktade parkettbrädan. Det visade sig att denna konstruktion gjorde golvet stabilare och utnyttjade dessutom råvaran på ett resursvänligare sätt. Lamellkonstruktionen är uppbyggd av tre skikt, varav det understa skiktet är ett stabiliserande skikt av granfaner. Tack vare detta minimeras träets rörelser och golvet kan läggas flytande mot underlaget. Då efterfrågan på parkett växte blev följden att tillverkarna försökte ta fram en enklare och billigare variant som skulle kunna säljas till bättre pris. Lamellparketten utvecklades som en direkt följd av detta. Slitskikt Spärrskikt Balansskikt Figur 2 Uppbyggnad av lamellparkett (Kährs tekniska handbok) Brädorna är försedda med woodloc -fogmetod som innebär att not och fjäder har en speciell profil så att brädorna vid läggning automatiskt låses vid varandra utan limning. Brädorna tvingas automatiskt i rätt läge och blir fixerade i rätt läge. Metoden möjliggör att lagt golv lätt kan tas upp och läggas på nytt om så önskas vid t ex flyttning. Idag är nästan alla parkettgolv som säljs och läggs in av lamellkonstruktion. 17 Figur 3 Den limfria woodloc -fogen (Kährs tekniska handbok) 17 www.kahrs.se 11

2.2.2 Tillverkning Att tillverka ett lamellparkettgolv är relativt okomplicerat. Det handlar om att mindre träbitar limmas samman till brädor. Ektimmer sågas i ett eget verk och torkas. Därefter kapas materialet och klyvs till parkettstavar varpå stavarna sorteras och fogas. Mellanskiktet, det torra barrvirket, färdigtorkas och sågas till mellanskiktets lameller. Dessa limmas sedan mot granfaner och slutligen limmas även ekstavarna mot mellanskiktet. Avslutningsvis färdigbehandlas, ytbehandlas, avsynas och förpackas golvet. 18 Figur 4 Schematisk bild över Kährs produktion (www.nutek.se) 2.2.3 Produkten ur ett livscykelperspektiv Kährs har själva gjort en miljöanalys av livscykeln för ekparkett. Den visade att lim och förpackningar av krympfolie har stor miljöpåverkan. Kährs har därför koncentrerat sina insatser på att förbättra dessa områden och har bland annat utvecklat klickbara golv utan lim och gått över till wellpappförpackningar. 19 2.2.3.1 Tillverkning Det sker ett visst utsläpp av spilloljor från fordon och maskiner till mark. Utsläpp av utspätt limvatten från rengöring av limmaskiner sker till kommunalt reningsverk. Utsläpp till luft utgörs främst av avgaser från fordon samt stoft och avgaser från fastbränsleanläggningar. Företaget producerar sin egen termiska energi och säljer även fjärrvärme till Nybro kommun och träpulver till energiverken i Kalmar och Jönköping. 20 2.2.3.2 Bruksskede Förekomsten av emissioner från lamellparkett är låga och kemikalieanvändningen vid daglig skötsel är låg. 21 Våta städmetoder får aldrig användas. Golvet underhålls genom omlackering och renovering sker genom slipning till rent trä och därefter ny lackering. Golvet kan slipas 4-5 gånger. I bostäder kan en livslängd över 50 år uppnås, men i lokaler med starkt slitage är livslängden kortare. Formaldehydavgivningen från eklamellparkett ligger långt under högsta tillåtna värde för träbaserade skivor. Avgivningen är mindre än 0,02 mg/m 3 luft, att jämföra med gränsvärdet som är 0,13 mg/m 3 luft. 22 18 Träteks miljödeklaration nr 9603017 19 www.nutek.se 20 Träteks miljödeklaration nr 9603017 21 Folksams byggmiljöguide 2004 22 Träteks miljödeklaration nr 9603017; Kemikalieinspektionens föreskrifter, KIFS 1998:8 12

2.2.3.3 Uttjänt produkt Återanvändning Eklamellparkett kan i princip återanvändas till 80-90%. Det gäller då att visa försiktighet vid demontering. Det kan krävas justering av not och fjäder, slipning och ny lackering efter inläggning av oskadade delar. Materialåtervinning Eklamellparkett består av 96 vikt-% obehandlat trä och övriga 4% är uthärdat lim och spackel samt uthärdat lack. Efter flisning kan formpressning ske till ny produkt. Materialåtervinning prioriteras före energiutvinning. Energiutvinning Energiutvinning kan ske lokalt i mindre pannanläggningar eller regionalt i större kraftvärmeverk. Deponering Deponering av organiska produkter är nu förbjuden. Folksams slutomdöme är att lamellparkett rekommenderas. Produkten har fått högsta omdöme på punkterna tillverkning, bruksskede och uttjänt produkt. MilaB har inte bedömt Kährs Ek Copenhagen. 2.2.4 Inläggning För att utgöra ett fullgott underlag skall kraven beträffande buktighet enligt HusAMA98, Tabell 43.DC/-1 Klass A samt MDB.3 uppfyllas, d v s ± 3 mm vid 2 m mätlängd samt ± 1,2 mm vid 0,25 m mätlängd. Om 1 m rätskiva används är Kährs krav ± 2 mm. Om dessa värden inte uppfylls avjämnas undergolvet genom spackling eller slipning. Parkettgolvet läggs flytande, dvs man lägger golvet löst, utan att limma eller spika fast det i underlaget. Eftersom trä är ett hygroskopiskt material, som sväller och krymper, är det viktigt att man tar hänsyn till hur fuktigt det är, både i rummet och på underlaget. Rummets relativa fuktighet under och efter läggningen ska, enligt Hus AMA98 JSF.52, inte överstiga 60% och både rumstemperaturen och materialtemperaturen ska vara minst 18 grader. Parkettgolvet ska därför läggas när alla andra hantverksarbeten är avslutade, d v s när målare och kakelsättare är klara och byggplatsen har rätt RF. Man bör dessutom lämna en rörelsefog på minst 10 mm vid väggar och fasta föremål. För större golvytor kan man räkna med ca 1,5 mm rörelsefog per meter golvbredd och om golvet är mer än 15 meter brett bör man dela av golvet så det får utrymme att röra sig på. Detsamma gäller mellan två rum. På bjälklag med en relativ fuktighet lägre än 60% är fuktskydd normalt inte nödvändigt. Är undergolvets relativa fuktighet över 95% (HusAMA98, MD) får golvet absolut inte läggas. Det finns dock ett par underlag där fuktskydd är obligatoriskt. Platta på mark, golv över varm eller fuktig lokal, bjälklag över ventilerad krypgrund och på lättbetongbjälklag. För att minska stegljud läggs en 2-3 mm polyetencellplast eller grålumppapp. Kährs parkett kan läggas på golvvärme. Golvkonstruktionen skall ha ett värmefördelande skikt som ger en mycket jämn temperatur över hela golvytan för att undvika för höga temperaturer på vissa 13

ställen. Golvets yttemperatur får aldrig överstiga 27 C. Med en möblering utan allt för många eller tjocka mattor är det rimligt att nå 23 grader på de fria golvytorna och detta ger en rumstemperatur på ca 21 grader. Maxtemperaturen gäller även vid rör till värmeradiatorer och under eventuella mattor etc. Golvvärme ger en ökad uttorkning vilket orsakar extra krympning. Vid kallt och torrt klimat kan springor uppstå mellan stavar och mellan brädor. Som mellanlägg bör väljas grålumppapp. Polyetencellplast och korksmulepapp har ett högre värmegenomgångsmotstånd, vilket är olämpligt vid golvvärme. 23 2.2.4.1 Ny teknik En inläggningsteknik som används mer och mer är direktlimning av parkett mot underlaget. Dexor, Maxit och Bostik har tillsammans utvecklat en ny teknik av systemtänkande för undergolv till alla miljöer och ytmaterial. Nedan följer ett utdrag ur Dexors lathund för undergolvskonstruktion vid direktlimning av trägolv på cementbaserat underlag. Denna konstruktion av undergolv är speciellt framtagen för att säkerställa fuktpåverkan på trägolv som limmas direkt på cementbaserade underlag. När RF i luft är närmare 60% är det nödvändigt med DexorBond fuktspärr redan vid 80% RF i undergolv. Trägolvet limmas med Bostik MaxiBond ett lim speciellt utvecklat för denna typ av konstruktioner och tillämpning. Trägolv direktlimmas på cementbaserade underlag framför allt för att reducera trumljudet i lokalen i vissa fall med ända upp till 18 db. 24 Figur 5 Uppbyggnad av undergolv (www.dexor.se) 23 Teknisk handbok 24 www.dexor.se 14

2.2.5 Underhåll För att trägolv ska hålla sig fina länge behövs en del kontinuerligt underhåll. UV-oljade golv är lika lätta att sköta som lackerade. Dammsugning eller torrmoppning räcker till vardags. Vid behov kan man fukttorka golvet med väl urvriden trasa/mopp. Milt rengöringsmedel räcker gott och väl till för att hålla golven fräscha. Det tillsatta rengöringsmedlet kan vara en återfettande golvsåpa. Men man ska tänka på att använd sparsamt med både vatten och kemikalier vid rengöring av trägolv. Ett oljebehandlat golv skall med jämna mellanrum underhållas. Efter ordentlig rengöring kompletteras grundoljebehandlingen med en underhållsolja som rengör och tillför nytt skydd till golvet. De första underhållen är mycket viktiga för att snabbt uppnå ett fullgott skydd till golvet. Frekvenstätheten är mycket individuell beroende av lokalens användning. Att en olja är UV-härdande betyder att den härdas med UV-ljus. Det är en industriell metod, vilket gör att UV-oljning inte kan utföras på plats. Detta gör att ytan inte kan återskapas till ursprungsskick. Enligt GBRs råd om hur underhåll av lackade trägolv ska ske, bör golvtemperaturen vara mellan 15-30 grader och den relativa fuktigheten mellan 30-60%. Detta för att motverka allt för stora rörelser som skadar golvet. Precis som med oljat golv ska man också skydda golvet från vatten och torka upp eventuellt spill så snabbt som möjligt. GBR rekommenderar att man gör det till en daglig rutin att avlägsna synlig smuts såsom smulor, sandkorn och dylikt. Om man ska fukttorka ska detta ske med en kraftigt urvriden skurduk med några droppar milt syntetiskt rengöringsmedel, typ handdiskmedel utan ammoniak. Men våta rengöringsmetoder ska enligt GBR inte ske på trägolv. Om slitytan på trägolvet är tillräckligt tjockt är det möjligt att renovera det genom slipning. För att få samma nyans över hela golvytan slipas oftast hela golvet men punktlagning är, om än svår, möjlig. Slitskador som mindre repor kan slipas med enkelt sandpapper och överlackeras. 25 25 www.kahrs.se; www.golvbranschen.se 15

2.2.6 Hårdhet Hårdheten hos parkett mäts med Brinellmetoden. Det innebär att en stålkula med diametern 10 mm pressas mot parkettytan med fastställd kraft och tid. Efteråt mäts det kvarvarande intrycksmärket och det aktuella brinellvärdet kalkyleras. Ju hårdare trä desto högre Brinellvärde. Formeln följer nedan. 26 2F HB = 0,102 πd( D D 2 d 2 ) HB = Brinellhårheten F = Provkraften D = Stålkulans diameter d = Intryckets diameter Faktorn 0,102 infördes när belastningen F uttrycks i Newton (N) istället för kilopond (kp) för att möjliggöra jämförbarhet mellan äldre och nyare mätresultat. 27 Tabell 1 Hårdhet hos olika träslag (www.kahrs.se) 26 www.kahrs.se 27 www-bib.hive.no 16

2.3 PVC 2.3.1 Historia 1835, i ett laboratorium, framställdes för första gången monomeren vinylklorid (VMC) 28, vilket är grunden till PVC. Bakelit, som är den första användbara polymeren, uppfanns 1909 i USA 29. Man fann att denna polymer var säkrare och mer hållbar än tidigare kemiskt modifierade varianter av naturliga polymerer. När sedan första världskriget började den kommersiella tillverkningen växa. Den tidigaste tillverkningen skedde i USA på slutet av 1920-talet och spred sig till Europa i början av 30- talet. Då var det främst det Tyskland som stod för tillverkningen följt av England. I Sverige startade PVC-tillverkningen först 1945, då i Sundsvall och Stenungsund. Nu för tiden är Stenungsund Sveriges petrokemiska centrum. På 1960- och 1970-talet ökade populariteten och användandet av PVC ökade avsevärt, då förbrukningen ungefär sexdubblades. I dag ligger världskonsumtionen kring 20 miljoner ton och Europa svarar för ca 25 procent av detta. Både konsumtionen i Europa och i världen totalt ökar stadigt med någon procent per år. Att PVC har goda tekniska egenskaper och dessutom kostnadseffektivt material har lett till att det blivit ett av de mest använda plastmaterialen. Det har brett användningsområde. Allt från mycket styva produkter såsom rör och profiler, till mjuka som stomipåsar och näringssonder till barn. De tekniska egenskaper som brukar framhållas är bra mekaniska egenskaper, goda elektriskt isolerande egenskaper och genom klorinnehållet även bra brandskyddsegenskaper. Vidare motstår PVC korrosion, röta, lut och syror. Den rena PVCn är varken giftig eller allergiframkallande. PVC kan dessutom göras lätt och styvt och kan därför användas till vingar i vindkraftverk och andra lätta konstruktioner. 30 Men PVC är en mycket omdebatterad produkt. Diskussionerna har med tiden ändrat fokus. Från att hälsorisken var hög för anställda inom PVC-produktionen pga långtidsexponering av det cancerogena ämnet VMC och problem med kvicksilverföroreningar vid klorframställning, har debatten övergått till utvecklingen av saltsyra och dioxiner vid förbränning, utvecklingen av tillsatsämnen såsom mjukgörare och stabilisatorer samt problem vid återvinning (dioxin) och deponering. 31 28 www.pvc.se 29 www.chm.bris.ac.uk 30 www.pvc.se 31 www.protan.se 17

2.3.2 Tillverkning PVC tillverkas av vanligt koksalt, NaCl, (57%) och naturgas (43%). Tillverkningen sker i tre steg, klortillverkning, monomertillverkning och polymerisation. Tillverkningen av PVC ligger ofta i nära anslutning till petrokemisk industri för att minska transporter. Det finns relativt många PVC-fabriker i Europa, vilket innebär att transporter ofta bara behöver ske inom det egna landet. Klortillverkning Genom elektrolys av en saltlösning framställs klorgas, natriumhydroxid och vätgas. Natriumhydroxiden, eller lut, som det också kallas, används främst inom massa- och pappersindustrin och vätgasen säljs som råvara. Klorgasen däremot används vid monomertillverkning. Monomertillverkning I monomertillverkningen tillverkas vinylkloridmonomer (VMC) som består av enkla molekyler. Vinylklorid tillverkas av klorgasen från klortillverkningen och eten som framställs ur naturgas eller olja. Vinylkloriden framställs genom att dikloroetanen värms upp till ca 500 grader i en s k krackerugn. På detta vis slås dikloroetanmolekylerna sönder till vinylkloridmolekyler och saltsyra. Kloret i saltsyran tas tillvara och får reagera med eten i en oxikloreringsprocess, som i sin tur ger ytterligare dikloroetan. Olika restprodukter i form av lätta och tunga kolväten tas tillvara som råvara i andra processer eller förbränns. Vinylkloriden, som är en gas med kokpunkten -14 C, kondenseras under tryck till vätska som går vidare till polymerisationen. 32 Polymerisation I det tredje steget sker polymeriseringen av VCM-molekyler till polymeren PVC. Vinylkloriden pumpas till autoklaver där den blandas med vatten och får reagera med emulgatorer och initiatorer, som under noggrann tryck- och temperaturkontroll startar polymerisationsprocessen. VMC-molekylerna binds då ihop till långa kedjor och blir PVC. Det finns två huvudtyper av PVC. Den mest använda är suspensions-pvc (s-pvc) där varje PVC-korn är ca 0,1 mm. S-PVC används till rör och fönsterbågar. Den andra PVC-typen kallas pasta-pvc (p-pvc) och består av mycket fina kompakta korn. Den används till golv, tapeter och färg. 33 32 Hydro, PVC från salt till återvinning 33 www.pvc.se 18

När PVCn sedan är färdig skickas den till govltillverkarnas, i detta fall Tarketts, fabriker. För att minimera eventuella hälsorisker förvaras råvarorna i slutna behållare som sedan värms upp och blandas med tre olika färgnyanser. Denna blandning torkas och krossas till små granulat för att sedan gå in i produktionen igen där mattmönster bestäms. Tarkett har två olika mönster på plastmattor. I den ena metoden kalandreras granulaten ut mellan 2 valsar och man får ett utdraget mönster, typ Optima, och i den andra metoden sprids granulaten ut på ett band och pressas ihop och man får en mönsterbild som Eminent. Figur 6 Metoder för mönstersättning. Överst: Kalandrering. Underst: Pressning (Tarkett genom Peter Okmark) Figur 7 Resultat av mönstersättning. Överst: Tarkett Optima. Underst: Tarkett Eminent (www.tarkett.se) 2.3.3 Produkten ur ett livscykelperspektiv PVC har troligtvis varit ett av de mest diskuterade byggmaterialen, och diskussionen har omfattat alla skeden i dess livscykel, från tillverkning till den dagen produkten gjort sitt. 2.3.3.1 Tillverkning I början av 70-talet bevisades att långtidsexponering av vinylkloridmonomerer (VCM) kunde leda till cancer. Detta gjorde att industrin snabbt var tvunget att reagera och produktionsprocessen byggdes om. Numer är koncentrationen låg och Naturvårdsverket bedömer att utsläppen är så små att de inte har någon inverkan på människors hälsa. 34 Att PVC tillverkas av fossila bränslen ligger inte riktigt i tiden, nu när dagens samhälle allt mer inriktar sig på att minska förbrukningen av icke förnyelsebara källor. 34 www.riksdagen.se 19

2.3.3.2 Bruksskede Under användning medför PVC nästan ingen miljöpåverkan. PVC-golv är en slitstark och lättskött golvtyp. Vattenbeständigheten är hög och inga anmärkningsvärda emissioner sker. Underhåll sker med vatten och vanligt handdiskmedel. 2.3.3.3 Uttjänt produkt Förbränning Då PVC förbränns bildas saltsyra, som måste neutraliseras. Dessutom kan risk finnas att cancerogena dioxiner och dibensofuraner bildas, om förbränningen inte är optimal. Återvinning Den stora mängden av olika tillsatser gör att PVC är svår att återvinna men den återvinning som ändå sker i Sverige är återföring av produktionsspill i tillverkningsprocessen. I slutet av 2004 invigdes en ny typ av återvinningsverk i Danmark som möjliggör återvinning även av använd PVC. Tanken med att omvandla PVC-avfall på Stigsnæs föddes 1998. Sedan dess har projektet fått uppmärksamhet och uppbackning från olika håll, och många har stött projektet ekonomiskt. 2004 invigdes en återvinningsfabrik för PVC på Stigsnæs vid Skælskør i närheten av Storebältsbron i Danmark. Anläggningen ska ta emot och nyttiggöra alla typer av PVC. Det handlar om en kemisk process där PVC-materialet omvandlas till de råvaror som ursprungligen användes vid framställningen, nämligen olja, salt, kalk och andra mineraler. Något av det som gör processen unik är att de problematiska tungmetallerna, som äldre PVCmaterial innehåller, avlägsnas från de återanvändbara råvarorna. Anläggningen beräknas ha kapacitet att återvinna 50 000 ton PVC-avfall om året. Eftersom man i Danmark inte genererar tillnärmelsevis så mycket PVC-avfall är tanken att hela Östersjöregionen samt Norge ska skicka PVC-avfall till Stigsnæs. Processen går till på följande vis: Avfallet tas emot och inga speciella krav ställs på avfallets renhet. Det kan alltså ingå sten, cement och liknande. En sönderdelare plus två granulatorer ser till att sönderdelning av avfallet sker och bitarna blir ca 10 mm. Oönskade fraktioner som järn och sten sorteras automatiskt bort och skickas till återanvändning eller nyttiggörande. Endast PVC och andra plaster går vidare i processen. PVC-avfallet blandas i sin tur med vatten och lut som löser upp det till en flytande substans. Substansen genomgår en hydrolys varvid klor avskiljs från PVCmaterialet och natrium avskiljs från luten, så att de tillsammans bildar koksalt. Salt är den första produkt som framställs i processen. Efter hydrolysen avvattnas substansen i en vätskefraktion och en torr fraktion. Den torra delen består av PVC-avfall där klorinnehållet är avlägsnat. Den torra delen genomgår nu en pyrolys vilket innebär att den upphettas och sönderdelas till olja och koks. Alla ftalater i PVC-avfallet slutar i pyrolysugnen där de omvandlas till olja. 20

Den våta delen består huvudsakligen av saltvatten, några ftalater samt tungmetaller. För att rena saltfraktionerna genomförs en nanofiltrering där bara saltmolekylerna tillåts passera. Huvuddelen av föroreningar från andra ämnen stannar kvar. Saltet kan användas till vägsalt eller till produktion av PVC. Det är välspecificerat och helt fritt från tungmetaller. 35 Deponi Enligt undersökningar som gjorts av forskare från universiteten i Hamburg-Harburg och Linköping samt Chalmers Tekniska Högskola är PVC motståndskraftigt mot nedbrytning på deponier och även om det kan förekomma ett visst spill av mjukgörare och stabilisatorer så är mängderna så små att lakvattnet inte är någon miljöfara 36. Folksams slutomdöme är att PVC-golv inte rekommenderas. Anledningen till detta tycks vara dels att den görs av olja samt att man har problem att omhänderta den uttjänta produkten. Detta kan komma att ändras till accepteras tills vidare då det har skett en stor ändring i form av stabilisatorer och mjukgörare. Dessutom har möjligheterna för återvinning av PVC utvecklats. MilaBs bedömning är att det accepteras. Det största problemet ser MilaB i att råvarorna är petroleumbaserade. Produktion, distribution, rivning och restprodukter har samtliga fått betyget accepteras. 2.3.4 Stabilisatorer Ren PVC är inte stabil, speciellt inte vid högre temperaturer. För att PVC ska hålla länge, utan att brytas ned av solljus och oxidation, tillsätter man stabilisatorer. Ofta utgör någon typ av metall basen i stabilisatorerna. 2.3.4.1 Blystabilisatorer På 1930-talet, när PVC-marknaden började växa, upptäcktes att vissa blyföreningar förbättrade värmestabiliteten. På 80-talet slutade man använda bly och gick istället över till den nuvarande kalcium-zink- eller barium-zinkföreningen. Exponering av bly är en hälsorisk för människan. Det kan bland annat ge skador på nervsystemet. Lägre exponering kan leda till bland annat huvudvärk och sömnlöshet, medan högre exponering orsakar förvirring och kramper. Påverkan i perifera nervsystemet kan visa sig genom förlamning av muskelgrupper i armar och ben. Bly kan orsaka njurskador och det har visat sig att en stor andel av patienter med uremi har exponerats för bly tidigare i livet. Vidare är barn mer känsliga än vuxna och dessutom passerar bly moderkakan och kan därför orsaka skador på foster. Små barns intellektuella utveckling kan också den påverkas negativt vid blyexponering. Djurförsök har visat att blysalter kan orsaka reproduktionsstörningar och missbildningar av skelett. Dessutom visade det sig påverka beteendet hos avkomman. 35 Kemisk återvinning av PVC-avfall på Stigsnæs, PVC-forum Sverige 36 www.protan.se 21

Bly är inte en essentiell metall för växter och djur, men bioackumuleras i hela ekosystemet. I marken binds merparten av blyet till organiskt material, vilket gör att halterna är högst i de översta centimetrarna i skogsmark. Tidigare var den största blyexponeringen orsakad av blytillsatser i bensin. Efter att blytillsatsen avskaffades i början av 90-talet har blyhalten hos allmänbefolkningen sjunkit kraftigt. Därför är det osannolikt att PVC haft någon större inverkan. Organiska blyföreningar är fettlösliga och kan därför lättare än oorganiska föreningar skada centrala nervsystemet. Giftigheten beror på att blyjoner binds till enzymer och stör deras funktion. Bly har hög akut toxicitet för vattenlevande organismer. 2.3.4.2 Tennorganiska stabilisatorer Vid mitten av 1930-talet fann industrin att även mono- och diorganiska tennföreningar gav god värmestabilisering av PVC. På 1950-talet började industrin använda svavelinnehållande organiska tennföreningar. Dessa används i många styva PVC-produkter. Dibutyltennföreningar används i liten omfattning för speciella ändamål, till exempel transparanta skikt. Det finns lite data på om de toxiska effekter tennföreningar har. Vissa studier har dock visat på effekter vid låga doser. Dibutyltennklorid kan verka hudirriterande på människan, för andra effekter saknas uppgifter. 2.3.4.3 Kalcium-zink- och barium-zinkstabilisatorer Stabilisatorer baserade på kalcium och zink ersätter både bly- och barium-zinkstabilisatorer i allt fler användningsområden. Anledningen till detta är att man vill ha bort både bly och barium ut kretsloppet. På detta område saknas det information. 2.3.4.4 Utveckling av stabilisatorer Forskning och utvecklingsarbete kring nya stabilisatorer pågår. En stabilisator är baserad på talcit som består av magnesium och aluminiumkarbonat. Talcit är ett naturligt mineral som kan brytas och användas utan att metallerna renframställs. I vissa sammanhang kallas dessa då metallfria. På syntetisk väg framställs hydrotalcit som består av karbonatskikt omgivet av magnesium- eller aluminiumoxid. Detta stabilisatorsystem absorberar saltsyra som spjälkas av från polymerkedjan. Exakt sammansättning är hemliga och miljö- och hälsoeffekterna är ännu inte bedömda. Ett annat område som studerats är användningen av katalysatorer för tillverkning av polymerkedjor. Katalysatorn styr exakt förgreningen av polymeren och möjliggör att framställningen kan skräddarsys för ett visst ändamål. Hittills har industrin dock inte kunnat använda samma teknik för PVC-framställning, men en sådan utveckling är sannolik. I så fall skulle det vara möjligt att styra så att det blir färre fel i polymerkedjan. Genom att man kan göra det så kan även behovet av stabilisatorer minska. 37 37 Additiv i PVC 22