Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Relevanta dokument
Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Momentguide: Kalla kriget

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

HISTORIA. Ämnets syfte

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

PRÖVNINGSANVISNINGAR

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Regeringen beslutar om förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena med den lydelse som framgår av bilagan.

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Förslag den 25 september Historia

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

(U2009/2114/G, U2009/5688/G)

Med ämnet i fokus. Sexualitet, relationer och jämställdhet i ämnesundervisningen. Teresa Fernandez Long Gymnasielärare och konsult

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

3.13 Historia. Centralt innehåll

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

DANSTEORI. Ämnets syfte

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

HISTORIA 3.13 HISTORIA

Religionskunskap. Ämnets syfte

PRÖVNINGSANVISNINGAR

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Sex och samlevnad i gymnasieskolans styrdokument

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

Sexualitet, genus och relationer i gymnasieskolans styrdokument

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Kursplanen i ämnet historia

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplan: Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Syfte och mål med kursen

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Engelska 7, ENGENG07, 100 p

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Historia GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson

HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Historia v Antiken fram till år 1700

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

Historia GR (A), 30 hp

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Religionskunskap. Syfte

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

SVENSKA. Ämnets syfte

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Transkript:

Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt prov epoker. (1 timme) Denna uppgift går ut på att du ska göra en egen tidslinje eller tankekarta över de västerländska historiska epokerna. För varje epok ska du ange ungefär mellan vilka årtal epoken varade. För varje epok ska du också ange 2-4 händelser, personer eller förändringsprocesser som du tycker är viktiga att känna till. Du ska kunna motivera ditt val av händelser/personer/förändringsprocesser. Inlämningsuppgift historiebruk i film, lämnas in digitalt via urkund. Fördjupningsuppgift det moderna samhällets framväxt. I denna uppgift är det meningen att du ska visa dina mer analytiska förmågor: Att kunna se samband, dra slutsatser, diskutera olika perspektiv, problematisera och så vidare. Lämnas in digitalt via urkund. Skriftligt kursprov i historia som prövar de fem kursmålen (2,5 timmar). Postadress Telefon Epostadress Webbadress Mora vuxenutbildning, 792 80 Mora 0250-260 00 vx gymnasieforvaltningen@mora.se www.moravuxenutbildning.se

Läsanvisning Perspektiv på historien 1b av Hans Nyström, Lars Nyström och Örjan Nyström. Källkritik s. 17-25 Inspelad föreläsning:http://www.youtube.com/watch?v=1fhvpfuiyaa Historiska epoker s. 29-384 Inspelad föreläsning: https://youtu.be/1uqywfra_r4 Historiebruk (inlämningsuppgift) s. 10-13 Inspelad föreläsning: https://youtu.be/7mcm7g2e1sm Det moderna samhällets framväxt (fördjupningsuppgift) s. 143 och framåt samt egen vald litteratur Film Välj någon av filmerna från listan till din inlämningsuppgift om historiebruksuppgift: Troja (2004) Alexander (2004) Gladiator (2000) Robin Hood ( 2010) Arn Tempelriddaren (2007) Luther (2003) Elizabeth ( 1998) Marie- Antoinette (2006) Rötter (1997) Utvandrarna (1971) Rädda Menige Ryan ( 1998) Förintelsen (1978) Schindler s List (1993) Undergången- Hitler och tredje rikets fall ( 2004) Tretton dagar (2000) Forrest Gump (1994) Din siste kejsaren (1997) Hotel Rwanda (2004)

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. 3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. 4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. 5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur. Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem. Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial utifrån källkritiska kriterier och metoder. Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter

Kunskapskrav Betyget E Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.

Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.