Dina socialförsäkringsrättigheter. i Lettland

Dina socialförsäkringsrättigheter i Lettland

Informationen i denna vägledning har utarbetats och uppdaterats i nära samarbete med de nationella företrädarna för det ömsesidiga informationssystemet om social trygghet inom EU (Missoc). Ytterligare information om nätverket Missoc finns på Internet: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langid=sv&catid=815 Vägledningen ger en allmän beskrivning av socialförsäkringssystemen i respektive länder. Ytterligare information kan hämtas från andra publikationer från Missoc, som samtliga nås genom nämnda länk. Du kan även kontakta de behöriga myndigheter och institutioner som förtecknas i bilaga till vägledningen. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan person som företräder kommissionen kan hållas ansvarig för hur informationen i denna publikation används. Europeiska unionen, 2012 Återgivning tillåten med angivande av källan. Juli 2012 2

Innehållsförteckning Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering... 4 Inledning... 4 Organisation av det sociala skyddet... 4 Finansiering... 4 Kapitel II: Hälso- och sjukvård... 6 Rätt till hälso- och sjukvård... 6 Omfattning... 6 Tillgång till hälso- och sjukvård... 6 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom... 7 Rätt till kontantförmåner vid sjukdom... 7 Omfattning... 7 Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom... 8 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap... 9 Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap... 9 Omfattning... 9 Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap...10 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet...11 Rätt till förmåner vid invaliditet...11 Omfattning...11 Tillgång till förmåner vid invaliditet...11 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner...12 Rätt till åldersförmåner...12 Omfattning...12 Tillgång till åldersförmåner...13 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner...14 Rätt till efterlevandeförmåner...14 Omfattning...14 Tillgång till efterlevandeförmåner...15 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada...16 Rätt till förmåner vid arbetsskada...16 Omfattning...16 Tillgång till förmåner vid arbetsskada...17 Kapitel IX: Familjeförmåner...18 Rätt till familjeförmåner...18 Omfattning...18 Tillgång till familjeförmåner...19 Kapitel X: Arbetslöshet...20 Rätt till arbetslöshetsförmåner...20 Omfattning...20 Tillgång till arbetslöshetsförmåner...21 Kapitel XI: Minimiresurser...22 Rätt till förmåner som rör minimiresurser...22 Omfattning...23 Tillgång till förmåner som rör minimiresurser...23 Kapitel XII: Långtidsvård...25 Rätt till långtidsvård...25 Omfattning...25 Tillgång till långtidsvård...26 Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser...27 Juli 2012 3

Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering Inledning I Lettland ingår följande i det sociala trygghetssystemet: Vård, sjukförsäkring och föräldraförmåner. Förmåner vid arbetsolycksfall och yrkessjukdomar. Begravningsbidrag. Invaliditetspension. Ålderspension och efterlevandepension. Arbetslöshetsförsäkring. Familjetillägg. Organisation av det sociala skyddet Det sociala trygghetssystemet i Lettland organiseras av socialministeriet (Labklājības ministrija) vars huvuduppgift på området för social trygghet är att utarbeta och genomföra den statliga politiken för socialförsäkring och statens sociala förmåner. Den statliga hälso- och sjukvårdsförvaltningens centrala organ sedan februari 2003 är hälso- och sjukvårdsministeriet (Veselības ministrija), som är ansvarigt för utarbetande av riktlinjer och lagstiftning på området. Den statliga socialförsäkringsmyndigheten (Valsts sociālās apdrošināšanas aģentūra) och dess lokala kontor förvaltar statens sociala förmåner och socialförsäkringar, som rör sjukdom, arbetslöshet, föräldraskap, ålderdom, efterlevande, invaliditet, olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Den statliga myndigheten för arbetsmarknadsfrågor (Nodarbinātības valsts aģentūra) har hand om registrering av arbetssökande, praktikarbete och omskolningsprogram, medan den statliga socialförsäkringsmyndigheten har hand om utbetalningar av arbetslöshetsförmån. De sociala förmånerna förvaltas av socialministeriet (Labklājības ministrija), dess underställda institutioner (statliga myndigheten för social integration Sociālās integrācijas valsts aģentūras), icke-statliga organisationer och kommunerna, medan det sociala biståndet förvaltas av kommunerna. Kommunerna står inte under något ministeriums kontroll. Hälso- och sjukvårdsbudgeten förvaltas av den nationella hälso- och sjukvårdsmyndigheten (Nacionālais veselības dienests). Myndigheten ingår årliga avtal med leverantörer av vårdtjänster och betalar deras kostnader för vården av försäkrade enligt dessa avtal. Den nationella sjukförsäkringen täcker även kostnaden för vissa läkemedel. Finansiering Statliga inkomstbyrån (Valsts ieņēmumu dienests) är ansvarig för uppbörden av socialförsäkringsavgifterna (samt inkomstskatt). Juli 2012 4

Avgiften för den obligatoriska socialförsäkringen uppgår till 35,09 % av bruttolönen, varav 24,09 % betalas in av arbetsgivaren och 11 % av den anställde. Arbetsgivaren är skyldig att betala in dessa avgifter och drar automatiskt av den lagstadgade procentsatsen från den anställdes inkomst. För egenföretagare beräknas avgiften för den obligatoriska socialförsäkringen utifrån inkomsterna från produktion, genomförande av uppdrag, utförande av tjänster, ickeordinarie verksamhet och yrkesverksamhet samt andra inkomster. Juli 2012 5

Kapitel II: Hälso- och sjukvård Rätt till hälso- och sjukvård De som har rätt till hälso- och sjukvård är följande: Lettiska medborgare och deras barn. Personer som inte är lettiska medborgare och deras barn. Medborgare i EU-länder, EES-länder och Schweiz som bor i Lettland som anställda eller egenföretagare, samt deras familjemedlemmar. Utländska medborgare som har ett permanent uppehållstillstånd i Lettland och deras barn. Flyktingar och personer som har tillerkänts status som skyddsbehövande i övrigt och deras barn. Frihetsberövade personer som har häktats, gripits och dömts och deras barn. Makar till lettiska medborgare och personer som inte är lettiska medborgare som har tillfälligt uppehållstillstånd i Lettland har rätt till gratis vård för gravida kvinnor och förlossningshjälp som betalas genom statliga budgetmedel. Omfattning Besök hos allmänläkare och remittering av allmänläkare till sjukhus eller annan specialistbehandling omfattas av det nationella systemet. Patienten, med undantag av patienter som är yngre än 18, gravida kvinnor, behövande personer och andra personer i ett eller ett antal särskilda tillstånd, betalar ett visst belopp vid besök hos allmänläkare, specialist eller på sjukhus. Avgiftens storlek varierar beroende på sjukhus och behandling. Tillgång till hälso- och sjukvård I första hand ska du besöka allmänläkare. Statligt betalade vårdtjänster är endast tillgängliga vid de vårdinrättningar som har slutit avtal med den nationella hälso- och sjukvårdsmyndigheten. Innan patienten uppsöker läkare för att utnyttja vårdtjänsterna utan att lägga ut pengar i förväg, bör denne informera sig om huruvida läkaren eller vårdcentralen har slutit avtal med behörig myndighet, de nödvändiga vårdtjänsterna täcks av staten. Alla som utnyttjar statligt garanterade vårdtjänster måste betala den avgift som fastställts av staten (se ovan). Juli 2012 6

Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom Rätt till kontantförmåner vid sjukdom Sjukersättning utbetalas om personen i fråga inte infinner sig på sin arbetsplats och på grund av detta går miste om lön eller om en egenföretagare går miste om inkomst, av något av följande skäl: Sjukdom eller skada. Läkarvård eller förebyggande vård. Karantän. Behandling på konvalescenthem enligt läkares ordination fram till dess att patienten återfår sin arbetsförmåga, om läkaren bedömer att denna behandling är nödvändig. Vård av sjukt barn under 14 år. Sjukhusvistelse för att få en protes eller en ortos. Anställda och egenföretagare med socialförsäkring har rätt till förmånen. Omfattning Ersättning för arbetsoförmåga utbetalas från den elfte dagen av arbetsoförmåga fram till dess att arbetsförmågan återställs, enligt följande villkor: För en första period av oförmåga på 26 veckor, från första dagen av arbetsoförmåga utan avbrott. För en maximal period av oförmåga på 52 veckor under tre år, med avbrott. I särskilda fall, om det fastställs att det är nödvändigt med fortsatt vård, kan sjukförmånsperioden förlängas utöver 26 veckor, men inte längre än 52 veckor, räknat från den första dagen av arbetsoförmåga om arbetsoförmågan är kontinuerlig. De tio första dagarna av arbetsoförmåga ersätts av arbetsgivaren. Om personen inte kan arbeta på grund av vård av sjukt barn under 14 år utbetalas de dagliga ersättningarna från den första dagen till den 14:e dagen av uppehållet, om barnet vårdas i hemmet, och från den 15:e till den 21:a dagen, om barnet vårdas på sjukhus. Den dagliga sjukersättningen uppgår till 80 % av den försäkrades grundlön, beräknad på inkomsten under tolv månader, som har utgjort grunden för dennes socialförsäkringsavgifter. Från den 1 januari 2010 till den 31 december 2014 betalas den del av förmånen som överstiger 11,51 lettiska lats (17 euro) per dag tillfälligt ut till halva beloppet. En begravningsförmån (Apbedīšanas pabalsts) betalas ut om den försäkrade personen avlider eller om en familjemedlem som den försäkrade försörjer avlider. Juli 2012 7

Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom En ansökan om daglig sjukersättning som adresseras till den statliga socialförsäkringsmyndigheten (VSAA) måste åtföljas av ett läkarintyg och ett intyg från arbetsgivaren på att personen inte har arbetat under perioden av arbetsoförmåga. Egenföretagare intygar själva att de inte har erhållit inkomst under perioden av arbetsoförmåga. Dessa dokument kan lämnas in till vilket som helst av VSAA:s kontor, antingen av den försäkrade personligen eller av en person som har fullmakt, mot uppvisande av legitimation. De kan även skickas per post till ett av VSAA:s kontor eller skickas elektroniskt. De kontanta sjukförmånerna kan begäras inom tolv månader från den första dagen av arbetsoförmåga. Juli 2012 8

Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap Anställda och egenföretagare med socialförsäkring har rätt till förmånen. Moderskapsförmån Moderskapsförmånen (maternitātes pabalsts) betalas ut under hela föräldraledigheten och ledigheten efter födelsen om modern inte återupptar sitt arbete och går miste om sin lön eller om hon är egenföretagare och går miste om sin inkomst. Faderskapsförmån Faderskapsförmån (paternitātes pabalsts) utbetalas till fadern för födelsen av ett barn (tio kalenderdagars ledighet). Föräldraförmån En föräldraförmån betalas ut till personer som är barnlediga och som tar hand om barn yngre än ett år, om dessa personer har arbete dagen då förmånen beviljas. Förmånen beviljas en av föräldrarna eller den person som tar hand om barnet i egenskap av vårdnadshavare, adoptivförälder eller fosterförälder. Omfattning Moderskapsförmån Ersättning utgår för föräldraledigheten på 56 kalenderdagar samt ledigheten efter födseln på 56 kalenderdagar. Moderskapsförmånen omfattar alltså en period på 112 kalenderdagar. Om kvinnan registrerats hos sin läkare före den tolfte graviditetsveckan och måste hållas under ständig uppsikt under den resterande graviditeten, läggs en extra ledighet på 14 dagar till den lagstadgade föräldraledigheten. I detta fall utbetalas förmånen under totalt 70 dagars ledighet. I händelse av komplikationer vid förlossningen eller efter förlossningen, samt i händelse av flerfödsel, läggs en extra ledighet på 14 dagar till den lagstadgade föräldraledigheten. I detta fall utbetalas ersättningen under totalt 70 dagars ledighet. Moderskapsförmånen uppgår till 80 % av den genomsnittliga grundlönen, beräknad på inkomsten under tolv månader, som har utgjort grunden för socialförsäkringsavgifterna. Från den 3 november 2010 till den 31 december 2014 betalas den del av förmånen som överstiger 11,51 lettiska lats (17 euro) per dag ut till halva beloppet. Juli 2012 9

Faderskapsförmån Faderskapsförmånen uppgår till 80 % av den genomsnittliga grundlönen, beräknad på inkomsten under tolv månader, som har utgjort grunden för socialförsäkringsavgifterna. Från den 3 november 2010 till den 31 december 2014 betalas den del av förmånen som överstiger 11,51 lettiska lats (17 euro) per dag ut till halva beloppet. Föräldraförmån Föräldraförmånen (vecāku pabalsts) uppgår till 70 % av den genomsnittliga grundlönen, beräknad på inkomsten under tolv månader, som har utgjort grunden för socialförsäkringsavgifterna, men inte under 63 lettiska lats (91 euro) per månad. Fram till den 31 december 2014 (för personer som tar hand om ett barn som föddes efter den 2 november 2010) betalas den del av förmånen som överstiger 11,51 lettiska lats (17 euro) per dag ut till halva beloppet. Utbetalningarna av föräldraförmånen avbryts om personen under samma tidsperiod uppbär arbetslöshetsförmåner. Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap Moderskapsförmån För att få moderskapsförmån måste modern till den statliga socialförsäkringsmyndigheten (VSAA) lämna in en ansökan om ersättning, ett intyg på föräldraskap samt ett intyg från arbetsgivaren som intygar att hon inte har arbetat under föräldraledigheten. Om hon är egenföretagare försäkrar hon själv att hon inte har haft någon inkomst under sin föräldraledighet. Faderskapsförmån För att få faderskapsförmån måste fadern till socialförsäkringsmyndigheten (VSAA) lämna in en ansökan om ersättning, ett intyg från arbetsgivaren där det uppges att barnafadern är ledig för födelsen av sitt barn. Föräldraförmån För att beviljas föräldraförmån måste en av föräldrarna, eller den person som tar hand om barnet i egenskap av vårdnadshavare, adoptivförälder eller fosterförälder, lämna in en ansökan till socialförsäkringsmyndigheten (VSAA). Ansökan kan lämnas in till vilket som helst av VSAA:s kontor, antingen av fadern eller modern personligen eller av en person som har fullmakt, mot uppvisande av legitimation. Den kan även skickas per post till ett av VSAA:s kontor eller skickas elektroniskt. Man kan ansöka om föräldraförmånerna inom tolv månader efter nedkomsten. Juli 2012 10

Kapitel V: Förmåner vid invaliditet Rätt till förmåner vid invaliditet Invaliditetspension tilldelas personer som varit försäkrade i minst tre år och har erkänts vara funktionshindrade, om de inte har uppnått den ålder som krävs (62 år) för ålderspension. Funktionshindrets grad och varaktighet avgörs av den medicinska expertkommittén för hälsa och arbetsförmåga (VDEAVK). Sjukpensionen utbetalas till dess att den funktionshindrade personen uppnår den ålder som krävs för utbetalning av ålderspension. Omfattning Invaliditetspensionens belopp för personer som klassificeras i funktionshindergrupperna I och II är beroende av den försäkrades genomsnittliga grundlön, beräknad på 36 månader i följd under de fem år som föregår tilldelningen av sjukpensionen, den försäkrades försäkringstid, den högsta möjliga försäkringstiden, fastställd mellan 15 års ålder och pensionsåldern. Invaliditetspensionen för grupp III motsvarar den statliga socialförsäkringsförmånen. Invaliditetspensionen beviljas till minimibeloppet om personen under den femårsperiod som föregick beviljandet av pensionen inte har omfattats av invaliditetsförsäkring. Mottagare av invaliditetspension vars pension första gången beviljades före den 1 januari 2012 är berättigade till ett tillägg varje månad för försäkringstid som fullgjordes fram till den 31 december 1995 och som man har tagit hänsyn till vid beviljandet (eller omräkningen) av pensionen. Tillgång till förmåner vid invaliditet För att beviljas invaliditetspension måste den försäkrade lämna in en ansökan om sjukpension samt ett dokument som styrker tjänstgöringstiden till den statliga socialförsäkringsmyndigheten (VSAA) Juli 2012 11

Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner Rätt till åldersförmåner Ålderspension kan kvinnor och män få som har uppnått 62 års ålder och minst tio års försäkringstid. Försäkrade personer som har minst 30 års försäkringstid och har tagit hand om minst fem barn eller ett funktionshindrat barn upp till åtta års ålder kan ansöka om ålderspension fem år före lagstadgad pensionsålder. Denna rätt till tidigare pensionering gäller inte om den försäkrade har berövats sin förmyndarrätt. Förtida pension Män och kvinnor med minst 30 försäkringsår ansöka om förtida pension två år före den normala pensionsåldern. Tilläggspension Tilläggspensionsförsäkringen i andra pelaren är obligatorisk för alla försäkrade som inte hade fyllt 30 år den 1 juli 2001. Personer som då var i åldern 30 49 år kan frivilligt ansluta sig till pensionsförsäkringen. Omfattning Ålderspensionens storlek beror på den försäkrades intjänade pensionsrättigheter (fram till 1996), avgifternas storlek (sedan 1996) och personens ålder. För beräkning av ålderspensionen under övergångsperioden tar man inte bara hänsyn till det kapital som sparats genom den försäkrades inbetalningar, eller för dennes räkning, sedan den 1 januari 1996, utan också till det initiala kapital som motsvarar försäkringsperioden fram till den 31 december 1995. Det initiala kapitalet beror på den försäkrades försäkringstid och på den försäkrades genomsnittliga grundlön under perioden 1996 1999 (för fyra år). Mottagare av ålderspension vars pension första gången beviljades före den 1 januari 2012 är berättigade till ett tillägg varje månad för försäkringstid som fullgjordes fram till den 31 december 1995 och som man har tagit hänsyn till vid beviljandet (eller omräkningen) av pensionen. Förtida pension Om förtida pension beviljas efter den 1 juli 2009 betalas 50 % av det beviljade pensionsbeloppet, men om pensionen har beviljats fram till den 30 juni 2009 betalas 80 % av det beviljade pensionsbeloppet. Juli 2012 12

Tillgång till åldersförmåner För att beviljas ålderspension ska pensionstagaren lämna en ansökan om pension tillsammans med sin arbetsbok och alla andra handlingar som styrker tjänstgöringstiden som anställd till den statliga socialförsäkringsmyndigheten (VSAA). Juli 2012 13

Kapitel VII: Efterlevandeförmåner Rätt till efterlevandeförmåner Efterlevandepension Efterlevandepension kan utbetalas till avlidna försäkrade personers familjemedlemmar, om de är oförmögna att arbeta och stod under den avlidnes ansvar. Efterlevandepensionen beviljas avlidna försäkrade personers barn, oavsett om de stod under dennes ansvar. Som arbetsoförmögna familjemedlemmar betraktas barn under 18 år samt myndiga barn som drabbats av ett funktionshinder före 18 års ålder, bröder, systrar och barnbarn under 18 år, om de har föräldrar som inte är förmögna att arbeta, eller om de är myndiga och har drabbats av ett funktionshinder före 18 års ålder. Dessa personer mellan 18 och 24 år har rätt till efterlevandepension om de studerar på heltid. Adopterade barn har samma rätt till efterlevandepension som biologiska barn. Dödsfallsersättning Begravningsbidrag beviljas den försäkrades familjemedlemmar, eller den person som faktiskt har hand om den försäkrades begravning, familjemedlemmar till avliden arbetslös person eller till den person som faktiskt har hand om den arbetslöses begravning om denne fick arbetslöshetsförmån eller hade betalat in avgifter i minst tolv månader under de 36 månader som föregick arbetslösheten, den försäkrade om en av dennes familjemedlemmar avlider, familjen till en person som uppbär statlig pension eller statlig socialförsäkringsförmån, eller den person som faktiskt har hand om begravningen. Begravningsbidrag beviljas även när en försäkrad person eller anhörig till denne avlider inom en månad efter att försäkringsperioden löpte ut. Omfattning Efterlevandepension Efterlevandepensionen beräknas med hänsyn till den avlidne familjeförsörjarens preliminära ålderspensionsbelopp, som inte får vara lägre än 65 % av den statliga socialförsäkringsförmånen för varje barn. Efterlevandepensionen för föräldralösa barn beräknas utifrån den avlidnes preliminära ålderspension: Ett barn: 50 % av pensionen. Juli 2012 14

Två barn: 75 % av pensionen. Tre eller fler barn: 90 % av pensionen. Efterlevandepensionen utgår från tidpunkten för familjeförsörjarens dödsfall om styrkande handlingar lämnas in inom tolv månader från familjeförsörjarens dödsfall. Dödsfallsersättning Begravningsbidraget vid den försäkrades dödsfall motsvarar den försäkrades dubbla genomsnittliga grundlön per månad. Om den avlidne var arbetslös motsvarar detta bidrag tre gånger dennes månatliga socialförsäkringsförmån vid tidpunkten för dödsfallet. Om den avlidna personen var en familjemedlem som den försäkrade ansvarade för, motsvarar bidraget tre gånger den månatliga socialförsäkringsförmån som tilldelades den avlidna personen. Om den avlidna personen uppbar statlig pension, motsvarar ersättningen för begravningskostnader två månaders pension. Maka/make till den avlidna mottagaren av statlig pension har också rätt till ett extraordinärt bidrag som motsvarar två månaders utbetalningar av denna pension, förutsatt att denna person erhåller ålders-, invaliditets- eller tjänstepension. Om den avlidna personen var socialförsäkringsförmånstagare motsvarar ersättningen för begravningskostnader två månaders månatlig socialförsäkringsförmån. Tillgång till efterlevandeförmåner Efterlevandepension För att få efterlevandepension måste förmånstagaren lämna in följande handlingar, mot uppvisande av legitimation, till vilket som helst av den statliga socialförsäkringsmyndighetens (VSAA) kontor: Ansökan om pension. Dödsattesten. Födelsebevis för barn (i förekommande fall). Handlingar som styrker den avlidna personens tjänstgöringstid. Handlingar som styrker släktskapet. Handlingar som styrker barnets funktionshinder (i förekommande fall). Handlingar som styrker den avlidnes ansvar för personen i fråga. Intyg från skola eller universitet om att barnet har uppnått 18 års ålder. Dödsfallsersättning För att få begravningsbidrag ska förmånstagaren lämna in en ansökan om bidrag till den statliga socialförsäkringsmyndigheten (VSAA). Om dödsfallet sker till följd av olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom, behöver förmånstagaren dessutom lämna in en handling som styrker olycksfall i arbetet eller ett utlåtande av en medicinsk expert som konstaterar en yrkessjukdom. Ansökan och handlingarna kan lämnas till vilket som helst av VSAA:s kontor, mot uppvisande av legitimation. Ansökan kan även skickas per post till ett av VSAA:s kontor eller skickas elektroniskt. Ansökan om begravningsbidrag kan lämnas in inom tolv månader från tidpunkten för dödsfallet. Juli 2012 15

Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada Rätt till förmåner vid arbetsskada Dessa ersättningar kan en försäkrad få som är tillfälligt arbetsoförmögen eller avlider till följd av olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom. För att få ersättning för yrkessjukdomar måste personen vara försäkrad mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar sedan minst tre år tillbaka. Om den försäkrade personen avlider till följd av olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom, har hans eller hennes familjemedlemmar rätt till ersättning för förlust av försörjare och ersättning för begravningskostnader. Omfattning Det finns olika typer av förmåner: Sjukpenning. Förmån vid arbetsoförmåga (ersättning för förlorad arbetsförmåga, om den förlorade arbetsförmågan är minst 25 %). Ersättning för extra kostnader (hälso- och sjukvård, omskolning/rehabilitering, personlig omvårdnad, inköp och reparation av tekniska hjälpmedel, resekostnader eller läkarbesök). Beloppet för sjukpenning och förmån vid arbetsoförmåga är beroende av den försäkrades genomsnittliga grundlön, beräknad utifrån de tolv senaste månaderna, av vilka man utesluter de två månader som föregår den månad under vilken olycksfallet inträffat eller när yrkessjukdomen konstaterats. Det sammanlagda ersättningsbeloppet för extra kostnader får per försäkringsärende inte överskrida 25 gånger beloppet för den statliga socialförsäkringsförmånen Sjukpenning Sjukpenningen uppgår till 80 % av den genomsnittliga grundlönen. Vid olycksfall i arbetet utgår den från den elfte dagen av arbetsoförmåga (från den första till den tionde kalenderdagen betalas sjukpenningen av arbetsgivaren), och vid yrkessjukdom utgår den från första dagen. Mellan den 1 januari 2010 och den 31 december 2014 betalas den del av förmånen som överstiger 11,51 lettiska lats (17 euro) per dag tillfälligt ut till halva beloppet. Förmån vid arbetsoförmåga Det förmånsbelopp som utbetalas för arbetsoförmåga beräknas utifrån hur stor del av arbetsförmågan som förlorats och den genomsnittliga grundlönen. Juli 2012 16

Tillgång till förmåner vid arbetsskada För att få dessa förmåner måste den försäkrade till socialförsäkringsmyndigheten (VSAA) lämna in en ansökan om ersättning samt den handling där olycksfall i arbetet konstateras eller utlåtandet från den medicinska expertkommittén för hälsa och arbetsförmåga (VDEAVK). Kompletterande handlingar som ska lämnas in för särskilda förmåner eller ersättningar: Sjukersättning: intyg på arbetsoförmåga. Förmån vid arbetsoförmåga: utdrag från VDEAVK:s handling om graden av arbetsoförmåga. Ersättning för extra kostnader: handlingar som styrker nödvändigheten av de extra kostnaderna och beloppet för dessa. Ersättning för förlorad försörjare: styrkande handling från sjukvårdsinrättning som intygar att dödsfallet beror på olycksfall i arbetet och/eller yrkessjukdom, handlingar som styrker släktskapet, arbetsoförmågan eller underhållsberättigandet. Dessa handlingar kan lämnas till vilket som helst av VSAA:s kontor, mot uppvisande av legitimation. Ersättning i fall där familjeförsörjaren avlider Om en försäkrad person avlider som en följd av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom beviljas en ersättning i fall där familjeförsörjaren avlider till personens arbetsoförmögna familjemedlemmar, som helt eller delvis försörjdes av den avlidne. Ersättningsbeloppet står i proportion till den avlidnes månatliga avgiftsgrundande genomsnittslön. Ersättningen betalas ut till den avlidnes barn fram till dess att de fyller 18 år, eller 24 år om de studerar heltid på gymnasium eller högre utbildningsanstalt. Om barnen till den avlidne familjeförsörjaren drabbas av funktionshinder innan de fyller 18 år har de rätt till ersättningen oavsett ålder. Juli 2012 17

Kapitel IX: Familjeförmåner Rätt till familjeförmåner Familjetillägg kan begäras av lettiska medborgare, personer som inte är lettiska medborgare, utlänningar och statslösa personer som tilldelats ett personligt identitetsnummer och är permanent bosatta i Lettland. Särskilda villkor gäller för olika familjeförmåner (se avsnittet Omfattning nedan). Omfattning Bidrag vid barns födelse Bidraget vid ett barns födelse beviljas en av barnets föräldrar eller den person som tar förmyndarskap för barnet före ett års ålder. Rätten till bidrag vid ett barns födelse gäller från det att barnet är åtta dagar gammalt eller från den åttonde dagen efter barnets adoption eller den åttonde dagen efter det att förmyndarskapet inletts. Bidraget är ett fast belopp. Detta bidrag är fastställt till 296 lettiska lats (425 euro). Vårdnadsbidrag Vårdnadsbidrag betalas till den person som har ansvar för barnet fram till två års ålder. Vårdnadsbidraget utgår inte för ett barn vars födelse möjliggör för den andra föräldern att uppbära föräldraförmån under samma period. Förmånens storlek fastställs enligt följande: För en förälder (moder eller fader) som inte har lön är bidragets månatliga belopp 50 lettiska lats (72 euro), fram till dess att barnet har uppnått ett års ålder För en förälder vars bidragsberättigade barn är mellan ett och två år är bidragets månatliga belopp 30 lettiska lats (43 euro). Om vårdnadsbidraget eller föräldraförmånen beviljas för flerbarnsfödsel (tvillingar eller fler) utgår ett tillägg för varje ytterligare barn. Det uppgår till 50 lettiska lats (72 euro) per månad fram till ett års ålder och sedan 30 lettiska lats (43 euro) per månad fram till dess att barnet är två år. Vårdbidrag Vårdbidrag beviljas en person som tar hand om ett barn vars funktionshinder har erkänts av den medicinska expertkommittén för hälsa och arbetsförmåga (VDEAVK), som har utfärdat ett intyg om att särskild vård är nödvändig på grund av allvarliga fysiska problem eller funktionsproblem. Rätten till vårdbidrag fastställs när den medicinska expertkommittén för hälsa och arbetsförmåga (VDEAVK) utfärdar ett intyg om att särskild vård av barnet är nödvändig. Utbetalningen av bidraget upphör vid slutet av den fastställda perioden av Juli 2012 18

funktionshinder och särskilt omhändertagande eller när barnet har uppnått 18 års ålder. Det månatliga bidragsbeloppet är 150 lettiska lats (216 euro). Statligt barnbidrag Statligt barnbidrag beviljas alla (en av föräldrarna, förmyndaren eller den faktiska vårdnadshavaren), som uppfostrar ett barn som är mellan ett och 15 år, som är över 15 år, men som deltar i en allmän utbildning eller yrkesutbildning och är ogift. I så fall utgår bidraget under barnets utbildning, fram till 19 års ålder eller fram till barnets giftermål. Bidragets månatliga belopp är 8,00 lettiska lats (11 euro). Beloppet varierar inte enligt antal barn eller inkomst. Förmånen betalas inte ut för ett barn som är intaget på institution. Om det statliga barnbidraget beviljas ett funktionshindrat barn som inte har fyllt 18 år betalas dessutom ett tillägg ut, förutom det fasta beloppet 75 lettiska lats (108 euro). Rätten till detta tillägg för en person som tar hand om ett funktionshindrat barn kvarstår oavsett om det statliga barnbidraget betalas ut, fram till dess att barnet fyller 18 år. Det finns andra bidrag till dem som uppfostrar, adopterar eller på annat sätt tar hand om barn (t.ex. förmyndare). Ytterligare information finns i Missoc-tabellerna. Tillgång till familjeförmåner Ansökan ska lämnas in till den statliga socialförsäkringsmyndigheten (VSAA) personligen, per post eller elektroniskt. Juli 2012 19

Kapitel X: Arbetslöshet Rätt till arbetslöshetsförmåner För att få arbetslöshetsförmån måste sökanden registrera sig som arbetslös vid den statliga myndigheten för arbetsmarknadsfrågor (NVA). Den arbetslöse måste ha arbetat minst ett år innan han eller hon blev arbetslös och ha betalat avgift i mer än nio månader under de tolv månader som föregick registreringen. Arbetslösa kan också få arbetslöshetsförmån utan att arbetslöshetsavgift har betalats in eller har betalats kortare tid än nio månader under en period av tolv månader före registreringen, men vilka under denna period har erkänts som arbetsförmögna efter en period av oförmåga eller som har haft ansvar för ett funktionshindrat barn under 16 år. I dessa fall kan arbetslöshetsförmån utbetalas på ett villkor, och det är att sökanden skrev in sig vid den statliga myndigheten för arbetsmarknadsfrågor (NVA) under den månad som följde på tillfrisknandet eller efter det att det funktionshindrade barnet uppnådde 16 års ålder (eller dagen då ett barn som inte hade uppnått denna ålder avled). Omfattning Arbetslöshetsförmånen beräknas utifrån den lön som har legat till grund för beräkningen av de sociala avgifterna. Utbetalningens storlek och varaktighet varierar beroende på försäkringstidens längd: För en försäkringstid på 1 9 år: 50 % av den genomsnittliga försäkringsgrundande lönen (längsta varaktighet: fyra månader). För en försäkringstid på 10 19 år: 55 % av den genomsnittliga försäkringsgrundande lönen (längsta varaktighet: sex månader). För en försäkringstid på 20 29 år: 60 % av den genomsnittliga försäkringsgrundande lönen (längsta varaktighet: nio månader). För en försäkringstid på 30 år och mer: 65 % av den genomsnittliga försäkringsgrundande lönen (längsta varaktighet: nio månader). Dessa belopp ( fastställda förmåner ) beviljas endast i sin helhet under de första månaderna av arbetslöshet. Om arbetslösheten varar längre sänks de enligt följande: För personer med en försäkringstid på 1 9 år: De första två månaderna av arbetslöshet: 100 % av den fastställda förmånen. Tre till fyra månaders arbetslöshet: 75 % av den fastställda förmånen. För personer med en försäkringstid på 10 19 år: De första två månaderna av arbetslöshet: 100 % av den fastställda förmånen. Tre till fyra månaders arbetslöshet: 75 % av den fastställda förmånen. Fem till sex månaders arbetslöshet: 50 % av den fastställda förmånen. För personer med en försäkringstid på 20 år eller mer: De första tre månaderna av arbetslöshet: 100 % av den fastställda förmånen. Juli 2012 20

Fyra till sex månaders arbetslöshet: 75 % av den fastställda förmånen. Sju till nio månaders arbetslöshet: 50 % av den fastställda förmånen. Mellan 1 januari 2010 och 31 december 2014 betalas den del av förmånen som överstiger 11,51 lettiska lats (17 euro) per dag ut till halva beloppet. Tillgång till arbetslöshetsförmåner För att få arbetslöshetsförmån efter att du har skrivit in dig som arbetslös vid statliga myndigheten för arbetsmarknadsfrågor (NVA) måste du lämna in en ansökan om arbetslöshetsersättning till socialförsäkringsmyndigheten (VSAA), tillsammans med handlingar som styrker försäkringsgrundande anställning (arbetsbok, intyg, arbetskontrakt och handlingar som styrker anställningsavtalets upphörande), om socialförsäkringsmyndigheten inte har dessa uppgifter. Om ansökan lämnas in av en person som, innan denne blev arbetslös, hade ansvar för ett funktionshindrat barn under 16 år eller om sökanden har återfått arbetsförmågan efter en period av funktionshinder, ska den medicinska expertkommittén för hälsa och arbetsförmåga (VDEAVK) styrka barnets funktionshinder eller personens period av funktionshinder genom att skicka ytterligare information till socialförsäkringsmyndigheten. Ansökan om ersättning ska personligen, per post eller elektroniskt lämnas in till något av den statliga socialförsäkringsmyndighetens (VSAA) kontor. Juli 2012 21

Kapitel XI: Minimiresurser Rätt till förmåner som rör minimiresurser Garanterad minimiinkomst Syftet med systemet är att garantera en minimiinkomst för varje person eller familj som är i behov av detta. En person (eller familj) betraktas som behövande om inkomsten (per familjemedlem) under de senaste tre månaderna inte överstiger 90 lettiska lats (129 euro), och om personen eller familjen uppfyller de behovsrelaterade villkoren. Förmånen kan beviljas lettiska medborgare, utländska medborgare och statslösa personer som har fått ett personnummer, med undantag av personer som har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd, flyktingar och personer som har tillerkänts status som skyddsbehövande i övrigt, samt deras familjemedlemmar. Det finns inga krav på medborgarskap eller ålder, men däremot krävs stadigvarande hemvist inom respektive kommuns förvaltningsområde. Statlig socialförsäkringsförmån Den statliga socialförsäkringsförmånen beviljas alla personer som inte har rätt till statlig pension (undantaget efterlevandepension för funktionshindrade) eller ersättning för arbetsoförmåga till följd av olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom, och uppfyller följande villkor: Personen är inte arbetstagare och har minst fem år tidigare uppnått pensionsåldern. Detta bidrag utgår på livstid. Personen har funktionshinder och är äldre än 18 år. Detta bidrag utgår under perioden av funktionshinder. Personen är omyndig, har förlorat en förälder eller båda föräldrarna (eller förmyndarna) och är ensamstående. I detta fall utgår ersättningen fram till myndighetsåldern. Efter myndighetsåldern fortsätter förmånstagaren att få ersättning fram till 20 års ålder om denne deltar i en allmän utbildning eller yrkesutbildning, eller fram till 24 års ålder om denne bedriver heltidsstudier vid ett universitet. Färdbidrag för funktionshindrade med begränsad rörlighet Detta bidrag beviljas den person som själv är funktionshindrad eller som ansvarar för funktionshindrade barn, mot uppvisande av ett läkarintyg som intygar nödvändigheten att införskaffa ett särskilt anpassat fordon och att få ersättning för transportkostnader. Funktionshindrade personer har rätt att få denna förmån från den dag då intyg utfärdats av den medicinska expertkommittén för hälsa och arbetsförmåga (VDEAVK). Juli 2012 22

Omfattning Garanterad minimiinkomst Förmånen för garanterad minimiinkomst (Pabalsts garantētā minimālā ienākuma līmeņa nodrošināšanai) uppgår till skillnaden mellan det belopp som fastställs av regeringen (40 lettiska lats (57 euro) för vuxna och 45 lettiska lats (65 euro) för barn = garanterad minimiinkomst) och personens eller hushållets inkomst. Förmånen för garanterad minimiinkomst beviljas för sex eller tolv månader, och kan förlängas. Det finns en särskild kommunal bostadsförmån. Storleken på förmånen varierar mellan olika kommuner, beroende på tillgängliga resurser. Om personen erkänns som behövande och han eller hon har uttryckt en önskan om att hyra en offentligt subventionerad lägenhet (bostad) kan personen hyra en lägenhet som offentligt subventionerad bostad med lägre hyra och avgifter. Statlig socialförsäkringsförmån Den statliga socialförsäkringsförmånen utbetalas med ett fast månatligt belopp. Detta belopp uppgår för tillfället till 45 lettiska lats (65 euro) per månad utom för invaliditet som erkänts sedan barndomen. I detta fall är ersättningsbeloppet 75 lettiska lats (108 euro) per månad. Färdbidrag för funktionshindrade med begränsad rörlighet Detta bidrag utbetalas varje halvår från den tidpunkt när det beviljas. Bidraget upphör vid slutet av den fastställda invaliditetsperioden. Bidraget är ett fast belopp. Detta belopp uppgår till 56 lettiska lats (80 euro) per halvår. Tillgång till förmåner som rör minimiresurser Garanterad minimiinkomst Kommunens socialkontor (pašvaldības sociālais dienests) bedömer om en person eller familj är behövande. För att kommunens socialkontor ska kunna bedöma en persons eller ett hushålls inkomster och materiella tillgångar måste den sökande lämna in en existensmedelsdeklaration och om den nödvändiga informationen inte finns i kommunens och den centrala förvaltningens dataregister inkomstdeklaration. Det kommunala socialkontorets beslut kan överklagas till kommunfullmäktige. En familj eller person kan överklaga kommunfullmäktiges beslut till domstol enligt de förfaranden som anges i förvaltningslagen. Statlig socialförsäkringsförmån För att få den statliga socialförsäkringsförmånen måste den sökande lämna in en ansökan till något av den statliga socialförsäkringsmyndighetens (VSAA) kontor (personligen, per post eller elektroniskt). Juli 2012 23

Färdbidrag för funktionshindrade med begränsad rörlighet För att få detta bidrag måste den sökande lämna in en ansökan till något av den statliga socialförsäkringsmyndighetens (VSAA) kontor (personligen, per post eller elektroniskt). Juli 2012 24

Kapitel XII: Långtidsvård Rätt till långtidsvård Följande personer har rätt till stöd: Lettiska medborgare. Utländska medborgare och statslösa personer som har fått ett personnummer (med undantag av personer som har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd). Stöd kan beviljas personer som är oförmögna att ta hand om sig själva och sköta sina vardagssysslor på grund av ålder och hälsoproblem samt föräldralösa barn och barn vars föräldrar inte kan ta hand om dem. Även äldre personer och funktionshindrade barn eller vuxna med psykiska störningar eller fysiska funktionshinder (om deras familj inte kan ge nödvändig omsorg) på grund av ålder eller hälsoproblem är berättigade till stöd. Detsamma gäller barn vars föräldrar inte kan ta hand om dem, om de inte kan stanna kvar i sin egen familj och det inte går att hitta en fosterfamilj. Patienter med vissa sjukdomar har rätt till hälso- och sjukvård i hemmet. Omfattning Långtidsvård ges beroende på personens individuella behov och resurser (bedömningen görs av en socialarbetare). Vård av personer med behov av långtidsvård ges i deras hem eller så nära hemmet som möjligt (sjukvård i hemmet, deltidsvård på behandlingshem). Om personen behöver särskild vård ges samhällsvård av institutioner för långvarig samhällsvård. Det finns tre typer av omsorg: sjukvård i hemmet: omsorg av en utbildad eller annan person som tar hand om hushållsarbete och kommer med gratis måltider. Om denna omsorg sköts av familjemedlemmar får de stöd av kommunen genom utbildning, rådgivning och vid behov även genom kontantförmåner. Deltidsvård på vårdhem: ges till olika grupper, inbegripet äldre, funktionshindrade med fysiska funktionshinder, personer med psykiska störningar, personer som återhämtar sig från svåra och långvariga sjukdomar. Hur många timmar förmånstagaren kan vara på institutionen och ta del av specialiserad vård bestäms av kommunerna enligt avtal med vårdinstitutionerna. Vårdhem: heltidsvård ges av institutioner för långvarig samhällsvård för följande grupper: föräldralösa barn och barn vars föräldrar inte kan ta hand om dem, personer i pensionsåldern och funktionshindrade med fysiska funktionshinder eller blinda, barn med allvarliga psykiska störningar och vuxna med allvarliga psykiska störningar. Kommunen kan bevilja ytterligare förmåner, inklusive kontantförmåner. Hur mycket som betalas ut och villkoren för kontantförmånen beror på kommunen och dess interna bestämmelser. Juli 2012 25

Tillgång till långtidsvård Ansökan lämnas in till kommunens socialtjänst. Juli 2012 26

Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser Ytterligare information om villkor och enskilda socialförsäkringsförmåner i Lettland kan erhållas från de offentliga institutionerna inom socialförsäkringssystemet. För socialförsäkringsfrågor som rör fler än ett EU-land kan du leta upp en kontaktinstitution i Europeiska kommissionens institutionsförteckning: http://ec.europa.eu/social-security-directory. Frågor om hur förmånerna påverkas om man är försäkrad i två eller flera medlemsstater bör riktas till: Socialministeriet: LABKLĀJĪBAS MINISTRIJA 28 Skolas Str. RIGA, LV-1331 http://www.lm.gov.lv Tfn: + 371 6702 16 00 Fax: +371 6727 64 45 e-post: lm@lm.gov.lv Den statliga socialförsäkringsmyndigheten: VALSTS SOCIĀLĀS APDROŠINĀŠANAS AĢENTŪRA 70a Lacplesa Str. RIGA, LV-1011 http://www.vsaa.lv Tfn: +371 6701 18 38 Fax: +371 6701 18 13 e-post: vsaa@vsaa.lv Den statliga myndigheten för social integration: SOCIĀLĀS INTEGRĀCIJAS VALSTS AĢENTŪRA 71 Dubultu avenue JURMALA, LV-2015 http://www.siva.gov.lv Den statliga inkomstbyrån: VALSTS IEŅĒMUMU DIENESTS 1 Smilsu Str. RIGA, LV-1978 http://www.vid.gov.lv Tfn: +371 6702 87 03 Fax: +371 6702 87 04 e-post: vid@vid.gov.lv Den statliga arbetsmarknadsmyndigheten: NODARBINĀTĪBAS VALSTS AĢENTŪRA 38 Kr.Valdemara Str. RIGA, LV-1010 http://www.nva.lv Juli 2012 27

Tfn: +371 6702 17 06 Gratisnummer tfn.: 8007700 Fax: +371 6702 18 06 E-post: nva@nva.gov.lv Hälsovårdsministeriet: VESELĪBAS MINISTRIJA 72 Brīvības Str. RIGA, LV-1011 http://www.vm.gov.lv Tfn: +371 787 60 00 Fax: +371 787 60 02 Nationella hälso- och sjukvårdsmyndigheten: Nacionālais veselības dienests 31 Cēsu Str. RIGA, LV-1012 http://www.vmnvd.gov.lv Medicinska expertkommittén för hälsa och arbetsförmåga (VDEAVK) ägnar sig åt expertbedömning av invaliditet. 53 Ventspils Str. RIGA, LV-1002 Tfn: +371 6761 48 85 Fax: +371 6760 29 82 E-post: vdeavk@vdeavk.gov.lv http://www.vdeavk.gov.lv Juli 2012 28