Block 2 Allmänna läror m.m. I

1 (15) Dennis Martinsson Håkan Westin Juridiska institutionen traffrätt & amhälle Block 2 Allmänna läror m.m. I Block 2 består av fyra seminarier: Uppsåtstäckningen grunder och aberratio ictus Uppsåtets nedre gräns Straffrättsvillfarelse enligt BrB 24 kap. 9 Täckningsprincipen och gränsdragningen mellan olika former av villfarelse Frågor om uppsåt och villfarelse skär i mångt och mycket genom straffrättshjärtats kärna, eftersom båda dessa teman handlar om att fastslå när en person anses vara så pass klandervärd att det är rimligt att lasta honom eller henne för ett brott. Med tanke på att frågor om uppsåt och frågor om villfarelse hör till straffrättens grunder, finns det många aspekter som är intressanta att studera närmare. I det här blocket på kursen kommer vi att fördjupa oss i vissa utvalda frågeställningar som vi menar är värda att diskutera närmare. I det här dokumentet finner du samtliga instruktioner för Block 2. Notera att vissa delar av det material som anges i instruktionerna kommer att finnas tillgängliga på kurshemsidan. I övrigt hänvisas du till att ta del av material som finns på

2 (15) externa hemsidor och i regel handlar det om publicerade rättsfall och lagmotiv som finns tillgängliga på internet. Instruktionerna till respektive seminarium i detta block kan variera beroende på det aktuella temat och på de frågor som ställs. Det är därför inte särskilt anmärkningsvärt att instruktionerna till vissa seminarier kan uppfattas som mer detaljerade än andra, eftersom de har olika innehåll. Instruktionerna avser i första hand att underlätta din förberedelse inför respektive seminarium, varför du bör betrakta de frågeställningar som anges som en indikation på vad du bör kunna besvara efter att ha tagit del av materialet. Som en allmän rekommendation bör du först läsa det relevanta material som anges, för att därefter både individuellt och gruppvis besvara de frågor som ställs i relation till respektive seminarium. En sådan förberedelse ger dig en överblick av vad vilka frågeställningar som materialet behandlar, vilket underlättar dina möjligheter att besvara och att diskutera de frågor som aktualiseras vid respektive seminarium. Du är givetvis välkommen att, under seminariet, lyfta andra frågeställningar som du har funderat över när du har tagit del av materialet. Vi ses på seminarierna! Dennis och Håkan

3 (15) Uppsåt och villfarelse 1: Uppsåtstäckningens grunder och aberratio ictus Under inläsningen till seminarium 1 och 2 är det lämpligt att ta sin utgångspunkt i Kriminalrättens grunder. Härutöver finns åtminstone ett par hovrättsavgöranden och en del artiklar och rättsfall som rör aberratio ictus liksom en hel del artiklar som följde direkt i kölvattnet av NJA 2002 s. 449 och NJA 2004 s. 176 samt en del artiklar som senare har berört tillämpningen av likgiltighetsuppsåtet. Vi förlitar oss på att ni, som goda jurister i slutet av utbildningen har förmåga att finna fram till dem utan problem. 1. Uppsåtets roll Fundera över på vilka olika sätt uppsåt kan ha betydelse inom ramen för straffrätten. Man bör kunna finna åtminstone tre (delvis) åtskilda huvudfunktioner. 2. Allmänt om uppsåtstäckning Försök att besvara följande frågor (och var beredda att exemplifiera det ni säger): (a) Vad skall uppsåtet om vi talar i generella termer täcka? (b) Hur är olika uppsåtsformer tänkta att användas i relation till olika typer av rekvisit (rekvisit som utgör handlingar, omständigheter och följder)? (i) Om man förtalar någon genom att skicka en e-post; vilken eller vilka former av uppsåt kan man ha till att man klickar på Skicka? (ii) Om man stjäl något; vilken eller vilka former av uppsåt kan man ha till att man tar något som tillhör annan? (iii) Om man spränger en bomb; vilken eller vilka former av uppsåt kan man ha till att man därigenom framkallar fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom?

4 (15) (c) Vilka generella regler om täckning kan uppställas beträffande (i) negativa rekvisit, (ii) alternativa rekvisit samt (iii) rekvisit som förutsätter värderingar/bedömningar? Bedöm följande situationer: (c.i) Vad gjorde du?, Jag gav honom ett knytnävsslag i ansiktet Trodde du att han skulle slå dig eller Det hade jag nog inte en tanke på överhuvudtaget (Hur blir det om det sista svaret istället lyder: Ja, jag trodde att han skulle slå mig, men han skulle bara ge mig en kram. ) (c.ii) A har uppsåt att tillfoga B sjukdom, men tillfogar istället genom sin gärning B smärta (tänk t.ex. på en situation där A har uppsåt att injicera ett virus i B och också har förmåga att göra detta utan att det känns, men där A misslyckas med att överföra viruset, men däremot lyckas tillfoga B smärta). (c.iii) A kastar en glödande fimp i en höstack. Höstacken börjar nästan brinna. A åtalas för allmänfarlig vårdslöshet. (d) Vilka undantag finns till täckningsprincipen, dvs. när kan vi fälla någon till ansvar för uppsåtsbrott, utan att på sedvanligt sätt kontrollera att uppsåt föreligger? (e) När frågorna besvarats bör det vara närmast oproblematiskt att avgöra hur följande rekvisit skall vara täckta: kroppsskada i 3 kap. 5 brottsbalken, livsfara eller fara för svår kroppsskada i 3 kap. 9 brottsbalken, olovligen i 8 kap. 1 brottsbalken, ägnat att försvåra ett återställande i 9 kap. 6 brottsbalken, för att tvinga eller hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd i 17 kap. 1 brottsbalken, otillbörligt utnyttja[nde] i 6 kap. 1 brottsbalken, vars uppenbarande kan medföra men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet i 19 kap. 5 brottsbalken. 3. Uppsåtstäckning vid aberratio ictus Ta, med utgångspunkt i följande exempel, ställning till hur man bör se på bedömningen av fall av aberratio ictus. Var beredda att försöka förklara både vad

5 (15) problemet egentligen är (menar anhängarna av specialitetsmodellen att man alltid måste ha uppsåt att t.ex. skada en viss person?) och varför ni menar att den ena lösningen bör väljas före den andra (eller tredje). (a) A skjuter mot B i syfte att skada B, men träffar C som står vid sidan om. (b) A lägger in en bilbomb i B:s bil i syfte att döda B. C har emellertid lånat B:s bil och är därför den som avlider när bilen startas och bomben sprängs. (c) A hör att någon rör sig på nedervåningen i huset. Eftersom det gått en inbrottsvåg i området tar A med sig sitt slagträ i metall när han går nedför trappan. Han ser en gestalt som söker igenom en byrålåda. A slår till med kraft mot gestaltens huvud. Gestalten visar sig vara A:s son B som kommit hem från en fest. Fundera särskilt över vad som händer: (i) om B i (a) ovan är en människa och (c) är en hund, (ii) om A i (a) ovan har nödvärnsrätt i relation till B men inte alls i relation till C, (iii) om A i (a) ovan skjuter mot B just därför att A tror att B är C (som A verkligen vill skada), eller (iv) med B om vi tillämpar specialitetsmodellen (vilken ställning får B i förundersökningen och rättegången?).

6 (15) Uppsåt och villfarelse 2: Uppsåtets nedre gräns 1. Antal Hur många uppsåtsformer finns det? Fundera över relationen mellan likgiltighetsuppsåt å ena sidan och insiktsuppsåt och avsiktsuppsåt (direkt uppsåt) å den andra och var beredd att motivera din slutsats. 2. Relationen mellan alternativen Försök att beskriva likgiltighetsuppsåtet genom att sätta likgiltighetsuppsåtet i relation till de övriga uppsåtsformer som utgjort alternativ såsom uppsåtets nedre gräns: (a) sannolikhetsuppsåt, (b) eventuellt uppsåt med hypotetiskt prov och (c) s.k. faktiskt eventuellt uppsåt. Vilka skillnader finns mellan de olika uppsåtsformer som utgör alternativ som uppsåtets nedre gräns? Kan man anse att det skett någon förändring i vad som ses som uppsåtligt i och med att likgiltighetsuppsåt accepterats? 3. Sannolikhetens betydelse vid likgiltighetsuppsåt Vilken betydelse har sannolikhetsresonemang vid bedömning av huruvida likgiltighetsuppsåt föreligger? Vilken relevans har (a) den faktiska sannolikheten respektive (b) den uppfattade sannolikheten? 4. Tillämpningsfrågor Ta, med utgångspunkt i svensk rätt, ställning till följande fall: (a) A har utsatts för ett inbrottsförsök och vill, för det fall att någon skulle göra ett nytt försök, ge inbrytaren en läxa. A kopplar därför elektricitet till handtaget på innerdörren på ett sådant sätt att den som tag i handtaget får en rejält smärtsam stöt (som dock inte är dödlig).

7 (15) (b) A vill bestraffa en olydig medarbetare och tar därför fram sin revolver, stoppar i en kula i cylindern som rymmer sex kulor och snurrar runt. A trycker av, revolvern klickar och A skickar iväg B på nya uppdrag. (Blir bedömningen av A:s gärning annorlunda om B dör? Påverkas bedömningen om revolvern har en cylinder som har plats för 20 kulor?) (c) A blir efter att ha varit och firat jul hemma hos sina svärföräldrar i Amsterdam, ombedd av sin partner att ta med sig ett paket hem till Sverige och lämna det till en av partnerns vänner. Paketet visar sig (när det öppnas av en tulltjänsteman på Arlanda) innehålla heroin. (d) A är läkare och får in en patient som lider av en ovanlig sjukdom. Patienten kommer att dö inom något dygn om inte A opererar. A inser att chansen att patienten skall överleva en operation är ytterst liten, men A bestämmer sig för att göra ett försök att rädda patienten och opererar. (e) A och B står i en krogkö. B är oförskämd mot A och pratar illa om A:s nära och kära och spottar på marken bredvid A. A säger till B att vara tyst och puttar B i bröstet. B ger A en örfil i ansiktet och tar upp en kniv ur fickan och visar den hotfullt mot A. A blir rejält ilsken och drar upp en kniv och hugger den mot B. Kniven träffar B i buken och B avlider så småningom av skadorna. (f) A har som främsta princip i livet att leva laglydigt. A blir av en gammal gymnasiekompis, som har hamnat på glid, erbjuden att köpa en cykel billigt. A funderar över om den kan vara stulen, men bestämmer sig till sist för att genomföra köpet. Litet senare blir A misstänkt för häleri och A uppger då I förhör att hen i och för sig och i sak inte brydde sig om var cykeln kom ifrån cykeln är väl lika bra hur som helst men att hen aldrig skulle ha tagit cykeln om hen känt till att den var stulen (eftersom det skulle betyda att hen gjorde något brottsligt; och det gör hen ju aldrig).

8 (15) Uppsåt och villfarelse 3: Straffrättsvillfarelse enligt BrB 24 kap. 9 Uppsåt och villfarelse 3 fokuserar endast på bestämmelsen om straffrättsvillfarelse (BrB 24 kap. 9 ). Seminariet fokuserar dels på innebörden av villfarelsebegreppet i BrB 24 kap. 9, dels på vad som menas med att villfarelsen skall vara uppenbart ursäktlig. Tanken med seminariet är framför allt att, inom ramen för gällande rätt, ge en möjlighet att kritiskt granska och analysera bestämmelsen om straffrättsvillfarelse. Förbered dig genom att läsa det angivna materialet samt genom att diskutera de frågor som ställs i relation till materialet. Notera också att frågorna nedan, medvetet, är förhållandevis detaljerade. Det finns en pedagogisk tanke bakom dessa förberedande frågor; de syftar till att hjälpa dig att fokusera på vilka aspekter som aktualiseras när man diskuterar innebörden av BrB 24 kap. 9. Eftersom frågorna nedan är av diskussionskaraktär, är det en stark rekommendation att du förbereder dig både individuellt och gruppvis. Du är givetvis välkommen att, under seminariet, lyfta andra frågeställningar som du har funderat över när du har tagit del av materialet. Material Offentligt tryck Prop. 1993/94:130 (finns tillgänglig online, bl.a. via riksdagens hemsida), s. 50 60. SOU 1988:7 Frihet från ansvar (finns tillgänglig online via http://regina.kb.se/sou/), s. 163 189. OBS: s. 164 180 behöver endast läsas översiktligt. Litteratur Asp, Petter, Ulväng, Magnus & Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder, 2 u., 2013, s. 274 280, 379 382. Rättsfall NJA 2012 s. 564 RH 2002:36

9 (15) Frågor att förbereda Tema 1. Villfarelsebegreppet 1. Läs prop. 1993/94:130 (s. 50 60), SOU 1988:7 (s. 163 189), NJA 2012 s. 564, RH 2002:36 samt Kriminalrättens grunder (s. 274 280) och diskutera följande frågor: (a) Hur kan man på ett allmänt plan definiera straffrättsvillfarelse? Vad menas med villfarelse i BrB 24 kap. 9? Vad ingår egentligen i villfarelsebegreppet? Vilka olika uppfattningar om villfarelsebegreppet framkommer i förarbetena? (b) Diskutera (och var beredd att motivera) om följande situationer kan anses falla in under villfarelsebegreppet i BrB 24 kap. 9 : i. Anders är osäker om en viss gärning är tillåten eller inte, varför han vänder sig till en myndighet för att få besked om hur det ligger till. Myndigheten meddelar att gärningen är tillåten. Anders är emellertid fortsatt fundersam över om gärningen kan vara tillåten (han anar att det finns en möjlighet att gärningen skulle kunna vara otillåten), men han bestämmer sig för att förlita sig på myndighetens besked. Det visar sig senare att gärningen var otillåten. Är Anders i villfarelse i den mening som avses i BrB 24 kap. 9? Varför/Varför inte? ii. Berit misstänker att det hon gör är otillåtet, fastän Berit till stor del förlitar sig på att det hon gör är tillåtet. För att få reda på hur det ligger till, tar Berit del av det aktuella straffbudet. Lagtextens språkliga utformning pekar på att det Berit avser att göra är tillåtet. Detta är emellertid inte korrekt, eftersom lagtextens språkliga utformning är missvisande. Av förarbetena till det aktuella straffbudet framgår uttryckligen att tanken med bestämmelsen är att Berits gärning skall omfattas av det aktuella straffbudet. Är Berit i sådan villfarelse som avses i BrB 24 kap. 9? Varför/Varför inte? iii. Carl anländer hem till Sverige från en längre semesterresa utomlands och har med sig varan x. Carl är osäker huruvida det är tillåtet att föra in varan x till Sverige. Carl är fundersam över om det är tillåtet att föra in varan x till Sverige, men eftersom varan x var tillåten vid tiden för när Carl reste utomlands, förlitar sig Carl till övervägande delen på att det fortfarande är tillåtet att föra in varan x till Sverige. Det visar sig senare att varan x kriminaliserades under

10 (15) den tid som Carl befann sig utomlands och att detta skedde strax innan Carl anlände till Sverige. Är Carls missuppfattning av ett sådant slag att det kan aktualisera en bedömning av BrB 24 kap. 9? Varför/Varför inte? (c) Efter att ha diskuterat fråga 1a och 1b, försök att beskriva hur villfarelsebegreppet i BrB 24 kap. 9 skulle kunna konstrueras. Fundera särskilt över hur begreppen villfarelse, okunnighet, felaktig tro och tveksamhet hänger ihop. (d) Fundera över varför det åtminstone i vissa fall kan vara nödvändigt att i det praktiska rättslivet bedöma huruvida en situation anses falla inom det villfarelsebegrepp som används i BrB 24 kap. 9. Tema 2. Ursäktlighetsbedömningen 2. Läs prop. 1993/94:130 (s. 50 60), SOU 1988:7 (s. 163 189), NJA 2012 s. 564 samt Kriminalrättens grunder (s. 379 382) och diskutera följande frågor: (a) Vad menas med att villfarelsen skall vara uppenbart ursäktlig för att den tilltalade skall undgå straffansvar? Hur skall ursäktlighetsbedömningen förstås i relation till typfallen av uppenbart ursäktlig straffrättsvillfarelse? (b) Läs NJA 2012 s. 564. Fundera och var beredd på att motivera följande frågor: i. Försök att närmare bryta ner majoritetens argumentationslinje och fundera över vilka invändningar som kan riktas mot majoritetens argument. Diskutera därefter vilka konsekvenser som majoritetens resonemang kan få i ett bredare samhällsperspektiv. Hur tolkar majoriteten lokutionen annan orsak i bestämmelsen? Är det ett adekvat sätt att resonera? Varför/Varför inte? ii. Försök att närmare bryta ner minoritetens argumentationslinje och fundera över vilka invändningar som kan riktas mot minoritetens argument. Diskutera därefter vilka konsekvenser som minoritetens resonemang kan få i ett bredare samhällsperspektiv. Hur tolkar minoriteten lokutionen annan orsak i bestämmelsen? Är det ett adekvat sätt att resonera? Varför/Varför inte?

11 (15) iii. Majoriteten och minoriteten hade minst sagt skilda uppfattningar om hur BrB 24 kap. 9 bör tolkas. Vilken tolkning av BrB 24 kap. 9 menar du är att föredra och varför föredrar du denna tolkning? iv. Vilka generella slutsatser av tillämpningen av BrB 24 kap. 9 kan man dra av avgörandet (d.v.s. majoritetens dom)? 3. En avslutande diskussionsfråga: Hur kan man rättspolitiskt motivera existensen av en bestämmelse om straffrättsvillfarelse? Vad är dess funktion?

12 (15) Uppsåt och villfarelse 4: Täckningsprincipen och gränsdragningen mellan olika former av villfarelse Uppsåt och villfarelse 4 fokuserar på en av de mer klassiska straffrättsliga frågorna; nämligen hur man skall/bör skilja mellan olika former av villfarelse. Seminariet fokuserar dels på täckningsprincipen, dels på hur gränsdragningen har formulerats från ett teoretiskt perspektiv. Seminariet kommer därför att kreta kring dessa två teman. Förbered dig genom att läsa det angivna materialet samt genom att diskutera de frågor som ställs i relation till materialet. Förbered dig till seminariet genom att läsa det angivna materialet samt genom att diskutera de frågor som ställs i relation till materialet. Notera också att frågorna nedan, medvetet, är förhållandevis detaljerade. Det finns en pedagogisk tanke bakom dessa förberedande frågor; de syftar till att hjälpa dig att fokusera på vilka aspekter som aktualiseras när man diskuterar gränsdragningen mellan villfarelseformer. Eftersom frågorna nedan är av diskussionskaraktär, är det en stark rekommendation att du förbereder dig både individuellt och gruppvis. Vissa av frågeställningarna kan förefalla vara snarlika, men det finns en poäng med detta vilket vi kommer att uppmärksamma under seminariet. Du är givetvis välkommen att, under seminariet, lyfta andra frågeställningar som du har funderat över när du har tagit del av materialet. Material Litteratur Asp, Petter, Ulväng, Magnus & Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder, 2 u., 2013, s. 323 361. Strahl, Ivar, Till frågan om rättsvillfarelses betydelse i straffrätten, Svensk Juristtidning, 1962, s. 177 217. (Finns fritt tillgängligt online via bl.a. www.svjt.se). Läsråd för denna artikel: Fokusera Strahls huvudpoänger i texten samt förstå några av de exempel som anges i texten. I övrigt kan artikeln läsas översiktligt. Strahl, Ivar, Allmän straffrätt i vad angår brotten, 1976, s. 151 163. (Finns tillgänglig på kurshemsidan). Thornstedt, Hans, Om rättsvillfarelse. En straffrättslig undersökning, 1956, s. 10, 274 276. (Finns tillgänglig på kurshemsidan).

13 (15) Thornstedt, Hans, Översikt över straffrättens allmänna del, 1968, s. 75 78. (Finns tillgänglig på kurshemsidan). Rättsfall Högsta domstolens dom i mål nr B 1326/15, 2016-07-07. (Finns tillgänglig på Högsta domstolens hemsida). Frågor att förbereda Tema 1. Gränsdragningen mellan olika former av villfarelse 1. Läs Kriminalrättens grunder (s. 323 361), Thornstedt 1956, Thornstedt 1968, Strahl 1962. Diskutera följande frågor: Gränsdragningen mellan olika former av villfarelse har beskrivits av flera författare i litteraturen. Fundera över och diskutera följande frågor: Vad skiljer Thornstedts uppfattning mot den uppfattning som förespråkas av Strahl och av författarna till Kriminalrättens grunder? Vilka likheter finns det mellan Thornstedt, Strahl och författarna till Kriminalrättens grunder? Vilka skillnader finns det mellan dessa författare? Tema 2. Implikationer: Hur hänger täckningsprincipen ihop med gränsdragningen mellan olika slag av villfarelse? Mot bakgrund av det material som har angivits ovan, besvara följande frågor: 2. Hur skiljer man mellan olika former av villfarelse? Varför är det över huvud taget relevant att skilja mellan olika former av villfarelse? 3. Vilken betydelse täckningsprincipen har för att avgöra gränsdragningen mellan olika former av villfarelse. Du kan t.ex. fundera över följande frågor: Vad innebär täckningsprincipen? Vad skall gärningspersonens uppsåt, enligt täckningsprincipens huvudregel, omfatta? Vad säger täckningsprincipens huvudregel och vad säger den inte?

14 (15) 4. På vilket sätt tydliggör Högsta domstolens dom från juli 2016 täckningsprincipens roll för gränsdragningen mellan olika villfarelseformer? Traditionellt sett har frågan om gränsdragningen diskuterats i förhållande till uppsåtliga brott, men i det aktuella avgörandet rörde åtalet oaktsamhet. Är det möjligt att överföra diskussionen om gränsdragningen till oaktsamhetsbrott? 5. Det finns särskilda situationer där gränsdragningen blir särskilt brännande, varvid det fordras en mer ingående analys av hur täckningsprincipen skall utformas. Fundera över följande situationer: i. Vad skall uppsåtet täcka vid brottsbeskrivningar som innehåller utpräglade värderande rekvisit? ii. Vad skall uppsåtet täcka vid brottsbeskrivningar som innehåller specifikt rättsliga termer? iii. Vad skall uppsåtet täcka i relation till blankettstraffbud? 6. För att göra gränsdragningen mellan olika former av villfarelse mer konkret, måste man utgå från konkreta brottstyper. Därför har varje basgrupp tilldelats varsin uppgift. För att kunna fullgöra den tilldelade uppgiften, behöver ni undersöka relevanta rättskällor d.v.s. det kan vara nödvändigt att gå utanför det material som har angivits ovan för att fullgöra den tilldelade uppgiften. Vid fullgörandet av uppgiften, fundera särskilt över täckningsprincipens betydelse för utformningen av gränsdragningen mellan olika slag av villfarelse. Utifrån det rekvisit i det brott som din basgrupp har blivit tilldelad, reflektera över varför gränsdragningen har gjorts på det sätt som har gjorts enligt gällande rätt. Vad är anledningen till att gränsdragningen har gjorts på det här sättet? Uppgifterna är följande: - Basgrupp 1: Ni har till uppgift att redogöra för gränsdragningen när det gäller rekvisitet tillhör annan i bestämmelsen om stöld (BrB 8 kap. 1 ). - Basgrupp 2: Ni har till uppgift att redogöra för gränsdragningen när det gäller rekvisitet narkotika i bestämmelsen om narkotikabrott (NSL 1 ).

15 (15) - Basgrupp 3: Ni har till uppgift att redogöra för gränsdragningen när det gäller rekvisitet otillbörlig (förmån) i bestämmelsen om tagande av muta (BrB 10 kap. 5 a ). - Basgrupp 4: Ni har till uppgift att redogöra för gränsdragningen när det gäller rekvisitet oriktig uppgift i bestämmelsen om skattebrott (SBL 2 ). - Basgrupp 5: Ni har till uppgift att redogöra för gränsdragningen när det gäller rekvisitet en vara som omfattas av ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel i bestämmelsen om smugglingsbrott (SSL 3 st. 1). - Basgrupp 6: Ni har till uppgift att redogöra för gränsdragningen när det gäller rekvisitet fara i bestämmelsen om mordbrand (BrB 13 kap. 1 ). - Basgrupp 7: Ni har till uppgift att redogöra för gränsdragningen när det gäller rekvisitet insiderinformation i bestämmelsen om insiderbrott (MML 2 ).