Gränsdragningslista för byggnadstekniskt brandskydd för hyresgäster till Landstingsfastigheter

Relevanta dokument
Tillfällig övernattning Skäligt brandskydd

God skyddsnivå Checklista för brandskyddskontroll

Gränsdragningslista. Mall för hur en gränsdragningslista kan se ut [ ] Södertörns brandförsvarsförbund

Upprättad av Om du planerar en övernattning i en lokal som inte är avsedd för det ska du informera räddningstjänsten.

ANSVAR OCH ORGANISATION

Gäller fr.o.m Innehåll i SBA. Bohus Räddningstjänstförbund

Brandsäkerhet i flerbostadshus

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Verksamheten AB Pärmen förvaras i receptionen

Vår vision: Ett tryggt och olycksfritt samhälle för alla.

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare.

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE HAPARANDA STAD

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) för Fågeln

RIKTLINJER. Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete

Råd för att arbeta systematiskt med ditt brandskydd. Österåkers Kommun

Redogörelse Brandskydd

Datum: Version: 2. Dokumentslag: Styrande dokument. Ansvar och uppföljning SBA Regionservice och hyresgäst

Gränsdragningslista avseende ansvar, skötsel och underhåll för fastighetens brandskydd

Systematiskt Brandskyddsarbete BRF Ribe Version Systematiskt brandskyddsarbete BRF Ribe, Malmö

RÄDDNINGSTJÄNSTEN INFORMERAR

Regler för tillfällig förläggning

Välkommen Inledning bakgrund Hur ansöka 2014? SBA krav, tips och råd Fika Dialog Sammanfattning 20.

Bilaga 1 till Teknisk anvisning BRAND

Öppen eld. När skall det vara klart? Vad behöver göras? Behövs hjälp? Vem ansvarar för att det blir gjort?

GRÄNSDRAGNINGSLISTA BRANDSKYDD

Checklista för kontrollrond

Tillfällig förläggning

Räddningstjänsten informerar

KONTROLLBLAD 01 handbrandsläckare

Brandutbildning Ebbetorp Andreas Paulsson / Laila Thomasson

Tillfällig övernattning

Trapphus skall vara fria från föremål (t ex kläder, skor och möbler) som kan brinna eller som kan försvåra utrymningen.

Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete

Brandskyddsplan för bostadsrättsföreningen Parkdammen org nr

PM 1 Tillfällig övernattning

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Brandskydd i kommunens verksamheter

Riktlinjer för tillfällig övernattning

Gränsdragningslista. Mall för hur en gränsdragningslista kan se ut [ ] Kiruna räddningstjänst

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter

BRANDSÄKERHETS- ARBETE FRUKOSTSEMINARIUM

Reviderad: /AP

Systematiskt brandskyddsarbete

Brandutbildning Nothemmet Andreas Paulsson / Laila Thomasson Hans Svensson / Lennart Ericsson

Tillfällig uthyrning av lokaler

ANMÄLAN OM TILLFÄLLIG ÖVERNATTNING

Säkerhetsbilaga Tillfällig övernattning i Halmstads kommuns skollokaler

Riktlinjer tillfällig övernattning

SAMHÄLLSSKYDD PM Tillfällig övernattning. Andreas Högemark. Andreas Högemark. PM Tillfällig övernattning

Brandutbildning Norra Malmen HT2016

SBA Systematiskt BrandskyddsArbete

8 Kontrollsystem - 1 -

BRANDSKYDDSPLAN. Systematiskt brandskyddsarbete inom Brf Flädern i Tullinge

ANMÄLAN OM TILLFÄLLIG ÖVERNATTNING

Anvisning för tillfällig övernattning

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

Gränsdragningslista avseende brandskydd

Tillsyn enligt 5 kap 1 i lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

Dessa dokument är fritt att använda, ändra och anpassa så att det passar Er verksamhet.

Brandskyddspolicy för

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Brandutbildning Förvaltningen IT Växjö Laila Thomasson, LNU

Brandsäkerhet, SBA. Riksbyggens studiekonferens för ordföranden 5-6 oktober AVARN Security utgår från syftet och ser helheten

Lämplig brandskyddsnivå för hotell eller liknande verksamhet

Ordningsregler vid tillfällig övernattning

Vägledning till systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Vårdanläggning

Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Räddningstjänsten Skåne Nordväst Kommuner i samverkan

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) HSB Brf Tusenskönan. Policydokument

RÄDDNINGSTJÄNSTEN SÖDERÅSEN

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Större industri

PM Tillfällig förläggning

Systematiskt brandskyddsarbete Grundskola

Mars Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Välkommen. Målet med utbildningen är. Kunskapsmål efter utbildningen. Efter kursen ska deltagarna..

Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND

Tillsyn LSO Checklista

Systematiskt Brandskyddsarbete

EGENKONTROLL FÖR MOTORKLUBBAR

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Syfte Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara.

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Tillfällig övernattning

AKADEMISKA-HUS ELEKTRO OCH DATATEKNIK 07:18 GÖTEBORGS KOMMUN

Checklista för SBA egenkontroll (kvartalsvis)

Policy för systematiskt brandskyddsarbete Brf Fullersta Väst

Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Större grundskola

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Brandutbildning Förvaltningen/IT Kalmar

Upprättad av Thomas Wrååk. Råd och anvisningar. För systematiskt brandskyddsarbete

Utredning brandsäkerhet

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola

Gäller fr.o.m

Vad säger lagen (LSO) om brandskydd i flerbostadshus?

Brandskydd vid användning av skolor, daghem eller andra lokaler för övernattning

Vid större idrottsarrangemang eller liknande finns det ett behov av tillfällig förläggning i lokaler som normalt inte är utformade för övernattning.

Råd och anvisningar för tillfällig övernattning

Transkript:

Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (9) Gränsdragningslista för byggnadstekniskt brandskydd för hyresgäster till Landstingsfastigheter Lagrum och styrande förutsättningar Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kapitlet 2 ska ägare (fastighetsägaren) eller nyttjanderättshavare (hyresgästen) till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Det finns även bestämmelser om underhåll av byggnader i Plan- och bygglag (2010:900) där det bl.a. framgår att byggnadens tekniska egenskaper ska bevaras. Syfte Syftet med detta dokument är att tydliggöra vem som ansvarar för olika kontrollområden för byggnadstekniskt brandskydd samt klargöra kontrollintervall. Dokumentet gäller för hyresgäster till Landstingsfastigheter. Omfattning Fastighetsägaren och hyresgästen har delat ansvar och det är därför viktigt att gränsdragningen är klargjord för vem som ska göra vad. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. Åtgärder av teknisk karaktär kan vara besiktning av brandlarm medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara utbildning. För att uppfylla dessa krav ska systematiskt brandskyddsarbete bedrivas av hyresgästen och fastighetsägaren. Ansvarsfördelning Ansvaret för byggnadens och verksamhetens brandskydd är delat mellan fastighetsägaren och hyresgästen. Den utrustning som ägs av Landstingsfastigheter men är placerad inom hyrt område omges av ett delansvar, det innebär att fastighetsägaren har ett huvudansvar att utföra årlig service medan nyttjande verksamhet utför enklare kontroller med rapporteringsansvar om fel och brister. Ansvarsfördelningen framgår i tabellen nedan - GRÄNSDRAGNINGSLISTA Kontroll och underhåll av brand- och utrymningstekniskt skydd. Efter tabellen finns ytterligare förklaringar till vad kontrollområdet innefattar för fastighetsägaren respektive hyresgästen. Är det oklart vilka områden som är relevanta för verksamheten så ska detta säkerställas tillsammans med fastighetsförvaltare eller av denne utsedd handläggare. Verifiering/Kontroll Landstingsfastigheter utför regelbundet kontroller och mer omfattande kontroller en gång per år (utförs oftast av driftentreprenör). Hyresgäst ska kunna redovisa sin kontroll av brandskyddet (särskilt på begäran av myndigheter).

Sida 2 (9) Landstingsfastigheter tillhandahåller för hyresgästen ett webbaserat rapporteringssystem för brandskyddskontroll där rapporterna lagras automatiskt och kan analysers. Länk till systemet: http://webbenkat.nll.se/evasys/online.php?p=brand Om hyresgästen upptäcker fel och brister i sitt brandskydd ska de i första hand åtgärdas direkt av hyresgästen. Om hyresgästen inte kan vidta åtgärder, om exempelvis bristerna är av byggnadstekniskt karaktär, ska felanmälan via ordinarie system göras för att åtgärder ska vidtas. Länk till felanmälan (INISDAN): http://insidan.nll.se/service--stod/fastigheter/felanmalanfastigheter/ Tilläggstjänster Hyresgästen kan i vissa fall välja och bekosta tilläggstjänster för brandskyddet utöver vad fastighetsägaren tillhandahåller och lagstiftningen kräver. Exempel på tilläggstjänster är brandvarnare, brandfiltar, fasta släcksystem och utökning av handbrandsläckare.

Sida 3 (9) GRÄNSDRAGNINGSLISTA Kontroll och underhåll av brand- och utrymningstekniskt skydd Nr. Kontrollområde 1 Räddningstjänstens insatsförutsättningar 1.1 Tillträde byggnader X 1.2 Insatsplaner X 1.3 Brandförsvarstablåer och styrningar avsedda för räddningstjänsten X 1.4 Körvägar, räddningsvägar och uppställningsplatser för släck-/räddningsfordon X 2 Brandtekniska installationer F = fastighetsägare H = hyresgäst X = Huvudansvar för kontrollen (X) = Delansvar, genomför enklare funktionskontroller Ansvar 2.1 Automatiskt brandlarm, utrymningslarm X 2.2 Brandvarnare (X) X 2.3 Brandgasventilation X 2.4 Vattensprinklersystem X 2.5 Fasta släcksystem för ökat egendomsskydd, egen ambition X 2.6 Brandsläckningsutrustning (handbrandsläckare, inomhusbrandposter mm) X (X) 2.7 Brandsläckningsutrustning (brandfilt, handbrandsläckare, inomhusbrandposter X mm) - komplettering verksamhet, egen ambition 3 Utrymning 3.1 Utrymningsvägar - tekniska dörrfunktioner, uppställning, stängning X (X) 3.2 Utrymningsvägar - framkomlighet, ej lagring/blockering (X) X 3.3 Utrymningsvägar - beslag/låsfunktioner X (X) 3.4 Utrymningsplaner - placering, aktualitet, uppdatering X (X) 3.5 Utrymningsskyltning (vägledande markering) - skylttyp, teknisk funktion, X placering 3.6 Utrymningsskyltning (vägledande markering) - läsbarhet, belysning, ej skymd (X) X 3.7 Nödbelysning, reservkraftsystem X 4 Brandspridning inom och mellan brandceller 4.1 Brandspridning inom brandceller - ytskikt, väggbeklädnader etc. X (X) 4.2 Brandspridning mellan brandceller - brandavskiljande fast konstruktion X 4.3 Brandspridning mellan brandceller - kabelförläggning, kanaler, rör etc. X (X) 4.4 Brandspridning mellan brandceller - tekniska dörrfunktioner X (X) 5 Drifttekniska system 5.1 Ventilationssystem X 5.2 Uppvärmningssystem X 5.3 Vattenledningssystem, spillvattenrör mm X Fortsättning på nästa sida F H

Sida 4 (9) F = fastighetsägare GRÄNSDRAGNINGSLISTA Kontroll och underhåll av brand- och utrymningstekniskt skydd H = hyresgäst X = Huvudansvar för kontrollen (X) = Delansvar, genomför enklare funktionskontroller Nr. Kontrollområde Ansvar F H 6. Speciella brandrisker och brands uppkomst 6.1 Hantering av brandfarlig vara (för fastighetsdrift) - tillstånd LBE, hanteringskrav, skyltning m.m. X 6.2 Hantering av brandfarlig vara (hyresgästens behov) - tillstånd LBE, X hanteringskrav, skyltning m.m. 6.3 Hantering av gasflaskor (hyresgästens behov) - status, verksamhet, ämnen, mängder X 6.4 Fasta system för gasdistribution - gascentral X 6.5 Fasta system för gasdistribution - ledningsnät X 6.6 Elektriska installationer - elcentraler, ställverk, kopplingsrum etc. X 6.7 Elektriska installationer (hyresgästens behov) - MT, labbutrustning mm. (X) X 6.8 Elektriska installationer - batteriladdningsplatser (X) X 6.9 Elektriska installationer - status belysningsarmaturer, heta ytor vid lagring X (X) 6.10 Heta arbeten inom verksamheten - teknisk utrustning, skyddsutrustning (X) X 6.11 Heta arbeten inom verksamheten - anpassning av fast plats för heta arbeten (X) X 6.12 Heta arbeten - rutiner för tillfälliga heta arbeten X 7. Yttre miljö/ordning & reda 7.1 Uppställning containrar, sopkärl o dyl. X (X) 7.2 Avfallshantering, lagring sopor o dyl. - utomhus och inomhus (X) X 7.4 Gemensamma utrymmen såsom trapphus, entréer mm. X X 8. Tilläggstjänster

Sida 5 (9) Förklaringar till kontrollområden (Om kontrollpunkt finns kopplat till förklaringen anges denna inom parentes). Skriftlig redogörelse för brandskyddet I lag (2003:778) om skydd mot olyckor framgår att ägare av vissa fastigheter ska upprätta en skriftlig redogörelse för brandskyddet som ska lämnas in till den kommun där fastigheten är belägen. Räddningsverket har utfärdat föreskrifter (SRVFS 2003:10) och allmänna råd (SRVFS 2004:4) om skriftlig redogörelse för brandskyddet. Fastighetsägaren ansvarar för att upprätta och skicka skriftlig redogörelse för brandskyddet till kommunen där respektive fastighet är belägen. Den skriftliga redogörelsen ska omfatta uppgifter om fastigheten och dess byggnader, det tekniska och organisatoriska brandskyddet för såväl fastigheten och dess byggnader, som de verksamheter som bedrivs inom fastigheten. Uppgifter från hyresgästerna ska ligga till grund för redogörelsen. Vid farlig verksamhet (enligt LSO 2 kap. 4 ) ska uppgifter om den aktuella byggnaden samt om det tekniska och organisatoriska brandskyddet lämnas till hyresgästen. Hyresgästen ansvarar för att lämna uppgifter om sitt brandskydd till fastighetsägaren. Uppgifterna ska omfatta det tekniska och organisatoriska brandskyddet för all verksamhet som hyresgästen bedriver och i förekommande fall även sådan verksamhet som dennes hyresgäster i andra hand bedriver. Hyresgästen svarar vid farlig verksamhet (enligt LSO 2 kap. 4 ) för att upprätta och inge skriftlig redogörelse för brandskyddet till kommunen där verksamheten bedrivs. Ritningar och brandskyddsdokumentation Ritningar och annan byggnadstekniskt dokumentation om fastigheten upprättas av fastighetsägaren. Dokumentationen ska bl.a. beskriva brandcellsindelning och utrymningsvägar. Fastighetsägaren ansvarar för framtagande av ritningar och orienteringsritningar för brandlarm och sprinkler, driftinstruktioner samt att brandskyddsbeskrivningar upprättas eller revideras vid om-, till- och nybyggnader. Hyresgästen ansvarar för att informera fastighetsägaren om ändringar har genomförts eller felaktigheter uppmärksammats. Automatiskt brandlarm (2.1) Det finns flera olika typer och utformning av brandlarm. I vissa verksamhetstyper är det myndighetskrav att automatiskt brandlarm ska finnas. Brandlarmet utlöses av detektorer som antingen kan reagera på rök eller på värme. Vissa brandlarm är direktkopplade till räddningstjänsten och andra inte. Observera att automatiskt brandlarm och utrymningslarm är olika saker. Fastighetsägaren ansvarar för att de obligatoriska myndighetskontrollerna och provningarna genomförs på fastighetens brandlarm. Detta sker både genom periodiska kontroller som

Sida 6 (9) genomförs av driftentreprenören och genom revisionsbesiktningar genomförda av besiktningsföretag. Revisionsbesiktningar görs cirka en gång per år (max 15 månaders mellanrum). Hyresgästen ansvarar för att personalen har bra kunskap om brandlarmets funktion och vilka åtgärder som ska vidtas vid larm. Hyresgästen får inte sätta brandlarmet ur spel genom att exempelvis täcka för detektorer och larmknappar eller på annat sätt skada larmets funktion. Brandvarnare (2.2) Brandvarnare kan installeras som en tilläggstjänst på begäran av hyresgästen. Om möjligt ska seriekopplade och nätanslutna brandvarnare väljas. Fastighetsägaren ansvarar bedömning av lämplig placering, installation och montering. Hyresgästen ansvar för regelbunden kontroll genom att testa brandvarnarens funktion via tryck på testknapp. Brandgasventilation (2.3) Brandgasventilation ska förhindra rökspridning genom att antingen stänga spjäll eller starta särskilda fläktar för att ventilera ut brandrök. I trapphus finns det ofta rökluckor eller fönster som behövs för att räddningstjänsten ska kunna ventilera ut trapphuset vid brand. Fastighetsägaren ansvarar för kontroller av brandventilationen och åtgärder om fel uppstår. Detta sker genom periodiska kontroller genomförda av driftentreprenören och genom myndighetsbesiktning. Hyresgästen ansvarar för att inte sätta brandspjäll och liknande brandventilation ur funktion. Sprinkler (2.4 och 2.5) Sprinkler är sprinklerhuvuden och rör som är fyllda med vatten. Dessa är normalt placerade i taket. Sprinklerhuvudet löser ut när det blir varmare än cirka 68ºC. Varje sprinklerhuvud har individuell utlösning, vilket innebär att huvudena var för sig måste nå en viss temperatur för att lösas ut. Det betyder att ett huvud kan lösas ut utan att något annat gör det. Fastighetsägaren ansvarar för att obligatoriska myndighetskontroller och provningar genomförs på fastighetens sprinklersystem. Detta sker både genom periodiska kontroller som genomförs av driftentreprenören och genom revisionsbesiktningar genomförda av besiktningsföretag. Revisionsbesiktningar görs cirka en gång per år. Hyresgästen ansvarar för att inte sätta sprinklersystemet ur spel genom att till exempel täcka över huvuden eller på annat sätt förhindra sprinklerns funktion. Det är viktigt att inte skärma av sprinklerhuvudena med till exempel takbelysning, draperier eller höga hyllor. Sprinklerhuvudet ska ha minst 0,5 meter fritt luftrum under sig. Hyresgästen ansvarar även för att personalen har bra kunskap om sprinklersystemet och vilka åtgärder som ska vidtas om sprinklern löses ut. Hyresgästen står för kostnaden för fasta släcksystem för ökat skydd (utöver myndighetskrav), såsom exempelvis skydd av serverhallar och stekbord. Fastighetsägaren

Sida 7 (9) kan vara behjälplig vid anskaffande av utrustning och upprättande av serviceavtal. Släckredskap (2.6 och 2.7) Det finns olika sorters släckredskap, som exempelvis inomhusbrandposter och handbrandsläckare. Avståndet till närmsta släckredskap bör inte överstiga 25 meter. Inomhusbrandpost är en slang kopplad till en kallvattenledning och upplindad på rulle som sitter i ett skåp. Handbrandsläckarna kan vara av olika typ beroende på verksamhet och innehålla antingen pulver, skum, kolsyra eller vatten. Fastighetsägaren ansvarar för släckredskap för fastighetens skydd genom att släckutrustning finns i nödvändig omfattning. Externa entreprenörer (anlitade av fastighetsägaren via avtal) kontrollerar fastighetsägarens släckutrustning genom årliga kontroller. Hyresgästen ansvarar för att kontrollera så att släckredskap finns i de egna lokalerna och att de är funktionsdugliga. Komplettering med ytterligare släckredskap med exempelvis brandfiltar för utökat skydd av verksamhetens egendom bekostas av hyresgästen. Hyresgästen ska även ha kunskap för att kunna använda släckutrustningen vid brand. Utrymningsvägar (3.1, 3.2 och 3.3) Utrymningsvägar ska vara fria från hinder och leda vidare ut i det fria alternativt till annan säker plats. Särskilda regler finns för vilka låsanordningar som är godkända för dörrar i utrymningsvägar. Fastighetsägaren ansvarar för att lokalerna har rätt nödutrymningsfunktion. Hyresgästen ansvarar för att se till att nödutgångar och vägar till dem inte är blockerade samt att dörrarna är lätta att öppna utan verktyg. Utrymningsvägen ska vara fri hela vägen och hyresgästen får därför inte blockera vägen med möbler, vagnar och liknande. Ändring av låsfunktioner och passagsystem för dörrar i utrymningsväg ska förankras hos fastighetsägaren. Utrymningsplaner (3.4) Utrymningsplaner ska finnas enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift - Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2 89 ). Det ska finnas minst en utrymningsplan på varje våningsplan där utrymningsvägar framgår. Minst en återsamlingsplats ska fastställas och anges på utrymningsplanen i samråd mellan fastighetsägaren och hyresgästen (gärna minst en inomhus och en utomhus). Fastighetsägaren ansvarar för framtagande och uppsättande av utrymningsplaner (gäller i vissa fall inte externt inhyrda fastigheter där Landstingsfastigheter inte är fastighetsägare). Vid byggnadsförändringar ska fastighetsägare uppdatera utrymningsplanerna. Hyresgästen ansvarar för att utrymningsplaner för egna lokaler stämmer överens med rådande förhållanden. Vid felaktigheter ska rapportering ske till fastighetsägaren. Hyresgästen ska ha kunskap

Sida 8 (9) att kunna utrymma enligt utrymningsplanen och veta var återsamlingsplatser finns. Utrymningsskyltar/vägledanande markering (3.5 och 3.6 ) Utrymningsskyltar ska visa vägen till utrymningsvägar. Det finns olika typer av skyltar, efterlysande (d.v.s. självlysande), belysta och genomlysta. Genomlysta skyltar är försedda med batteribackup. Vid strömavbrott ska de lysa minst 60 minuter. Belysta och efterlysande skyltar lyser endast ett kortare tag med gradvis försämrad effekt. Fastighetsägaren ansvarar för installation av utrymningsskyltar och dess funktion, till exempel att byta ljuskälla vid behov. Hyresgästen ansvarar för att skyltarna inte är blockerade. De ska vara fullt synliga i utrymningsvägen och visa rätt riktning. Om en skylt inte lyser ska hyresgästen anmäla detta i felrapporteringssystem. Brandceller (4) En byggnad är uppdelad i flera s.k. brandceller. En brandcell kan vara ett eller flera rum. Byggnadstekniskt brandskydd består av byggnadsdelar som ska motstå eller förhindra spridning av brand eller rök under en viss given tid. Det kan till exempel vara brandavskiljande dörrar (branddörrar), väggar, tak och golv. Fastighetsägaren ansvarar för att erforderliga brandceller finns i lokalerna och att de är tätas efter arbeten som utförts i fastighetsägarens regi. Hyresgästen ansvarar själv för att egna arbeten inte sätter brandcellerna i lokalerna ur spel. Väggar får inte tas bort innan det är säkerställt att det inte är en brandavskiljande vägg. Om hyresgästen borrar hål för kabeldragningar och liknande är det också hyresgästens ansvar att täta dessa hål med godkända brandtätningar. Dörrar (4.4) Brandceller åtskiljs av bl.a. branddörrar. Branddörrar kan vara försedda med magnetfunktion så att det är möjligt att ha dem uppställda men självstänger vid utlösande av brandlarm. Branddörrar får under inga omständigheter vara uppställda med kilar och liknande. Fastighetsägaren ansvarar för att branddörrar finns och sluter tätt. Hyresgästen ansvarar för att kontrollera att branddörrar är funktionsdugliga och att magnetfunktionen inte kopplas ur. Enklare kontroll att magnet släpper och att dörren sluter tätt ska utföras. Dörrar får inte tas bort innan det har säkerställts att den inte är en branddörr. Brandfarlig vara vätska och gas (6) För att hantera brandfarliga gasflaskor och brandfarliga vätskor i en lokal kan det ibland behövas tillstånd beroende på mängden. Brandfarlig vara regleras genom lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor med

Sida 9 (9) tillhörande föreskrifter. Landstingets rutin för hantering av brandfarliga varor (dnr: 1462-13) ska följas för både fastighetsägare och hyresgäst. Fastighetsägaren ansvarar för brandfarliga gaser och vätskor som krävs för de fastighetstekniska systemen. Detta kan exempelvis vara diesel till reservkraftsaggregat. Vid hantering av tillståndspliktiga mängder ska fastighetsägaren ha en föreståndare för brandfarlig vara med nödvändig kompetens. Hyresgästen ansvarar för egna brandfarliga gaser och vätskor som behövs för att bedriva verksamheten. Detta kan exempelvis vara handdesinfektionsmedel, gasol och medicinsk bensin. Oxygen (syrgas) räknas inte som brandfarlig vara utan är en brandunderstödjande gas. Vid hantering av tillståndspliktiga mängder ska hyresgästen ha en föreståndare för brandfarlig vara med nödvändig kompetens (kan vara en utsedd person som representerar flera hyresgäster, exempelvis en säkerhetsamordnare). Yttre miljö/ordning och reda (7) Fastighetsägaren och hyresgästen har ett gemensamt ansvar att hålla ordning utomhus och inomhus i gemensamma lokaler, som till exempel trapphus, lastkajer, kulvertar, hisshallar och korridorer. Ansvaret innebär att inte belamra lokalerna med till exempel möbler, kartonger, skräp och annat som hindrar framkomst. Fastighetsägaren ansvarar för att anvisa hyresgästen lämpliga platser för avfallshantering. Brännbart material ska inte förvaras nära fasad för att undvika anlagd brand. Förhindrad framkomst kan få förödande konsekvenser, både för människor och egendom. Hindret kan antingen exempelvis öka hastigheten på brandförloppet eller hindra räddningspersonal att komma fram till nödställda personer.